Polisens trafikövervakning

NTR - Nordiska Trafiksäkerhetsrådet Polisens trafikövervakning Best Practice år 2003 Danmark Finland Norge Sverige

Dokumentinformation Titel Polisens trafikövervakning i Danmark, Finland, Norge och Sverige Best practice år 2003 Serie nr Trivector rapport 2005:4 Författare Beställare Johan Lindberg, Trivector Traffic Karin Modig, Trivector Traffic Liselott Söderström, Trivector Traffic Emma Morin, Trivector Traffic Leif Linderholm, Trivector Traffic Nordiska trafiksäkerhetsrådet, NTR Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution 0.1 2005-01-20 Arbetsmaterial Beställaren 0.2 2005-01-25 Rapportutkast Beställaren 0.3 2005-02-04 Rapportutkast Beställaren 1.0 2005-04-25 Rapport Beställaren 1.1 2005-05-20 Slutrapport Beställaren Trivector Traffic AB Barnhusgatan 16, 5 tr 111 23 Stockholm Tel 08-545 551 70 Fax 08-545 551 79 www.trivector.se

Förord Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en undersökning om trafiksäkerhetsarbetet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NTR är en paraplyorganisation för Rådet for Større Færdselssikkerhed, Danmark, Trygg Trafikk, Norge, Trafikskyddet, Finland, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, Sverige, Umferdarstofa, Island, och Radid Fyri Ferdslutrygd, Färöarna. NTR:s undersökning har skett i form av omfattande enkäter och berör fyra sakområden: polisens trafikövervakning, gatuutformning i kommuner med mer än 40.000 invånare samt privata företags och statliga myndigheters trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Resultatet av arbetet har redovisats och diskuterats vid ett nordiskt seminarium i Riksdagshuset i Stockholm den 7-8 februari 2005. Efter seminariet har fyra separata rapporter av undersökningen färdigställts. I denna rapport redovisas polisens trafikövervakning. Trivector Traffic AB har haft i uppdrag att utarbeta, samordna, genomföra och utvärdera enkäterna, inom respektive sakområde. Enkäterna har planerats och genomförts under år 2004 i nära samarbete med NTR, som bl a svarat för nationella kontakter och samråd. NTR har representerats av Thelma Kaare Nielsen (DK), Rolf Gabrielsson (FIN), Leif A Ellevset och Gustav Smedal (NOR) samt Thomas Carlson (SWE). Från Trivector Traffic AB har följande personer medverkat i uppdraget: tekn dr Leif Linderholm (uppdragsansvarig), civ ing Johan Lindberg (projektledare), fil mag Karin Modig, civ ing Liselott Söderström samt civ ing Emma Morin. NTR vill särskilt tacka Temagruppen för trafiksäkerhet i Nordiska Ministerrådet och svenska Vägverkets Skyltfonden, utan vars stöd vi inte kunnat genomföra undersökningen. Det är vår ambition att vi inom de närmaste åren ska genomföra en serie undersökningar på samma tema och det är vår förhoppning att vi därmed bidrar till att ytterligare stärka trafiksäkerhetsarbetet i Norden. Stockholm maj 2005 Matti Järvinen Ordförande i Nordiska Trafiksäkerhetsrådet

Innehållsförteckning Förord 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Metod...4 2.3 Syfte...4 2.4 Resultat...4 2.5 Flera parallella studier...5 3. Inkomna svar...7 3.1 Urval och svarsfrekvens...7 3.2 Vilka har svarat?...8 4. Utgångsläget...9 4.1 Trafiksäkerhetsläget...9 4.2 Arbetets inriktning...11 4.3 Arbetssätt...13 5. Insatser för ökad trafiksäkerhet år 2003...15 5.1 Trafikövervakningens omfattning...15 5.2 Trafikövervakningens effektivitet och resultat...17 5.3 Rapporterade brott avseende bälte, hastighet och nykterhet...19 6. Värderingar av trafiksäkerhet...23 6.1 Villkor för en effektiv trafikövervakning...23 6.2 Automatisk hastighetsövervakning...26 6.3 Trafikbrott som är viktiga att beivra...27 7. Best practice inom respektive land år 2003...31 7.1 Studerade nyckeltal...31 7.2 Trafikövervakningens omfattning...31 7.3 Trafikövervakningens effektivitet och resultat...32 7.4 Rapporterade brott avseende bälte, hastighet och nykterhet...33 8. Slutsatser...35 8.1 Benchmarking för ökad trafiksäkerhet...35 8.2 Bäst i norden!...35 8.3 Slutsatser från workshop...36 8.4 Nästa steg...37 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Enkät om Polisens trafikövervakning insatser och resultat Antal övervakningstimmar/1000 invånare, uppdelat per land Antal rapporterade trafikbrott/övervakningstimme, uppdelat per land Antal rapporterade trafikbrott/1000 invånare, uppdelat per land Rapporterade bältesbrott av samtliga rapporterade trafikbrott, uppdelat per land Rapporterade hastighetsbrott av samtliga rapporterade trafikbrott, uppdelat per land Rapporterade nykterhetsbrott av samtliga rapporterade trafikbrott, uppdelat per land

1. Sammanfattning Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en skriftlig enkät om polisens trafikövervakning i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enkäten genomfördes samtidigt i alla länder under oktober och november 2004. Enkäten skickades ut till samtliga polismyndigheter med operativ verksamhet i berörda länder, med undantag för Norge där 13 av 27 polismyndigheter valdes ut. Svarsfrekvensen uppgick till totalt 72 %. Den danska polisen, och i viss mån även den finska polisen, verkar lägga en större andel av sin trafikövervakning i tätorter än vad som sker i Norge och Sverige. Den svenska och norska polisen verkar i högre utsträckning samordna sina verksamheter med informationsinsatser av olika slag. Vidare kan konstateras att automatisk hastighetsövervakning används i mycket liten omfattning i Finland, medan en stor andel av de trafikbrott som rapporteras i Danmark sker genom automatisk hastighetsövervakning. Polisen i samtliga länder anser att de två största problemen är bristen på ekonomiska resurser och personella resurser. Enligt de svar som lämnats utförs ca 60 % av den finska, norska och svenska trafikövervakningen (mätt i antal timmar), av en särskild trafikpolis. Danmark skiljer sig helt från de övriga nordiska länderna, där övrig polis står för 73 % av de timmar som läggs på trafikövervakning. Enligt inkomna svar lägger den svenska polisen ner ca 50 % mer övervakningstimmar per invånare än den danska och drygt fyra gånger så många övervakningstimmar per invånare som den norska polisen. Ser man till antal rapporterade trafikbrott per övervakningstimme så kan konstateras att den danska polisen rapporterar mer än tre gånger så många trafikbrott per timme som den svenska och mer än dubbelt så många som den finska. Att Danmark har fler rapporterade trafikbrott per övervakningstimme än övriga länder och då framför allt Sverige - kan bero på flera saker. Den enskilt viktigaste förklaringen till detta är med all sannolikhet den danska polisens användning av automatisk hastighetsövervakning. Av de polismyndigheter som svarat på enkäten verkar de danska polismyndigheterna rapportera dubbelt så många trafikbrott per invånare som de svenska och fyra gånger fler än de norska. Skillnaderna beror till största delen på antal rapporterade hastighetsöverträdelser. Totalt utgör bälte, hastighet och nykterhet 53 72 % av det totala antal trafikbrott som rapporteras i respektive land, där den svenska polisen redovisar den lägsta andelen. Andelen rapporterade bältesbrott och nykterhetsbrott, av totalt antal rapporterade trafikbrott, är relativt lika i de nordiska länderna. Däremot utgör hastighetsbrotten en större andel av den danska polisens rapportering medan dessa trafikbrott i utgör en mindre del av de trafikbrott som den svenska polisen rapporterar. 1

