Vikten av att nämna saker vid deras rätta namn

2014, vinter/vår Behandlingsföreståndaren har ordet Stora risker att inte välja helnykterhet Möte med en harmonisk människa Anonyma Alkoholister Anonyma Narkomaner Fack och arbetsgivare i samarbete Ideella resurser vid missbruk Arbetsplatsprogram Anhörigprogram Studiebesök Aleforslinjen Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet

Vikten av att nämna saker vid deras rätta namn Vi vill utmana den rådande ordningen inom exempelvis sjukvården, missbrukarvården och socialtjänsten att man bara kan bli av med sin överkonsumtion och sitt alkoholberoende genom total avhållsamhet. Det stämmer faktiskt inte, den myten gör snarare att många struntar i att söka hjälp. Det säger Sven Andréasson, en av landets ledande beroendeforskare, professor i socialmedicin och chef för Riddargatan 1, en landstingsdriven unik mottagning för personer med alkoholproblem i Stockholm. (SvD, 2013-11-15) Min erfarenhet är inte att det är kravet på helnykterhet som får patienter med beroendesjukdom att avstå från att söka hjälp. Snarare är det skuld, skam och olika försvarsmekanismer som gör att den beroende inte får möjlighet att få behandling. Problem att hitta den verkliga orsaken En person som har utvecklat beroendesjukdom kommer att drabbas av en rad olika problem, sociala, ekonomiska, medicinska och psykiska. När detta inträffar är det min uppfattning att individen kommer att försöka hitta lösningar, eller åtminstone lindring. Problemet är ofta att individen inte uppger orsaken till relationsstörningen, ångesten eller magbesvären. Om den person som har som uppgift att hjälpa eller lindra inte hittar den verkliga orsaken är risken överhängande för att den åtgärd man sätter in blir, i bästa fall verkningslös, i sämsta fall att man förvärrar problemen. Ett typexempel på detta är en person som på grund av för hög alkoholkonsumtion har drabbats av ångest och sömnproblem. Personen ifråga söker läkare för att komma till rätta med dessa problem. Om läkaren inte noga undersöker orsaken (den höga alkoholkonsumtionen) finns risken att vårt exempel behandlas för det hon eller han söker för, ångest och sömnstörningar. Skulle den insatta behandlingen bestå av medicinering med beroendeframkallande medel såsom bensodiazepiner, zopiklon, etc så kommer detta bara i långa loppet att förvärra den problematik som är orsaken till personens symtom. Avsked som gick till Arbetsdomstolen Inom arbetslivet är det helt nödvändigt att ha rätt information för att kunna hantera personalärenden. Ett exempel som jag ofta använder i undervisningssammanhang är en dom i arbetsdomstolen (AD 2009:22). Ärendet handlar om en kommunanställd arbetstagare som avskedas sedan han druckit i samband med arbetet och i anslutning till arbetsdagens slut kört bil med 1,2 promille i blodet. När parterna (arbetsgivare och fack) redovisar bakgrunden i ärendet framkommer det att den anställde drabbats av utmattningsdepression vilket ledde till en lång sjukskrivning. Under de år han varit sjukskriven förekom rehabiliteringsinsatser, bl a i form av samtalsterapi och stresshantering. Vid några av rehabiliteringsmötena har arbetsgivarens företrädare ställt frågan till medarbetaren om han hade missbruksproblem. Vi ett av dessa tillfällen (2002) deltog medarbetarens läkare. Både medarbetaren och läkaren förnekade missbruksproblematik. Läkaren uppgav dessutom att medarbetaren inte ens befann sig i någon riskzon för alkoholmissbruk! I Januari 2006 ställer arbetsgivarens rehabiliteringssamordnare åter frågan om medarbetaren har missbruksproblem, detta på grund av att det framkommit att medarbetaren åt Antabus. Även vid detta tillfälle får arbetsgivaren svaret att det inte finns någon alkoholproblematik. Den omständigheten att medarbetaren åt Antabus förklarades med att han då inte skulle kunna

