LUPP-undersökning Avesta 2013. Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet. Johan Kostela

LUPP-undersökning Avesta 2013 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet Johan Kostela

Johan Kostela Högskolan Dalarna 2

Innehåll 1. Inledning 4 Ungdomars livsarenor 5 Kunskapsbaserad ungdomspolitik 6 Kort om hur tillförlitliga resultaten är 6 Rapportens upplägg 7 2. Gymnasiet 8 Beskrivning av eleverna 8 Nöjdhet 8 Fritid 9 Inflytande 10 Vad ungdomar vill prioritera 13 Hälsa 14 Trygghet 16 Ekonomi 17 Framtid 17 Stanna eller flytta? 17 Högstadiet 21 Nöjdhet 21 Fritid och Aktivitet 22 Inflytande och politik 23 Vad ungdomar vill prioritera 25 Trygghet 27 Hälsa 28 Ekonomi 30 Stanna eller flytta? 30 Diskussion 32 Skillnaden mellan tjejer och killar 32 Inflytande 32 Landsbygds/stad Fel! Bokmärket är inte definierat. Socioekonomisk bakgrund 33 Slutsats 33 3

1. Inledning Den enkätundersökning som ligger till grund för denna rapport kallas LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitik) och är framtagen och administreras av Ungdomsstyrelsen. Syftet är att: kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. 1 Enkätformuläret innehåller många frågor inom områdena familj, boende, fritid, skola, politik, samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Totalt rör det sig om över hundra enkätfrågor som de unga har svarat på. Enkätundersökningarna har genomförts i årskurs 8 på högstadiet och i årskurs 2 i gymnasiet. LUPP-enkäten täcker upp ett stort antal områden, dock saknas några som vi vill lyfta fram: Nätet: en allt viktigare plats för ungdomar. Spelande: en viktig aktivitet för vissa ungdomar f.f.a. för killar. Arbetsmarknad: vad vill ungdomar arbeta med i framtiden? Det är framförallt en brist att ungdomars nätvanor och datavanor inte finns med i enkäten. Dessa är så pass viktiga för dagens ungdomar att det är synd att vi inte har mer information om dessa områden. Vi tycker att det också vore intressant om det fanns någon fråga om hur ungdomarna ser på sitt framtida yrkesliv, vilka yrken de är intresserade av etc. Det är förstås omöjligt att på ett överskådligt sätt och samtidigt i detalj analysera samtliga frågor i enkätformuläret. Några områden måste väljas ut för att fokusera på. Baserat på vår erfarenhet från analyser av resultat och genomförande av tidigare LUPPundersökningar, men i dialog med arbetsgruppen för LUPP har vi gjort ett urval av frågor som vi kommer att lyfta fram. Resultaten för alla frågor finns tillgängliga som bilagor till rapporten. Ungdomstiden är en tid då människor utvecklas och formas intensivt. Man väljer utbildning, yrke och får egna intressen. Tidsperioden innebär många valmöjligheter i en omvärld som är komplex och allt mer individualiserad. 2 Ungdomars livsval påverkas av olika faktorer och tidigare erfarenheter vilket illustreras i figuren nedan. I enkäten återfinns ett antal områden med koppling till de val ungdomar 1 LUPP på allas läppar: Ungdomsstyrelsen 2 Kåks, Helena. 2007. 322 Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköpins universitet. 4

förväntas göra. Hur ska jag spendera min fritid? Ska jag engagera mig politiskt eller i samhällsfrågor? Vad ska göra efter gymnasiet och ska jag flytta? Figur 1: En viktig del i ungdomars liv och utveckling är de stora livsval de måste göra. Ungdomars livsarenor Ungdomars identitetssökande och identitetsskapande sker på många platser eller arenor bland annat: Hemma Skolan Bland vänner Fritiden På dessa arenor lever man i relationer med andra människor och får intryck av dem. Dessutom är den geografiska och fysiska platsen som ungdomarna lever sina liv på viktig. I bilden nedan visas dessa områden. 5

Figur 2: En del av den omgivning en ungdom befinner sig i. Runt dessa arenor finns en kommunnivå och vidare en regional, nationell och en global nivå. För alla dessa områden finns en speciell kultur med sina karakteristiska, som alla påverkar individen. Kunskapsbaserad ungdomspolitik För att bedriva en kunskapsbaserad ungdomspolitik som är hållbar är det självklart att man måste skaffa sig kunskap om ungdomar. För att lyckas är det bra om fokus ligger på det man som kommun eller region faktiskt kan påverka. En annan viktig del är att detta är en process som ständigt måste pågå med regelbundna uppföljningar och analyser. För att kunna se skillnader och följa utvecklingen måste man använda bra instrument, vilket LUPP-enkäten är ett exempel på. Resultat och analyser måste kommuniceras och diskuteras genom dialoger och man måste vara beredd på omtag. Kort om hur tillförlitliga resultaten är Svarsfrekvensen i den här LUPP-undersökningen var generellt sett god. Den var högre i åk 8 än för åk 2 gymnasiet. 196 svarande i åk 8 av totalt 1128 personer = 89 % 129 svarande i gy 2 av totalt 1403 personer = 62 % Det man vill uppnå är att den grupp som svarat representerar hela målgruppen. För åk 8 är svarsfrekvensen väldigt bra. För åk 2 börjar den närma sig en nivå där man måste tänka till om vilka som har svarat. Det interna bortfallet, alltså de som inte har svarat på enstaka frågor är mycket lågt. 6