2

2. Inledning 2.1 Bakgrund Det goda exemplets makt De personskador som sker inom vägtransportsystemet är ett av det moderna samhällets största folkhälsoproblem. Varje år dödas ca 1,3 miljoner människor i vägtrafiken. Otaligt många fler skadas. Röda Korset definierar trafikskadorna som en global katastrof och om 15 år beräknas de bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För 15 år sedan var trafiken den nionde vanligaste dödsorsaken i världen. Det finns en ökad efterfrågan på Best practice goda exempel inom trafiksäkerhetsområdet. De nordiska länderna hör redan i dag till de länder som har den högsta trafiksäkerheten i världen. Det gör att det bör finnas många goda exempel inom norden som kan exporteras och på så sätt bidra till en bättre trafiksäkerhet globalt. En ny säkerhetskultur Men även om de nordiska länderna generellt sett är bra på trafiksäkerhet, finns stora variationer såväl mellan länderna som mellan kommuner, myndigheter, polis och företag inom länderna. Ytterst handlar det om vilken säkerhetskultur som präglar de olika organisationerna. Det handlar både om den kunskap man har i dessa frågor och om vilken prioritet säkerhetsarbetet ges. I dag finns en växande insikt om att vi, trots en ökande trafik, kan åstadkomma ett säkrare vägtransportsystem genom kvalitetssäkring av bl.a. produkter, tjänster och vägmiljöer. Ett annorlunda seminarium En inventering har genomförts av Best practice i norden inom flera olika sakområden. Inventeringen utgjorde ett underlag för ett nordiskt seminarium om trafiksäkerhet den 7-8 februari 2005. Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) 1 var arrangör. Avsikten med seminariet var inte att jämföra olyckstal mellan länderna. Inte heller att jämföra de nordiska trafikanternas attityder, beteenden eller tillkortakommanden. Den här gången lyftes de goda exemplen fram: I företagen, i kommunerna, hos de statliga myndigheterna och hos polisen. Goda exempel på ett ledarskap som genom kloka beslut och bra planering skapar de bästa förutsättningarna för anställda och andra trafikanter. Det ledarskap som innebär att olika trafikantgrupper kan erbjudas en betydligt lägre risknivå i vägtrafiken, trots människans sårbarhet 1 Det Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) består av följande organisationer: Rådet for Større Færdselssikkerhed (DK), Trygg Trafikk (NOR), Trafikskyddet (FIN), Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF (SWE), Umferdarstofa (IS) och Radid Fyri Ferdslutrygd (FO). 3

och dokumenterade förmåga att göra misstag i trafiken. I seminariet pekades på möjligheten till ständiga förbättringar genom möjligheten av att lära av varandra. 2.2 Metod Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en skriftlig enkät om polisens trafikövervakning i Danmark, Finland, Norge och Sverige (se bilaga 1). Enkäten genomfördes samtidigt i alla länder under oktober och november 2004. Enkäten skickades ut till samtliga polismyndigheter med operativ verksamhet i berörda länder, med undantag för Norge där 13 av 27 polismyndigheter valdes ut. Enkäterna var översatta till respektive språk, med undantag för Norge där den svenskspråkiga enkäten användes. Enkäterna berörde i princip följande frågor: Bakgrundsfakta Mål, policys m.m. som rör trafiksäkerhet Systematiskt arbetssätt Värdering av trafiksäkerhet Ledningens prioriteringar Jämförbara nyckeltal Påminnelser har skett genom att NTR:s nationella organisationer har tagit en personlig kontaktat dem som inte svarat under utsatt tid. I flera fall har fler än en påminnelse skett. Antalet personliga kontakter och påminnelser har varierat mellan länderna. Vissa frågor i enkäten har krävt extra arbete och samordning hos respondenterna, men förhoppningen är att de själva får användning för de uppgifter som samlas in i deras arbete med ekonomi-, kvalitets-, miljö-, arbetsmiljö- och hälsofrågor. 2.3 Syfte Syftet med undersökningen är dels att visa på goda exempel i norden, dels att ge underlag för att kunna skapa en ökad efterfrågan på trafiksäkerhet i de nordiska länderna. 2.4 Resultat Resultatet av enkäten redovisas i denna rapport. Urvalet av respondenter har inte varit slumpmässigt utan riktat. Det är viktigt att observera att samtliga analyser och slutsatser som dras endast gäller de respondenter som har svarat på enkäten. Detta är särskilt viktigt att beakta vid jämförelser där det framgår vilka som uppvisar bra respektive mindre bra resultat. Det kan mycket väl finnas aktörer som både är bättre och sämre än de som redovisas i denna rapport bland dem som valt att inte sva- 4