dricka alkohol. Detta för att alkoholkonsumtion skulle kunna motverka övrig medicinsk behandling. Man kan undra varför detta skulle innebära en risk om personen inte har alkoholproblem Inga alkoholproblem - avskedandet lagligt Samma år, 2006, beställer arbetsgivaren en arbetsförmågeutredning, där arbetsgivaren bl a ville få klarlagt om medarbetaren hade missbruksproblem. Arbetsgivaren får svaret att alkoholproblemen inte längre kvarstod (problem som aldrig funnits! - min kommentar). När väl problemet blir akut i samband med rattfylleriet söker medarbetaren hjälp för sina alkoholproblem. Arbetsdomstolens bedömning blir att avskedandet är lagligt, och att arbetsgivaren gjort vad de ska genom att så gott de kan undersöka om alkoholproblemen ska innefattas i rehabiliteringsåtgärderna, men varje gång fått bekräftat att det inte finns några sådana problem. Hade någon, den anställde själv, läkaren eller psykologen tagit upp att det fanns ett missbruksproblem så kan historien ha blivit annorlunda. Vem som tjänar på att inte utreda tillräckligt bra, eller att förneka problem är svårt att säga. Vem som är förlorare blir väldigt tydligt! Rökare bör sluta helt och hållet Till sist några tankar om att försöka hjälpa en alkoholberoende patient att dricka annorlunda. Jag kommer att tänka på en parallell problematik, rökning. Inte är det väl så att alla patienter som inte helt slutar röka drabbas av lungcancer eller KOL? Trots detta är det självklara rådet till en rökande patient att sluta helt och hållet, det kan ju leda till onödigt lidande och för tidig död. Vår uppgift måste enligt mitt sätt att se saken vara att alltid ge råd som vi vet fungerar. Vi vet att helnykterhet fungerar i behandling för alkoholberoende patienter. Morgan Karlsson Föreståndare/behandlingschef Aleforsstiftelsen

Stora risker för den som är beroende att inte välja helnykterhet Somliga läkare inom beroendevården anser att för lite uppmärksamhet ges till de människor som har svårigheter att begränsa sin alkoholkonsumtion, men som ännu inte utvecklat ett svårt beroende. De menar att dessa människor med rätt stöd kan lära sig hantera sitt drickande så att de kan återta en "normalkonsumtion" även om det vetenskapliga stödet för detta är mycket svagt. Önskan att kunna hjälpa människor med komplicerad problematik genom enkla och snabba åtgärder känner vi igen. Efter några korta samtal, gärna i kombination med ett läkemedel som dämpar suget, så ska dessa människor botas från sitt s k lätta beroende. Samtidigt är vi en stor skara vårdgivare som under många år mött åtskilliga människor med beroendesjukdom där de redan provat alla möjliga sätt för att begränsa sin konsumtion utan att lyckas. Här kan nämnas att dricka öl/vin istället för starksprit, vita veckor, inte dricka ensam, byta jobb, byta vänner, gå i terapi, olika mediciner, mm. Gång på gång slutar det med nya återfall där de anhöriga får vara med och ta smällen när sjukdomen förvärras allt mer. Värst drabbas givetvis de svagaste och mest utsatta, nämligen barnen. Ingen av dessa svårt sjuka människor anser att de är svårt beroende när de till slut möter oss som vårdgivare på ett behandlingshem eller en öppenvårdsmottagning. Ofta är det starka påtryckningar utifrån, från anhöriga eller en vaken arbetsgivare, som får dessa människor att söka hjälp. Även rattfylleri är vanligt förekommande. I detta läget är det mycket som står på spel om man fortsätter att understödja personens vilja att kunna dricka som andra människor. Ofta har både familj och arbete nått vägs ände. Vår rekommendation kan därför aldrig bli något annat än helnykterhet även om vägen dit är jobbig och innebär en aktiv medverkan i sin rehabilitering från patienten. Alla människor som har upplevt problem med sin alkoholkonsumtion har inte utvecklat ett beroende. Men den läkare som möter en patient med tecken på beroendesjukdom har ett stort ansvar att inte underskatta den komplexa problematiken som ofta döljer sig bakom en välputsad fasad av arbete, familj och en välstruken skjorta. Särskilt när hoppet om att kunna dricka normalt lyser i patientens ögon. Vi ser stora risker i denna strävan efter enkla lösningar på svåra problem. Morgan Karlsson Föreståndare, Aleforsstiftelsen Clas Sjöberg Överläkare, Aleforsstiftelsen