Rapportens upplägg Den första delen av resultatdelen handlar om resultatet i åk 2 på gymnasiet. I denna del kommer vi att sätta in frågorna i en större kontext i samband med resultatet. I den andra delen presenterar vi resultatet för åk 8. För att inte upprepa oss kommer vi inte säga samma sak igen när det gäller frågornas kontext, för den som bara är intresserade av högstadiet kan man läsa om frågans kontext i gymnasiedelen. I den avslutande diskussionsdelen tar vi upp saker som vi särskilt vill uppmärksamma. 7

2. Gymnasiet Beskrivning av eleverna Tabell 1 visar några grundläggande uppgifter om de som har svarat. Tabell 1: Några bakgrundsdata för de svarande. Antal Procent Kön Tjejer 76 59 Killar 51 40 Annan <5 1 Födelseland Sverige 109 85 Europa <5 3 Utanför Europa 16 12 Av de som svarat kan vi se att den är jämn fördelning av tjejer och killar. Det är ca 15 procent av de svarande som inte är födda i Sverige. Föräldrarnas utbildningsnivå har visat sig vara viktigt för hur ungdomar agerar och hur de ser på livet. I den här analysen har vi att delat upp föräldrars utbildningsnivå i tre kategorier: båda föräldrar har en eftergymnasial utbildning, en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning, ingen av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning. De tre grupperna fördelar sig på detta sätt: Både föräldrar eftergymnasial utbildning (ca 24 %) En förälder eftergymnasial utbildning (27 %) Ingen förälder har eftergymnasial utbildning (och vet ej ) (49 %) Nöjdhet Eleverna har svarat hur nöjda de är med ett antal olika områden i livet varav en fråga är en sammafattande fråga där de får bedöma hela sin livssituation. Tabell 2: Ungdomarna har fått bedöma deras nöjdhet för ett antal frågor på en skala 1 till 5 där 5 är högst. Här anges medelvärdet för varje fråga. Är du..? Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning Liv i sin helhet tjej 3,8 3,9 4,3 4,5 3,5 3,9 4,1 kille 3,9 3,9 4,1 4,3 3,5 4,0 3,9 Total 3,8 3,9 4,2 4,4 3,5 3,9 4,0 Tjejerna är lite mer nöjda med sitt liv i sin helhet men båda ligger på en relativ hög nivå. Observera de små skillnaderna mellan könen generellt. Vi gjorde en enkel analys för att se hur de som var nöjda med sitt liv som helhet har bedömt de andra delområdena. Vi gjorde för att få fram vad som påverkar 8

helhetsbedömningen mest. Den viktigaste faktorn för att vara nöjd med sitt liv som helhet är att man är nöjd med sina familjerelationer, hälsa och att man nöjd med sin utbildning. För tjejer jmf med killarna är det viktigare med familjerelationer och för killarna är hälsa viktigare jmf med tjejerna 3. Fritid Fritid är väldigt viktig för människor som källa för återhämtning, nöje och sociala kontakter och det gäller ju självklart också ungdomar. Det är ett område där man kan skapa sig eller söka en identitet och ett sammanhang. Det finns några frågor som vi vill lyfta fram. På frågan om hur mycket fritid ungdomarna har svarar ca 15 procent att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den, 53 % är tycker att andelen är lagom och 32% tycker att de har för lite fritid. Det är främst tjejerna som tycker att de har för lite fritid, det nästan 42 % som tycker det. Hur mycket upplever då ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Tabell 3: Hur mycket upplever ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Alla svar i procent. Tjej Kille Det finns väldigt mycket att göra 17 18 Det finns ganska mycket att göra 41 33 Det finns ganska lite att göra 30 31 Det finns väldigt lite att göra 12 18 Tjejerna tycker att det finns lite mer att göra på fritiden, än vad killarna tycker. Det är en inte bild som återkommer i LUPP-enkäter som är gjorda i landsbygds-/glesbygdslän. Det verkar som att Avesta har lyckats att skapa bra fritidsmöjligheter för tjejer. På den öppna frågan vad man efterfrågar mer av så svarar: Tjejerna: Fler (eller någon) plats att mötas på fritiden. o Klubbar eller caféer som stänger senare Konserter Killarna: Actionsport o Laserdome o Folkrace Fler idrotter 3 Denna analys gjordes genom att göra en korrelationsanalys och en enkel regressionsanalys. 9