ra. Angivelsen Okänd förekommer i något fall (kapitel 7). Detta anges när identiteten inte kunnat fastställas på den respondent som svarat. Vidare bör noteras att endast ett år har studerats (2003). Det gör att de slutsatser som dras utifrån inkomna svar endast rör det år som frågorna har avsett. Dessutom kan svarsfrekvensen vara betydligt lägre för vissa frågor än för enkäten som helhet. De andelar som redovisas är beräknade på dem som besvarat respektive fråga. Vid beräkning av olika nyckeltal/kvoter krävs att respondenten har besvarat minst två frågor. Då undersökningen är genomförd i fyra nordiska länder kan vissa frågor ha tolkats på lite olika sätt på grund av skilda betydelser för vissa ord, olika översättningar av vissa ord eller helt enkelt därför att frågan har varit otydlig. Osäkerheten i de uppgifter som redovisas påverkas även av svarsfrekvensen för varje enskild fråga. I flera fall relateras olika uppgifter till varandra (bl a genom att beräkna olika kvoter). Om flera av dessa uppgifter är osäkra av ovan nämnda skäl, blir kvoten eller motsvarande än mer osäker. Sammantaget gör detta att man bör tolka delar av materialet med viss försiktighet. Det bör påtalas att de jämförelser som redovisas i denna rapport inte är de enda möjliga sätten att göra jämförelser. Andra sätt att jämföra berörda aktörers insatser och resultat kan vara viktiga underlag för att få en samlad och rättvis bild av verkligheten. Vidare finns det en rad olika förklaringar till de resultat som redovisas i denna rapport, förklaringar som grundar sig på att de olika aktörerna kan ha skilda förutsättningar för sin verksamhet. Resultatet redovisades och diskuterades vid en nordisk konferens om trafiksäkerhet den 7-8 februari 2005 i Stockholm. 2.5 Flera parallella studier Förutom den studie som redovisas i denna rapport har ytterligare tre studier genomförts parallellt kring olika trafiksäkerhetsfrågor i Danmark, Finland, Norge och Sverige: Gators utformning i kommuner med mer än 40.000 invånare samt privata företags och statliga myndigheters trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Dessa studier redovisas i separata rapporter. 5

6

3. Inkomna svar I detta kapitel ges en generell information om inkomna svar i syfte att möjliggöra tolkningar av resultatet. 3.1 Urval och svarsfrekvens Urval Urvalet för enkäten består av samtliga polismyndigheter med operativ verksamhet i Danmark, Finland och Sverige med operativ verksamhet inom området trafikövervakning. I Norge valdes de 13 av 27 polismyndigheter ut, vilka alla hör till de mest urbaniserade delarna av landet. Svarsfrekvens Nedan redovisas svarsfrekvens per land. Tabell 3.1 Svarsfrekvens Land Urval Antal svar Andel svar Danmark 53 46 87 % Finland 119 73 61 % Norge 13 11 85 % Sverige 21 18 87 % Totalt 206 148 72 % Svarsfrekvensen är relativt hög i samtliga länder. Lägst svarsfrekvens har Finland, samtidigt som man har lyckats samla in nästan lika många svar som alla andra tillsammans. Med tanke på svarsfrekvensen bör en jämförelse mellan de nordiska länderna vara relativt tillförlitlig. Svarsfrekvens per fråga Under varje diagram och tabell anges det antal svar som inkommit på den aktuella frågan, angivet som n=. Vissa frågor har större bortfall än andra. Det hänger ofta samman med hur pass komplicerad frågan är att besvara. Vissa uppgifter i rapporten förutsätter att respondenten har svarat på två eller fler frågor. Även detta kan leda till ett större bortfall för vissa nyckeltal och andra uppgifter. 7

3.2 Vilka har svarat? På vilken nivå är er polismyndighet i huvudsak verksam? 90 80 70 60 DK FIN NOR SWE Procent 50 40 30 20 10 0 Lokal/kommunal nivå Regional nivå Både lokal och regional nivå Figur 3.1 Nivå som de svarande polismyndigheterna i huvudsak är verksamma inom DK n=46, FIN n=74, NO n=11, SWE n=18 Av de polismyndigheter som svarat, är det en större andel myndigheter i Danmark och Finland som är specialiserade på lokal eller regional övervakning. I Norge och framförallt Sverige är polismyndigheterna verksamma både lokalt och regionalt. 8

4. Utgångsläget I detta kapitel beskrivs utgångsläget för de polismyndigheter som svarat på enkäten med avseende på bl.a. arbetets inriktning och systematik. 4.1 Trafiksäkerhetsläget Norden utgör redan Best practice De nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige hör - tillsammans med Nederländerna och Storbritannien - till de mest trafiksäkra länderna i Europa. Därmed finns fog för att påstå att Norden generellt sett kan anses utgöra Best Practice när det gäller insatser för en hög trafiksäkerhet. Detta motsäger dock inte det faktum att det tas en hel del goda initiativ i länder som har ett sämre utgångsläge från trafiksäkerhetssynpunkt. Antal döda/100 000 inv i EU 16 14 12 10 8 6 4 2 0 DK FIN NOR SWE Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Luxemb Nederl Portugal Spanien Storbr. Tyskland Österrike Figur 4.1 Antal dödade per 100.000 invånare i EU år 2003. Källa: IRTAD Totalt ligger genomsnittet för angivna EU-länder samt Norge på ca 10,5 döda per 100.000 invånare. Motsvarande siffra är ca 9,4 för Australien, ca 9,6 för Kanada och ca 7,9 för Japan. Trafiksäkerhetsläget i norden Nedan redovisas antalet döda personer per 100 000 invånare i Danmark, Finland, Norge och Sverige under år 2003. Materialet visar på vissa skillnader mellan länderna. Totalt sett har Sverige lägst antal dödade per invånare, följt av Norge, Finland och Danmark i en fallande skala. Danmark har ungefär en tredjedel fler dödade per 100 000 invånare än vad Sverige har. Ser man till antalet dödade gående och cyklister har Danmark 2,5 gånger och Finland nästan två gånger fler dödade per 100 000 invånare än vad 9

Norge och Sverige har. En förklaring till detta kan vara att andelen cyklister är lägre i Sverige och Norge än i Danmark. Detta är sannolikt inte någon förklaring till de höga siffrorna för Finland. Antal döda / 100 000 invånare 6 5 4 3 2 1 0 Gående/cyklist/moped Bil MC DK FIN NOR SWE Figur 4.2 Antal trafikdödade per 100 000 invånare för olika trafikantgrupper år 2003 Om man relaterar antalet trafikdödade till antal registrerade fordon, ligger Sverige, Norge och Finland bäst till med ett lågt antal döda bilister per 100 000 bilar. Danmark däremot ligger förhållandevis högt - 11,5 döda bilister per 100 000 bilar. Motsvarande siffra för Norge är 8. Antal döda bilister/ 100 000 bilar 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 DK FIN NOR SWE Figur 4.3 Antal trafikdödade bilister per 100 000 bilar år 2003 Andelen döda i olika trafikantgrupper skiljer sig också åt mellan länderna. I Danmark står gående, cyklister och mopedister för över 30 % av totalt antal döda i trafiken. I Sverige är andelen knappt 19 %. 10

Andel döda per trafikantgrupp av samtliga döda Procent 100 80 60 40 20 MC Bil GCM 0 DK FIN NOR SWE Figur 4.4 Antal döda per trafikantgrupp av samtliga döda år 2003 [MC = Motorcykel, GCM = Gång, Cykel, Moped] Sammanfattningsvis kan konstateras att risken att trafikdödas är störst i Danmark. Norge och Sverige har lägst antal trafikdödade per invånare, både totalt sett och uppdelat på olika trafikantgrupper. Skillnaderna mellan länderna är störst vad gäller antalet trafikdödade fotgängare och cyklister. 4.2 Arbetets inriktning Mål och riktlinjer Finns det idag policy som innefattar trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och/eller transporter? 90 80 70 60 DK FIN NOR SWE Procent 50 40 30 20 10 0 ja nej vet ej Figur 4.5 Policy som innefattar trafiksäkerhetskrav 11

