Vindkraftprojekt Örserum Samrådsunderlag till samrådsmöte enl. miljöbalken 6 kap 4 2011-01-31
Innehåll 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÖRSERUM 1 2.1 Lokalisering 1 2.2 Utformning 2 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 5 3.1 Vindkraft i Jönköpings kommun 5 3.2 Kulturmiljö 5 3.3 Naturmiljö 8 3.4 Skuggor och ljud 11 3.5 Landskapsbild 14 3.6 Närliggande projekt 15 4 KONTAKTUPPGIFTER 16
1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB planerar att bygga en vindkraftanläggning öster om Gränna i Jönköpings kommun. För att kunna genomföra projektet krävs bland annat miljötillstånd enligt 6 kapitlet i miljöbalken (MB). 1.1 Bakgrund Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har ett planeringsmål för el producerad av vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Målet innebär en betydande ökning av Sveriges åtagande för att nå internationella överenskommelser. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 135 TWh varav ca 2,5 TWh producerades av vindkraft år 2009. För att uppnå målet på 10 TWh till år 2015 behöver ytterligare ca 2 000 vindkraftverk uppföras i Sverige. Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter avvecklas och återvinnas. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca 6 000 MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka 1 200 hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca 5 000 kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 1
2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÖRSERUM 2.1 Lokalisering Vindkraftanläggningen planeras på fastigheterna Mällby 3:12, Jonstorp 1:4 m.fl. i Jönköpings kommun ca 5,5 km öster om Gränna. Vindkraftverken kommer till största delen att placeras inom ett område som är utpekat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. I Jönköpings kommuns vindkraftpolicy är riksintresseområdet nämnt som lämpligt område för vindkraft om det inte strider emot övriga intressen. Området utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 300 m över havet. Landskapet i området består till största del av skogsbruk. I direkt närhet till området finns byn Knukebo med några bostadshus. Närmaste större samhällen är Örserum som är beläget 1,5 km söder om den planerade vindkraftparken samt Gränna som ligger ca 5 km väster om projektområdet. Det finns även en del bostäder i området runt den planerade parken. Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. Vindkraftparken kan komma att omfatta upp till 22 vindkraftverk. De flesta placerade inom området som utpekats av Energimyndigheten och Jönköpings kommun som lämpligt för vindkraft. Tillståndsansökan planeras att utformas enligt boxmodellen 1 där exakta koordinater beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten efter att detaljprojektering har utförts. 2.2 Utformning Vindkraft Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på upp till 3,5 MW och en totalhöjd om högst 200 meter. Tornhöjden beräknas bli maximalt 140 meter och rotorn maximalt 130 meter i diameter. Parkens slutliga utformning avgörs med en offentlig upphandling för att parkens produktion och funktion ska optimeras. Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. 1 Boxmodellen kallas det när projektören inte väljer att placera ut vindkraftverken på specifika koordinater från början utan tittar på förutsättningarna inom ett visst område. När områdets förutsättningar utretts kan projektören placera ut verken på de för området mest optimala platserna. 2
0 1 000 2 000 4 000 Meters Teckenförklaring Projektområde Örserum 1:70 000 Figur 1. Översiktskarta 3
Fundament Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på ca 5 000 m2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Det finns även andra typer av fundament som kan komma att bli aktuella på platsen. Belysning Vindkraftverken kommer att förses med hindersbelysning enligt anvisningar från Transportstyrelsen. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd över 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus med en ljusstyrka på 100 000 Candela under gryning, skymning och dagtid samt 2000 Candela under nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Belysningen avskärmas så att ljusstrålen ej ska träffa markplan inom 5 km. Den högintensiva belysningen krävs endast i parkens ytterkanter. För övriga verk används röd lågintensiv hinderbelysning. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som transformeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kv. Spänningsnivån för anläggningen i Örserum är inte vald ännu. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kv och 130 kv. 4
