Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser 2014. Årets skörd är uppbyggd genom att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket kväve har man kunnat bibehålla de många skotten som har kunnat producera stora ax. Det går att komplettera sent och få en positiv skördepåverkan. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som ligger på 15 platser i södra och meller sta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa elva försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne låg det fyra försök men bara ett gick fram till skörd, försöket i Ängelholm. Detta redovisas också i nedanstående tabeller. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC 37-43 i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och DC 32, har gjorts i form av Axan d.v.s. ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna DC 37-39 och 45 har gödsling en gjorts i form av Kalksalpeter. Det var frodiga bestånd som började växa tidigt våren 2014. Överlag var det tillräckligt med markfukt under våren, bestånden utvecklades väl och höga skördar kunde tas. Några försök blev stående i regnet i augusti med liggsäd och sämre proteinhalt till följd. Resultat 2014 Optimal giva 2014. Vid beräkning av nettointäkten dvs. den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regle ras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014
upp till 12 däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,25 kr per kg. För etanol/ stärkelsevete är priset satt till 1,25 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5% stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 visas resultat för optimala kvävegivor optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Nedan följder kommentarer om de olika platserna. Skofteby, Lidköping Den tidiga givan 40 kg har signifikant givit lägre skörd i jämförelse med övriga led med 160 kg. Lågt ekonomiskt optimum, 122 kg vid foderpris. Hög mineralisering i nollrutan, ca 40 kg och hög grundskörd. Delad giva med kompletteringsgödsel gav högre skörd och bättre stråstyrka. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum Forshall, Grästorp L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök foder. Här finns också data för N-min på våren, Låg grundskörd, 2,6 ton men en hög skördepotential så högsta kvävegivan 280 kg kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. I figur 1 jämförs skörderesponskur Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden räckte inte för att nå skördeoptimum. vorfrån de 12 olika försöksplatserna. Skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. i nollrutan visar att det är stora skillnader i Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. markens kväveleverans. På flera platser blir den Skörd kg/ha 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Lidköping Grästorp Mellerud Halland Örebro Nybble Sörby Västerås Strömsvik Uppland Mälby Västmanland Mörbylånga Vreta Kloster Borensberg 0 0 50 100 150 200 250 300 kg N/ha Ängelholm Figur 1. L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 19
Karlsfelt, Mellerud Även här sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum. Låg kväveeffektivitet i början. Torebo säteri, Falkenberg Högt ekonomiskt optimum. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på lägre tusenkornvikt. Hedvigsborg, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 200 kg och en ganska hög grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på något lägre tusenkornvikt. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Nybble, Vintrosa Låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. Samma sak här att ledet med den tidiga givan 40 kg har fler ax men i detta försök finns det ingen skillnad i skörd eller tusenkornvikt. Dock har det ledet en sämre proteinhalt. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet så en tidig giva med flera kompletteringar har varit positiv då platsen har en skördepotential. Sörby gård, Västerås Låg grundskörd men en hög skördepotential vilket gav ett högt ekonomiskt optimum. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Strömsvik, Strömsholm Hög kvävemineralisering i nollrutan och hög skördepotential på platsen Hög N-min på våren och relativt hög mullhalt på denna styva lera har bidragit till denna skörd. Mälby gård, Grillby Lägre ekonomiskt optimum. Hög kvävemineralisering i nollrutan, hela 6,3 ton i grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har något lägre tusenkornvikt. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Låg kväveleverans från marken men ändå en grundskörd runt ca 4 ton. På platsen var det sorten Mariboss och med många ax som övervintrade och sedan tillräckligt med kväve för att mata axen blev det en hög skörd med väldigt höga tusenkornvikter. Hyttringe, Borensberg Lägre ekonomiskt optimum än Glyttinge. Hög kvävemineralisering i nollrutan, ca 4,8 ton i grundskörd. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. Lite mindre nederbörd under sommaren påverkade skörden negativt. Här gav ledet med den tidiga givan positiv en tendens till högre skörd beroende på det lite svagare beståndet tidigt på våren. Ängelholm Låg grundskörd men hög skördepotential på platsen som nog påverkades av torka i det sista. Tidig kvävegiva har inte givit något utslag. I detta försök finns ytterligare två led med. 80 kg kväve tidigt plus 120 kg som huvudgiva alternativt 120 kg som huvudgiva och 80 kg i DC 37-39. Det spelade ingen roll i skörd. Kvävestrategi 2014 I årets försök är det motsatt förhållande mot ifjol. Det regnade regelbundet under våren så den tidiga kvävegivan har inte varit mer fördelaktig att lägga. Huvudsaken har varit att det funnits tillräckligt med kväve innan stråskjutning i stadium 32. På många försöksplatser är det höga kväveoptimum 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014
Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L3-2290 Län R R PN N T U Gård Ort Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Karlsfelt Mellerud Torebo Säteri Falkenberg Nybble Vintrosa Sörby gård Västerås ADB nr 03S090 03S091 03S092 03S093 03S094 03S095 Sort Mariboss Julius Julius Ellvis Ellvis Julius Optimal N-giva kg/ha Foder 126 278 242 252 253 270 Etanol/ 124 279 234 244 246 276 stärkelse Bröd 200 274 260 262 248 275 Protein vid optimum Foder 8,1 11,1 11,8 11,9 11,0 13,3 Etanol/stärkelse 8,1 11,1 11,5 11,8 10,8 13,5 Bröd 10,5 11,0 12,3 11,8 10,9 13,5 Skörd kg/ha Ogödslat 5 916 2 624 4 809 3 592 2 933 3 211 Vid opt. Foder 11 582 11 520 11 682 10 443 10 387 11 406 Netto opt foder 11 674 10 320 10 802 9 355 9 285 10 262 N-min kg/ha Vår 0-60 cm 28 24,7 28 20,3 21,8 30,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 71,7 34 60 39 35 40 Jordart nmh lmj mmh ML mr ML mmh moll mmh ML nmh mjll Mull% 2,7 4,3 10,5 3,2 3,1 2,1 Lerhalt % 11 33 23 14 32 20 och då har inte 160 kg kväve räckt till. Där har det varit avgörande att tillräcklig mängd varit utlagd innan stråskjutning och sedan kompletterats med mer kväve för att uppnå ekonomiskt optimum. I det anpassade ledet som redovisats i Växtpressen nr 2 2014 syns detta tydligt. På vissa platser har den tidiga givan tom varit negativ. På tex Skofteby som har ett ganska lågt kväveoptimum runt ca 125 kg är ledet med den tidiga givan signifikant lägre än de övriga leden med 16o kg där första givan läggs som huvudgiva. Jorden på Skofteby är mycket drivande och den tidiga givan har givit ett tätt bestånd ett längre strå med sämre stråstyrka till följd. Slutsatsen här blir att inte ha för bråttom ut på våren. Återigen stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, ev kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete. Försöken redovisas med skördar och proteinhalt i tabell 2 och 3. För enskilda resultat hänvisas till www.sverigeforsoken.se Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 21