Ca 50 % av tjejerna och 59 % av killarna är medlem i någon förening. Nästan alla som är med i någon förening är med i en idrottsförening. Detta visar på hur viktig idrott är för ungdomar. Dessa föreningar får då också ett ansvar för att ge ungdomar inflytande och skapa en bra fritid för ungdomarna. Dock kan man se att andelen som är med i idrottsförening minskar relativt kraftigt jämfört med ungdomarna i åk 8 (se det avsnittet). Tabell 4: Vilken typ av förening är de som medlemmar med i uppdelat på kön alla resultat i procent. Tjejer Killar Idrottsförening/klubb 66 67 Skolförening 13 3 Friluftsförening 0 7 Religiös förening/församling 3 23 Kulturförening 8 3 Etnisk förening 3 0 Hobbyförening 11 10 Politiskt parti/ungdomsförbund 13 10 Förening/organisation för samhällsfrågor 8 3 Datorförening/spelförening 3 20 Annan 13 20 En tolkning av resultatet är att det är viktigt med datorspel för killar, vilket visar att drygt var femte kille är med i en spelförening. Inflytande Enligt ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU ska alla EU-länder sträva efter att förbättra ungas möjligheter att delta i lokalsamhället och i den representativa demokratin. Målet är att detta ska innefatta alla unga, även de mest resurssvaga. 4 Att ungdomar ges möjlighet att delta aktivt i samhället är inte bara en rättighetsfråga. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är också en viktig resurs för de som fattar beslut på alla nivåer i samhället. 5 En fungerande demokrati bygger på att medborgarna aktivt deltar i samhällslivet. Unga måste ges möjlighet till delaktighet och inflytande och deras delaktighet ska inte begränsas till, av andra, förutbestämda ungdomsverksamheter och ungdomsfrågor. Unga ska vara delaktiga i hur dessa verksamheter planeras och genomförs. 6 Ofta erbjuds arenor för ungdomars engagemang. Dessa arenor kan vara elevråd och ungdomsråd. Det är viktigt att ifrågasätta om ungas engagemang inom dessa arenor leder till reellt inflytande och verklig möjlighet att själv styra. Alltför ofta sätts ramarna för ungdomsrådens arbete av kommunala tjänstemän och beslutsfattare utan att ungdomarna deltagit i processen. Vad som är ungdomsfrågor definieras ofta av vuxna utifrån ett problemperspektiv där utgångspunkten blir att motverka exempelvis droger och våld. 7 4 Europeiska gemenskapernas kommission 2009 & Ungdomsstyrelsen 2010:9 Ung idag. En beskrivning av ungdomars villkor. 5 http://www.regeringen.se/sb/d/2479/a/117782 2011-02-14 6 Regeringen Skr. 2009/10:53 7 Karlsson, Eva 1998. Ungdomars självstyre. (i) SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Stockholm: Fritzes. 10

Ungdomsfrågor diskuteras ofta i termer av problem istället för att se unga som en resurs för samhället. 8 I en rapport från ungdomsstyrelsen och SKL (Plats att landa) lyfter man fram att det skett en förändring inom ungdomskulturen som går ut på att ungdomar har gått från att vara konsumenter till att bli utövare eller producenter. Detta är bland annat ett resultat av de stora möjligheter internet erbjuder, exempelvis i form av mötesplatser där de unga bland annat kan lägga ut texter och bilder som de själva skapat. 9 Internet erbjuder även arenor för unga att umgås och organisera sig. Enligt Sjöstedt i Plats att landa vill inte ungdomar bli aktiverade. De vill skapa själva, bara de får en grund att stå på. Hon menar att vuxenvärlden istället för att organisera för de unga bör stå bredvid och tacka ja till det som unga tar initiativ till. I samma rapport tar Eriksson upp att det är viktigt att skapa en dialog med ungdomar i den löpande politiska styrningen. Men dialogen måste vara på riktigt. För att göra det meningsfullt för ungdomar att delta är det viktigt att återföringen är tydlig och systematisk. Man ska kunna visa hur man tagit tillvara vad de unga sagt. Det är avgörande för tilliten och förtroendet. 10 Att känna delaktighet är viktigt för ungas engagemang och i förlängningen även för demokratin. Karlsson menar att deltagande i sammanhang, kunna ifrågasätta det som sker och att delta i beslut motiverar till att söka kunskap och fakta i olika frågor. Det leder till ökat ansvarstagande, ökat självförtroende, självkännedom och självkänsla. Kommunikation i form av samtal och möten mellan människor är en grundläggande faktor för demokratins överlevnad och utveckling. 11 Att vara aktiv i en förening kan fungera som ett stöd för den personliga utvecklingen och stärka förståelsen för demokratin. Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet utan även skolan en viktig roll som arenor för diskussion och dialog. 12 Eleverna kan uppleva att de har eller vilja ha inflytande när det gäller skolan och övriga samhället. För skolfrågorna i Lupp-enkäten finns frågor om vad man vill ha inflytande över och vad man har inflytande över. 8 SOU 1997:71. Politik för unga. Stockholm: Fritzes. 9 Ungdomsstyrelsen & SKL. 2009 Plats att landa. 10 Ibid. 11 Karlsson, Eva 1998. Ungdomars självstyre. (i) SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Stockholm: Fritzes. 12 http://www.regeringen.se/sb/d/2479/a/117782 [2011-02-14] 11

