Bilaga 3 Copyright GfK Sverige AB, Lund 2000 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 1960:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media, visas på bildskärm eller upptas på band, vare sig det är fråga om hela materialet eller delar därav. ATTITYDER TILL ARBETET INOM ÄLDREVÅRD OCH OMSORG EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING BLAND UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN Februari 2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...1 2. SYFTE...1 3. GENOMFÖRANDE...1 4. RESULTATET I KORTHET...4 5. SAMMANFATTNING...5 5.1 Generell trivsel med jobbet som undersköterska/vårdbiträde...5 5.2 Uppfattningar om olika områden...10 5.3 Uppfattning om kostnader för olika vårdformer...25 6. GfK:s avslutande kommentarer...27 7. DATATABELLER...Fel! Bokmärket är inte definierat. Sid Bakgrundsdata Tabell 1-18 Resultatdel Tabell 19-102 Bilaga: Frågeformulär GfK Sverige AB, Lund 2000
1. BAKGRUND Svenska arbetareförbundet har varit intresserade av att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen och vården uppfattar sitt arbete och sina anställningsförhållanden samt om uppfattningarna skiljer sig beroende på om man arbetar inom kommunala eller privata* vårdformer. * Med privata vårdformer avses vårdinrättningar, t ex servicehus, gruppboende eller sjukhem som drivs av en privat entreprenör, vilken kommunen har träffat avtal med. För enkelhetens skull kommer termerna privat/privatanställd respektive kommunal/kommunalanställd att användas i rapporten. GfK Sverige fick därför via i uppdrag att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen är delvis en uppföljning av en liknande studie 1998 som också den genomfördes av GfK Sverige. En kvalitativ undersökning via gruppdiskussioner genomförs parallellt av Borell Market Research AB, ett dotterbolag till GfK Sverige. Föreliggande rapport redovisar resultatet av den kvantitativa undersökningen. 2. SYFTE Syftet med undersökningen har varit att mäta bl a följande: Den generella arbetstrivseln bland undersköterskor och vårdbiträden som arbetar inom äldrevård och omsorg. Deras attityder till, och uppfattningar kring arbetet, t ex utvecklingsmöjligheter, organisationen av arbetet, det närmaste ledarskapet och vårdens kvalitet. Undersökningen ska därigenom påvisa om det föreligger några skillnader i uppfattningar mellan anställda inom kommunala och privata vårdformer. 3. GENOMFÖRANDE Metod: Urval: Datorstödda telefonintervjuer. Intervjuerna, som vardera tagit mellan 10 och 15 minuter att genomföra, har följt ett frågeformulär som utarbetats av GfK i nära samråd med uppdragsgivarna (finns i bilaga). Målgrupp för undersökningen är yrkesverksamma vårdbiträden och undersköterskor i Sverige. Urvalet har kvoterats enligt följande: 250 intervjuer med kommunanställda: Slumpmässigt urval utifrån PAR:s (Posten Adressregister) rikstäckande register över relevanta vårdenheter. 250 intervjuer med privatanställda: Slumpmässigt utifrån register över privata vårdbolag samt vårdenheter som drivs av privata vårdentreprenörer. Registret levererades av arbetareförbundet. De bägge urvalen har följande utseende utifrån några bakgrundsvariabler: GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 1
Urval Relativa frekvenser (%) Ålder Yngre än 34 år 35-44 år 45-54 år 55+ år Anställningstid 12 10 26 29 24 32 21 45 0-3 år 4-10 år 10+ år Vårdform 6 10 20 35 53 75 Demensboende/-vård/ Gruppboende Ålderdomshem Sjukhem Servicehus Hemtjänst Ort 5 26 15 22 27 18 17 13 38 40 Sthlm/Gbg/Malmö Övrigt 9 38 62 91 0 20 40 60 80 100% Offentlig (Bas: 250) (Bas: 250) GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 2