Möte med en harmonisk människa Han är 76 år nu, mannen jag möter på vår mottagning i Göteborg en gråkall januaridag. Men det han utstrålar är allt annat än kyla och mörker. Istället är det ett par pigga ögon och ett varmt leende när vi skakar hand och vi sätter oss i ett grupprum. Jag har bjudit in honom för att få veta mer om hans resa från hårt supande, ständig oro i kroppen och trassliga relationer till ett liv som istället utstrålar framtidstro och harmoni. Jan, som han heter, skulle precis fylla 50 när han klev in innanför dörrar på vårt behandlingshem i Alingsås den där novemberdagen 1987. Under året som gått hade hans arbetskamrater nu blivit riktigt oroliga för hans hälsa. Han arbetade som ingenjör på Volvo där han bland annat testade ut nya bilmotorer. En av hans arbetskamrater hade vänt sig till hans chef och berättat att man inte längre kände igen Jan. Hans var så lynnig i humöret, lättirriterad och när de skulle gå ut och ta en öl tillsammans så gick det alltid överstyr. Han hade inte uppträtt berusad i tjänst, men det hade blivit väldigt svårt att samarbeta med honom. Nykter i sex månader Chefen hade i sin tur vänt sig till personalchefen som kände till Aleforsstiftelsen och man beslutade sig för att boka in ett möte med läkaren, Clas Sjöberg, som arbetade där. När Jan fick träffa Clas förstod han att hans alkoholkonsumtion nog kunde vara ett problem. Han gick med på att under en period äta Antabus och gå på regelbundna kontroller. Detta gjorde han under sex månader och lyckades hålla sig nykter under hela tiden. Men hela tiden fanns tanken där att få börja dricka igen. När den kontrollerade nykterheten upphörde dröjde det inte länge förrän supandet satte igång igen. Han var helt förkrossad och kunde inte fatta varför det inte gick att stanna vid några öl som alla andra normala människor. Han sjukskrev sig, men chefen förstod vad som hade hänt och gjorde hembesök hos Jan. Jan kände sig fullständigt misslyckad och gick med på att träffa läkaren Clas Sjöberg igen. Den här gången föreslog Clas istället att Jan skulle skriva in sig på det nyöppnade behandlingshemmet Aleforshemmet för en 28 dagars behandling och ett års eftervård. Gösta följde honom till AA Jan bad chefen hälsa att han tagit ut semester och packade sina väskor. Han såg framför sig någon form av utbildning där han också kunde få vila upp sig och komma bort från allt. När han berättar om sin tid på Aleforshemmet försvinner blicken upp i taket och ett leende sprids i ansiktet. Han säger att han bara har positiva minnen från sin behandling. Han fick tidigt en väldigt bra kontakt med övriga patienter och personalen. Han minns särskilt sin handledare Gösta som han pratade mycket med även under fikarasterna. Det var också Gösta som följde med honom till hans första AA-möte.