90 80 70 60 50 40 30 Vill bestämma Får bestämma 20 10 0 Arbetsmetod Läxor Vad du får lära dig Skolmaten Schemat Figur 3: Hur mycket vill och hur mycket upplever eleverna att de får vara och bestämma. Figuren visar de fem viktigaste områden där ungdomarna vill vara med och bestämma. Figuren visar de fem områden som eleverna helst vill vara med och bestämma om (de lila staplarna). De orangea staplarna visar andelen som upplever att de får vara med och bestämma. Det viktigaste området som eleverna vill vara med och bestämma om är hur undervisningen går till ( Hur ni ska arbeta ), det positiva är att en relativ stor andel också upplever att de får vara med och bestämma. De övriga fyra frågorna så upplever inte eleverna att de får vara med och bestämma. En intressant fråga är om de ska vara med och bestämma över allt i skolan. T.ex. Vad du får lära bestäms ju till stor del av en läroplan, så utrymmet från början är ju inte så stort. Men resultatet är intressant i sig och kan tjäna som ett underlag i en diskussion på skolorna om elevinflytande och demokrati. Men inflytandet för ungdomar får inte bara vara inom skolvärlden. I Figur 4 visar andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Figur 4: Andel bland tjejer och killar som vill vara med och påverka i sin kommun. 12

Ca hälften av tjejerna och trettio procent av pojkarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Det kan tyckas vara låga siffror, men det kan vara värt att notera ordet kommun kan vara abstrakt. Vill du vara med och påverka frågor som du tycker är viktiga för ditt liv? hade man nog fått en ett annat svar. Däremot är det intressant att se varför man inte vill vara med och påverka, se Figur 5. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Mer än var femte har svarat att de inte kan nog mycket och ungefär lika många tror att det inte spelar någon roll. Dessa två anledningar är något som man faktiskt kan göra något åt, ge ungdomarna mer information och faktiskt ge dem mer inflytande och visa upp positiva exempel när detta har fått betydelse. Figur 5: Varför vill inte vissa vara med och påverka? Vad ungdomar vill prioritera De tre viktigaste frågorna som gymnasieelever vill prioritera om de fick bestämma är: skapa arbeten för unga, skolan och äldreomsorg. 13

tjej kille arbete mot kriminalitet 15% 33% arbete mot främlingsfientlighet och rasism 20% 21% arbete för integration 3% 2% motverka diskriminering av olika grupper i samhället 15% 10% arbete för att minska användandet av alkohol och droger 12% 15% bostäder 26% 25% skapa arbeten för unga 54% 56% Idrottsanläggningar 10% 29% arbete för miljön 20% 10% gator, vägar och cykelbanor 7% 6% arbete för jämställdhet 24% 10% kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 23% 19% ställen där ungdomar kan träffas 15% 6% pengar till föreningar 5% 21% pengar till kultur 3% 6% Skola 58% 40% Barnomsorg 8% 4% Äldreomsorg 38% 23% Hälsa 28% 19% Hälsa Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) mår de flesta ungdomar bra. Trots detta framgår det att det under de senaste 10-20 åren blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och värk. Problem som ofta beskrivs som stressrelaterade. 13 Enligt samma SOU-rapport har även psykiska problem blivit vanligare bland ungdomar under de senaste 20 åren. De hänvisar till SCB:s undersökning från 1989 som visar att nio procent av kvinnorna i åldern 16-24 år hade besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2005 var dessa besvär tre gånger vanligare (30 procent). I Figur 6 nedan ser vi hur ungdomarna har bedömt sin hälsa det senaste halvåret. De flesta bedömer sin hälsa som mycket bra eller ganska bra, vilket är förväntat för en ungdomsgrupp. Det är som är positivt för Avesta är att det inte är någon skillnad mellan pojkars och tjejers hälsa. Normalt brukar det vara en tydlig skillnad att tjejerna upplever sig ha en sämre hälsa. Det är viktigt att poängtera och lyfta gruppen som anger att de har ganska eller mycket dålig hälsa. Den är liten men måste uppmärksammas. 13 Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) 14

Figur 6: Hur bedömer ungdomarna sin hälsa det senaste halvåret? Betydligt fler tjejer känner sig stressade mer än hälften känner sig stressade flera gånger i veckan eller mer (mindre än en tredjedel av killarna). Dessutom har de mer ont i magen och har svårt att somna. Lite drygt två tredjedelar av både tjejer och killar tränar åtminstone en gång i veckan. Andelen tjejer och killar som röker är jämförbara, det är något högre än riksgenomsnittet för tjejerna men bara med 2 procentenheter. Det är fler killar än tjejer som dricker så pass mycket alkohol att de blir berusade. Tabell 5: Andel bland tjejerna och killarna som röker regelbundet eller blir berusade. Alla resultat i procent. Tjejer Killar Röker En gång i veckan 0 2 Flera gånger i veckan 0 8 Varje dag 3 0 Blir berusad någon gång i månaden 16 38 ett par gånger i månaden 9 5 Det är färre dagligrökare bland killarna men fler som röker någon gång i veckan. Detta är mycket lägre än riksgenomsnittet där 17 procent av flickorna och nästan 13 procent av pojkarna i årskurs 2 rökte 2012 varje dag eller nästan varje dag 14. 14 Skolelevers drogvanor 2012, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 15