Vi kan bl a konstatera att privatanställda intervjupersoner har en något yngre profil än kommunalanställda. Nästan hälften (45%) är under 34 år, medan motsvarande andel bland kommunalanställda är 26%. Urvalets sammansättning visar också på en skillnad när det gäller geografisk fördelning: 38% av de privatanställda bor/arbetar i någon av de tre storstäderna, medan motsvarande siffra bland kommunalanställda är 9%. Dessa bägge skillnader bör finnas i åtanke vid tolkningar av undersökningens resultat. En sista kommentar är att bland de privatanställda har hela 76% av intervjupersonerna tidigare arbetat inom den offentliga äldreomsorgen/vården. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 3
4. RESULTATET I KORTHET Undersökningen visar följande huvudresultat: De allra flesta undersköterskor och vårdbiträden trivs generellt sett bra med sitt yrke, oavsett var de arbetar. De bakomliggande skälen är främst det positiva i att arbeta med människor samt gemenskapen med arbetskamraterna. De mest förekommande, spontant nämnda, negativa inslagen i yrket kretsar kring låg bemanning/personalnedskärningar samt att arbetet upplevs som slitsamt och fysiskt tungt. Oavsett organisationsform, tror ca 70% att de jobbar kvar inom yrket om fem år. Bland undersköterskor och vårdbiträden under 34 år är dock benägenheten att sluta i yrket högre än bland äldre kollegor. Följande områden/aspekter kring arbetet uppfattas positivt i relation till de andra områden som undersökts: - Möjligheterna att ta egna initiativ i arbetet - Sättet att organisera arbetet på arbetsplatsen - Närmaste chefens kompetens, förmåga att lyssna samt hans/hennes förmåga att informera - Arbetsplatsens förmåga till nytänkande och att effektivt utnyttja resurserna - Vårdkvaliteten som arbetsplatsen erbjuder samt dess förmåga att se varje vårdtagares behov Områden/aspekter som uppfattas mer negativt, är följande: - Möjligheterna att ägna tillräckligt med tid åt vårdtagarna - Karriärmöjligheterna - Möjligheterna att själv påverka sin egen arbetstid - Lönen Anställda i kommunala och privata vårdformer skiljer sig relativt tydligt åt i sina uppfattningar och bedömningar av olika områden. anställda är genomgående mer positiva än kommunalt anställda när olika aspekter av arbetet bedöms och betygssätts. I synnerhet gäller detta ifråga om de egna anställningsförhållandena och den egna arbetssituationen. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 4
5. SAMMANFATTNING 5.1 Generell trivsel med jobbet som undersköterska/vårdbiträde Intervjuerna inleddes med att de intervjuade fick ta ställning till hur de trivs totalt sett med sitt arbete. Resultatet blev följande: Totalt sett, hur trivs Du med Ditt arbete som undersköterska/vårdbiträde Relativa frekvenser (%) Skala 1-7 Medelvärde Offentlig (Bas: 250) 1 3 10 32 25 28 5,6 (Bas: 250) 2 11 30 29 28 5,7 0 20 40 60 80 100% 1Mycket dåligt 2 3 4 5 6 7 Mycket bra Resultatet visar att de allra flesta oavsett var de arbetar trivs bra med sitt arbete, totalt sett. Mer än 80% i bägge grupperna svarar något av värdena 5-7 och endast några enstaka intervjupersoner uppger att de trivs direkt dåligt (svarar värdena 1-3). Bland kommunalanställda är den upplevda trivseln i stort sett lika hög oavsett ålder, anställningstid, antal anställda på arbetsplatsen etc. Bland privatanställda kan dock en tydlig* skillnad noteras: anställda över 45 år (medelvärde 5,9) trivs bättre än sina yngre kollegor under 34 år (medelvärde 5,5). * Skillnaden är approximativt statistiskt säkerställd, dvs ligger utanför felmarginalen på 95%-nivå. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 5