Han var skeptisk redan innan de åkte och inte blev det bättre när den första personen han fick lyssna till bara pratade en massa obegripligheter. Fullständigt koko. Jan kunde inte uppfatta något från de övriga som pratade eftersom han bara satt och irriterade sig på den där galenpannan. Men efter mötet dröjde de sig kvar och han hamnade i samspråk med en annan AA-medlem. Denna man väckte hans intresse då han berättade om hur AA genom åren hade hjälpt honom i hans nykterhet. Om 15 år går jag i pension Han fick med sig en liten broschyr som handlade om rädslor och förtroende. Den fick honom att fundera över hans egna känslor. När han efter några veckor lämnade Aleforshemmet hade han mött en gemenskap han inte känt tidigare. Den gemenskapen ville han inte vara utan och fortsatte därför att besöka AA. Men hela tiden närde han en förhoppning om att kunna börja dricka igen. Om 15 år går jag i pension, gick han runt och tänkte. Det skulle ta ytterligare sex månader innan han satt med broschyren och erkände för sig själv att han var alkoholist. Han accepterade fullt ut att han var maktlös inför alkoholen och att denna styrde hans liv. Även när han var nykter. Efter den dagen blev hans liv helt annorlunda. Han hade upptäckt att problemet inte var alkoholen. Problemet var han själv. Genom att ge upp tanken om att kunna dricka normalt och acceptera sin sjukdom kunde han istället ta emot livet. Han hade hittat en lösning, men förstod samtidigt att problemet han själv var han tvungen att fortsätta arbeta med. Jan började nu gå på AA-möten allt oftare. Ibland varje dag. Han upptäckte att mötena gav honom lugn och sinnesro. Ungefär som två glas whiskey, fast utan baksmälla och allt det där andra otrevliga som brukade följa.. Nykterheten gav sidovinster Dessutom fick han en massa nya vänner. Den där andra Jan, som söp och ställde till en massa elände, hade också förstört de flesta av hans vänskapsrelationer. Även hans familj hade fått utstå en hel del vilket hade lett till skilsmässa strax innan behandlingen på Aleforshemmet. På behandlingshemmet benämnde man de positiva effekterna som nykterheten förde med sig som sidovinster. Jan kunde se allt fler sådana sidovinster ju längre hans tillfrisknande pågick utan återfall. Den viktigaste för honom är att han har en god relation till sin före detta fru, sina barn och barnbarn. Utan sin nykterhet hade den relationen inte funnits. Det blir därför också självklart att han värdesätter sin nykterhet så högt. Vi talar lite om relationer och han berättar att han träffar en kvinna, men har aktat sig för att inleda något förhållande inom AA. Han har sett alltför många exempel på människor som återfallit i sitt drickande och dragit med sig sin partner. Men han understryker att den viktigaste relationen är den man har till sig själv. Det är inget vidare att bo ihop med någon man tycker illa om och det går liksom inte att flytta ifrån sig själv. Behandlingen, att möta andra alkoholister med liknande erfarenheter, arbetet med stegen inom AA och hans fortsatta besök på AA-möten har fått honom att tycka om sig själv. Jag tackar så mycket för intervjun, men han avbryter genast med att säga att det är han som ska tacka. Tacka för att han får sprida lite kunskap om AA, kanske bidrar till att ytterligare någon person finner hjälp samtidigt som han själv fortsätter sitt tillfrisknande. Per Öhman, Aleforsstiftelsen

Aleforsstiftelsen och Anonyma Alkoholister En central del i modellen är Anonyma Alkoholisters, AA:s, synsätt och AA:s (eller NA:s Anonyma Narkomaners) tolvstegsprogram. Vi ser kemiskt beroende som en livslång sjukdom, vilken kräver livslång behandling. En viktig del i behandlingen är därför att patienten kan arbeta vidare med sitt tillfrisknande i en nykter gemenskap efter att behandlingen hos oss är avslutad. Många väljer att gå på AA:s möten, som finns listade på deras hemsida: www.aa.se AA är en helt fristående organisation och har ingen organisatorisk koppling till Aleforsstiftelsen. Så här presenterar sig Anonyma Alkoholister (AA) på sin hemsida: Alla som har en önskan att sluta dricka är välkomna till AA AA, Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism. Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag. AA har ingen anknytning till någon religion, politisk organisation eller institution, ej heller till annan rörelse av något slag. Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare för eller motståndare till något annat. Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet.

På Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/anonyma_alkoholister) kan man också läsa om AA: Anonyma Alkoholister eller AA är en sammanslutning av alkoholister, som bildades 10 juni 1935 i Akron i Ohio i USA. År 2009 finns organisationen i 180 länder och har omkring 105 000 grupper. AA i Sverige Anonyma Alkoholister kom till Sverige 1956 Stockholm och Göteborg var först ut. Enligt AA:s officiella historik är Malmgårdsgruppen i Stockholm den äldsta fortfarande existerande gruppen i Sverige och till Helsingborg kom AA i mitten eller möjligtvis under senare halvan av 60-talet. År 2009 finns omkring 425 grupper i Sverige, från Kiruna till Trelleborg. Eftersom ingen medlemsregistrering förekommer saknas uppgifter om exakt antal medlemmar; en skattning är omkring 10 000 i Sverige. Historik Anonyma Alkoholister uppstod när börsanalytikern William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith, som båda hade allvarliga alkoholproblem, möttes och upptäckte att de kunde hålla sig nyktra genom att hjälpa varandra och andra alkoholister. Grundarna kallades av vännerna oftast "Bill W" och "Dr Bob". AA har fått sina steg från Oxfordgrupprörelsen, sedermera känd sommoral Rearmament (MRA, på svenska Moralisk upprustning). Oxfordrörelsen hade en stark protestantisk prägel. År 1939 utgavs boken Alcoholics Anonymous. Boken, som i svensk version går under namnet Anonyma Alkoholister författades i stort sett av Wilson ensam, men godkändes av hundra män och kvinnor vilka enligt förlagsreklamen hade "tillfrisknat från ett till synes hopplöst själsligt och kroppsligt tillstånd". Boken är en instruktion i att nå en andligt högre nivå för att komma tillrätta med alkoholism, samt beskriver alkoholismens tre ansikten; den fysiska allergin, den mentala besattheten, samt den kroniskt medicinska sjukdomen. Den innehåller ett tolvstegsprogram för att den drabbade ska kunna tillfriskna från alkoholismen, med instruktioner om hur man gör, steg för steg. Boken fick snabbt smeknamnet "Stora boken" (Big Book). "Stora Boken" utgör den viktigaste delen i AA-litteraturen. Möten Ett AA-möte är ett möte mellan två eller flera alkoholister inom ramen för Anonyma Alkoholisters tolv traditioner. Tredje traditionen säger att det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. Enligt den femte traditionen är varje mötes huvudsyfte att föra ut tillfrisknande genom AA:s tolv steg vidare till den alkoholist som fortfarande lider. AA skiljer mellan 'slutna' och 'öppna' möten. Slutna möten är enbart till för dem som har en 'önskan att sluta dricka', medan öppna möten är till för alla, även sådana som bara vill veta mer om AA. Mötet kan vara ett delningsmöte (sharing), talarmöte eller en kombination av de båda typerna. Även meditationsmöten förekommer. Ett AA-möte pågår mellan en och en och halv timme. Mötena hålls ofta i enklare lokaler, eftersom de medlemmar som vill själva, enligt tradition sju står för hyran. Bidrag utifrån får inte tas emot.

För människor som istället hamnat i ett beroende till läkemedel eller narkotika har systerorganisationen Anonyma Narkomaner (NA, Narcotics Anonymous) skapats. Så här skriver NA om sig själva på sin hemsida (www.nasverige.org): Anonyma Narkomaner Anonyma Narkomaner definieras utifrån sina andliga principer som hittas i NA s 12 steg, tradition och koncept. Anonyma Narkomaner är en gemenskap eller förening av män och kvinnor för vilka droger blivit ett allvarligt problem, vi möts regelbundet för att hjälpa varandra att förbli drogfria och finna ett nytt sätt att leva utan droger. Det mest centrala i Anonyma Narkomaner är NA-möten. I Sverige har vi runt 400 NA-möten i veckan, i världen ca 80 000. På dessa NA-möten får beroende världen över chansen att ta del av varandras styrka, hopp och erfarenhet av att leva drogfritt i NA s program för tillfrisknande. Genom att träffas regelbundet odlar vi kontakter med andra drogfria beroende och vi kan på så sätt ta del av varandras erfarenheter av att leva drogfritt och finna ett nytt sätt att leva. Det finns endast ett villkor för att bli medlem i Anonyma Narkomaner En önskan att sluta använda. Anonyma Narkomaners program för tillfrisknande är öppet för alla beroende, eller de personer som tror sig ha problem med droger, det kostar därför inget att vara med i NA. Anonyma Narkomaner har ingen koppling till andra föreningar eller institutioner och vår ekonomi baseras på bidrag från NA-grupper och distrikt samt vår litteratur som handlar om tillfrisknade i NA. Vårt budskap är att en beroende, vilken beroende som helst, kan sluta använda droger, bli av med önskan att använda och finna ett nytt sätt att leva.