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 3.1 Vindkraft i Jönköpings kommun Jönköpings kommun antog 2008-10-02 en vindkraftpolicy. I planen finns riktlinjer för hur vindkraftexploatering bör hanteras i kommunen. Vindkraftparken är planerade inom ett riksintresseområde för vindbruk och policyn pekar också med hänsyn till riksintresset på området som lämpligt för vindkraft. Karta över icke lämpliga områden samt riksintresse för vindkraft Figur 2: Utdrag ut Jönköpings kommuns vindkraftpolicy 3.2 Kulturmiljö Förutsättningar Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer Drygt 800 m öster om planerad park ligger riksintresse för kulturmiljö, Botilstorp. Botilstorps gårdsmiljö med två hemman som har boningshus från 1800-talets andra hälft. Öster om gården ligger ett område präglat av lövängsbruk. Riksintresset Gränna, Uppgränna ligger som närmast 1,2 km från projektområdet, och omfattar flera värdekärnor ur kulturmiljöperspektiv. Fornlämningar Inom området finns flera kända fornlämningar enligt bilden nederst på nästa uppslag. Vid en sökning på Riksantikvarieämbetets Fornsök får man fram flera registrerade och dokumenterade lämningar. Effekter och konsekvenser Vindkraftparken och anslutningsvägar kommer att utformas så att inga kända fasta fornlämningar påverkas. 5 Vindkraftspolicy för Jönköpings kommu
6 Figur 3. Kulturmiljöintressen samt fornlämningar 0 1 000 2 000 500 Meters Teckenförklaring Fornminnen punkt Fornminnen Projektområde Örserum 1:35 000
Figur 4. Utdrag ur FornSök på Riksantikvarieämbetets hemsida, gula markeringar är registrerade fornlämningar 7
3.3 Naturmiljö Förutsättningar Riksintresse Naturvård Närmast projektområdet, ca 300 meter, ligger riksintresset Åsa-Örserum. Det är två ängs- och hagmarksobjekt som ligger vid Örens norra strand, Åsa samt Örserum. Objekten har båda representativa och välbevarade naturbetesmarker. Örserum har även öppna åkermarker som i öster bryts av med naturbetesmarkerna. 1 km väster om projektområdet ligger den nordöstra kanten av östra Vätterstranden med Girabäcken, Västanå och Röttleån. Östra Vätterstranden är ett mångformigt område där helheten är av riksintresse. Sjön Ören ligger ca 1,5 km söder om projektområdet. Ören har högt naturvärde som en av de fåtaliga rödingsjöarna i södra Sverige. Sjön har även ett i övrigt rikt fiskliv. Naturreservat Den norra delen av Brattaberget angränsar till projektområdet. Brattabergets naturreservat är ett mångfaldigt område där man på lång sikt tänker sig kunna följa skogens naturliga förändring och utveckling mot urskog. Det är ca 1,7 km till Huluskogen har mycket höga naturvärden knutna till naturtypen Västlig taiga, inom området finns även de rödlistade arterna Större vattensalamander och Grön sköldmossa. I Jordanstorp, som ligger ca 2,5 km från projektområdet, får skogen växa ostört och utvecklas fritt. I naturskogens fukt och skugga, finns livsrum för många hotade djur och växter. Natura 2000 Brattaberget, Örserum, Jordanstorp samt Huluskogen se beskrivningar ovan Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det inom projektområdet några områden utmärkta som sumpskogsområden, naturvärden, nyckelbiotoper och biotopskydd. Effekter och konsekvenser Inga riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden kommer att beröras varken av vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning. Vid etablering kommer områden utpekade som nyckelbiotop att undvikas i möjligaste mån. Skadeförebyggande åtgärder Avsikten med boxmodellen är att undvika att placera vindkraftverk på koordinater med bland annat ovan utpekade natur värden eller platser med fornlämningar. Dialog kommer att föras med markägare och myndigheter för att anpassa byggnationen så att områden med höga naturvärden etc. bevaras i så stor utsträckning som möjligt. I figur 5 och 6 redovisas några av de kända naturvärden som finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdet. 8
Figur 5. Naturvärden, del 1 9
Figur 6. Naturvärden, del 2 10