För att få förklaringar till att man trivs resp. inte trivs med sitt arbete, fick de intervjuade via öppna följdfrågor motivera sin inställning. Följande motiveringar är vanligast bland de som uppger att de trivs med sitt arbete (svarade 5-7 på den generella trivselfrågan): anställda (bas: 215) anställda (bas: 217) Tycker om att arbeta med äldre/människor (133 svar) Tycker om att arbeta med (124 svar) äldre/människor Arbetskamraterna (85 svar) Arbetskamraterna (86 svar) Roligt/intressant/givande arbete (74 svar) Roligt/intressant/givande arbete (64 svar) Omväxlande/varierat arbete (37 svar) Bra arbetsmiljö (47 svar) Bra arbetsmiljö (27 svar) Liten avdelning/delaktighet i beslut/självständighet (41 svar) Liten avdelning/delaktighet i beslut/självständighet (23 svar) Omväxlande/varierat arbete (35 svar) Vårdtagarna/pensionärerna (19 svar) Fritt arbete (32 svar) Fritt arbete (17 svar) Bra/nära kontakt med patienterna (22 svar) På frågan Finns det något som är negativt med ditt arbete? är följande svar vanligast i samma grupp: anställda (bas: 215) anställda (bas: 217) För lite personal/neddragningar (68 svar) Tungt fysiskt (63 svar) Tungt fysiskt (50 svar) För lite personal/neddragningar (58 svar) Stressigt (48 svar) Dålig lön (45 svar) Dålig lön (42 svar) Arbetstiderna (44 svar) För lite tid till patienterna (35 svar) För lite tid till patienterna (32 svar) Arbetstiderna (34 svar) Stressigt (28 svar) Brist på personal, stress och att arbetet uppfattas som tungt är också de vanligaste motiveringarna bland de 16 intervjupersoner som uppger att de trivs dåligt/mycket dåligt med sitt arbete (svarade 1-3 på den generella trivselfrågan). GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 6
Mot slutet av intervjun ställdes två ytterligare frågor av mer allmän karaktär. Till att börja med fick de intervjuade möjlighet att jämföra arbetstrivseln inom privat och kommunal verksamhet: Generellt sett, hur uppfattar Du arbetstrivseln bland vårdbiträden och undersköterskor om Du jämför de bägge formerna? Relativa frekvenser (%) Offentlig (Bas: 250) (Bas: 250) 33% 47% 16% 46% 16% 5% 35% 2% Mycket bättre/bättre inom kommunal verksamhet Lika bra i bägge formerna Mycket bättre/bättre inom privata verksamheter Vet ej Resultatet visar att de flesta oavsett var man själv arbetar - uppfattar trivseln som lika hög i bägge verksamhetsformerna. Vi kan också konstatera att ungefär en tredjedel i vardera gruppen försvarar den form man själv arbetar inom, men också att relativt stora andelar (16%) uppfattar trivseln som högre i den andra organisationsformen. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 7
En annan indikator på i vilken grad man trivs med sitt arbete är om man avser stanna kvar i yrket under överskådlig tid. Respondenterna fick därför besvara följande fråga: Hur troligt är det att Du finns kvar i ditt yrke om fem år?. Resultatet illustreras i diagrammet nedan. Hur troligt är det att Du finns kvar i Ditt yrke om fem år? Relativa frekvenser (%) Offentlig (Bas: 250) (Bas: 250) 10% 17% 7% 26% 73% 67% Inte alls/inte särskilt troligt Varken eller Mycket/ganska troligt Resultatet som helhet, dvs oavsett vårdform uppger merparten att de troligen finns kvar i yrket om fem år, bekräftar enligt vår tolkning de positiva uppfattningar som framkommit tidigare. Vi kan dock konstatera att benägenheten att lämna yrket skiljer sig relativt markant mellan olika åldersgrupper/antalet år som anställd. Yngre respondenter uppger följaktligen i högre grad än äldre att de troligen inte finns kvar i yrket om fem år. I synnerhet gäller detta för de unga som arbetar hos privata entreprenörer (38% uppger att det inte är troligt att de arbetar kvar om fem år jämfört med 22% bland unga kommunalt anställda), vilket kan tolkas som en bekräftelse på att gruppen generellt sett trivs något sämre än sina äldre kollegor (se generell trivsel, ovan). GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 8