Frukostmöte den 18 juni för Aleforsrådets medlemmar Fack och arbetsgivare i samarbete Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Samtidigt handlar allt systematiskt arbetsmiljöarbete om att engagera alla medarbetare i strävan efter en sund och säker arbetsmiljö. Generellt är vi ganska duktiga på den fysiska arbetsmiljön med rutiner för att inspektera skyddsanordningar och säkerhetsutrustning tillsammans med de lokala skyddsombuden. Ofta har vi svårare att hantera den psykosociala arbetsmiljön. Här kan den fackliga organisationen på arbetsplatsen fylla en viktig funktion i att tidigt fånga upp arbetskamrater som inte mår bra eller av olika anledningar inte fungerar i sin arbetsroll. Samarbetet mellan fack och arbetsgivare är många gånger en viktig förutsättning för att människor med alkohol- eller andra drogproblem fångas upp innan det skett en allvarlig arbetsplatsolycka. Hur man väljer att organisera sitt samarbete kan se lite olika ut. En del arbetar med kamratstödsverksamhet och andra med mer traditionella metoder, men med en god kommunikation. Bland Aleforsrådets medlemmar vill vi gärna lyfta fram Volvo Cars i Skövde och INEOS i Stenungsund som två arbetsplatser med ett mycket gott samarbete mellan fack och arbetsgivare. Vid vårt frukostmöte den 4 juni har du möjlighet att lyssna till hur de valt att organisera sitt samarbete och hur detta kommer till uttryck när det gäller att hjälpa medarbetare med alkohol- och drogproblem. Innehåll Gemensam frukost Inledning av Morgan Karlsson, föreståndare Aleforsstiftelsen Tony Hansen och Liselotte Lehner från Metallklubben/Kamratstödet på Volvo Cars i Skövde berättar om sin verksamhet Christina Kiok, HR-specialist och Mats Andersson, arbetsmiljöingenjör och ordförande i fackklubben Unionen talar om samverkan i arbetsmiljöfrågor och vid alkohol- och drogproblem Tid 18 juni, mellan kl 08:00-10:00. Plats Pris Anmälan Aleforsstiftelsens mottagning, Första Långgatan 21, Göteborg. Kostnadsfritt för medlemmar i Aleforsrådet. Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på telefon 0705-28 74 00.

Arbetsplatsprogram Arbetsplatsprogrammet vänder sig chefer, personalansvariga, skyddsombud samt till våra patienters kontaktpersoner med intresse av att få en ökad förståelse av alkohol och andra droger i arbetslivet under en heldagsutbildning. Varje patient som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram bör ha en eller flera kontaktpersoner från arbetsplatsen eller annan remittent. För att fungera som kontaktperson behöver man ha grundläggande kunskap om alkohol och droger samt insikt i behandling. Detta gäller även chefer eller andra med ansvar för personal och arbetsmiljöfrågor. Innehåll Tidiga tecken Arbetsrätt vid missbruk Så påverkas arbetsplatsen och familjen Alkohol- och drogsituationen i samhället Läkemedels- och narkotikamissbruk Alkohol- och drogtestning Alkohol- och drogpolicy Vägen in och ut ur ett missbruk Uppföljning av behandling Målgrupp Chefer, HR-funktion, skyddsombud, företagshälsovård samt våra patienters kontaktpersoner Tid Mellan kl 09:00-16:00. Lunch ingår ej utan sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Datum Du kan välja mellan följande utbildningstillfällen under 2014: 19 mars, 21 maj, 17 september eller 19 november Plats Pris Anmälan Utbildningen sker i HSB:s lokaler på Första Långgatan 28 A, Göteborg. För kontaktpersoner till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Medlemsföretag i Aleforsrådet har två fria platser per utbildningstillfälle. För övriga deltagare är avgiften 2.500 kr per deltagare exkl moms. Lunch vid heldagsutbildning sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på telefon 0322-66 56 80. Avbokning kan ske fram till 14 dagar före start. Vid avbokning senare än 14 dagar före debiteras full avgift. Vid förhinder att delta kan platsen överlåtas till en kollega. Vid för få anmälningar förbehåller vi oss rätten att ställa in. Detta meddelas i sådana fall minst 14 dagar före utbildningsstart.