Trygghet Vad som inbegrips i begreppet trygghet är inte helt entydigt. Många använder Maslows behovstrappa från 1940-talet där människors behov delats in i fem trappsteg där de mest grundläggande behoven måste tillfredsställas före nästa behov ska vara intressant. Efter de mest grundläggande behoven, som mat och vatten, kommer trygghet. Hur man upplever trygghet är individuellt och påverkas av flera olika faktorer. Diagrammet nedan visar om gymnasieleverna varit utsatta för misshandel, sexuellt våld/utnyttjande, hot stöld, att de inte vågat gå ut samt om inget av detta hänt dem. Resultatet redovisas uppdelat på kön. Denna fråga är så pass viktig att vi inte vill göra någon nationell jämförelse med det material vi har. Vi kan rekommendera att titta på Brottsförebyggande rådets statistik 15. Det kanske viktigaste att ta med sig är att det finns ett stort antal tjejer och killar i gymnasiet som har råkat ut för saker man inte ska bli utsatt för. Figur 7: Diagrammet visar andelen som blivit utsatta för olika saker det senaste halvåret. Att ungdomar blir mobbade eller att känner sig utfrysta är något väldigt allvarligt. 8 % av tjejerna och 2 % av killarna har upplevt detta det senaste halvåret. Detta är lägre siffror jämfört med högstadiet, så något verkar hända i övergången mellan högstadiet och gymnasiet. 15 www.bra.se 16

Ekonomi Drygt hälften av tjejerna och knappt var tredje kille har under det senaste halvåret inte haft råd att köpa något de vill som många andra har råd med. Framtid Stanna eller flytta? Många landsbygdsområden och mindre städer har en åldrande och minskande befolkning. Många unga väljer att lämna dessa platser i samband med eller direkt efter att de har gått ut gymnasiet, och denna grupp utgör en stor del av den totala befolkningsminskningen. Denna utflyttning sker under det så kallade vuxenblivandet, dvs. den period då de unga går från att vara ungdomar till att bli vuxna 16 17. De flyttmotiv som anges är ofta utbildning och jobb, men beslutet att flytta är ofta mer komplext än att bara få ett jobb eller skaffa utbildning 18. Många unga vuxna upplever att en flytt till ett storstadsområde också är starkt förknippat med att känna sig framgångsrik. Att välja att bo kvar på landsbygden eller i mindre städer ses av många, både vuxna och andra unga vuxna, som en passiv handling, att bli kvar (Kåks 2007; Svensson 2006). Att flytta eller stanna kvar i sin kommun är en viktig fråga både för individen men också för kommunen. 74 procent av tjejerna och 61 procent av killarna tror att de kommer flytta från kommunen där de bor. I figuren nedan ser vi andelen som tror att de vill flytta från kommunen direkt efter gymnasiet. 16 Kåks, Helena. 2007. 322 Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping University. 17 Svensson, Lotta. 2006. Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning. Linköpings universitet. 18 Ni Laoire, C. 2000. Conceptualising Irish rural youth migration: a biographical approach. International journal of population geography 6(3): 229 43. 17

Figur 8: Andelen som tror att de kommer vilja flytta från kommunen där de bor. De vanligaste anledningarna till att de svarande tror att de kommer flytta från kommunen är jobb och studier, se nedan. Den tredje viktigaste anledningen är de vill prova något nytt. Figur 9: Anledning till att man tror att man kommer flytta från kommunen där man bor. Att flytta tillbaka till släkt, familj eller partner är något som kan få utflyttarna att komma tillbaka. Detta visar som många andra studier att social anknytning är väldigt viktigt. 18

Figur 10: Vad är det som kan få de som vill flytta ut att komma tillbaka. Samma orsaker är ockås viktiga för de som vill bo kvar, se nedan. Intressant är många anger studier som skäl att stanna. 19

Framtidsutsikter Det finns en sammanfattande fråga på hur man ser på framtiden för sin egen del i enkäten, där svarsalternativen är en skala mellan 1 och 7. Figur 11: Ungdomarna har fått bedömt hur de ser på sin egen framtid på en skala 1 till 7. Resultatet ovan visar att de flesta har en positiv inställning till framtiden samtidigt som det går att en tydlig spridning. Här ser vi inga könskillnader vilket andra studier brukar visa, där killarna normalt sett brukar vara lite mer positiva. 20