Tabell 1 forts. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L3-2290 Län U BC H E E L Gård Ort Strömsvik Strömsholm Mälby gård Grillby Hedvigsborg Mörbylånga Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Ängelholm ADB nr 03S096 03S097 03S098 03S099 03S100 03S103 Sort Ellvis Julius Hereford Mariboss Mariboss Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder 196 153 208 198 173 240 Etanol/ stärkelse 178 143 200 197 168 236 Bröd 215 187 213 208 220 278 Protein vid optimum Foder 12,3 11,6 10,9 8,6 9,5 9,7 Etanol/stärkelse 11,9 11,3 10,6 8,6 9,4 9,5 Bröd 12,7 12,4 11,0 8,6 10,8 10,8 Skörd kg/ha Ogödslat 5827 6 298 4 813 4 119 4 979 2 668 Vid opt. Foder 10 311 9 563 10 841 11 223 9 800 9 361 Netto opt foder 9 684 9 225 10 165 10 670 9 316 8 267 N-min kg/ha Vår 0-60 cm 56,5 32 31,5 9,2 17,4 11,4 Kväveskörd ogödslat kg/ha 70 80 57 48 59 28 Jordart mmh SL mmh ML mmh moll nmh mo LL mmh mjll mmh ML Mull% 5 5,8 3 2,4 5 3,5 Lerhalt % 50 38 21 24 19 29 Bilder tagna på Skofteby, Lidköping, nollruta och maxruta, 7 maj. Foto: Författaren 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014
Av Sofia Delin, Lena Engström, Institutionen för mark och miljö, Skara E-post: sofia.delin@slu.se växtnäring Organiska gödselmedel i höstvete och havre Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konsta tera att kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel till stor del avgörs av gödselns kol/kväve-kvot. Ju lägre kvot desto snabbare effekt, enligt ett linjärt samband där en kvot på 4 innebär att ca 70 % av kvävet betraktas som mineralgödselkväve, medan motsvarande siffra för en på kvot 9 bara är ca 40 %. Sambandet skiljer dock något mellan försök. Vid tidigare sådd och längre period för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd, där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas innan avslutat kväveupptag. Från åtta försök i höstvete kunde man konstatera att nedbrukning av gödsel i växande gröda kan öka skörden ibland, men inte alltid. Två förutsättningar för att skörden skall öka är att nedbrukningen lyckas och att det finns ett behov av nedbrukning. Störst effekt fick man av nedbrukning av pelleterat köttben mjöl, som både går att bruka ner effektivt med såmaskin och som gynnas av nedbrukning om väderleken efter spridning är torr. Spridning av gödsel på senhösten gav sämre effekt på skörd jämfört med spridning på våren. Däremot kunde det vara fördelaktigt att komma ut och gödsla riktigt tidigt på våren. Inledning och bakgrund I dagsläget används förutom stallgödsel en rad nya organiska gödselmedel. Då man saknat en etablerad metod att ange förväntad effekt av kvävet i dessa typer av gödselmedel, undersöktes några olika metoder i ett tidigare projekt. Man fann då att kol/kväve-kvoten har potential att bli en sådan metod, då den med ganska god precision avslöjar hur växttillgängligt kvävet är på kort sikt i ett krukförsök. I fält kan dock väderlek, ammoniak förluster och olika möjlighet att place ra gödseln på ett fördelaktigt sätt vid spridning ha en betydande påverkan på odlingsresultatet. Innan denna metod kan accepteras av praktiker, bör man därför visa om den fungerar även under fältförhållanden. I nio fältförsök i havre undersöks därför om kvävegödslingseffekten av några olika organiska gödselmedel kan relateras till kol/kvävekvoten på samma sätt i fält- som i krukförsök. Att testa kväveeffekten av olika gödselmedel är lämpligt i vårsäd, då det möjliggör nedbrukning före sådd på våren och det enskilda året Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 23
får därmed inte lika stort inflytande på effekten. Samtidigt är det självklart viktigt att också undersöka hur relevant kol/kväve-kvoten är för kvävegödslingseffekten vid odling i höstsäd och hur man bäst får bra effekt i denna. Spridning på hösten med nedbrukning inför sådd innebär risk för utlakning. Detta gäller även spridning på senhösten. Vid spridning i växande gröda på våren innebär nedbrukning risk för skador på grödan. Utan nedbrukning riskerar man att mineraliseringen blir försenad om väderleken är torr och gödseln ligger kvar på ytan utan kontakt med markfukten. Från många gödselmedel kan man även få ammoniakförluster. Beroende på gödselmedlets beskaffenhet och väderleken det enskilda året kan nedbrukning därför vara att föredra. Det finns dock