Metodhandledning till filmen Fighter

Metodhandledning till filmen Fighter Syfte: Att via filmen och efterföljande diskussion skapa reflektion kring frågor om genus, självbestämmande, makt och sexualitet. Inledning Fighter är ett drama om rätten att själv få välja väg i livet och finna sin inre styrka. Den handlar om Aicha som bor i Köpenhamn och går sista året på gymnasiet. Hennes kurdiske far, som sliter i en fabrik, har bestämda planer för hennes framtid. Han vill att hon liksom sin storebror Ali ska bli läkare och att hon ska bli en skötsam kurdisk flicka som inte har några sexuella relationer före ett arrangerat bröllop. Aicha å andra sidan, har en stor passion i livet, nämligen kampsporten Kung Fu. Trots att hennes far förbjuder henne börjar hon träna på en klubb för både tjejer och killar. På klubben träffar Aicha den danska killen Emil och de blir så småningom kära i varandra. Aichas äldre bror Ali är förälskad i Jasmin, en flicka från en välbärgad turkisk familj. Ungefär samtidigt som Ali och Jasmin ska förlova sig börjar Omar, en vän till Jasmins familj, träna i Kung Fu klubben. Han ertappar Aichas hemliga träning och hotar henne, men hon fortsätter sin kamp mot fördomarna och mot traditionens tvång. Detta får stora konsekvenser för hennes familj. Omar berättar nämligen allt för Jasmins bror Memet. Den skam hon anses ha dragit över familjen leder till att förlovningen bryts. Aicha är klämd mellan familjeplikter, skolarbete och kampsporten, men hon vågar stå upp för den hon är, både inför sig själv och inför familjen. Detta är en filmhandledning som kan användas för att diskutera filmens innehåll med ungdomar. För att på bästa sätt hålla i ett diskussionspass efter filmen bör du själv se filmen i förväg och sedan fundera kring filmens budskap. Filmhandledningen ger dig möjlighet att reflektera kring dina intryck samt att hitta frågeställningar att diskutera med ungdomarna. Under varje föreslagen övning hittar du en eller flera filmklippsangivelser (angivet i minuter). Detta är tänkt att underlätta om du, vid diskussionspasset, vill spela upp specifika scener. Fighter är inspelad i Danmark 2007 och regisserad av Natasha Arthy. Du kan hyra en filmkopia (35 mm film) hos Svenska Filminstitutet, eller hyra en DVD-kopia hos www. filmcentrum.se. På en del platser går det också att låna filmen på AV/Mediecentralen. Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 1

1.1 KAPITELRUBRIK Övning 1. Aicha och Kung Fu Filmklipp: Aicha möter ninjan (0-1.15). Aicha tränar i skolan (3.20 5.25). Aicha möter Omar i finalen. Aicha besegrar ninjan (1.24-1.29). I filmens början tränar Aicha Kung Fu på skolan tillsammans med andra tjejer. Hon är aggressiv och något av en särling. Hon har svårt att styra sina impulser. Hennes lärare uppmanar henne att söka till en klubb på elitnivå i förhoppningen att det ska lära Aicha mer självdisciplin. Filmen inleds med en stadsbild och vy över en motorväg. Det är mitt i natten och under motorvägens viadukt springer Aicha. En svartklädd, maskerad figur, en ninja, jagar henne. Flera gånger återkommer bilden av Aicha som jagas av ninjan, och för varje gång kommer ninjan allt närmre. Aicha ger sig in i en närkamp och till slut lyckas hon besegra sin plågoande. Fundera kring Aichas karaktär och gör en beskrivning av henne både till det inre och yttre. Låt eleverna självständigt svara på frågorna. Diskutera därefter tre och tre. Diskussionsfrågor om Aicha Vilka är hennes mest framträdande egenskaper? Hur uttrycker hon sina känslor? Ge exempel från hemmet, skolan, klubben, tillsammans med Emil och Sofie och när hon tränar Kung Fu. Vilken symbolisk betydelse har ninjan i filmen? Ninjan visar sig vara Aicha själv. Har kampen handlat om att besegra en inre fiende och/eller symboliserar ninjan omgivningens krav? Diskutera möjliga tolkningar. Beskriv Aichas utveckling hur förändras hon? Vad är det med Kung Fu som lockar Aicha? Diskutera vilken positiv påverkan träningen har på henne. Varför väljer hon just den sporten? Vilken roll får Kung Fu-tränaren i elitklubben för Aicha? Vilka av hans råd tycker ni hjälper Aicha? Vad är det hon lär sig bemästra? Reflektion Diskutera i helkass hur fysisk träning kan påverka oss. Vad lär man sig? Är det bra och i så fall på vilket sätt och varför? Kan tjejer och killar träna samma typer av sporter och på lika villkor? Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 2

