Konkurrenskraft i Samverkan SLUTRAPPORT KiS SLUTRAPPORT 1
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 Sammanfattning 3 Projektresultat 4 SYFTE OCH ARBETSSÄTT 5 Syfte och mål med projektet 5 Arbetssätt 6 Deltagande aktörer i projektet 7 PÅVERKAN OCH UTVÄRDERING 8 Jämställdhetsintegrering 8 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 9 Regionala prioriteringar 10 Spridning och påverkansarbete 10 Extern utvärdering 11 Egen utvärdering 11 Kommentarer och tips 11 Kontaktpersoner 12 Bilagor Intervjuer 13 17 Studieresa Pajala dokumentation 18 28 Projektets webbsida 28 Intervju projektledare/projektägare 29 Annons Näringsliv i norr 30 Annons Reklamjournalen 31 Reportage Näringsliv i norr 32 33 Reportage Norrbottens affärer 34 35 KiS populärversion 36 Den externa projektutvärderingen 37 63 2 KiS SLUTRAPPORT
Konkurrenskraft i Samverkan SLUTRAPPORT Sammanfattning Bakgrunden till genomförandeprojektet är en ESF finansierad förprojektering som skett under perioden 2009-01-19 2009-07-10 samt ett projekt, Företag i utveckling i Jokkmokk, med projekttid 2010-08-01 2012-01-31, finansierat till större delen av landsbygdsprogrammet. Förprojekteringen gav vid handen ett överraskande stort gensvar och kompetensutvecklingsbehov inom en mängd områden. Många utbildningsbehov sammanföll oavsett bransch vilket möjliggjorde gemensamma och kostnadseffektiva utbildningssatsningar. En omvärldsanalys som även genomfördes klargjorde vikten av att i ordnade former bevaka och analysera möjliga framtida förändringstrender. Projektet Företag i Utveckling erbjöd utbildningar inom ett brett spektrum av intresseområden som flera varianter av engelska (kommunikation, affärsengelska och teknisk engelska), arbetsrätt, ekonomi, olika datautbildningar, marknadsföring/säljteknik och projektledning. Framgångsfaktorer har visat sig vara samarbete mellan olika aktörer men också att aktiviteter av det här slaget, både utbildningar och seminarier, ger möjlighet till nya samarbetsformer för företagen. Förprojekteringen visade även den att det finns behov hos företagen inom områdena kvalitet, miljö, ledarskap, entreprenadjuridik, arbetsmiljö osv. Kompetensutvecklingsarbetet måste fortgå om Jokkmokks kommun ska kunna bibehålla konkurrenskraftiga företag med engagerad och kompetent personal. Omvärldens krav på företagen ökar vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet, och risker bör minimeras då de kan få allvarliga konsekvenser för såväl företag, leverantör, kund och tredje part. Företagen säkerställer sig även gentemot framtida rekryteringar och investeringar. De deltagande företagen i avslutade projektet Företag i Utveckling uttyckte ett kvarstående behov av företagsförlagda riktade insatser mot kvalitet och ledningssystem vilket resulterade i en projektansökan. Projektets inriktning av KAM (kvalitet, arbetsmiljö, miljö)-arbete med stöd av ett verksamhetssystem svarar väl upp emot behov som företagen i kommunen har framställt intresse av och vilja till deltagande i för att utveckla kompetens och konkurrenskraft. Projekt Konkurrenskraft i Samverkan har haft ett riktat fokus som svarat upp emot företagens önskemål på ett övergripande sätt. I centrum har företaget och arbetsplatsen varit med en utveckling av företagens kvalitet, lednings- och arbetsmiljöarbete. Projektinsatserna har startat med en behovsanalys som genomförts i varje företag där styrkor, svagheter och behov kartlagts. Med hjälp av den informationen har en unik handlingsplan, med riktade aktiviteter och insatser upprättats. När genomförda aktiviteter summerats kan projektet konstatera att både företag och dess anställda höjt sin kompetens. Företagen anser också att konkurrenskraften ökat när man utvecklat sitt KAM (kvalitet, arbetsmiljö, miljö)-arbete. I vissa branscher finns i dagsläget inget krav att exempelvis arbeta med miljöfrågor, men man vet att förändring är på gång och man har nu via sina egna och projektets insatser ett försprång när man exempelvis utformat och utvecklat miljöplaner, utbildat personalen i ECO-driving etc. Arbetsmiljön är en viktig faktor och indikator för att skapa trivsel på arbetsplatsen. Att vidga arbetsmiljöbegreppet har gett den enskilde insikt i sin egen påverkansförmåga. Projektets utbildningsinsatser för utvidgat arbetsmiljöbegrepp har sträckt sig utöver det ordinarie arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren ansvarar för. Den företagsförlagda kompetensutvecklingen har bidragit till ett integrerat lärande i företaget som ger både chefer och medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens. Medarbetarna involveras genom att få information och utbildning och ledarna får kompetenshöjning som gör att de på bästa sätt kan stärka och ta vara på varje individs potential. Deltagande företag har extremt lite långtidssjukskrivningar. Genom att arbeta förebyggande med kvalitetsfrågor och rutiner som ger bättre arbetsmiljö skapas trivsel och hälsa som möjliggör ett bibehållande av de låga talen. Samverkan är en viktig del i projektet och en samverkansgrupp har under projekttiden träffats vid ett antal tillfällen. Vid dessa möten har deltagarna bidragit med tankar, idéer, utbytt erfarenheter och diskuterat samverkansområden. Projektet har arbetat för att efter projekttiden fortsätta få genomslag hos en mängd företag då man sett att arbetssättet gynnar företaget och dess konkurrenskraft. Genom framtagande av en KAM-mall/lathund som skall ge stöd och vägledning, samt verksamhetssystemet, kommer projektets arbeta att fortleva. KiS SLUTRAPPORT 3