DK n=45, FIN n=57, NOR n=11, SWE n=16 Ovan redovisas om polismyndigheterna har policys och mål som rör trafiksäkerhet. Uppföljningsbara mål inom den operativa trafikövervakningen Vi har inga uppföljningsbara mål som rör trafiksäkerhet Andra mål som rör trafiksäkerhet DK FIN NOR SWE Överlastning och lastsäkring Kör- och vilotider Trafiknykterhet Hastigheter Bilbälten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent "ja" Figur 4.6 Uppföljningsbara mål inom den operativa trafikövervakningen DK n=44, FIN n=61, NOR n=11, SWE n=18 Förhållandevis många polismyndigheter i Finland anger att de har en policy som innefattar trafiksäkerhetskrav på myndighetens resor och transporter. Sverige ligger sämst till. När det gäller mål så kan det generellt konstateras att det verkar vara vanligast med olika uppföljningsbara mål inom Sverige, medan danska polisen verkar ha förhållandevis få mål. De polismyndigheter som anger att de inte har några uppföljningsbara mål utgörs uteslutande av danska myndigheter. Det är dock viktigt att påpeka att svaren grundar sig på uppgifter från respektive polismyndighet. Det kan möjligtvis finnas mål rent formellt i vissa fall, men som den som fyllt i enkäten inte känt till. Det finns vissa likheter mellan länderna inom områdena hastigheter, nykterhet och bälten. Undantaget är Danmark där förhållandevis få myndigheter har mål inom dessa områden, särskilt bälten. Största skillnaden finns när det gäller kör- och vilotider, där samtliga myndigheter i Sverige har mål medan få myndigheter har det i övriga länder. Polisledningens prioriteringar Värderingen av nedanstående påståenden har gjorts en chef eller annan person som myndigheten utsett. Om man antar att detta ger en sann bild av polisledningens uppfattning hos de myndigheter som svarat, kan följande slutsatser dras. 12

Generellt uppvisar den finska polisledningen något lägre värdering för de olika påståendena än övriga länder. Det råder enighet inom norden om att antalet personer som dödas och skadas i trafiken ska minska för varje år. Värderingen av polisens möjlighet att bidra till denna minskning är också relativt hög, med undantag för den finska polisen. Däremot verkar inte trafikövervakningen anses höra till de viktigaste arbetsuppgifterna för polismyndigheten, men här varierar nivåerna något mellan nordiska länderna. Tabell 4.1 Polisledningens prioriteringar. Medelvärde av svar på skalan 1-5. Den högsta polisledningen tycker att DK FIN NOR SWE Trafikövervakningen är en av de viktigaste 3,4 3 2,9 3,8 arbetsuppgifterna som polismyn- digheten har Trafikövervakningen är viktig som ett led 3,4 2,8 3,4 3,8 i kampen mot annan brottslighet än trafikbrott Det är viktigt att antalet personer som 4,7 4,3 4,4 4,4 dödas och skadas i vägtrafiken minskar för varje år Polismyndighetens arbete kan ha stor 4,3 3,6 4,4 4,5 inverkan på möjligheten att minska antalet dödade och skadade i trafiken Det är viktigt att trafikövervakningen blir ännu mer problemorienterad och effektiv 4 3,9 4,6 4,1 DK n=46, FIN n=71, NOR n=11, SWE n=17 (i något fall 16) 4.3 Arbetssätt Arbetsmetoder Vilka av följande metoder användes inom ert geografiksa område under år 2003 i samband med polisens trafikövervakning? Vägkantskontroller Automatisk trafikövervakning Samordning mellan trafikövervakning och infomationsinsatser DK FIN NOR SWE Annan metod 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 4.7 Arbetsmetoder i samband med trafikövervakning 13

DK n=46, FIN n=58, NOR n=11, SWE n=18 Sverige och Norge verkar i högre utsträckning samordna sina verksamheter med informationsinsatser av olika slag. Vidare kan konstateras att automatisk hastighetsövervakning används i mycket liten omfattning i Finland. Det faktum att knappt 40 % av finska och danska polisen angett att de inte använder vägkantskontroller som övervakningsmetod kan bero på en oklarhet med vad som avses. Samråd Vilka aktörer samråder ni regelbundet med ang. bla vilka platser och/eller felbeteenden som er operativa trafikövervakning ska inriktas mot? Annan aktör NTF DK FIN NOR SWE Vägverket Länsstyrelsen Berörda kommuner 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 4.8 Aktörer som de svarande polismyndigheterna samråder med DK n=46, FIN n=60, NOR n=11, SWE n=17 I Sverige och Norge har nästan alla polismyndigheter som svarat ett regelbundet samråd med Vägverket angående inriktningen för den operativa trafikövervakningen. Även i Danmark har polisen ett regelbundet samråd, men då i första hand med länsstyrelsen och berörda kommuner. Det skulle kunna tyda på att polisen i Sverige och Norge är mer inriktad på samråd med väghållaren till det statliga vägnätet utanför tätorterna, medan den danska polisen är mer inriktad den kommunala väghållaren och därmed tätortstrafiken. Endast detta underlag ger dock inte stöd för att dra några säkra slutsatser, utan det ger endast en indikation på var fokus ligger vad gäller samråd med andra aktörer. Den finska polisen däremot, verkar inte samråda med andra aktörer i samma utsträckning som polisen i de övriga studerade länderna. Noteras kan att när det gäller samrådet med NTF och dess systerorganisationer, så verkar detta samråd ske i större utsträckning i Sverige än i övriga länder. Det kan möjligtvis ha att göra med det arbetssätt som NTF och/eller polisen i Sverige har valt. 14