Övning 2. Individen eller kollektivet - Vad kan det innebära att leva i en hederskultur? Filmklipp: Ali skjutsar hem Aicha. Jasmin och Memet är med i bilen (5.25 6.55). Aicha ber sin pappa om lov att träna på elitklubben (6.55 8.40) Aicha på pappans arbetsplats. Aicha slåss mot ninjan. (33.45 35.50) Aichas mamma vill hitta en pojkvän till Aicha. (39.40 44.20) Aicha och Omar slåss på förlovningsfesten. Aicha ber familjen om hjälp (49.35 56). Vem vill ha en flicka som du? (1.11 1.13). Aichas far förbjuder henne att träna tillsammans med killar. Aicha tycker att hennes pappas oro är ett uttryck för att han är gammaldags. Hennes beslut att träna på klubben i hemlighet visar sig få mycket allvarliga konsekvenser för henne själv och hennes familj. Diskutera med eleverna varför hon väljer att trotsa sin kultur och sina föräldrar. Varför är det så viktigt att ha rätten att välja själv? 2a) Diskussionsfrågor om frihet och familjeregler Vilka konsekvenser får Aichas frigörelse för familjen? Hur skildras hennes relation till föräldrarna? Har Aicha lika nära relation med sin mamma, pappa och bror? På vilket sätt utvecklas dessa relationer under filmens gång? Är Aicha egoistisk och borde hon ta mer hänsyn till sin familj och deras känslor? Är hon likgiltig inför de konsekvenser hennes handlande kan få för hennes bror Alis äktenskap med Jasmin? Gör hon rätt i att kämpa för att hitta sin egen väg i livet oavsett vad det för med sig? Aichas familj uppfattar hennes uppförande som ett hot mot hela hennes familj och deras anseende. Som ung kurdisk tjej anses hon dra skam över familjen eftersom hon umgås och tränar tillsammans med killar. När Aicha ber sin pappa om lov att gå med i klubben säger han bestämt och med eftertryck: Pojkar och flickor som ligger ovanpå varandra? Tänker du skämma ut oss? Vi vill inte ha en massa sladder. Han är mycket väl medveten om hur detta kommer att ses av andra, framför allt oroar han sig för vad Jasmins familj ska tro. Ryktet är viktigare än verkligheten och den så kallade hedern finns i andras ögon, i vad omgivningen tror sig veta. Aicha lever i en hederskultur (se faktaruta). Låt eleverna diskutera vad det innebär för henne genom att skriftligt och självständigt besvara frågorna nedan. Diskutera sedan i grupper med fem till sex elever i varje grupp. Försök att få grupper där både killar och tjejer finns med. 2 b) Diskussionsfrågor om heder, genus och sexualitet Vilka värderingar styr Aichas familj? Vilka kulturella grunder vilar hennes uppfostran på? Hur ska tjejer respektive killar vara? Hur beskrivs heder i filmen? Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 3