Projektets resultat Förprojekteringen och kvarstående behov efter avslutat projekt Företag i Utveckling visade att det fanns behov hos företagen inom områdena kvalitet, miljö, ledarskap, entreprenadjuridik, arbetsmiljö osv. Behov fanns att kunna rikta insatserna som företagsförlagda med fokus på kvalitet och ledningssystem som både innehåller arbetsmiljöaspekter vilket skulle svara väl upp emot behov som företagen i kommunen har framställt intresse av och vilja till deltagande i för att utveckla kompetens och konkurrenskraft. Kompetensutvecklingsarbetet måste fortgå om Jokkmokks kommun skall kunna bibehålla konkurrenskraftiga företag med engagerad och kompetent personal. Omvärldens krav på företagen ökar vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet, och risker bör minimeras då de kan få allvarliga konsekvenser för såväl företag, leverantör, kund och tredje part. Företagen säkerställer sig även gentemot framtida rekryteringar och investeringar. Att ta del av andras erfarenheter och kunskaper, se vilken möjlighet till individuell påverkan som finns i samverkan med andra i ett konkret lärande på sin arbetsplats är sådant som ger vinster både för företagens konkurrenskraft och för enskilda individer i personlig hälsa. Projektet skulle därför svara upp emot företagens önskemål på ett övergripande sätt där företaget och arbetsplatsen står i centrum för en utveckling av företagens kvalitets- och ledningsarbete. För att få ett varaktigt arbetssätt krävs att nya eller förändrade arbetssätt implementeras samt att medarbetare får nödvändig information och utbildning. Behov identifieras och handlingsplan för genomförande upprättas. Att kunna skapa långsiktigt hållbara arbetsplatser för att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling av företag och samhälle är både företags- och samhällsekonomiskt värdefullt. Att kunna förebygga långtidssjukskrivningar enligt programmål 3 skulle ingå naturligt i projektets syfte. En kompetenshöjning för ett bättre fungerande kvalitets- och ledningsarbete hos ledning och medarbetare, exempelvis säkerställa framåtsyftande rutiner för arbetsmiljöarbetet och kvalitetssäkring innebär ett förebyggande av långtidssjukskrivningar. Projektinsatserna har startat med en behovsanalys som genomförts i varje företag där styrkor, svagheter och behov kartlagts. Med hjälp av den informationen har en unik handlingsplan, med riktade aktiviteter och insatser, upprättats för varje företag och dess anställda. Insatser och aktiviter har sedan skett under handledning av erfarna konsulter. Projektets utvecklingsinsats med utvidgat arbetsmiljöbegrepp har sträckt sig utöver det ordinarie arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren ansvarar för. Företagen och dess anställda har tagit del av andras erfarenheter och kunskaper, sett vilken möjlighet till individuell påverkan som finns i samverkan med andra i ett konkret lärande på sin arbetsplats som gett vinster både för deltagande företag i konkurrenskraft och för enskilda individer i personlig hälsa. Kompetensutvecklingen har till största del varit företagsförlagd vilket gör att lärandet integrerats med i företagets verksamhet och kommer direkt till användning i arbetsprocessen. Arbetssätt ger förutsättningar för en mer långtgående och långsiktig effekt som påverkar arbetssituation och arbetsmiljö positivt. För att få ett varaktigt arbetssätt har medarbetarna involverats i arbetet, samt fått nödvändig information och utbildning. För att stärka ledaren i sin roll har utvecklingsprogram för ledare skett inom projektet. En utbildning med syfte att etablera ett strukturerat och effektivt ledarskap som utvecklar medarbetarna så att verksamhetsmålen uppnås. Att kunna förebygga långtidssjukskrivningar har naturligt ingått i projektet. Deltagande företag har ingen eller väldigt låga siffror för långtidssjukskrivna. Fokus och målbild har därför legat på att bibehålla en fortsatt låg nivå genom de aktiviteter och insatser som projektet arbetat med. Den kompetenshöjning som skett för ett bättre fungerande kvalitets- och ledningsarbete hos ledning och medarbetare för att förebygga långtidssjukskrivningar har bidragit till att rutiner för arbetsmiljöarbete och kvalitetssäkring utvecklats. Det är också viktigt att ta del av andras erfarenheter och kunskaper varför projektet även har ett sammanhållet mål med deltagare från olika arbetsplatser i form av samverkansmöten. Samverkansgruppen har innefattat en eller två personer från varje företag som under projekttiden träffats vid fem tillfällen. Deltagarna har uppskattat dessa träffar och ansett dessa som värdefulla och inspirerande. Företagen kommer från vitt skilda branscher och har på så sätt bidragit med erfarenheter som genererat mervärde för gruppen. Trots att branscherna är olika har man också kunnat identifiera och göra likvärdiga kopplingar. Ett av målen med samverkansmötena har varit att ge möjlighet till samverkan och att finna nya vägar för samarbeten. En del samarbete har funnits innan projekttiden, men under projektet har fler områden synliggjorts och därigenom gett fler att samverka med. Gruppen känner samhörighet med varandra som nu gör att man efter projekttiden planerar att starta ett nätverk. Ambitionen i projektet har varit att efter projekttiden fortsätta få genomslag hos en mängd företag när detta arbetssätt bidar positivt till företaget och dess konkurrenskraft. Genom att ta fram en KAM-mall/lathund som kommer att ge stöd och vägledning för utformning av aktiviteter inom området ges möjligheter att på egen hand arbeta vidare. Alla projektets företag har erbjudits ett verksamhetssystem som stödjer ISOstrukturerna. Systemet kommer att underlätta och forma det fortsatta arbetet. De företag som deltagit i projektet kommer efter projekttiden att kunna fungera som mentorer för de som startar sin resa. Till nya företag kommer vi att kunna erbjuda KAMmallen, samt verksamhetssystemet. Detta genererar i sin tur en genomslagskraft och spridning av projektets måluppfyllelser. För projektet har det varit viktigt att skapa hållbara företag som kan gå i bräschen och visa vägen för kvalitetsarbete som i förlängningen kommer att gynna individ, företag och samhälle. Jokkmokks kommun brottas med en kraftig befolkningsminskning och stigande medelålder. Stora pensionsavgångar väntar både i företag och kommunal verksamhet. Befolkningsminskningen som de sista fem åren har ett medelvärde om 73 4 KiS SLUTRAPPORT