De intervjuade fick via öppna frågor motivera varför det är troligt/ej troligt att man kommer stanna i yrket. Följande skäl är vanligast bland de som uppger att de troligtvis kommer finnas kvar i yrket om fem år (antal spontana svar/totalt inkl övrigt nämnt ): anställda (bas: 184) anställda (bas: 168) Trivs bra 91 svar /138 Trivs bra 100 svar/154 För sent byta/för gammal/slutar snart/pension 20 svar/27 Tycker om att arbeta med människor/äldre 18 svar/33 Saknar utbildning/kan inget annat 15 svar/36 För sent byta/för gammal 13 svar/21 Finns inga andra jobb/svår arbetsmarknad 15 svar/24 Saknar utbildning/kan inget annat 11 svar/27 Behoven ökar/vi behövs 15 svar/16 Behoven ökar/vi behövs 11 svar/20 Tycker om att arbeta med människor/äldre 14 svar/29 Finns inga andra jobb/svår arbetsmarknad 9 svar/11 Även om många spontant uppger mer eller mindre uppgivna motiveringar ( för sent att byta jobb, svår arbetsmarknad etc), kan vi konstatera att positiva faktorer (hög trivsel/positivt att arbeta med människor) överväger som förklaringar till att man tror sig finnas kvar i yrket ett tag till. Bland intervjupersoner som uppger att de troligtvis inte finns kvar i yrket om fem år, är följande motiveringar vanligast (antal spontana svar/totalt inkl övrigt nämnt ): anställda (bas: 43) anställda (bas: 64) Går i pension 13 svar/13 Ska vidareutbilda mig/vill vidare inom vården 20 svar/24 Ska vidareutbilda mig/vill vidare inom annat område 9 svar/11 Dålig lön 12 svar/22 Ska vidareutbilda mig/vill vidare inom vården 8 svar/10 Ska vidareutbilda mig/vill vidare inom annat område 11 svar /19 Trött/less 6 svar/6 För tungt fysiskt/slitsamt 8 svar/18 Vi kan notera följande: Planer på att gå vidare/vidareutbildning är den enskilt vanligaste motiveringen, oavsett i vilken organisationsform man arbetar. Missnöje med lönen nämns i högre utsträckning som skäl bland privatanställda än bland kommunalt anställda. t anställdas högre ålder generellt sett, återspeglas i fler respondenter som går i pension inom de närmaste åren. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 9
5.2 Uppfattningar om olika områden De intervjuade fick också bedöma ett antal konkreta aspekter av arbetet som undersköterska/vårdbiträde. Frågorna, som bedömdes utifrån sjugradiga skalor, delades in i tre huvudområden: Anställningsförhållanden och arbetssituation Ledarskap Verksamhet och vårdkvalitet Studerar vi resultatet utifrån medelvärdena för de bägge grupperna, kan vi sammanfattningsvis konstatera att de privatanställda genomgående ger högre omdömen/ betyg än sina kommunalt anställda kollegor. Diagrammen nedan illustrerar resultatet. Faktorer/områden, där de privatanställdas bedömning skiljer sig tydligast** mot de kommunalanställdas är markerade med *. ** Skillnaden är approximativt statistiskt säkerställd, dvs ligger utanför felmarginalen på 95%-nivå. Vilken uppfattning har Du om följande områden när det gäller att vara anställd på Din arbetsplats? Medelvärden på sjugradig skala (1=Mycket små 7=Mycket stora) Dina möjligheter att hinna med arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt Dina möjligheter att ägna tillräcklig tid åt patienterna/ de boende Dina karriärmöjligheter 3,0 3,3 4,1 4,5* 3,7 4,2* Dina möjligheter att ta egna initiativ i arbetet Dina möjligheter att påverka din egen arbetssituation Dina möjligheter att själv påverka din egen arbetstid Dina möjligheter till ständig kompetensutveckling 3,5 3,8 3,8 4,1* 4,5 5,1* 5,7 6,0* 0 1 2 3 4 5 6 7 GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 10