Högstadiet Tabellen nedan visar några grundläggande uppgifter om de som har svarat. Tabell 6: Några bakgrundsdata för de svarande. Antal Procent Kön Tjejer 92 47 Killar 101 52 Annan <5 - Födelseland Sverige 160 82 Norden <5 - Europa 8 4 Utanför Europa 27 14 Skola Domarhagsskolan 106 54 Johan-Olovskolan 26 13 Åvestadalskolan 63 32 Ungdomarna i åk 8 har inte fått frågan om deras föräldrars utbildningsnivå. Nöjdhet En viktig del i enkäten är frågan om hur nöjd man är inom ett antal områden. Det är glädjande att se att medelvärdet generellt sett är ganska högt. Killarna ligger lite högre på frågan Nöjd med livet i sin helhet än tjejerna: 4,3 jämfört med 4,0. Det specifika området där killar skiljer ut jämfört med tjejerna är Nöjdhet med sin hälsa. Detta är något som vi också ser på övriga frågor om hälsa. Tabell 7: Ungdomarna har fått bedöma deras nöjdhet för ett antal frågor på en skala 1 till 5 där 5 är högst. Är du..? Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning Liv i sin helhet tjej 3,8 3,9 4,3 4,4 3,9 3,9 4,0 kille 4,0 4,4 4,6 4,4 4,1 4,0 4,3 Total 3,9 4,2 4,4 4,4 4,0 3,9 4,2 Om man jämför skolor ser vi att på Johan-Olovsskolan är tjejerna mer nöjda än killarna. Tabell 8: Nöjdhet med liv som helhet. Tjej Kille Domarhagsskolan 4,1 4,3 Johan-Olovskolan 4,3 4,0 Åvestadalskolan 3,8 4,4 21

Fritid och Aktivitet På frågan om hur mycket fritid de har svarar ca 60 procent av ungdomarna att de har lagom mycket fritid. Drygt var fjärde ungdom tycker att de har för lite fritid, vilket är lite vanligare hos tjejerna. Hur mycket upplever då ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Tjejerna tycker att det finns lite mer att göra på fritiden än killarna. Det är inte en bild som återkommer i LUPP-enkäter som är gjorda i landsbygds-/glesbygdslän. Jämfört med andra LUPP-undersökningar så ligger killarnas resultat lägre. På den öppna frågan vad man efterfrågar mer av så svarar: Tjejerna: Fler (eller någon) plats att mötas på fritiden. o Fritidsgård o Bio o Ställe där man kan pyssla Ställe där kan man dansa Klubbstuga Killarna: Actionsport o Crossbanor o Offroad bana för cykel Fler idrotter Fritidsgård 22

61 procent av tjejerna och 61 procent av killarna är med i någon förening. Vilken typ av föreningar är ungdomarna medlemmar i? Nästan alla av de som är med i någon förening är med i någon idrottsförening. Detta visar på hur viktig idrott är för ungdomar. Dessa föreningar får då också ett extra ansvar att ge ungdomar inflytande och skapa en bra fritid för ungdomarna. Tabell 9: Andelen i procent av ungdomarna som är medlem i någon förening uppdelat på kön. Tjejer Killar Idrottsförening/klubb 86 89 Skolförening 14 13 Friluftsförening 7 5 Religiös förening/församling 19 5 Kulturförening 7 7 Etnisk förening 0 3 Hobbyförening 12 26 Politiskt parti/ungdomsförbund 2 3 Förening/organisation för samhällsfrågor 7 0 Datorförening/spelförening 3 18 Annan 12 10 En annan observation är hur vanligt förekommande det är att spela datorspel för killar, vilket visar att nästan var femte kille är med i en spelförening. Inflytande och politik Ett antal frågor i enkäten handlar om inflytande. Dessa frågor återfinns framförallt i kapitlet som handlar om inflytande och politik men även inom områden som skola och fritid. Diagrammen nedan handlar om möjligheten att påverka i skolan och viljan att påverka i frågor som rör kommunen. Det första diagrammet visar resultat från två enkätfrågor, dels i vilken utsträckning högstadieeleverna vill påverka ett antal områden i skolan och dels i vilken utsträckning de upplever att de får göra det. Områdena högstadieeleverna får ta ställning till är; vad du får lära dig, vilka böcker/läromedel ni ska ha, hur ni ska arbeta, ex. grupp-/projektarbete, skolmiljön inne och ute, reglerna i skolan, läxorna, proven, skolmaten och schemat. De lila staplarna i diagrammet visar de fem områden som högstadieeleverna i störst utsträckning vill vara med och påverka. De orangea staplarna visar i vilken utsträckning de upplever att de får vara med och påverka inom dessa områden. 23

80 70 60 50 40 30 Vill bestämma Får bestämma 20 10 0 Arbetsmetod Läxor Vad du får lära dig Skolmaten Skolmiljön innne Figur 12: Hur mycket vill och hur mycket upplever eleverna att de får vara med och bestämma. Diagrammet ovan visar att det inom samtliga fem områden är en relativt stor skillnad mellan vad högstadieeleverna vill och upplever att de får vara med och påverka. Diagrammet nedan visar i vilken utsträckning högstadieeleverna vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Figur 13: Andel bland tjejer och killar som vill vara med och påverka i sin kommun. 43 procent vill vara med och påverka. Tjejerna vill vara med och påverka i något större utsträckning och killarna i något mindre. 24