Syfte och arbetssätt Syfte och mål med projektet Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Att stärka de berörda företagens möjligheter att behålla sin konkurrenskraft och sina anställda. Att stärka och utveckla chefers och medarbetares kompetens i ett helhetstänkande kring kvalitets- och ledningsarbete genom att skapa framåtsyftande rutiner och kvalitetssäkring av arbetet. Projektets aktiviteter medför att chefer och medarbetare får verktyg att skapa en produktiv och hälsofrämjande arbetsplats med ett kontinuerligt lärande genom att de aktivt får utveckla kvalitet, ledningsarbete, arbetsmiljö och socialt ansvar. personer/år är alarmerande för utvecklingen vilket medför att insatser för att öka företagens konkurrenskraft för att bibehålla människor och service är oerhört viktiga. Att bistå med kompetenshöjande inslag stärker företagen och därmed inblandade deltagare vilket kan stävja den negativa befolkningsutvecklingen. Allt färre kommuninnevånare ger ett sviktande rekryteringsunderlag för olika företag. Intresset för samverkan och att behålla anställda har p g a befolkningsutvecklingen accentuerats och utgör en viktig del i projektets attraktionskraft och skapandet av långsiktigt hållbara arbetsplatser. Projektet har kunnat erbjuda aktiviteter och insatser som lett till att långsiktigt hållbara arbetsplatser skapats för att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling av företag och samhälle. Detta är ur både företags- och samhällsekonomiskt värdefullt. Genom att kompetensutvecklingen till stor del varit företagsförlagd har lärandet integrerats med företagets verksamhets- och organisationsutveckling. Lärandet kommer direkt till användning i den aktuella företagssituationen och därigenom tas arbetsplatsens potential till vara. Att arbeta och utveckla företagets kvalitet, miljö och arbetsmiljöarbete där de anställda involveras skapar attraktiva arbetsplatser. För att kunna planera insatserna och synliggöra behov som sammanfaller har en omfattande behovsanalys, med tillhörande handlingsplan upprättats för varje företag. Handlingsplanen är det verktyg som projekt och företag förhållit sig till vid planering av aktiviteter. När behov och önskemål förändrats har projektet arbetat för att dessa kan tillgodoses. För att få ett varaktigt arbetssätt har medarbetarna involverats i arbetet och den kompetenshöjning som skett genom utvecklandet av rutiner och arbetssätt har bidragit till att skapa god arbetsmiljö och hälsa. Trivseln ökar när arbetet på arbetsplatsen kan ske på ett effektivt och strukturerat sätt. För att stärka ledaren i sin roll har utvecklingsprogram för ledare anordnats. Kompetensutveckling som skett ute på arbetsplatsen har gett en lärande integrering av arbetssätt och rutiner vilket bidragit till förutsättningar för en mer långtgående och långsiktig effekt som gynnat hela arbetsorganisationen och arbetsmiljön. För spridningspåverkan kommer de erfarenheterna från projektet att kunna föras vidare till andra företag i kommunen för att inspirera att påbörja KAM-arbete. I projektet har en KAM-mall utarbetats som gör att projektets företag kan fortsätta sitt arbete med stöd av denna. Denna mall kommer även att kunna erbjudas andra företag för att påbörja KAM-arbetet. Projektets företag arbetar i ett verksamhetssystem som även kommer att kunna erbjudas företag utanför projektet. (Läs mer om KAM-mall och verksamhetssystem under Projektet resultat). En utmaning genom hela projektet har varit den balansgång som krävts av företagen för att verksamheten och projektets insatser skall kunna samsas. En del företag har haft svårt att avvara både personal och tid när orderingången och arbetsbelastningen varit hög. Det innebär att ett par av projektets företag inte kommit så lång som de önskat. En lärdom att dra av detta är att projektet borde haft ett tydligt uttalat krav om deltagande och engagemang i projektets aktiviteter och insatser. Detta har i stort inte påverkat projektbudgeten när de företag som kunnat lägga ner mer tid i projektet i stället kunnat ta del av en större bit. Styrgruppen och projektledningen har sett detta som positivt när dessa företag även efter projekttiden kan fungera som mentorer och mönsterföretag. KiS SLUTRAPPORT 5
Delmål (projekt på kort sikt) Företagsförlagd utbildning ger bättre förutsättningar för direkt applicering av kompetensutveckling och därmed sammanhängande förändring. Projektets samverkansgrupp möjliggör erfarenhetsutbyte som stärker den samlade kompetensen. Chefer/ ledare ska få insikt om den betydelsefulla roll i förlängningen en lärande, hälsosam miljö och att kunna nyttja medarbetares fulla potential har för företagets utveckling och för medarbetarnas hälsa och trivsel. Minska och förebygga långtidssjukskrivningar De flesta av projektets insatser har varit företagsförlagda och det gör att lärandet på ett naturligt sätt integrerats i den aktuella verksamheten. Kunskapen har direkt kommit till användning och tillvaratagits. Ett sådant arbetssätt ger förutsättningar för en mer långtgående och långsiktig effekt vilket påverkar arbetsorganisation och arbetsmiljö som i förlängningen bidrar till den attraktiva arbetsplatsen. Projektets 14 företag har omfattats av totalt 123 personer, varav 27 kvinnor och 96 män. Totalt 95 unika personer har deltagit vid 219 genomförda insatser/aktivitet/utbildning/möte. I snitt 8 h/månad/person. I snitt har 19 personer/månad deltagit vid de olika insatserna. Totalt har 2654 utbildningstimmar genomförts. Av dessa har kvinnorna i snitt 39,9 timmar och männen 16,4 timmar. Till den siffran tillkommer timmarna som företagen själva lagt ner mellan utbildningsdelarna. I de flesta av projektets företag är ett gediget arbete genomfört. Det är också viktigt att ta del av andras erfarenheter och kunskaper varför ett av projektets mål varit träffar med deltagare från olika arbetsplatser i form av samverkansmöten. (Läs mer om samverkansgruppen under Projektresultat). Att skapa en lärande miljö på arbetsplatsen där chefer och medarbetare kan använda och utveckla sin kompetens är centralt för kvalitet och en god arbetsmiljö och hälsa. För att få ett varaktigt arbetssätt har medarbetarna involverats i arbetet, samt fått nödvändig information och utbildning. För att stärka ledaren i sin roll har utvecklingsprogram för ledare anordnats Övergripande mål (mål på lång sikt) Genom att utveckla kvalitets- och ledningsarbete i samverkan mellan företag och anställda skapa långsiktigt hållbara företag som i sin tur medför konkurrensfördelar för deltagande företag och väsentliga hälsovinster för de anställda. Projektarbetet får genomslag hos en mängd företag då arbetssättet gynnar individ, företag och samhälle. Projekttiden har varit kort för att se det verkliga utfallet av de långsiktiga effekterna som skett för arbetet med kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöfrågor. Däremot känner man att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts i projektet gjort att man blivit mer