Totalt sett, vilken är Din inställning till följande...? Medelvärden på sjugradig skala (1=Mycket negativ 7=Mycket positiv) Din egen lön 2,4 3,4* Sättet att organisera arbetet på din arbetsplats 5,0 5,2* 0 1 2 3 4 5 6 7 När det gäller Din närmaste chef, hur uppfattar Du följande, generellt sett? Medelvärden på sjugradig skala (1=Mycket låg 7=Mycket hög) Hans/hennes kompetens 5,3 5,5 Hans/hennes ledningsförmåga Hans/hennes förmåga att belöna goda prestationer Hans/hennes förmåga att ta kritik 4,5 4,6 4,6 4,8 5,0 4,7 Hans/hennes förmåga att lyssna på sina medarbetare Hans/hennes förmåga att motivera sina medarbetare 4,6 5,0 4,8 5,3* 0 1 2 3 4 5 6 7 GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 11
När det gäller Din närmaste chef och hans/hennes arbetssituation, hur uppfattar Du följande? Medelvärden på sjugradig skala (1= Mycket små 7= Mycket stora) Hans/ hennes möjligheter att ta tillvara era intressen uppåt i organisationen 4,5 4,9* Hans/ hennes möjligheter att få tillräckligt med utbildning för att kunna göra ett bra jobb 4,8 4,8 Hans/ hennes förmåga att informera er om vad som händer i organisationen 5,2 5,1 0 1 2 3 4 5 6 7 Vilken uppfattning har Du när det gäller följande på Din arbetsplats? Medelvärden på sjugradig skala (1= Mycket låg 7= Mycket hög) Förmågan till nytänkande, öppenhet inför nya vård- och omsorgsmetoder 5,0 5,4* Förmågan att se varje patients eller boendes behov 5,5 5,7 Förmågan att utnyttja resurserna effektivt 5,1 5,2 Vårdkvaliteten som erbjuds totalt sett 5,4 5,9* 0 1 2 3 4 5 6 7 GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 12
Vilken är Din uppfattning om hur följande fungerar på Din arbetsplats? Medelvärden på sjugradig skala (1= Mycket dåligt 7= Mycket bra) Samarbetet med andra intressenter (t ex läkare, sjukhus, kommunen, biståndshandläggare) 4,7 5,1* Trivseln totalt sett bland vårdpersonalen 5,3 5,6* Vårdpersonalens relationer med anhöriga 5,7 5,9 En lagom stor personalomsättning 4,7 4,7 0 1 2 3 4 5 6 7 GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 13
Ett annat sätt att redovisa resultatet är att betrakta andelar som svarar negativt (värdena 1-3) respektive positivt (värdena 5-7), se följande diagram. Anställningsförhållanden/arbetssituation Dina möjligheter att hinna med arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt 24 33 21 24 43 55 M=4,1 M=4,5* Dina möjligheter att ägna tiillräckligt med tid åt patienterna 47 25 29 20 33 M=3,7 45 M=4,2 Dina karriärmöjligheter 62 54 16 22 M=3,0 17 27 M=3,3 Små Varken eller Stora GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 14
Anställningsförhållanden/arbetssituation Dina möjligheter att ta egna initiativ i arbetet 8 3 92 89 3 6 M=5,7 M=6,0* Dina möjligheter att påverka din egen arbetssituation 22 23 15 12 56 72 M=4,5 M=5,1* Dina möjligheter att själv påverka din arbetstid 51 45 17 31 18 37 M=3,5 M=3,8 Små Varken eller Stora GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 15
Anställningsförhållanden/arbetssituation Dina möjligheter till ständig kompetensutveckling 40 22 32 25 34 47 M=3,8 M=4,1* Små Varken eller Stora Din egen lön 77 54 7 16 19 29 M=2,4 M=3,4* Sättet att organisera arbetet på din arbetsplats 21 10 15 9 69 76 M=5,0 M=5,2* Negativ Varken eller Positiv GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 16