5. Insatser för ökad trafiksäkerhet år 2003 I detta kapitel beskrivs de insatser för en ökad trafiksäkerhet som de polismyndigheter som svarat på enkäten genomförde år 2003. 5.1 Trafikövervakningens omfattning Antal övervakningstimmar inom respektive utanför tättbebyggt område De polismyndigheter som har svarat på enkäten fördelar sina övervakningstimmar inom respektive utanför tättbebyggt område enligt följande. Tabell 5.1 Antal övervakningstimmar inom respektive utanför tättbebyggt område Land Totalt antal övervakningstimmar Inom tättbebyggt område Utanför tättbebyggt område Danmark 274.544 68 % 32 % Finland 451.897 56 % 46 % Norge 57.365 45 % 55 % Sverige 1.136.084 48 % 52 % DK n=37, FIN n=53, NOR n=8, SWE n=16 Till att börja med kan konstateras att det endast är ett fåtal som besvarat frågan bland de norska polismyndigheterna. Det gör att inga egentliga slutsatser kan dras utifrån de norska svaren. Antalet övervakningstimmar skiljer sig högst väsentligt åt. För att kunna jämföra siffrorna med varandra bör antalet övervakningstimmar relateras till t.ex. antalet invånare, trafikarbetet eller den yta som polisen har att övervaka. Se nästa avsnitt. Fördelningen av övervakningstimmar inom tättbebyggt respektive utanför tättbebyggt område skiljer sig åt mellan länderna. Danmark och i viss mån Finland verkar lägga en större andel av sin trafikövervakning i tätorter än vad som sker i Norge och Sverige. Detta stämmer väl överens med vad som framgår ovan i kapitel 4.3 när det gäller vilka väghållare polismyndigheterna i olika länder samråder med. Antal övervakningstimmar fördelat mellan trafikpolisen och övrig polis Det antal övervakningstimmar som polismyndigheterna avsätter för trafikövervakning fördelar sig enligt följande på trafikpoliser och övriga poliser. 15

Land Trafikpolisens andel av totala antalet timmar för trafikövervakning Danmark 27 % Finland 62 % Norge 57 % Sverige 60 % DK n=32, FIN n=44, NOR n=6, SWE n=16 Enligt de svar som lämnats verkar ca 60 % av den finska, norska och svenska trafikövervakningen (mätt i antal timmar), utföras av en särskild trafikpolis. Danmark skiljer sig helt från de övriga nordiska länderna: I Danmark står övrig polis för merparten av de timmar som läggs på trafikövervakning. Om man studerar antalet timmar som vardera polismyndighet lägger på trafikövervakning inom respektive land, visar det sig att det finns relativt stora skillnader mellan olika polismyndigheter. Störst skillnad förekommer i Danmark där vissa myndigheter lägger ner många timmar på trafikövervakning medan andra lägger ner relativt få timmar på trafikövervakning. En förklaring till detta kan vara att trafikövervakningen i Danmark är mer beroende av annan polis än trafikpolisen. Antal övervakningstimmar per 1000 invånare Att relatera antalet övervakningstimmar till trafikarbetet torde vara det mest önskvärda och rättvisande. Detta går dock inte då trafikarbetet endast undantagsvis är känt. Det näst bästa bör vara att relatera antalet övervakningstimmar till antalet invånare. Av de svar som inkommit har den svenska polisen redovisat fler övervakningstimmar än vad t.ex. den danska och framför allt den norska polisen har gjort. Antalet redovisade timmar kan dock inte jämföras rakt av med varandra då det är olika svarsfrekvens och olika geografiska områden som polisen verkar i. Följande kvoter erhålls när antalet övervakningstimmar relateras till antal invånare i de geografiska områden där en polismyndighet har svarat. Land Övervakningstimmar per 1000 invånare Danmark 94 Finland - Norge 35 Sverige 141 DK n=39, NOR n=8, SWE n=16 16

Enligt inkomna svar lägger svenska polisen ner ca 50 % mer övervakningstimmar än den danska och drygt fyra gånger så många övervakningstimmar som den norska polisen, utslaget på antal invånare. Någon motsvarande kvot har inte räknats ut för den finska polisen då det inte varit möjligt att inom ramen för detta arbete klarlägga antalet invånare inom de polismyndigheter som svarat. Av bilaga 2 framgår nationella skillnader mellan olika polismyndigheter inom respektive land (exkl Finland) vad gäller antal övervakningstimmar per 1000 invånare. 5.2 Trafikövervakningens effektivitet och resultat Rapporterade trafikbrott per övervakningstimme Följande kvoter erhålls när antalet rapporterade trafikbrott relateras till antalet övervakningstimmar. Land Rapporterade trafikbrott per övervakningstimme Danmark 0,96 Finland 0,46 Norge 0,51 Sverige 0,31 DK n=36, FIN n=40, NOR n=8, SWE n=17 Ovanstående kvoter bör kunna ses som ett förenklat mått på effektivitet. Utifrån detta mått på effektivitet och de svar som inkommit är den danska polisen mer än tre gånger så effektiv som den svenska och mer än dubbelt så effektiv som den finska. Att Danmark har fler rapporterade trafikbrott per övervakningstimme än övriga länder och då framför allt Sverige - kan bero på flera saker. Nedan listas några möjliga förklaringar. Den enskilt viktigaste förklaringen till Danmarks höga effektivitet jämfört med övriga nordiska länder är med all sannolikhet den danska polisens användning av automatisk hastighetsövervakning. Fel i rapporteringen. Skillnader kan uppstå både inom och mellan länderna. Den redovisade kvoten kan ha två felkällor; antal rapporterade trafikbrott och antal övervakningstimmar. De uppgifter som lämnats av de olika polismyndigheterna om antal övervakningstimmar bedöms ha varierande tillförlitlighet. Olika definition på trafikbrott. Skillnader kan uppstå mellan länderna, men knappast inom länderna. En reell skillnad i antal trafikbrott som begås. Skillnader kan uppstå mellan länderna och mellan olika områden inom länderna där det finns skäl att tro att olika trafikkulturer råder. T ex skulle 17