lite dokumenterat om nedmyllningens effekt. I nio höstveteförsök undersöktes därför effekten av nedbrukning av tre olika gödselmedel i växande gröda på våren, jämfört med att inte bruka ner dessa. En jämförelse gjordes också med att sprida två av dessa gödselmedel (köttmjölspellets och kycklinggödsel) på senhösten. Material och metoder Tre försök per år i havre (tabell 1) och tre i höstvete (tabell 2) anlades inför 2012, 2013 och 2014 (totalt 9 försök av varje gröda). De två första åren (2012-2013) har ett försök i vardera grödan förlagts till Lilla Böslid i Halland, Lanna i Västergötland och Brunnby i Västmanland (höstvete) alternativt Börje i Uppland (havre). Då försöken i Uppland och Västmanland gett resultat som varit svåra att använda, p.g.a. sämre tillgång till lämplig myllningsteknik i höstvetet och dåliga tillväxtförhållanden för vårsäd, beslutade vi att det sista året istället dubblera antalet försök i Halland och slopa försöken i Svealand. I havreförsöken jämfördes åtta olika organiska gödselmedel med fyra nivåer av mineralgödsel (tabell 1) i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i leden med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet (MFE = mineral fertilizer equivalent), som anger hur många procent av totala kväveinnehållet i organiskgödsel som ger samma effekt som mineralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades Tabell 1. Försöksplan i havre Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha B 40 kg N/ha C 80 kg N/ha D 100 kg N/ha E Svinflytgödsel F Nötflytgödsel G Köttmjölspellets (Biofer 7-9-0) H Köttmjölspellets (Ekogödsel bas 9-4-0) I Rötrest 1 J Rötrest 2 K Kycklinggödsel L Vinass Tabell 2. Försöksplan i höstvete Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha mineral gödsel B 60 kg N/ha mineral gödsel C 80 kg N/ha mineral gödsel D 120 kg N/ha mineral gödsel E 60 kg N/ha mineral gödsel, kontrolled nedbrukning F Pelleterat köttbenmjöl, ej nedbrukat G Pelleterat köttbenmjöl, nedbrukat H Rötrest, ej nedbrukat I Rötrest, nedbrukat J Kycklinggödsel, ej nedbrukat K Kycklinggödsel, nedbrukat L* Kycklinggödsel senhöst M* Köttbenmjöl senhöst *Led L och M finns bara med år 2 och 3, då projektperioden. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014
sedan mot kol/kväve-kvoten och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. I höstveteförsöken jämfördes effekten på skörd av myllning av tre olika organiska gödselmedel i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom sina skilda fysiska egenskaper var förutsättningarna för myllningsteknik olika. Pellets myllades med såmaskin, rötresten myllades med en hydralburen gödselspridare med tallriksbillar (Halland och Västergötland) och kycklinggödseln spreds för hand och harvades ner. Resultat och diskussion Havre Skördeeffekterna var generellt mycket små i försöket i Uppland under både 2012 och 2013, även i mineralgödslade led. I vissa led uteblev skördeeffekten helt. Resultaten härifrån är därför mycket svårtolkade och har uteslutits från denna redovisning. Kvävegödslings effekten av olika typer av organiska gödselmedel i försöken i Västergötland och Halland (totalt 7 försök) presenteras i figur 1. Sambandet mellan mineralgödselvärdet och kol/kväve-kvoten i fältförsöket liknade det i krukförsöket (figur 2). Men kol/kväve-kvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r2=0,26) som i krukförsöket (r2=0,84). Sett på ett försök i taget var dock förklaringsgraden högre även i fältförsöken (r2=0,23-0,82). Däremot såg sambandet lite olika ut i olika försök. I Halland var lutningen på kurvan inte lika stor, speciellt inte 2014 då sådden skedde relativt tidigt (4-6 april). Då spelade alltså inte kol/kväve-kvoten lika stor roll för gödslingsvärdet. På Lanna var lutningen brantare, speciellt 2014 då sådden var relativt sent (22 maj), och det var kortare tid mellan gödsling och förmodat avslutat kväveupptag. Då spelade kol/kvävekvoten större roll. Men medelkurvan för dessa platser och år blev mycket lik den från krukförsöket (figur 2). Höstvete Nedbrukning av olika gödselmedel på våren gav statistiskt signifikant högre skörd i flera fall 2013 och 2014 men inte 2012. Nedbruk Nötflytgödsel Kycklinggödsel Svinflytgödsel Rötrest Vinass Köttmjölspellets 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N Figur 1. Mineralgödselvärde i medeltal för olika kategorier gödselmedel testade i havreförsöken i Halland (4st) och Västergötland (3 st). Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 25