konkurrenskraftig. Vissa av utbildningarna/ insatserna har också bidragit till att orderingången ökat, vilket gör att nyanställning kan bli aktuell. Studieresan till Pajala har bidragit till värdefull information för företagen när det kan blir aktuellt med gruvetablering i Jokkmokk. Vare sig man räknar med att bli direkt involverad kring en gruvnäring eller ej, så kommer det att spilla över på hela samhället. Man brukar man räkna med en multiplikator på tre, vilket innebär att för varje gruvjobb skapas ytterligare tre. Det innebär att man redan nu kan göra långsiktiga planer för att skapa en beredskap. Oavsett om man kan se några långsiktiga effekter eller ej så är det en vinst för varje företaget som tillsammans med de anställda påbörjat KAM-arbetet när detta bidrar till att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Genom att involvera personalen sker en utveckling på både person- och företagsnivå. Att förebygga långtidssjukskrivningar har naturligt ingått i projektet. Deltagande företag har ingen eller väldigt låga siffror för långtidssjukskrivna. Målet har därför varit att bibehålla en fortsatt låg nivå genom de aktiviteter och insatser som projektet arbetat med. Genom att anordna aktiviteter med hälsoperspektiv som bland annat innefattat föreläsning om stress, information om företagshälsovård, samt prova-på aktiviteter som yoga och pausgymnastik ges möjlighet och tips för att appliceras i den egna verksamheten. Från företagen kom önskemål om tillsättande av hälsogrupp, men när förfrågan gick ut fanns inget gensvar. Projektet har också försökt anordna en friluftsdag för alla företag och dess anställda, men fick inget gensvar där heller. Detta tolkar vi som att en hälsosam arbetsplats anses viktig, men man prioriterar inte att arbeta med frågorna. Man har istället lagt ner mer arbete kring kompetenshöjning för bättre fungerande kvalitet- och ledningsarbete som i sin tur skall bidra till att ohälsa på arbetsplatsen kan undviks. Genom att ta fram en KAM-mall/lathund som kommer att ge stöd och vägledning för utformning av aktiviteter inom området ges möjligheter att på egen hand arbeta vidare. (Läs mer om KAM-mall och verksamhetssystem under Projektet resultat). Arbetssätt Projektet har haft ett nära samarbete och god kommunikation med företagen för att fånga upp behov och önskemål. Kommunikationen har skett via mail och telefonkontakt, samt ett flertal företagsbesök. Projektinsatserna har startat med en behovsanalys som genomförts i varje företag. Behovsanalysen har synliggjort inom vilka områden utveckling bör ske. Företagen har också genom behovsanalysen tagit sig tid att verkligen reflektera över hur det ser ut i den egna verksamheten inom de aktuella områdena. För projektets del har det varit viktigt att aktivt medverka vid dessa tillfällen för att få en bred bild över hur projektets insatser på bästa sätt skall tillvaratas föra att möta upp företagens behov av kompetensutveckling så att de attraktiva arbetsplatserna kan skapas. Behovsanalysen har varit basen för informationsinsamlandet för att inplanera kompetensutvecklingen för respektive företag, samt de gemensamma aktiviteterna. Behovsanalysen har gått igenom företagens: nuvarande situation nu-läge genomgång av vilka processer som fungerar/saknas policys och mål resurshantering mätning och analys 6 KiS SLUTRAPPORT
kommunikation externt och internt arbetsmiljö miljö Inom dessa delområden har även projektets horisontella mål för jämställdhet och tillgänglighet ingått. Steg två har varit återkoppling av behovsanalysen där man tillsammans med konsulten tittat på de områden som visar på behov/åtgärd eller som företaget själv har önskemål om. De olika punkterna har sedan fått en prioritetsordning. Behovsanalyserna och återkopplingarna har till största del skett ute på företagen vilket gjort att projektledaren och konsulten fått en bra inblick i verksamheten. När alla behovsanalyser och handlingsplaner genomförts har behoven sammanställts och upphandling av konsulter påbörjats. De företagsförlagda aktiviteterna har sedan kunnat starta. Vissa områden är samstämmiga och där har vi haft möjlighet att lägga gemensam kompetensutveckling/åtgärd som dels blivit kostnadseffektiv, samt stärkt företagens samverkan. När aktiveter och insatser anordnats har projektet först och främst använt sig av redan upphandlad konsult med kompetens för uppdraget. I annat fall har ny upphandling skett. Projektets ambition har varit god framförhållning för vad företagen kommer att behöva, men när upphandlingsförfarandet varit väldigt tidskrävande har aktiviteter ibland inte kommer igång så fort som projektet och företaget/en önskat. De allra flesta kompetensutvecklingsinsatserna har skett tillsammans med erfaren konsult ute på arbetsplatsen. Det har visat sig vara en av projektet framgångsfaktorer när ett lärande kan ske direkt i arbetsmoment och processer. Många fördelar har projektet också sett vid de gemensamma utbildningstillfällena då både företag och anställda getts möjlighet till samverkan och utbyte av erfarenheter. I projektet har en samverkansgrupp träffats vid ett flertal tillfällen. Det har varit ett lyckat koncept när företagen sällan ger sig själva tid att sitta ner och utbyta erfarenheter och diskutera samverkansområden. Trots att man kommer från skilda branscher finns samverkanskopplingar kring företagandet som genererat kunskapsutbyte och en önskan om fortsatt nätverkande efter projekttiden. Det framkom önskemål om någon form av hjälpmedel som gör att man efter projekttiden på egen hand kan fortsätta sitt arbete. När det finns ett stort värde i detta för att fortsätta få genomslag även efter projekttiden blev lösningen att arbeta fram en KAM-mall/lathund. (Läs mer under Projektet resultat). Projektets arbetssätt i kombination med mallen och verksamhetssystemet genererar spridning av projektets måluppfyllelse. Ett mål inom projektet har varit att samtliga företag och dess anställda skulle deltagit vid någon/några av projektets aktiviteter och insatser, men hög arbetsbelastning har inte möjliggjort detta och 95 personer av 123 anses därför som godkänd. En annan anledning till att målet inte uppnåtts beror på att ett av projektets företag valde ställa sin plats till förfogande och det företag som ersatte inte kom så långt i sitt arbete att man hann med att involvera all