det kunna vara så att antalet nykterhetsbrott var reellt sett färre i Sverige och Norge än i Danmark och Finland. Däremot är det svårt att utifrån den nationella statistiken påvisa regionala skillnader i antal trafikbrott som begås. Hade en sådan skillnad fått genomslag i undersökningen hade det troligtvis inneburit att t ex Stockholms län hade haft betydligt fler hastighetsöverträdelser rapporterade än många andra län i Sverige, men materialet visar snarare på motsatsen. En reell skillnad i arbetssätt. De polismyndigheter som har svarat från Danmark verkar arbeta mer inom tättbefolkade områden, vilket skulle kunna göra det lättare att lagföra trafikbrott. Den danska polisen verkar dessutom arbeta mer effektivt, vilket bl a kan bero på att den danska polisen kan lagföra trafikbrott i högre utsträckning tack vare deras arbete med automatisk hastighetsövervakning. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med resultatet hos den svenska och finska polisen. En reell skillnad i prioritering. Skillnader kan uppstå både mellan och inom länderna. Detta kan i många fall vara den huvudsakliga förklaringen till nationella skillnader i rapporteringsgrad av olika brott. Av bilaga 3 framgår nationella skillnader mellan olika polismyndigheter inom respektive land vad gäller antal rapporterade trafikbrott per övervakningstimme. Rapporterade trafikbrott per 1000 invånare Följande kvoter erhålls när antalet rapporterade trafikbrott relateras till antalet invånare i de geografiska områden där polismyndigheterna verkar. Jämförelsen har skett utifrån hur många som bor inom de områden där de polismyndigheter som svarat på enkäten är verksam. Det bör dock noteras att det geografiska område inom vilket polismyndigheterna är verksamma, skiljer sig mycket mellan länderna. I t.ex. Sverige är varje myndighet verksam över ett helt län medan huvuddelen av polismyndigheterna från Finland och Danmark är verksamma på en mer lokal nivå. Vidare är det mycket möjligt att antal trafikbrott som begås per invånare, är olika för de olika länderna. Om en sådan skillnad föreligger kan detta naturligtvis påverka antal rapporterade trafikbrott per invånare. Inga uppgifter finns för den finska polisen pga. att befolkningsdata saknas. Ett annat sätt att mäta effektivitet skulle kunna vara att jämföra med trafikarbetet, men dessa uppgifter finns inte att få tag på för alla områden. Nedanstående kvoter skulle kunna ses som ett förenklat mått på det resultat som de olika polismyndigheterna uppnår. Resultatet är naturligtvis beroende av hur trafiken ser ut inom det område där polisen är verksam. Vissa länder eller områden inom länderna kan ha mycket genomfartstra- 18

fik och/eller en trafikkultur som tolererar en högre grad av trafikbrott. I sådana fall kan en hög kvot vara en naturlig följd av de omständigheter som råder. Land Rapporterade trafikbrott per 1000 invånare Danmark 86 Finland - Norge 19 Sverige 44 DK n=39, NOR n=8, SWE n=18 Av de polismyndigheter som svarat på enkäten verkar de danska polismyndigheterna rapportera dubbelt så många trafikbrott per invånare som de svenska och fyra gånger fler än de norska. Det går dock inte att dra några generella slutsatser av denna jämförelse, då antalet norska myndigheter som svarat är relativt få. Av de polismyndigheter som svarat på enkäten verkar den danska polisen vara mer än dubbelt så effektiv som den svenska polisen. Denna skillnad beror i princip helt och hållet på att den danska polisen har redovisat ett stort antal hastighetsbrott, vilket sannolikt beror på att brott som rapporterats genom automatisk hastighetsövervakning har räknats med i statistiken. Samtidigt kan konstateras att den svenska polisen avsätter ca 50 % fler timmar på trafikövervakning jämfört med den danska polisen, vilket gör att den danska polisen är än mer effektiv om man ser till antal rapporterade trafikbrott per invånare och övervakningstimme. De svenska polismyndigheterna har rapporterat mer än dubbelt så många trafikbrott per invånare än de norska. Det går dock inte att dra några generella slutsatser av denna jämförelse, då antalet norska myndigheter som svarat är relativt få. Av bilaga 4 framgår nationella skillnader mellan olika polismyndigheter inom respektive land (exkl Finland) vad gäller antal rapporterade trafikbrott per 1000 invånare. 5.3 Rapporterade brott avseende bälte, hastighet och nykterhet I Sverige har diskussionen kring olika trafikbrott ofta fokuserat bälte, hastighet och nykterhet. Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten är uppenbar. Lika så nykterhetsbrotten, vilka bl.a. ligger bakom en stor andel av de dödsolyckor som sker. Att inte använda bilbälte är däremot ett förhållandevis lindrigt trafikbrott, rent juridiskt. Men från trafiksäkerhetssynpunkt är det helt avgörande att bilister använder bilbälte vid en kollision. Om bältet inte används sätts hela bilens säkerhetssystem ur spel. Detta är skälet till att dessa tre trafikbrott analyseras i detta avsnitt. 19

Rapporterade trafikbrott per totalt antal rapporterade brott Nedan relateras tre typer av trafikbrott bälte, hastighet och nykterhet - till det totala antal trafikbrott som polismyndigheterna har rapporterat. Andel rapporterade bältes/hastighets/nykterhetsbrott av totalt antal rapporterade trafikbrott 70 60 50 Procent 40 30 DK FIN NOR SWE 20 10 0 Bältesbrott Hastighet Nykterhet Figur 5.1 Antal rapporterade trafikbrott avseende bälte, hastighet och nykterhet. DK n=37/38/39, FIN n=33/41/38, NOR n= 9/9/10, SWE n=18 Som framgår av figuren är andelen rapporterade bältesbrott och nykterhetsbrott relativt lika i de nordiska länderna. Däremot utgör hastighetsbrotten en större andel av den danska polisens rapportering medan dessa trafikbrott i utgör en mindre del av de trafikbrott som den svenska polisen rapporterar. Största skillnaden mellan de nordiska länderna råder för andelen rapporterade hastighetsöverträdelser per invånare. Andelen rapporterade hastighetsbrott står för mellan 38 och 58 % av alla rapporterade trafikbrott i de olika länderna. Andelen rapporterade bältesbrott per invånare varierar mellan 6 och 17 % medan andelen rapporterade trafiknykterhetsbrott och drograttfylleribrott per invånare varierar mellan 3 och 7 % i de olika länderna. Tillsammans utgör bälte, hastighet och nykterhet 53 72 % av det totala antal trafikbrott som rapporteras i respektive land, där den svenska polisen redovisar den lägsta andelen. Det faktum att den svenska polisen i högre grad prioriterar andra trafikbrott jämfört med de nordiska grann- 20

länderna, är förvånande mot bakgrund av det fokus som det nationella trafiksäkerhetsarbetet i Sverige har på dessa typer av trafikbrott. Av bilaga 5, 6 och 7 framgår nationella skillnader mellan olika polismyndigheter inom respektive land vad gäller andel rapporterade bältesbrott, hastighetsbrott respektive nykterhetsbrott av totalt antal rapporterade brott. Rapporterade trafikbrott per 1000 invånare Nedan relateras de tre typerna av trafikbrott till antal invånare i de geografiska områden där en polismyndighet har svarat. Befolkningsdata saknas per polismyndighet, varför antalet rapporterade trafikbrott per invånare inte kan beräknas för den finska polisen. Danmark I Danmark har 86 trafikbrott rapporterats per 1000 invånare. 68 % av dessa trafikbrott rör bälte, hastighet och nykterhet, med ett intervall om 3-100 % för olika polismyndigheter i landet. Dessa trafikbrott fördelar sig enligt följande. 5.9 rapporterade bilbältesbrott per 1000 invånare 49,6 rapporterade hastighetsöverträdelser per 1000 invånare 2,7 rapporterade trafiknykterhetsbrott per 1000 invånare Finland 72 % av de trafikbrott som rapporterats rör bälte, hastighet och nykterhet, med ett intervall om 10-98 % för olika polismyndigheter i landet. Norge I Norge har 19 trafikbrott rapporterats per 1000 invånare. 67 % av dessa trafikbrott rör bälte, hastighet och nykterhet, med ett intervall om 44-99,5 % för olika polismyndigheter i landet. Dessa trafikbrott fördelar sig enligt följande. 2,7 rapporterade bilbältesbrott per 1000 invånare 7,9 rapporterade hastighetsöverträdelser per 1000 invånare 0,7 rapporterade trafiknykterhetsbrott per 1000 invånare Sverige I Sverige har 44 trafikbrott rapporterats per 1000 invånare. 53 % av dessa trafikbrott rör bälte, hastighet och nykterhet, med ett intervall om 25-86 % för olika polismyndigheter i landet. Dessa trafikbrott fördelar sig enligt följande. 4,8 rapporterade bilbältesbrott per 1000 invånare 16,8 rapporterade hastighetsöverträdelser per 1000 invånare 2,2 rapporterade trafiknykterhetsbrott per 1000 invånare Den danska polisen rapporterat ungefär dubbelt så många trafikbrott per invånare än vad den svenska polisen gör. Skillnaden beror till största 21