Figur 2. Mineralgödselvärde hos organiska gödselmedel med olika kol/kväve-kvot i krukförsök och fältförsök. ning av rötrester jämfört med bredspridning ökade skörden med 940 kg/ha och mineralgödselvärdet (MFE) ökade från 21 från till 44 %, i försöket i Västergötland 2013. I försöket i Halland 2013 fanns däremot ingen skördeeffekt av nedbrukad rötrest, men skörden ökade med 900 kg/ha för nedbrukad köttmjölspellets och 740 kg/ha för nedbrukad kycklinggödsel (skillnaderna ej signifikanta, LSD= 1053 kg/ha). I försöken 2014 gav endast nedbrukning av köttmjölspellets signifikant större skörd. Nedbrukad köttmjölspellets gav 1300 kg/ha mer skörd och MFE ökade från 32 till 63 % i Västergötland. I Halland var skörden 980 kg/ha större för nedbrukad köttmjölspellets men skillnaden var inte signifikant (LSD= 1300 kg/ha). Spridning gödsel på höst/vinter gjordes i två försök 2013 (11 februari och 26 november) och i två försök 2014 (9 och 13 december). I försöken i Västergötland och Västmanland 2013 blev skörden 600 respektive 750 kg/ha signifikant lägre för höst/vinter-spridning av kycklinggödsel, jämfört med vårspridning, och MFE minskade från 31-35 % till 16-18 %. Spridning av köttmjölspellets på höst/vinter gav däremot lika stor skörd som spridning på våren utan nedbrukning 2013. I försöket i Halland 2014 var skörden 400-600 kg/ha lägre för spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren (ej signifikant, LSD= 1300 kg/ha). Höstspridning av köttmjölspellets gav 1330 kg/ha lägre skörd jämfört med nedbrukning på våren, men skiljde sig inte signifikant från bredspridning på våren. Samma tendens syntes i försöket i Västergötland 2014. Spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren gav 850-1550 kg/ha lägre skörd. Höstsprid ning av köttmjöls pellets gav 680 kg/ha (ej signifikant, LSD = 741 kg/ha) och 1500 kg/ha lägre skörd jämfört med bredspridning resp. nedbrukning på våren. Mineralgödseleffekten, i medeltal för alla tre åren presenteras i figur 3. Tendensen är att effekten ökade vid nedbrukning av både köttmjölspellets och kycklinggödsel, där den största ökningen för nedbrukning erhölls för köttmjölspellets. Spridning på senhösten gav en mindre mineralgödseleffekt än spridning på våren för både kycklinggödsel och köttmjölspellets, men den var som lägst för kycklinggödsel. Slutsatser Kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel har ett samband med kol/kväve-kvoten, även under fältförhållanden. Sambandet liknar det från krukföröken, men varierar lite mellan platser. Vid tidigare sådd och längre period 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014
70 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N 60 50 40 30 20 10 46 56 44 46 38 43 29 41 0 Kö mjölsp. ej nedbr. Kö mjölsp. nedbr. Rötrest ej nedbr. Rötrest nedbruk. Kycklingg. ej nedbr. Kycklingg. nedbr. Kycklingg. senhöst Kö mjölsp. senhöst Figur 3. Mineralgödselvärde i medeltal för olika gödselmedel testade i höstveteförsök i Halland (3st), Västergötland (3 st) och Västmanland (2st) 2012-2014. för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas. Nedbrukning av gödsel i växande höstvete hade god effekt i flera fall både för kycklinggödsel och köttmjölspellets och kan re kom menderas framför allt för köttmjölspellets där den hade störst och säkrast effekt. Nedbrukning av rötrester kan rekommenderas på jordar där det finns risk för skorpbildning och därmed en sämre infiltration av gödseln. Spridning på senhösten minskade mineralgödseleffekten, framförallt för kycklinggödsel, och kan inte rekommenderas. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 27