personal. Företaget som ersatte hade uttalat behov att arbeta med frågor inom projektets målområde, men kom inte igång med sitt jobb förrän i januari 2013. Fokus för dem har varit att starta upp och hinna så pass långt att de själva skall kunna fortsätta arbetet efter projektets slut. Detta företag innefattas av 29 personer. Detta har i stort inte påverkat projektbudgeten när de företag som kunnat lägga ner mer tid i projektet i stället kunnat ta del av en större bit. Styrgruppen och projektledningen har sett detta som positivt när dessa företag kommer att kunna fungera som mentorer och mönsterföretag. Deltagande aktörer i projektet I projektet har ett nära samarbete skett med projektets 14 deltagande företag. Galvteknik i Jokkmokk AB Jokkmokks Allmek AB Jokkmokks Hundsport Kvickström & Engström Bygg AB Lapplands Eltjänst AB Lapplands Lastmaskiner AB Mark & Huskonsult AB Mattisuddens Trä & Bygg AB Njannja AB Porsi TexSafe AB Strukturum i Jokkmokk AB Swebor Stål AB Urbans Sandströms Grävmaskiner AB Vuollerims Friskola AB Totalt 123 personer. Varav 27 kvinnor och 96 män. De flesta företag har bidragit med ett stort engagemang och lagt ner en gedigen arbetsinsats i projektet. När projektets insatser skett så djupt inom företagen och därigenom blottlagt hela organisationen har ett sekretessavtal upprättats. Ett nära och gott samarbete har skett med projektets upphandlade konsulter och utbildningsanordnare. Ett axplock av projektets konsulter och utbildningsanordnare: Bellstrom/Megabright EL8 Evaluation North Hifab Lapplands Lärcentra/Kunskapens Hus Zebra i Norr Vid de få tillfällen projektet fått signaler om konsulter som inte fungerat eller inte hållit det utlovade har vederbörande ersatts med fungerande kompetens. Projekttiden har varit så kort så tid har inte funnits att avvakta bättre resultat. Positivt är att endast en ytterst liten del av upphandlade konsulter inte fungerat. I övrig kan konstateras att konsulternas engagemang varit stort och det har i många fall sträckt sig utanför uppdraget. Viljan att bidra till företagens utveckling har varit mycket stor hos dem. En arbetsgrupp har funnits för att diskutera och ta de vardagliga projektfrågorna. Den har bestått av Annika Almqvist, Mari Klint (båda Strukturum i Jokkmokk AB) och projektledaren. Gruppen har fungerat bra och varit ett smidigt sätt att kunna KiS SLUTRAPPORT 7
diskutera och ta snabba beslut för att arbeta mot de uppsatta projektmålen. Styrgruppen har bildats av personer med kompetens som kan driva projektet framåt. Normalt finns någon från projektdeltagarna med, men detta projekt är speciellt när aktiviteterna sker kring företagets innersta kärna. Därför har styrgruppen valts med stor omsorg och stor hänsyn tagen till att projektet varit väldigt involverad i företagens verksamhet på alla plan, vilket krävt största diskretion. Projektet kan konstatera att utfallet av styrgruppen varit helt rätt. Den har bestått av: Anders Gerdin Handelsbanken Iréne Lundström Sparbanken Nords Näringslivsstiftelse Camilla Andersson Adiviva AB (företagshälsovård) Britt-Inger Söderberg Företagarföreningen i Jokkmokk Lars Bergqvist Jokkmokks kommun Inom styrgruppen finns egna företagare, kompetens inom företagshälsovård/hälsa, den kommunala världen och företagsekonomiskt perspektiv. Detta sammantaget har bildat en styrgrupp med bred kunskap inom olika områden som hjälpt projektet mot dess uppsatta mål. Styrgruppen har fungerat utmärkt och varit ett stort stöd för projektledningen. Projektets målbild har funnits för ögonen och strategiska beslut är tagna som lagt grunden för att de uppsatta målen nåtts. Vid styrgruppsmötena har alla deltagit i diskussioner och beslut. Frågor som krävt respons mellan styrgruppsmötena har avhandlats via mail och fungerat på ett smidigt och effektivt sätt när samtliga varit engagerade. Styrgruppen har haft sex möte under projekttiden. Vid första mötet har man fått en grundlig genomgång av projektet och dagordning antagits. Vid mötena har man gått igenom tid- och aktivitetsplanen, budget, samt insatser och projektaktiviteter. I augusti 2012 har styrgruppen fått uppskattad styrgruppsutbildning via processtöden. Den externa utvärderaren har deltagit vid styrgruppsmötena och haft en fast punkt i dagordningen där han redovisat sin del i den lärande utvärderingen. Samarbete med Strukturums projekt EntreprenörCentra har skett i maj 2012 för seminariet Prissättning med Mari Ramnek, Zebra i Norr. Samarbetet och har också skett med Strukturums projekt Kvinnors företagande i Jokkmokk den 8 mars 2013 på Internationella kvinnodagen, seminarium för jämställdhet. Samarbete har gärna skett med övriga aktörer för att kunna vara så kostnadseffektiv som möjligt och på så sätt kunna erbjuda ett större och bredare utbildningsutbud. Påverkan och utvärdering Jämställdhetsintegrering I förprojekteringen ansåg de tillfrågade företagen att jämställdhet är viktigt men engagemanget är inte så stort och relativt få önskade utbildning i jämställdhet. I företag där jämställdheten är god anses den så naturlig att jämställdhet inte ges särskild hög prioritet, ofta gäller detta kvinnodominerade företag. I mansdominerade branscher, där det ofta inte ens finns någon kvinna anställd, lägger man ingen vikt vid jämställdhetsfrågor och några lämnar dem därför frågan obesvarad. Ett öppet och inkluderande samarbetsklimat är därför av stor vikt för projektet. Här har ambitionen varit att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i hela projektet, under hela projekttiden och hos alla projektdeltagare. Projektets företag kommer från olika branscher och därför skall likheter och olikheter diskuteras i samverkansgruppen. Fokus och uppmärksamhet skall läggas på att framgångsrika företag anser att jämställdhet är en viktig fråga för företaget vilket innefattar faktorer både ur arbetsmiljö- och produktionssynpunkt. Att kompetensutveckling inom området jämställdhet är angeläget tydliggörs av aktuell könsfördelning. Men en jämn fördelning av antalet män och kvinnor är inte tillräcklig, kvalitativ jämställdhet krävs också. Det innebär att både mäns och kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen. Den externa projektutvärderaren har intervjuat projektets företag och sammanfattar: Att arbete med frågor gällande jämställdhet ses som någonting självklart och anses vara