delen på antal rapporterade hastighetsöverträdelser. Användningen av automatisk hastighetsövervakning i Danmark är sannolikt en av de viktigaste förklaringarna till denna skillnad. Det kan konstateras att det är en stor skillnad mellan länderna i antalet rapporterade trafikbrott per invånare för dessa tre grupper av trafikbrott. Störst skillnad råder för hastighetsbrott. Den svenska polisen rapporterar mer än dubbelt så många hastighetsbrott per invånare än den norska, medan den danska polisen rapporterar nästan tre gånger fler hastighetsbrott per invånare än vad den svenska polisen gör. När det gäller bältesbrotten rapporterar den danska polisen mer än dubbelt så många bältesbrott per invånare än den norska polisen och 25 % mer än den svenska polisen. För nykterhetsbrotten gäller att den danska polisen rapporterar fyra gånger så många brott per invånare som den norska polisen och 25 % fler än den svenska polisen. 22

6. Värderingar av trafiksäkerhet I detta kapitel redovisas ett antal stapeldiagram och tabeller, vilka anger medelvärdet för samtliga svar på en 5-gradig skala. Skalan har följande betydelse: 1=Instämmer inte alls 2=Instämmer inte 3=Instämmer delvis 4=Instämmer 5=Instämmer helt 6.1 Villkor för en effektiv trafikövervakning Nedan presenteras 4 diagram, ett för varje land, som visar skillnaden mellan tillgång på resurser och hur viktigt man anser att denna tillgång är. I diagrammen är det medelbetyget per påstående som utgör grunden till stapeln. Det säger alltså ingenting om spridningen inom varje land, däremot om skillnader i medelbetyg mellan de olika frågorna (resurser man har idag och vad man anser är viktigt) samt om skillnader mellan de olika länderna. (DK) För att kunna bedriva en problemorienterad och effektiv trafikövervakning... Vår organisation har för närvarande Det är viktigt att vår organisation har... 5,0 Meddelbetyg (1-5) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Tillräcklig kompetens Tillräckliga ekonomiska resurser Tillräckliga personella resurser Tillräckligt bra samverkan med andra aktörer Figur 6.1 Skillnad i befintliga resurser och hur viktiga de är i Danmark n=45 23

(FIN) För att kunna bedriva en problemorienterad och effektiv trafikövervakning... Vår organisation har för närvarande Det är viktigt att vår organisation har... 5 Meddelbetyg (1-5) 4 3 2 1 0 Tillräcklig kompetens Tillräckliga ekonomiska resurser Tillräckliga personella resurser Tillräckligt bra samverkan med andra aktörer Figur 6.2 Skillnad i befintliga resurser och hur viktiga de är i Finland n=71 (NOR) För att kunna bedriva en problemorienterad och effektiv trafikövervakning... Vår organisation har för närvarande Det är viktigt att vår organisation har... 5,0 Meddelbetyg (1-5) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Tillräcklig kompetens Tillräckliga ekonomiska resurser Tillräckliga personella resurser Tillräckligt bra samverkan med andra aktörer Figur 6.3 Skillnad i befintliga resurser och hur viktiga de är i Norge n=10 24

Meddelbetyg (1-5) (SWE) För att kunna bedriva en problemorienterad och effektiv trafikövervakning... Vår organisation har för närvarande Det är viktigt att vår organisation har... 5 4 3 2 1 0 Tillräcklig kompetens Tillräckliga ekonomiska resurser Tillräckliga personella resurser Tillräckligt bra samverkan med andra aktörer Figur 6.4 Skillnad i befintliga resurser och hur viktiga de är i Sverige n=16 Det kan konstateras att polisen i samtliga nordiska länder i princip har samma syn på vad som är viktigt för att man ska kunna bedriva en problemorienterad och effektiv trafikövervakning. De uppvisar även liknande brister i nuvarande organisation, men med vissa skillnader. Samtliga länder anser - föga förvånande - att de två största problemen är bristen på ekonomiska och personella resurser. I Sverige och Danmark anses det största problemet vara brist på tillräckliga personella resurser och i Norge verkar bristen på tillräckliga ekonomiska resurser vara störst. Norges svar pekar också på behov av ytterligare kompetens. Generellt uppvisar Danmark och Finland ett något mindre gap mellan tillgängliga resurser och vad man anser som viktigt, jämfört med Sverige och Norge. Tabell 6.1 Villkor för effektivare trafikövervakning. Medelvärde av svar i skalan 1-5. För att polismyndighetens trafikövervakning DK FIN NOR SWE skall bli mer problemoriente- rad och effektiv behöver vi Fler poliser som arbetar med trafikövervakning 3,8 4,3 4,5 4,9 Mer automatisk trafikövervakning inom 3,5 3,7 3,1 3,6 vägnätet Tydligare mål, riktlinjer och rutiner för vårt arbete 3,2 3,5 4,2 3,6 DK n=46, FIN n=71, NOR n=11, SWE n=17 För att få en mer effektiv trafikövervakning anses det vara något viktigare att få fler poliser än att få tydligare mål och att effektivisera arbetssättet genom utökad automatisk trafikövervakning. Den danska polisen verkar inte efterfråga ökade personella resurser i lika hög grad som poli- 25