Figur 14: Anledning till att man inte vill vara med och bestämma. Det är det intressant att se varför man inte vill vara med och påverka, se Figur 14. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Nästan var femte har svarat att de inte kan nog mycket (fler tjejer än killar) och ungefär lika många tror att det inte spelar någon roll. Dessa två anledningar är något som man faktiskt kan göra något åt, ge ungdomarna mer information och faktiskt ge dem mer inflytande och visa upp positiva exempel när detta har fått betydelse. Vad ungdomar vill prioritera De tre viktigaste frågorna som högstadieelever vill prioritera är: skapa arbeten för unga, arbete mot kriminalitet och skola. Man kan se att ungdomar inte prioritera mycket annorlunda än vuxna: arbete, skola, vård och omsorg är viktigt för unga också. 25

Tabell 10: Ungdomarna fick möjlighet att prioritera fyra områden som de skulle satsa på om de fick bestämma. tjej kille arbete mot kriminalitet 37% 38% arbete mot främlingsfientlighet och rasism 26% 29% arbete för integration 3% 2% motverka diskriminering av olika grupper i samhället 24% 10% arbete för att minska användandet av alkohol och droger 22% 22% bostäder 14% 27% skapa arbeten för unga 47% 45% idrottsanläggningar 17% 19% arbete för miljön 13% 16% gator, vägar och cykelbanor 13% 11% arbete för jämställdhet 12% 4% kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 13% 17% ställen där ungdomar kan träffas 21% 22% pengar till föreningar 9% 16% pengar till kultur 6% 6% skola 44% 55% barnomsorg 25% 10% äldreomsorg 24% 11% hälsa 13% 27% 26

Trygghet Diagrammet nedan visar huruvida högstadieeleverna varit utsatta för misshandel, sexuellt våld/utnyttjande, hot stöld, att de inte vågat gå ut eller om inget av detta hänt dem. Resultatet redovisas uppdelat på kön. Det kanske viktigaste att ta med sig är att det finns ett stort antal tjejer och killar i åk 8 som har råkat ut för saker man inte ska bli utsatt för. Figur 15: Diagrammet visar andelen som blivit utsatta för olika saker det senaste halvåret. Diagrammet ovan visar att de flesta inte blivit utsatta för något av ovanstående. Däremot tyder resultatet på könsskillnader när det gäller utsatthet inom dessa områden. Det är en större andel tjejer än killar som svarat att inget av detta har hänt mig. Tjejerna har däremot i något större utsträckning än killarna blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande samt inte vågat gå ut. Killarna har i större utsträckning blivit utsatta för hot och misshandel. Mobbning Att ungdomar blir mobbade eller känner sig utfrysta är något väldigt allvarligt. 18 % av tjejerna och 10 % av killarna har upplevt detta det senaste halvåret. Diagrammet nedan visar andelen högstadieelever som upplever att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. 27

Figur 16: Andelen som upplevt att de blivit mobbade under det senaste halvåret. Det är betydligt vanligare att tjejer blir mobbade eller utfrysta. Hälsa Diagrammet nedan visar hur högstadieeleverna skattar sin hälsa när de ser tillbaka på det senaste halvåret. Resultatet har delats upp på kön. Resultatet visar att störst andel upplever att deras hälsa varit bra eller mycket bra. Utmärkande är dock att killarna i större utsträckning än tjejerna svarat att deras hälsa varit mycket bra medan tjejerna i större utsträckning än killarna svarat att deras hälsa varit varken bra eller dålig. Figur 17: Hur bedömer ungdomarna sin hälsa det senaste halvåret? 28

Tjejer är mer stressade än killar. Figur 18: Hur ofta känner sig ungdomarna sig stressade? Andelen tjejer som röker flera gånger i veckan är ca två procent som röker flera gånger i veckan eller varje dag. För killarna är andelen en procent som flera gånger i veckan och två procent som röker varje dag. Tabell 11: Andel bland tjejerna och killarna som röker regelbundet eller blir berusade. Alla resultat i procent. Tjejer Killar Röker Flera gånger i veckan 1 1 Varje dag 1 2 Blir berusad aldrig 44 62 en gång per år el. mer sällan 11 15 några gånger per år 11 8 någon gång i månaden 22 15 ett par gånger i månaden 11 0 någon gång i veckan 0 0 Tjejer dricker så de blir berusade oftare än killar, ca var tredje tjej dricker så att hon blir berusad någon per månad eller oftare jämfört med var sjätte kille. 29

Ekonomi Ca hälften av alla ungdomar på högstadiet har upplevt att de inte har kunnat köpa något som många andra har råd med. Framtid När det gäller framtid har vi valt att lyfta fram två frågor ur enkäten, dels om man tror att man kommer att flytta från kommunen och dels hur man allmänt ser på sin egen framtid. Stanna eller flytta? Diagrammet nedan visar hur många som tror att de kommer att flytta från kommunen uppdelat på kön och kommun. 63 procent av tjejerna och 36 procent av killarna tror att de kommer flytta från kommunen. Däremot är det betydligt fler killar som idag inte vet vad de kommer att göra. 30

Figur 19: Andelen som tror att de kommer vilja flytta från kommunen där de bor. Diagrammet nedan visar hur högstadieeleverna allmänt ser på framtiden för egen del. Figur 20: Ungdomarna har fått bedömt hur de ser på sin egen framtid på en skala 1 till 7. Resultatet ovan visar att de flesta har en positiv inställning till framtiden samtidigt som det går att se vissa könsskillnader. Killarna är mer positiva än tjejerna. 31