konkurrensfördelsskapande. Någon berättar att de ständigt arbetar med dessa frågor medan andra är medvetna om det, men inte har något uttalad strategi för hur de ska behandla dessa frågor. Någon påpekar att det enbart utgår från kompetens vid anställning, däremot finns de få utbildade kvinnor inom det område de arbetar med och av den anledningen är det flest män som arbetar på deras företag. En annan deltagare berättar att de har en jämn könsfördelning mellan de anställda, men att ledningsgruppen enbart består av män. Någon visar på en sned könfördelningen där majoriteten av de anställda är kvinnor. Flera av företagen har arbetat med dessa frågor tidigare och någon nämner att deras jämställdhetsplan behöver ses över och uppdateras. Ensamföretagarna anser det vara svårt att bedriva någon form av arbete gällande jämställdhet och jämlikhet. Detta visar på att jämställdhetsfrågorna inte prioriteras i företagen. För att aktualisera ämnet har en spridningskonferens anordnats där den externa projektutvärderaren utbildat de flesta av företagen och dess anställda. Utvärdering visar att dagen upplevts intressant och att man fått en annan syn på frågorna, vilket gör att kunskapen ökat. För att ytterligare belysa jämställdhet anordnades seminarium den 8 mars 2013 där deltagarna fick lyssna till Åsa Petersen, feminist och debattör. Monica Lejon, Länsstyrelsen, och Eva- Lotta Backteman, EL8. Ett välbesökt och uppskattat arrangemang som Strukturums projekt Kvinnors företagande i Jokkmokk och Konkurrenskraft i Samverkan samarrangerat. Varje fredag har Strukturum fredagskaffe mellan klockan 8 KiS SLUTRAPPORT
08.00 09.00, men dagen till ära förlängde vi till klockan 10.00 med inbjudna gäster. Monica Lejon berättade om nya möjligheter för kvinnor att söka ekonomiskt stöd till sitt företag. Länsstyrelsen har ett nytt grepp i form av tillväxtcheckar riktade till kvinnor som driver företag. De har börjat uppmärksamma ett behov av att se över hur företagsstöden långsiktigt kan förändras så att de bättre passar de branscher som växer fram i dag. Eva-Lotta Backteman, EL8 Som kvinna och företagare har jag alltid fått lov att vara lite bättre och lite mer. Eva-Lotta Backteman berättade om sina erfarenheter från arbete inom kvinnojouren och i olika styrelse- och ledningsuppdrag. Vad beror det på att samhället inte är jämlikt? Vad är grunden? Är det nedärvt? Ser vi inte ojämlikheten eller håller vi bara med eller raljerar om den av gammal vana? Hur uppstår mäns våld mot kvinnor och hur kan det avstyras? Frågor som inte är alldeles enkla att besvara men viktiga att fundera på. Åsa Petersen, feminist och debattör intervjuad av Ludde Wästfelt Åsa talade om alla människors lika värde, hur viktigt det är och hur hon blir behandlad för hennes ställningstagande i dessa frågor. Alla är vi människor och individer, vi bör ha lika lön för lika arbete och respekteras för den vi är, menar Åsa, som tycker att ordet hen är perfekt, det gör inte skillnad på kön och flyter bra i skrift. Hon får mycket erkänsla för sitt engagemang men får även del av det hat som kvinnor med starka åsikter kan drabbas av. Hennes erfarenhet är att hot och hat är anonymt, medan att beröm alltid har en avsändare. En positiv sak som Åsa förmedlar är att Norrbotten visserligen ligger efter t ex Stockholm när det gäller jämställdhet, men att utvecklingen har börjat gå åt rätt håll. När det gäller upphandling av konsulter har förfrågningsunderlag och via projektledaren vidtalat vikten att beakta jämställdhet vid projektets olika aktiviteter. Kvinnor och män skall beredas samma tid och behandlas likvärdigt. Det kan handla om att man får lika mycket tid att prata eller framföra sina åsikter. Projektledare och projektekonomen har deltagit vid utbildning processtödens utbildning inom jämställdhet den 21 mars 2012, samt den 26 mars 2013. Projektledaren har läst in sig i ämnet för att veta vilka kriterier som skall beaktas för att ett gott resultat inom projektet skall uppnås. Vid behovsanalyserna har projektledare och konsult lagt vikt vid företagens arbete inom dessa frågor. De flesta tycker att man har en jämställd arbetsplats och är öppen i sin syn, men man arbetar inte aktivt med dessa frågor. Ett jämställdhetsarbete finns med som en av åtgärdspunkterna. I företagens handlingsplan har arbete med jämställdhet lagts in, men detta har inte prioriterats på rätt sätt. När den externa projektutvärderaren har upphandlats har stor vikt lagts vid att denne skall ha kompetens gällande jämställdhet som gör att vi kan anlita personen i fråga för utbildning inom området, samt att denne skall kunna bidra med kompetens för att hjälpa projektet driva frågan. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojekteringen visade 2009 att i Jokkmokk finns cirka 205 personer med funktionsnedsättning. Av dem administreras cirka 150 personer via Arbetsförmedlingen, varav cirka 85 personer är i arbete medan resterande är arbetslösa eller deltar i någon utbildningsåtgärd. Av de 85 personer som med Arbetsförmedlingens stöd har anställning är 42 kvinnor och 43 män. Övervägande delen av dessa arbetar inom kommunal verksamhet eller inom ideell sektor. Endast 15 personer arbetar inom det privata näringslivet. I projektet har ambitionen varit att skapa tillgänglighet för alla, oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter som anordnas skall erbjudas i lokaler som medger fysisk tillgänglighet och vid funktionsnedsättning av syn eller hörsel skall tekniska lösningar kunna erbjudas. Även ledsagare eller tolk kan vara aktuellt. Personer med funktionsnedsättning skall kunna använda lokalerna, ta del av informationen och kunna arbeta på lika villkor. Det handlar också om förhållningsätt och attityder hos projektdeltagare. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas inkluderande arbetsplatser och projekt för alla. Informationen kan framställas och göras tillgänglig på många sätt. Ett klart och begripligt språk är en grundläggande förutsättning. Formgivning och alternativa format skall kunna erbjudas. Vid behovsanalyserna har projektledare och konsult lagt vikt vid företagens arbete inom dessa frågor. De flesta tycker att man har en tillgänglig arbetsplats eller att man inte är i behov av en, man arbetar inte aktivt med dessa frågor. Tillgänglighet ser man ofta också lika med rullstolsburen. Ett tillgänglighetsarbete för företag och anställda finns med som en åtgärdspunkt. I företagens handlingsplan har många valt att inte lägga in tillgänglighet, men eftersom detta är ett av de horisontella projektmålen kommer vi att lägga in det som en punkt via samverkansmötena. Samerkanasgruppens deltagare är en viktig kugge för att detta arbete skall kunna ge resultat och därför är utbildning genom processtödet inplanerat för dem. Den externa projektutvärderaren har stor kompetens gällande tillgänglighet som gör att vi kan anlita personen i fråga genomförande av spridningsdag för företagen och dess anställda. Ur projektets första analys som upprättats av den externa projektutvärderaren kan man bland annat läsa att: Många av företagen har inte prioriterat frågan om tillgänglighet. Vissa av dem har dock berört ämnet tillgänglighet. De har försökt att anpassa, bland annat verktyg, för att undvika tunga lyft och därmed eventuella skador som kan uppstå i samband med vissa arbetsuppgifter. Tillgänglighet är ett utvecklingsområde för samtliga deltagare. Där behövs även en utbildningsinsats kring tillgänglighet. Projektet har arbetat efter checklistor för att säkerställa att lokaler som används varit utformade och tillgängliga enligt KiS SLUTRAPPORT 9
deltagarnas behov. Checklista finns också för att säkerställa att information och kommunikation sker på tillgängligt sätt. Utbildning har skett i två steg. För samverkansgruppen med hjälp av Barbro Lindgren från processtödet (även verksam inom HSO). Deltagarna har fått en genomgång av tillgänglighetsfrågor och en checklista. Vi har därefter besökt ett av projektets företag där vi enligt checklistan kontrollerat hur tillgängligheten sett ut vid det aktuella företaget. Det var ett bra sätt att praktiskt lära sig se och förstå vilka problem en person med nedsatt syn eller rörlighet kan uppleva. Efter den praktiska genomgången var det återsamling där vi gemensamt gått igenom det som synliggjorts. Deltagarna har känt sig nöjd med dagen och fick många aha -upplevelser. En gemensam spridningsdag för både ledare och anställda har anordnats där den externa projektutvärderaren utbildat. Syftet med dagen har varit att alla på företaget skall få bättre insikt och förståelse för dessa frågor. Det finns ett mörkertal ute på arbetsplatserna för t ex dyslexi och har man lite insikt inom området kommer man också ge sig själv möjlighet att upptäcka detta för att på så sätt utforma information etc på ett sådant sätt att alla kan ta del av den/det. Projektledare och projektekonomen har deltagit vid utbildning processtödens utbildning inom jämställdhet den 21 mars 2012, samt den 26 mars 2013. Projektledaren har läst in sig i ämnet för att veta vilka kriterier som skall beaktas för att ett gott resultat inom projektet skall uppnås. Regionala prioriteringar Projektet har inte arbetat med några regionala prioriteringar, men lyfter den studieresa som genomfördes till Pajala. Redan vid projektstart utryckte företagen önskemål om denna studieresa för att ta del av de erfarenheter man gjort kring gruvetableringen. Detta anses som viktiga frågor när en gruvetablering kan bli aktuell i Jokkmokks kommun och därigenom påverkar ett helt samhälle. Studieresan genomfördes i maj 2013 och för information fick företagen träffa kommunalrådet, representant från kommunens plan och miljökontor, VD och näringslivsutvecklare Pajala Utveckling AB och Företagarföreningens ordförande. Studiebesöket avslutades med ett besök vid gruvområdet Tapuli i Kaunisvaara där gruppen fick guidning och efter gruvbesökt information av och om Northland Resources. Spridning och påverkansarbete För att synliggöra projektet och skapa igenkänning har en projektlogga tagits fram. Den består av bokstäverna KiS och har en symbol som skall symbolisera samverkan. De vi i första hand riktat oss till är övriga företag i kommunen för att visa på uppkomna resultat som projektets deltagande företag uppnått. Syftet är att sprida den utveckling och konkurrenskraft som uppnås genom att arbeta inom områdena kvalitet, miljö, och arbetsmiljö. Företagen anser att kompetensutvecklingsarbetet måste fortgå om Jokkmokks kommun skall kunna bibehålla konkurrenskraftiga företag med engagerad och kompetent personal. Man ser hur omvärldens krav ökat vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet och vill genom sitt arbete minimera risker som kan få allvarliga konsekvenser för såväl företag, leverantör, kund och tredje part. Genom att skapa attraktiva arbetsplatser säkerställer man sig även gentemot framtida rekryteringar och investeringar. Information om projektet har spridits även utanför kommunen för att synliggöra vinsterna kring KAM-arbete. Syftet är att visa på projektets erfarenheter som skall inspirera andra kommunen, organisationer, näringslivskontor etc att påbörja KAM-arbete. Redan nu finns det ett intresse och projektet har delat med sig av information till annan kommun i Norrbotten som avser starta upp linkande insatser för deras företag. För att ytterligare synliggöra och arbeta med spridning har diverse olika kanaler tagits tillvara som: Projektet använder sig av Strukturums hemsida för projektinformation. De första upphandlingarna har också skett via webbsidan. Nyhetsbrev har skickats ut 1 ggr/kvartal och även synliggjorts via Strukturums webbsida. Utskick av dessa har skett via mail till företag och organisationer projektet anser har ett mervärde i att ta del av projektarbetet. Vid projektaktiviteter har information förmedlats via Strukturums Facebooksida. För arrangemang jämställdhet den 8 mars har markandsföring skett via Facebok, webbsidan, trottoarpratare, skyltfönster, pressmeddelande, utskick till alla Strukturums kontakter via mail, samt Jokkmokks kommuns webbsida. Efter genomförd aktivitet har även en färdig artikel skickats till NSD och Kuriren vilket resulterade i en liten notis i Kurirens webbilaga. Projektet har upphandlat tjänst att ta fram artikel om projektet, samt fem av de deltagande företagen. Artiklarna kommer att användas för att synliggöra projektet i Näringsliv i Norr, Norrbottens Affärer, nyhetsbrev samt andra passande forum. Norrbottens Affärer utkom den 12 april 2012 och innehöll en artikel om Swebor Stål, samt information om projektet. Projektet har upphandlat tjänst att i tryckt produktion presentera slutrapporten, en allmän populärversion om projektet, samt en populärversion för den externa projektutvärderingen. Projektet har upphandlat tjänst att dokumentera studieresan till Pajala. Detta har resulterat i annonsering i Näringsliv i norr, Reklamjournalen (Jokkmokks kommuns annonsblad), samt utskick av nyhetsbrev. Den 28 maj 2013 utkom Näringsliv i norr och där alla intervjuer presenterats i ett förkortat format på ett helt uppslag. Projektledaren har informerat om projektet vid följande tillfällen: Styrgruppsmöte för projekt Företag i utveckling den 9 februari 2012. Information vid möte med projektet Norrsamverkan den 13 februari 2012. 10 KiS SLUTRAPPORT