sen i de övriga nordiska länderna. Den norska polisen ser behov av tydligare mål i högre grad än övriga länder. 6.2 Automatisk hastighetsövervakning Tabell 6.2 I vilken grad man instämmer i påståenden kring automatisk hastighetsövervakning. Medelvärde av svar i skalan 1-5. Ange i hur hög grad du instämmer i DK FIN NOR SWE följande Metoden med automatisk hastighetsövervakning 4,1 3,1 3,8 3,3 fungerar bra rent tekniskt inom vårt verksamhetsområde Metoden med automatisk hastighetsövervakning 4 3,6 3,9 3,1 fungerar bra rent juridiskt inom vårt verksamhetsområde Den automatiska hastighetsövervakningen 3,8 3,7 4 3,7 är ett effektivt sätt att beivra och lagfö- ra hastighetsöverträdelser på vägar utanför tätbebyggt område Den automatiska hastighetsövervakningen 4,5 3,4 3,7 3,2 är ett effektivt sätt att beivra och lagfö- ra hastighetsöverträdelser på vägar inom tätbebyggt område Minst hälften av bilisterna accepterar och 4,1 3,3 3,6 4,3 har förståelse för den automatiska hastighetsövervakningen Det vore bra om den automatisk hastighetsövervakningen 2,7 3,1 3,7 3,5 utgick från genom- snittshastigheten mellan olika punkter Det vore bra att använda automatisk trafikövervakning 2,6 3 2,5 2,7 även vid övervakning av bilbälten Det vore bra att använda automatisk trafikövervakning även vid övervakning av 3,9 4,1 4,2 3,9 rödljuskörning DK n=42 (i några fall 41), FIN n=21 (i några fall 20), NOR n=11 (i något fall 10), SWE n=17 (i något fall 16) Danmark och Norge uppvisar högst medelbetyg vad gäller de fyra första frågorna om den automatiska hastighetsövervakningen effektivitet och användbarhet. Den svenska och finska polisen har en genomgående lägre värdering. Samtidigt ska sägas att spridningen i värdering inom länderna är förhållandevis stor. När det gäller synen på hur effektiv automatisk hastighetsövervakning är inom tättbebyggt område så har t ex den danska polisen en betydligt högre värdering än den svenska polisen. Däremot finns en större samsyn kring användbarheten utanför tättbebyggt område. 26

6.3 Trafikbrott som är viktiga att beivra En samlad bild per land Tabell 6.3 Hur viktiga olika kategorier av trafikbrott är att beivra. Medelvärde av svar i skalan 1-5. Det är viktigt att beivra DK FIN NOR SWE Trafiknykterhetsbrott 4,9 4,8 4,7 5 Hastighetsöverträdelser utanför tättbebyggt 3,7 4,1 3,8 4,6 område Hastighetsöverträdelser inom tättbebyggt 4,6 4,6 4,4 4,7 område Brott mot trafikregler vid obevakade 4,5 4,2 3,5 4,1 övergångsställen Brott mot bälteskrav 3,9 3,9 4,5 4,9 Rödljuskörningar 4,7 4,6 4,4 4,4 Brott mot väjnings- och stopplikt 4,5 4,4 4,1 4,2 Omkörning vid möte eller över spärrlinje 4,3 4,6 3,9 4,5 För korta avstånd mellan fordon 4 4 4,3 4 Brott mot de lagstadgade kraven på kör- 3,6 3,8 3,4 4,3 och vilotider Överlaster och bristande lastsäkring 3,8 4,1 3,8 4,1 DK n=46, FIN n= 71, NOR n=11, SWE n=17 Generellt sätt ger den svenska och danska polisen högre betyg för vikten av att beivra nämnda brott, medan den norska polisen ger de lägsta betygen. Skillnaden skulle kunna bero på att man värderar skalorna på olika sätt i de nordiska länderna. Någon systematisk skillnad som indikerar så skulle vara fallet kan dock inte utläsas av materialet. Den högsta värderingen och mesta samsynen råder kring vikten av att beivra trafiknykterhetsbrott, hastighetsöverträdelser inom tättbebyggt område samt rödljuskörning. Värderingen av dessa brott är relativt lika även inom respektive land. En nordisk samsyn verkar även råda kring vikten av att beivra för korta avstånd och överlaster/lastsäkring. Sverige utmärker sig genom att uppvisa en betydligt högre värdering av bältesbrotten än övriga nordiska länder. Även den svenska värderingen av att beivra brott mot kör- och vilotider är högre än i övriga länder. Värderingar inom respektive land Ovan redovisas medelvärdet för respektive land. Det förekommer helt naturligt en spridning inom respektive land i den värdering som varje enskild polismyndighet gör av respektive påstående. Totalt sett är spridningen minst i svaren från de svenska polismyndigheterna och störst i de finska svaren. De danska och norska svaren har ungefär samma totala 27

spridning och ligger ungefär mitt emellan spridningen i Sverige respektive Finland. En stor spridning i de polismyndigheternas värderingar tyder på att det inte råder en samsyn inom respektive land kring vilka felbeteenden som är viktigast att prioritera i trafiken. Polismyndigheterna i Sverige verkar dock ha en god samsyn, vilket delvis kan förklaras av att man har flera gemensamma mål för trafikövervakningen. Å andra sidan har den danska polisen minst med tydliga mål, men de verkar trots detta ha en större samsyn än den finska polisen. Nykterhetsbrotten är den kategori trafikbrott där det råder störst enighet inom respektive land om att de är viktiga att beivra. Polisen i Sverige har både den högsta och mest samlade värderingen av att det är viktigt att beivra hastighets hastighetsöverträdelser utanför tättbebyggt område. I övrigt är bilden relativt splittrad. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trafiknykterhetsbrott (DK) Det är viktigt att beivra... Hastighetsöverträdelser Hastighetsöverträdelser utanför tätbebyggt område inanför tätbebyggt område Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Brott mot trafikregler vid obevakade övergångsställen Figur 6.5 Trafikbrott i Danmark som anses viktiga att beivra n=46 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trafiknykterhetsbrott (FIN) Det är viktigt att beivra... Hastighetsöverträdelser Hastighetsöverträdelser utanför tätbebyggt område inanför tätbebyggt område Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Brott mot trafikregler vid obevakade övergångsställen Figur 6.6 Trafikbrott i Finland som anses viktiga att beivra n=71 28

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trafiknykterhetsbrott (NOR) Det är viktigt att beivra... Hastighetsöverträdelser utanför tätbebyggt område Hastighetsöverträdelser inanför tätbebyggt område Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Brott mot trafikregler vid obevakade övergångsställen Figur 6.7 Trafikbrott i Norge som anses viktiga att beivra n=11 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trafiknykterhetsbrott (SWE) Det är viktigt att beivra... Hastighetsöverträdelser Hastighetsöverträdelser utanför tätbebyggt område inanför tätbebyggt område Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Brott mot trafikregler vid obevakade övergångsställen Figur 6.8 Trafikbrott i Sverige som anses viktiga att beivra n=17 29