Ledarskap Hans/hennes kompetens 78 12 11 80 11 10 M=5,3 M=5,5 Hans/hennes ledningsförmåga 18 20 18 15 63 67 M=4,8 M=5,0 Hans/hennes förmåga att belöna goda prestationer 20 23 18 20 56 62 M=4,5 M=4,7 Låg Varken eller Hög GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 17
Ledarskap Hans/hennes förmåga att ta kritik 17 23 16 22 57 M=4,6 61 M=4,6 Hans/hennes förmåga att lyssna på sina medarbetare 20 16 8 15 64 77 M=5,0 M=5,3* Hans/hennes förmåga att motivera sina medarbetare 18 23 16 19 59 M=4,6 65 M=4,8 Låg Varken eller Hög GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 18
Ledarskap Hans/hennes möjligheter att ta tillvara era intressen uppåt i organisationen 23 22 17 17 54 63 M=4,5 M=4,9* Hans/hennes möjligheter att få tillräckligt med utbildning för att kunna göra ett bra jobb 21 16 17 17 59 60 M=4,8 M=4,8 Hans/hennes förmåga att informera er om vad som händer i organisationen 16 13 13 17 71 70 M=5,2 M=5,1 Små Varken eller Stora GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 19
Verksamhet och vårdkvalitet Förmågan till nytänkande, öppenhet för nya vård- och omsorgsformer 71 17 13 79 12 8 M=5,0 M=5,4* Förmågan att se varje patients eller boendes behov 12 7 8 6 81 86 M=5,5 M=5,7 Förmågan att utnyttja resurserna effektivt 19 10 12 8 72 79 M=5,1 M=5,2 Låg Varken eller Hög GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 20
Verksamhet och vårdkvalitet Vårdkvaliteten som erbjuds totalt sett 12 79 9 M=5,4 90 5 5 M=5,9* Låg Varken eller Hög Samarbetet med andra intressenter (t ex läkare, kommunen mfl) 22 19 18 9 59 71 M=4,7 M=5,1* Trivseln totalt sett bland vårdpersonalen 9 11 11 6 80 83 M=5,3 M=5,6* Dålig Varken eller Bra GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 21
Verksamhet och vårdkvalitet Vårdpersonalens relationer med anhöriga 9 2 94 88 2 4 M=5,7 M=5,9 En lagom stor personalomsättning 13 28 18 23 58 57 M=4,7 M=4,7 Dåligt Varken eller Bra Kommentarer: När det gäller Anställningsförhållanden och arbetssituation, kan vi konstatera att de privatanställda ger högre omdömen genomgående. På inte mindre än 7 av de 9 faktorerna ligger skillnaden dessutom approximativt utanför felmarginalen. Som framgår av diagrammen ovan, får karriärmöjligheterna och den egna lönen de lägsta betygen, medan möjligheterna att ta egna initiativ och sättet att organisera arbetet upplevs mest positivt, totalt sett. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 22
När det gäller avvikelser mellan olika delsegment kan följande konstateras: anställda Anställda på mindre arbetsplatser (under 50 anställda) tenderar att göra mer positiva bedömningar än anställda på större arbetsplatser. Detta gäller för 5 av faktorerna, av vilka vi kan notera en särskilt stor skillnad när det gäller uppfattningen om möjligheterna att hinna med arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Medelvärdet för anställda på små arbetsplatser (färre än 25 anställda) är 4,4, medan motsvarande medelvärde för anställda på större arbetsplatser (över 50 anställda) är 3,6. anställda Ett mönster som kan noteras är att de som bor och arbetar i mindre städer bedömer 5 av faktorerna högre än respondenter från någon av de tre storstäderna. På en faktor sättet att organisera arbetet är skillnaden extra tydlig. När det gäller möjligheterna att själv påverka sin arbetstid, kan vi också notera en tydlig avvikelse mellan anställda över 45 år (medelvärde 4,3) och de under 