1.1 KAPITELRUBRIK Vilka värderingar skiljer sig (nämn några exempel) mellan Aichas kurdiska tradition och Sofies danska tradition? Vad kan det bero på? Vilket intryck får du av Aichas pappa? Varför förbjuder han sin dotter att träna Kung Fu? Fundera på vilka hans skäl är? Är det lätt eller svårt att förstå honom? Förändras bilden av pappan under filmens gång? Vilket intryck får du av Aichas mamma respektive Sofies mamma? Är de bra kvinnliga förebilder för sina döttrar? Vilka bilder av manlighet respektive kvinnlighet möter du i filmen? Aicha är mellan 17 och 18 år. Vad får man bestämma själv i den åldern och när måste man lyssna på sina föräldrar? När anser du att man är vuxen? Får man bestämma själv när man är vuxen? 2 c) Skriv ett brev om strategier till förändring Att leva i en hederskultur innebär andra förväntningar på unga tjejer och killar än de förväntningar det danska och svenska sekulariserade samhället har. Låt eleverna föreställa sig att de är någon av Aicha, Emil, Sofie, Omar, Memet, Aichas mamma eller pappa. Låt dem skriva ett anonymt brev med utgångspunkt i frågeställningen nedan. Ge gott om tid för skivandet. När eleverna är klara samlas breven in. Kopiera alla texter och gör sedan en bok som varje elev får del av. Hur ser du på dig själv och ditt liv? Vad skulle du vilja berätta för din familj? Skulle du vilja förändra något? Hur skulle du önska att samhället, släkten och dina vänner bemötte dig? Vad tänker du göra åt din situation? Reflektion Gå tillsammans igenom frågeställningarna och breven. Vad kom ni fram till? Vilka förslag till strategier för att hantera situationen kan ni hitta? Hur resonerade eleverna? Övning 3. Religion, kultur, heder och sexualitet Filmklipp: Aicha och Emil tränar. Är du muslim? (24.30 29). Hemma hos Sofie. Hur knullar ni då? Aicha slåss mot ninjan. (1.01 1.03.30). Aicha och Emil Vi tar det lugnt. Aicha försonas med sin pappa (1.30 1.33). Emil frågar Aicha om hon är muslim och kommer från ett muslimskt land. Ja, och du är kristen och kommer från ett kristet land, säger Aicha. Emil verkar inte ha funderat särskilt mycket på att han är född i och lever i ett kristet land, visserligen sekulärt, men ändå kristet. Han tänker inte på att det skulle vara något som präglar hans tillvaro på något speciellt sätt. På detta sätt utgör han normen, och har därmed Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 4

en mängd privilegier i samhället som han inte ens tänker på. Eftersom Aicha är muslim skojar han lite om att hon kanske blir tvångsgift. Aicha tycker inte att det är roligt. För henne är det en verklighet, hennes familj har planer på att hitta en lämplig pojkvän åt henne. 3a) Diskutera Emils inställning Varifrån tror ni Emils idé om vad det innebär att vara muslim kommer ifrån? Är hans sätt att reagera vanligt? Religioner och religiösa samfund har ofta åsikter om hur vi människor ska leva våra liv. Bland annat hur vi ska förhålla oss till frågor om genus, sexualitet, oskuld, homosexualitet och jämställdhet. Religion kan spela roll för vår identitet och våra livsregler. Låt eleverna fundera på hur religion kan påverka en persons självuppfattning och levnadsvillkor. Börja med att göra en associationsövning på tavlan. Använd er av frågeställningen nedan. 3 b) Associationsövning Vilka associationer får ni när ni hör orden muslim och kristen? Gå vidare och gör en lista över de religioner och religiösa inriktningar som är representerade i er klass eller på er skola. Gör sedan samma associationsöving med dem. Ta gärna upp olika religiösa trosinriktningar inom samma religion. 3 c) Skriv en novell I filmen utspelas en scen hemma hos Aichas kompis Sofie. Sofie har fest med ett gäng tjejkompisar i sin lägenhet. De dricker alkohol och blir rätt flamsiga. Aicha har berättat för Sofie att hon aldrig kan bli tillsammans med Emil eftersom de inte kan gifta sig. Det fnittriga gänget utbrister Åh, så romantiskt och frågar sen Hur gör ni när ni knullar? Aichas korta svar blir Vi är inte ihop. Varför skulle vi då knulla? Alla brister ut i skratt, men Aicha går därifrån. Skriv en kort novell om Aichas och Emils kärlekshistoria. Beskriv komplikationer, möjligheter och deras framtid. Leta upp skildringar av kärlekshistorier i litteratur, teater och film där kulturella skillnader blir ett hinder. Utgå från frågorna nedan. Gör en novellsamling av berättelserna. Lägg dem på nätet eller skriv ut dem. Låt alla läsa och jämför klassens noveller med handlingar i klassisk litteraturhistoria. Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 5