Anhörigprogram Anhörigprogrammet vänder sig till våra patienters anhöriga och familjemedlemmar. Vi träffas under tio onsdagar (en onsdag varje månad). Varje sådant tillfälle består av en föreläsning och ett grupparbete då vi diskuterar aktuella ämnen. Man kan påbörja programmet när som helst. För anhöriga till patienter på Aleforshemmet erbjuds möjlighet att ta del av Anhörigprogrammet på lördagar i form av lördagsseminarier. Dessa hålls på Aleforshemmet mellan kl 09:30 12:30. Därefter finns möjlighet att äta lunch på Aleforshemmet och umgås tillsammans med patienten. Vill Du/Ni få mer information eller anmäla Dig, ring till Romana Powidzka Casserblad på telefon 031 15 97 03. Datum 8 januari, Känslor 19 februari, Skam och skuld 19 mars, Att växa upp i en missbrukarfamilj 16 april, "Isblomma" 14 maj, Ett återfall ur familjens perspektiv 11 juni, Hur går vi vidare 17 september, Tillfrisknandeprocessen den beroende 15 oktober, Tillfrisknandeprocessen familjen 12 november, Krisprocessen 10 december, Relationer Tid Mellan kl 17:30 20:00. Plats Pris Anmälan På vår mottagning i Göteborg, Första Långgatan 21. För anhöriga till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på telefon 031 15 97 03, Romana Powidzka Casserblad.

Välkommen på studiebesök Vi tar gärna emot arbetsgivare, företagshälsovård, socialtjänst, elever och andra som är intresserade av vår behandlingsverksamhet och tolvstegsbaserad behandling. Besök oss gärna när vi har informationsträffar på Aleforshemmet. Vi berättar om vår verksamhet, visar runt på anläggningen och avslutar med en gemensam fikastund. Vårt eget kök brukar bjuda på hembakat. Programpunkter o Presentation av Aleforsstiftelsen. o Beroendesjukdom vad är det? o Tolvstegsbaserad behandling på Aleforshemmet. o Vad händer sedan? o Hur får anhöriga hjälp? o Visning av Aleforshemmet o Fika Datum 25 mars eller 28 oktober Tid Mellan kl 13:00 15:00 Plats Pris Anmälan Aleforshemmet, Aleforsvägen 11 i Alingsås Kostnadsfritt Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på Aleforshemmets telefon 0322-66 56 80. Välkommen! Hämtat från Facebook, januari 2014

020-22 12 00 Kostnadsfri rådgivning Aleforslinjen är vår telefonrådgivning för alkohol- och drogfrågor, som vänder sig till dig som anställd i någon av Aleforsrådets medlemsorganisationer. Frågorna kan handla om vad man ska göra när man misstänker missbruk av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. Det kan även handla om ens egen konsumtion eller någon anhörig, ex familjemedlem, som man är bekymrad för. Aleforslinjen kostar inget för dig som ringer. Telefonnumret till Aleforslinjen är 020-22 12 00 och du kan vara helt anonym när du ringer. Aleforslinjen är öppen alla vardagar mellan kl 08:00 och 16:00. Välkommen att kontakta oss! Önskar ni kontaktkort med information om Aleforslinjen till Er arbetsplats? Kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00 eller Anders Andersson på telefon 0725-14 92 20

Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet Cirka 330 000 svenskar uppskattas vara beroende av alkohol medan antalet personer som missbrukar alkohol ligger runt 780 000 personer (källa: CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning). Uppvisar någon tecken på att vara påverkad av alkohol eller droger så utgör den personen en direkt fara både för sig själv och sin omgivning. Vi har alla en skyldighet att i ett sådant läge ingripa och hjälpa till. Vad är missbruk/beroende och hur kan man se signalerna? Vad gör man när man misstänker att någon är påverkad på jobbet? Vad är medarbetarens ansvar? Vad är chefens ansvar? Vad innebär arbetsgivarens utredningsansvar och rehabiliteringsansvar? Hur hanterar man påverkan av läkemedel och narkotika? Vilken hjälp finns att få för den som har problem? Hur följer man upp en behandlingsinsats? Målgrupp: chefer, skyddsombud och övriga medarbetare Omfattning: Halvdag Tidpunkt: Efter överenskommelse Pris: 7.000 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Vi erbjuder även ovanstående utbildning med tillägget att någon som genomgått behandling berättar om vägen in och ut ur sitt missbruk med möjlighet att ställa frågor och diskutera. Utbildningen ges då istället som heldagsutbildning. Pris: 11.500 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Priser är exklusive resekostnader. Vid resa utanför Göteborg-/Alingsåsområdet debiteras 43 kr/mil samt 343 kr per påbörjad timme om restiden överstiger 1 timma. Lagstadgad moms, fn 25%, tillkommer på ovanstående pris. Betalningsvillkor 30 dgr netto. Priserna gäller t o m 2014-03-31. Beställ Er utbildning idag! Kontakta Anders Andersson (tel. 0725-14 92 20) eller Per Öhman (tel. 0705-28 74 00) Mejl: anders.andersson@aleforsstiftelsen.se, per.ohman@aleforsstiftelsen.se

Bli medlem i Aleforsrådet Förtur till Aleforsstiftelsens behandlingar Vid kösituation till behandling är det alltid Aleforsrådets medlemmar som kommer i första hand. Normalt skall ett bedömningssamtal kunna bokas senast nästkommande vardag och behandlingsinsatsen påbörjas så snart den kontrollerade nykterheten/drogfriheten har avslutats (normalt en vecka). Medlemskapet säkerställer en snabb hantering vid en akut situation. Rabatt på utbildningar, konsultation, material och behandlingar Särskild prislista tillämpas. Två fria platser i Arbetsplatsprogrammet vid varje utbildningstillfälle Arbetsplatsprogrammet är en heldagsutbildning som ges löpande under året. Vid varje utbildningstillfälle har Aleforsrådets medlemmar två platser reserverade utan kostnad. För närmare beskrivning av utbildningen, se vår hemsida www.aleforsstiftelsen.se Fri telefonrådgivning genom Aleforslinjen för samtliga anställda Genom Aleforslinjen, 020-22 12 00, har samtliga anställda möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få kostnadsfri telefonrådgivning i frågor som rör missbruk av alkohol, läkemedel och narkotika. Man kan vara helt anonym när man ringer. Det går bra att ringa om man känner oro för egen konsumtion, i rollen som anhörig eller om man har allmänna frågor. Fri chefshandledning Alla chefer har möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få stöd och handledning i personalärenden där man misstänker alkohol- eller annan drogproblematik. Kontakt kan tas antingen via Aleforslinjen eller med något av våra kontor. Fri policyrevision och tillgång till dokumentmallar Vi vill att alla Aleforsrådets medlemmar ska ha en bra policy med tillhörande handlingsplan gällande alkohol och droger. I medlemskapet ingår därför en översyn av befintlig policy där vi återkopplar med förslag på hur denna kan stärkas. De organisationer som uppvisar en godkänd policy erhåller ett intyg från oss. Via vår hemsida erbjuds en särskild inloggning som ger tillgång till exempel på policy från olika organisationer, behandlingsöverenskommelse och annat dokumentstöd. Kostnadsfritt företagsbesök och fortlöpande information I medlemskapet ingår att vi varje år, under en timme, kommer ut och besöker er för att berätta om vår verksamhet samt hur vi kan bistå era chefer och medarbetare. Genom nyhetsbrev såväl via post som mejl ges information löpande om vår verksamhet samt inom området alkohol och andra droger. För medlemskap, kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00 eller Anders Andersson på telefon 0725-14 92 20. Aleforsstiftelsen Aleforshemmet Första Långgatan 21 Aleforsvägen 11 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com Fax: 031-42 62 35 Fax: 0322-66 56 81 Hemsida: www.aleforsstiftelsen.com