34 år (medelvärde 3,5). Nästa område, Ledarskap, får oavsett vårdform generellt högre bedömningar än Anställningsförhållanden och arbetssituation, sett till medelvärdena. Samtliga medelvärden ligger över skalornas mittpunkt (4) och mycket få respondenter är tydligt negativa. Även om de privatanställdas bedömningar ligger över de kommunalanställdas på så gott som samtliga aspekter, är skillnaderna endast riktigt tydliga ifråga om förmåga att lyssna och möjligheter att ta tillvara de anställdas intressen uppåt i organisationen. När det gäller avvikelser mellan olika segment kan följande noteras: anställda Mönstret från tidigare går igen, genom att anställda på större arbetsplatser tenderar att ge lägre betyg än anställda på mindre. Detta märks t ex när det gäller faktorerna kompetens, ledningsförmåga, förmåga att lyssna och förmåga att informera, där skillnaderna i samtliga fall approximativt ligger utanför felmarginalen. anställda Yngre (under 34 år) respondenter ger generellt sett lägre bedömningar än deras äldre kollegor. T ex avviker de tydligt från anställda över 45 år när det gäller synen på chefens förmåga att tillvarata undersköterskornas/vårdbiträdenas intressen uppåt i organisationen (medelvärde 4,6 jämfört med 5,2). När det gäller bedömningarna av Verksamhet och vårdkvalitet är resultaten i bägge grupperna positiva, generellt sett. Medelvärdena ligger i många fall tydligt över 5,0, i synnerhet får faktorerna som handlar om vårdkvalitet och relationerna med anhöriga höga värden. Även på detta område överträffar medelvärdena för privatanställda de offentliganställda på de allra flesta områden (7 av de 8 områdena), varav skillnaderna är extra tydliga beträffande förmågan till nytänkande, upplevd vårdkvalitet som erbjuds, samarbetet med andra intressenter samt trivseln totalt sett bland vårdpersonalen. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 23
Analyser av delsegment visar följande avvikelser: anställda Medelvärdena för de yngre ( 34 år) ligger genomgående lägre än för äldre kollegor, vilket är fallet för 6 av de 8 faktorerna. En annan återkommande avvikelse, som vi känner igen vid det här laget, gäller anställda på mindre arbetsställen. De ger genomgående högre betyg än anställda på större arbetsplatser. Ett exempel finns när det gäller vårdpersonalens relationer med anhöriga; medelvärdet för anställda på arbetsställen med över 50 anställda är 5,4, vilket är markant lägre än för anställda som arbetar på mindre enheter (medelvärde 5,8). anställda Återigen utmärker sig respondenter som bor och arbetar i mindre städer/orter. Gruppens medelvärden är högre än för storstadsborna på samtliga faktorer. Ett exempel är vårdkvaliteten som erbjuds, där gruppens medelvärde - 6,1 mycket tydligt avviker från de övriga (5,7). GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 24
5.3 Uppfattning om kostnader för olika vårdformer De intervjuade fick också uttala sig om vilken verksamhetsform kommunal eller privat som de tror kostar minst att bedriva. Resultaten för respektive grupp blev följande: Vilken av vårdformerna tror Du kostar minst att bedriva, generellt sett? Relativa frekvenser (%) Offentlig (Bas: 250) (Bas: 250) 48% 24% 42% 3% 7% 58% 12% 6% Offentlig äldreomsorg äldreomsorg Kostar lika mycket att driva Vet ej Resultatet visar för det första att de intervjuade har en någorlunda klar åsikt till den ena formens fördel, det är m a o relativt få som tror formerna kostar lika mycket eller som svarar vet ej. Även om det också finns en tendens att vilja försvara den vårdform man själv arbetar inom, kan vi notera att hela 42% av de kommunanställda nämner den andra formen, medan endast 24% av de privatanställda tror att den kommunala formen av vård och omsorg kostar minst att bedriva. GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 25