Diskussion I detta avsnitt lyfter vi fram saker som vi tycker är intressanta i undersökningen. Skillnaden mellan tjejer och killar I undersökningen visar att det finns en skillnad mellan killar och tjejer för ett antal frågor. Några frågor känns viktiga att uppmärksamma. Tjejer är betydligt mer stressade än killarna och kanske därför har mer ont i magen och har svårt att somna. Detta känns som en viktig fråga att diskutera i skolan vad detta beror på. På högstadiet är killarnas upplevda hälsa bättre men på gymnasiet är skillnaderna utjämnade. Ett annat område där det finns inte finns skillnader är om ungdomarna upplever om det finns mycket att göra på fritiden, här brukar tjejerna tycka i högre grad att det inte finns så mycket att göra på fritiden. Det är flera tjejer som vill vara med och påverka sin kommun. Det vore intressant att studera/diskutera detta mer i skolan och samhället. Det är också fler tjejer som tror att de kommer flytta från den kommunen där de bor. Generellt sett i Sverige vet vi att tjejer i högre grad än killar väljer att flytta från landsbygden. Inflytande En viktig del i enkäten är frågor som rör ungdomars inflytande. Resultatet visar att det både på gymnasiet och på högstadiet finns en vilja att vara med och bestämma i skolan inom områden som hur de ska arbeta, vad de får lära sig, schemat och skolmaten. Däremot är det inte så stor andel som får vara med och bestämma i den utsträckning de vill. Omkring 40 procent vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Det gäller både högstadiet och gymnasiet. De som inte vill vara med och påverka har fått svara på varför de inte vill det och ungefär 30-40 procent har svarat att de inte är tillräckligt intresserade vilket är det svarsalternativ som flest har angivit. Omkring 20 procent (något lägre andel bland killarna på gymnasiet) har svarat att de kan för lite om hur de ska göra om de vill vara med och påverka. Det är ett resultat som visar att det finns ett konkret område att arbeta med för att öka ungas delaktighet. I detta arbete kan skolan ha en betydande roll. En viktig fråga som man inte kommer undan är: Vilket inflytande bör ungdomar ha? Vilka områden ska de ha inflytande? På vilket sätt ska ungdomar som inte får rösta kanalisera sitt inflytande? Om inflytande är för litet, vilka hinder finns det? 32

Socioekonomisk bakgrund En ständig aktuell fråga är barn och ungdomars socioekonomiska bakgrund, som t.ex. föräldrars utbildningsnivå, föräldrars yrke familjens disponibla inkomst m.m. I den nya LUPP-enkäten så har man tagit bort ett flertal frågor som rör detta område, delvis p.g.a. av stort internt bortfall för dessa frågor p.g.a. av ungdomarna inte visste svaret. En fråga som är kvar är föräldrarnas utbildningsnivå (frågan finns bara i Gymnasieenkäten). För oss som skriver denna rapport känns det lite konstigt att dra för stora växlar på bara en fråga men det brukar visar sig att ungdomar med föräldrar med hög utbildningsnivå verkar ha en stark påverkan på ett stort antal viktiga frågor bl.a.: De är mer positiva när det gäller framtiden De vill och tror att de kommer flytta från kommunen i högre grad De vill oftare studera på högskola Det som är intressant i denna undersökning är att sambandet inte alls lika starkt och t.o.m. visar motsatta resultat. T.ex. så upplever ungdomar som har två föräldrar med högre utbildning att de i lägre grad har en bra hälsa jämfört med övriga och det är också de som mår allra sämst. Slutsats Genomgående verkar det vara mindre skillnader i Avesta än andra LUPP-undersökningar, både när det gäller skillnader mellan könen och föräldrars studiebakgrund. Detta gäller framförallt på gymnasiet. 33

Referenser/Källförteckning Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Skolelevers drogvanor 2012 Kåks, Helena. 2007. 322 Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping University. Möller, Peter, ed. 2011. Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen. Möklinta: Gidlunds. Ni Laoire, C. 2000. Conceptualising Irish rural youth migration: a biographical approach. International journal of population geography 6(3): 229 43. Regeringen Skr. 2009/10:53 SOU 1997:71. Politik för unga. SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) Svensson, Lotta. 2006. Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning. Linköpings universitet. Ungdomars bristande intresse för lokal utveckling en självuppfyllande profetia? In Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen, ed. Peter Möller. Möklinta: Gidlunds, p. 26 38. Tjernström, Eva. 2011. Att vara vuxen nog att våga tänka ungt. In Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen, ed. Peter Möller. Möklinta: Gidlunds, p. 39 48. Ungdomsstyrelsen. LUPP på allas läppar. Utvärderings av projektet LUPP. Ungdomsstyrelsen skrifter 2010:4. Ungdomsstyrelsen 2010:9 Ung idag. En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen & SKL. 2009 Plats att landa. Elektroniska källor http://www.regeringen.se/sb/d/2479/a/117782 [2011-02-14] 34

Högskolan Dalarna, 791 88 Falun. Telefon 023-778000. www.du.se 35