Strukturums fredagskaffe den 9 mars 2012. Vid workshop om Visioner den 14 mars 2012. Vid Strukturums styrelsemöte den 23 februari 2012 och 28 mars 2013. Projektledaren, projektekonomen och sex av projektets deltagande företag har informerat om projektets resultat vid Strukturums fredagskaffe den 14 juni 2013. Projektledaren har deltagit vid Strukturums ordinarie verksamhet som workshops, utbildningar, arbetsplatsträffar, personalmöten för att implementera och synligöra projektet, samt öppna upp för samarbete. Via den externa projektutvärderaren fick projektet möjlighet att informera vid konferensen Utredardagarna 29 augusti 2012 i Stockholm. Projektledaren gav en övergripande projektinformation och två av projektets deltagande företag och berättade om de framgångsfaktorer som projektet erbjuder och som man kunnat ta del av. En av styrgruppens medlemmar arbetar som utredare och har deltagit vid dessa dagar. Han har genom sitt deltagande kunnat stärka vårt varumärke när han funnits på plats under hela konferensen. Den 27 september 2012 har handelsminister Ewa Björling besökt Norrlands inland och åkt Inlandsbanan tillsammans med ett antal exportexperter. Norrlandssatsningen har syftat till att presentera ett särskilt åtgärdspaket för stärkt regional export från Sveriges fyra nordligaste län. Hon ville bjuda in företag att åka med en sträcka för att få information om möjligheterna med export. Med på detta tåg har fem av projektets företag åkt med och fått ta del av informationen, samt möjlighet att framföra sina synpunkter. Det lyckade arbetssättet vill projektet skall fortsätta spridas även efter projekttiden och därför har arbetet att ta fram en KAM-mall/lathund utförts. Finns även ett verksamhetssystem att ta del av. (Läs mer om KAM-mall och verksamhetssystem under Projektet resultat). Detta sammantaget bidrar till ett arbetssätt som kan appliceras vidare och erbjudas andra organisationer, även regionalt. En förlängd projekttid hade bidragit till att företag i projektet kommit ännu längre i sitt arbete. Detta skulle inneburit att en ännu bredare kunskap funnits att tillgå för andra företag som kommer att starta upp sitt arbete och behöver mentorer. En längre projekttid hade också kunnat involvera projektdeltagarna ännu mer och bättre i spridningsarbetet när de är de allra bästa ambassadörerna. Extern utvärdering För att projektet skulle få en objektiv och lärande utvärdering har detta skett via extern konsult som är utbildad inom denna utvärderingsform. Goda kunskaper inom tillgänglighet och jämställdhet var nödvändiga när dessa varit projektets utmaningar. Samt att personen skulle anlitas för spridningsdagar inom båda områdena som riktades till företagen och dess personal. Den externa utvärderaren har deltagit vid styrgruppmötena där han haft en fast punkt i dagordningen för redovisning och genomgång av den lärande projektutvärderingen. I styrgruppen har det uppfattats som mycket positivt med en utomstående som kan koppla in sitt helikopterperspektiv för att se över projektets mål och resultatarbete. Han har också deltagit vid samverkansgruppens möten, vid utbildningstillfällen och studieresan till Pajala. För att ge en förståelse för sin del i projektet har utvärderaren haft genomgång med styrgruppen och samverkansgruppen vad lärande utvärdering innebär. Detta har uppfattats som positivt när begreppet lärande utvärdering ter sig ganska nytt för de flesta. På initiativ av projektledningen har utvärderaren utformat en enkät så att utvärdering av de gemensamma utbildningsinsatserna skett. Den har varit ett värdefullt styrmedel för projektledningen att bedöma konsultinsatser och utbildningsinnehåll. Under projekttiden har utvärderaren framkommit med två analyser, samt en slutrapport. Analyserna har fungerat som ett bra hjälpmedel när projektets insatser planerats och för att få input för utförda aktiveteter och konsultinsatser, samt hur projektledningens arbete uppfattas. Utvärderaren har fungerat som ett bollplank för projektledaren och dessa samtal har oftast skett via telefon, men även mailkontakt. Samarbetet har från projektledarens sida uppskattats mycket. Speciellet resonemang och planering av jämställdhet- och tillgänglighetsaktiviteterna har varit värdefulla och gett bra feedback. Egenutvärdering För att utvärdera projektet har en extern projektutvärderare upphandlats. Den externa projektutvärderaren har tillhandahållit analyser och slutrapport. Mycket information har också delgivits vid styrgruppsmötena. Projektledaren och utvärderaren har haft täta kontakter under hela projekttiden. På initiativ av projektledningen har en enkät utformats vida den externa projektutvärderaren för att kunna bedöma anordnade aktiveter och konsultinsatser. Enkäten har gett bra stöd och korrigering har kunnat ske för att erbjuda ännu bättre och anpassade insatser. I nära samarbete med företagen har feedback och synpunkter tagits emot. Uppföljningssamtal har skett kontinuerligt med företagen av projektledaren. Vi känner att det mesta har fungerat väldigt bra och vi upplever ett stort förtroende från företagen om att projektet drivits på ett önskvärt sätt. Ett stort problem för företagen har varit kompetensförsörjningen, men under projektet har man utvecklat sitt arbete som gjort att konkurrenskraften ökat. Något som projektet kunnat ha med som ett mätbart mål är en förenklad uppföljning av den gjorda behovsanalysen. Detta hade kunnat påvisa inom vilka områden utveckling skett och på vilket sätt man ser eller förväntar sig resultat. Kommentarer och tips Projektets arbetssätt har varit framgångsrikt när insatserna startat med en behovsanalys. Behovsanalysen har genomförts KiS SLUTRAPPORT 11