De vanligaste motiveringarna är följande: Tror kommunal äldrevård/omsorg är billigast att bedriva: anställda (bas: 119) anställda (bas: 59) Behöver inte gå med vinst 24 svar Lägre standard/kvalitet inom kommunen 10 svar Lägre standard/kvalitet inom kommunen 21 svar Erfarenhet/funnits länge/stabil organisation 10 svar Större besparingar 17 svar Större besparingar 9 svar Vet ej/kan ej motivera 15 svar Behöver inte gå med vinst 8 svar Större verksamhet/billigare inköp 14 svar Vet ej/kan ej motivera 8 svar Erfarenhet/funnits länge/stabil organisation 10 svar a har högre kostnader (lön, uppstart) 6 svar Tror privat äldrevård/omsorg är billigast att bedriva: anställda (bas: 106) anställda (bas: 146) Vinstintresset/pressar kostnader 39 svar Vinstintresset/pressar kostnader 65 svar Färre personal/lägre personaltäthet 30 svar Effektivare organisation/mindre byråkrati/administration 47 svar Lägre vårdkvalitet/sämre service 29 svar Färre personal/lägre personaltäthet 31 svar Effektivare organisation/mindre byråkrati/administration 29 svar Vet ej 21 svar Lägre vårdkvalitet/sämre service 16 svar Lägre löner 10 svar GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 26
6. GfK:s avslutande kommentarer Resultatet av undersökningen är enligt vår tolkning positivt, totalt sett. Inte minst mot bakgrund av att området de senaste åren fått utstå en del negativ rapportering kring t ex personalbrist och missförhållanden, finns det förmodligen en och annan bedömare som haft skäl att förvänta sig ett annorlunda resultat. De allra flesta respondenter trivs dock bra eller t o m mycket bra med sitt arbete som vårdbiträde eller undersköterska. Dessutom har man en positiv inställning till många aspekter av jobbet, t ex den närmaste chefen och relationerna med de anhöriga. Undersökningen pekar dock ut några områden som det kan finnas anledning för de ansvariga att se över framöver. Till dessa hör möjligheterna att påverka sin egen arbetstid och bristen på karriärmöjligheter, vilket inte minst är viktiga aspekter för yngre människor idag. Dessa områden bedöms dessutom relativt lika i undersökningen oavsett om man arbetar i privat eller kommunal verksamhet. Undersökningen bekräftar vidare att det finns skillnader mellan att vara anställd i privat och kommunal verksamhet. Förutom relativt stora skillnader mellan grupperna ifråga om den upplevda arbetssituationen, kanske skillnaderna ifråga om upplevd vårdkvalitet kan betraktas som allvarligare. T ex avviker grupperna tydligt när den egna arbetsplatsens vårdkvalitet betygssätts. anställda upplever också att de i högre utsträckning än sina kommunalt anställda kollegor har tillräckligt med tid åt patienterna och de boende. Vi får till sist inte glömma bort att andra faktorer än arbetstrivseln kan påverka attityderna. Urvalets sammansättning visade ju t ex att många privatanställda bor i de större städerna, där såväl arbetsmarknaden som utbudet av utbildningar är större än fallet är på mindre orter. Vi kan heller inte uttala oss om eventuella skillnader i anställningsformer föreligger naturligt mellan den privata och kommunala sektorn, t ex ifråga om andelen fast anställda. Anställningsform påverkar förmodligen också uppfattningarna i en undersökning av det här slaget. Stockholm, 2000-02-29 GfK Sverige AB Johan Orbe GfK Sverige AB, Lund 2000/905025 27