1.1 KAPITELRUBRIK 3 d) Kärlekshistorien om Aicha och Emil Föreställ dig att du var Aicha. Hur skulle du uppleva att bli utfrågad om din kulturella och religiösa bakgrund? Hur tycker du att Aicha handlar i den här situationen? Diskutera skillnaden i Aichas och det danska tjejgängets syn på sexualitet. Kan du känna igen dig i Aichas och/eller tjejernas inställning? Reflektion Reflektera över de påståenden som kom upp under associationsövningen. Är de fakta eller fördomar? Gäller de för alla människor inom en religion? Fundera på varför det finns olikheter inom religionerna? Diskutera vidare kring orsaken till att många religioner förhållningsregler kring genus och sexualitet? Läs och reflektera kring elevernas noveller. Hade de hoppfulla slut? Fanns det mycket olikheter i berättelsernas dramaturgi? Hederskultur Förenklat kan man säga att frågor om heder är kopplad till hur en kultur ser på föreställningar om kön/genus och sexualitet. Syftet är att bevara ordningen i ett patriarkalt samhälle. Den som anses ha förlorat sin heder (gäller både män och kvinnor) riskerar att bli utstött ur gruppen och i värsta fall bli utsatt för hämnd och våld, till och med mord. Hederskulturer har sin upprinnelse i samhällen där staten har en svag ställning, där kollektivet (släkten) bestämmer över individen. Släkten eller klanen är de som borgar för medlemmarnas välfärd och trygghet. Strikta patriarkala hederskulturer lämnar mycket litet utrymme för kvinnors sexuella frihet och deras individuella rättighet att göra egna val i livet. Detsamma gäller för homo- och bisexuella. Under de senaste 10 12 åren har debatten i Sverige främst kretsat kring så kallade hedersmord. Två fall har särskilt hamnat i fokus. Pela Atrushi och Fadime Sahindal är två kvinnor som mördades av sina fäder och bröder eftersom de ansågs ha vanhedrat familjen. Om man blickar tillbaka i Sveriges historia har även vi haft inslag av hederskultur där skamlösa kvinnor bestraffats och kvinnors frihet och sexualitet begränsats och kontrollerats av män. Läs gärna mer i boken Frihet att njuta av Lena Lennerhed. I Sverige arbetar organisationerna Elektra och Scharafs Hjältar med att öka handlingsutrymmet för killar och tjejer i hederskulturer. De arbetar med frågor om genus, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Läs mer på www.elektra.nu. Dessutom har många kommuner och länsstyrelser upprättat arbetsplaner för hur man ska skydda och stötta tjejer och killar som är utsatta för våld i hederns namn, ta reda på hur det ser ut där du bor. På www.manskligarattigheter.gov.se, kan du finna litteratur om hur man kan arbeta förebyggande med hedersrelaterade frågor, genus och jämställdhet. Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 6

Övning 4. Mänskliga rättigheter, genus och sexualitet Det kristna svenska majoritetssamhället har i historiskt perspektiv också haft inslag av hederskultur. Ta reda på vad som lett fram till att vi idag har ett samhälle där målet är jämställdhet. Vilken förändring har det svenska samhället gått igenom? Fundera på statens inflytande i våra liv kontra familjen/släktens. Vilket skydd finns idag för individen som inte fanns tidigare? Hur påverkas vi av de internationella konventioner Sverige valt att underteckna? Gå tillsammans med eleverna igenom följande FN-konventioner: Konventionen om de mänskliga rättigheterna, Konventionen om Kvinnors rättigheter och Barnkonventionen. Konventionerna går att ladda ner från Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se, där finns också fördjupningstexter om hedersrelaterat våld. Om konventionstexterna känns svåra går det bra att arbeta med delar av dem. Dela upp klassen i tre grupper där var och en arbetar med en konvention. Försök att relatera filmens handling till innehållet i konventionerna. Vad ger de för skydd respektive rättigheter? Vilken frihet och vilket ansvar har de olika filmkaraktärerna i förhållande till vad som står i konventionerna? Utgå från frågorna nedan. Frågor till konventionstexter På vilket sätt behandlas frågan om individens frihet i konventionen? Behandlas frågor om genus? I så fall hur? Behandlas frågor om sexualitet? I så fall hur? Behandlas frågor om äktenskap i konventionen? I så fall hur? Författare: Anna Söderberg, Filmpedagog på Zita Folkets Bio i Stockholm. E-post: anna@folketsbio.se Ny metod till Röda Tråden Oktober 09 7