3.4 Skuggor och ljud Påverkan från en vindkraftpark på närboende brukar framför allt omfattas av ljud och skuggor som uppkommer från vindkraftverken. Närmaste hus är beläget ca 500 m från projektområdet. Ett exempel på utformning har tagits fram för att visa hur ljud och skuggor skulle kunna komma att påverka omgivningen. Alternativet visar en beräkning gjord med en turbin om 2 MW effekt, rotordiameter 90 meter och torn 105 m. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63-4 000 Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. WindPRO version 2.6.0.235 aug 2008 Printed/Page 2010-11-16 14:34 / 4 Licensed user: Den maximala ljudnivån som orsakas av vindkraftverk och som tillåts vid bostadshus i Sverige är E.ON Vind Sverige AB 40 db(a). Figur 7 visar simulering Nobelvägen av ljudutbredning 66 där den röda linjen visar 40 dba. Ljudberäkningen är gjord tillsammans med det närliggande projektet Brahehus, mer om detta på sidan SE-205 09 Malmö 12. +46 8 753 68 97 : 0,0 (19) Calculated: När ett vindkraftverk är i drift 2010-11-16 under 14:30/2.6.0.235 soliga tillfällen, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar verklig skuggtid per år och 30 timmar teoretisk skuggtid (alltid soligt, inga hinder och T: Shadow Receptor: 5,0 5,0 Azimuth: -180,0 Slope: 0,0 (20) vindkraftverken snurrar alltid). Beräkningar utförs med programmet WindPRO. I simuleringen har ej 22:00 hänsyn tagits till skogen och endast det teoretiska värdet har beräknats. Flera bostäder beräknas 20:00 teoretiskt kunna påverkas av skuggkastning från vindkraftverken vid något tillfälle. 18:00 nov dec jan : 0,0 (21) Byggnaderna benämnde V samt AQ 2 Project: 14:00 är de byggnader 20101012_sa_Örserum som enligt beräkningarna påverkas mest. Nedan 12:00 visas när i tiden skuggorna teoreiskt kan uppstå vid de två ovan nämnda bostäderna. Time 16:00 10:00 Vindkraftverk 08:00 som teoretiskt kan ge överskridande skuggtid kan utrustas med skuggurkopplingsteknik. 06:00 04:00 jan feb mar apr maj jun jul Month V: Shadow Receptor: 5,0 5,0 Azimuth: -180,0 Slope: 0,0 (22) aug sep okt nov dec jan SHADOW - Calendar, graphical Calculation: Small rotor AQ: Shadow Receptor: 5,0 5,0 Azimuth: -180,0 Slope: 0,0 (43) AR: Shado 22:00 22:00 22:00 20:00 20:00 20:00 18:00 18:00 18:00 16:00 16:00 16:00 Time 14:00 12:00 Time 14:00 12:00 Time 14:00 12:00 10:00 10:00 10:00 08:00 08:00 08:00 06:00 06:00 06:00 nov dec jan 04:00 jan feb mar apr maj jun jul Month aug sep okt nov dec jan 04:00 jan feb mar apr maj jun jul Month aug sep okt nov dec jan 04:00 jan Figur 7. Tiden för skuggpåverkan vid ett av de teoretiskt mest AS: Shadow utsatta Receptor: bostäderna 5,0 5,0 från Azimuth: ett utformningsalternativ -180,0 Slope: 0,0 (45) 22:00 22:00 dock utan det närliggande projektet Braehus. : 0,0 (23) X: Shadow Receptor: 5,0 5,0 Azimuth: -180,0 Slope: 0,0 (24) 20:00 20:00 18:00 18:00 2 Objekt 16:00 som identifierats som bostäder namnges med en bokstav som överensstämmer 16:00 i både ljud- och skuggberäkningarna AT: Shado 22:00 20:00 18:00 16:00 Time 14:00 12:00 11 Time 14:00 12:00 Time 14:00 12:00 10:00 10:00 10:00
ECIBEL - Örserum Fastighetskarta alculation: Small rotor machine File: Örserum Fastighetskarta.bmi Figur 8. Kartbild över bokstavsbenämning på bostäder i projektområdets närhet. som används för identifiering i ljud och skuggberäkningarna 0 500 1000 1500 2000 m Map: Örserum Fastighetskarta, Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 427 623 North: 6 435 558 Noise sensitive area indpro is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 12
Figur 9. Ljudutbredning från ett utformningsalternativ tillsammans med det närliggande projektet Brahehus. Röd linje markerar 40-dbA. Observera att inga vindkraftverk inom projektområdet syns på kartbilden med hänsyn till att utformningen ännu ej är bestämd. 13
3.5 Landskapsbild Vindkraftverken är relativt högt belägna vilket gör att de kommer att synas i omgivningen. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att framträda i landskapet kommer fotomontage att tas fram från platser i närheten. Eftersom verken beräknas ha en totalhöjd över 150 m så kommer högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande sken men en ljusstyrka på 100 000 Cd på dag, gryning och skymning och 2000 Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter och belysningen kommer att avskärmas så att ljusstrålen ej träffar markytan i parkens direkta närhet. Figur 10. Foto taget inne i projektområdet 14
3.6 Närliggande projekt Vindkompaniet (O2) samt Jönköpings Energi bygger just nu ett vindkraftprojekt i närheten av Örserums projektet, projekt Brahehus. Projektområdet Örserum är beläget nästan 1 km öster och drygt 1 km söder om projektet Bahehus, projektet består av 13 stycken vindkraftverk. Kumulativa effekter för Brahehus kommer att tas hänsyn till i miljökonsekvensbeskrivningen samt i utformningen av parken. Figur 11. Närbelägna vindkraftprojektet Brahehus, Vindkompaniets vindkraftverk markerade med lila och Jönköpings Energis vindkraftverk markerade med rosa 15
4 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Stina Albing 040 25 50 00 0701-44 06 11 E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg 1 205 09 Malmö 16