Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1
Verksamhetsberättelse 2 Verksamhetsberättelse
Innehåll Länspolismästarens inledning 4 Året som gått 6 Våld i offentlig miljö 8 Tillgrepp genom inbrott 9 Brott i nära relationer 10 Trafiksäkerhet 12 Narkotikabrott 14 Grova våldsbrott 14 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 15 Utredning och lagföring allmänt 15 Service och polisrätt 18 Krisberedskap och verksamhetsskydd 19 Ledning och styrning 20 Kompetens, ledarskap och medarbetarskap 21 Kommunikation 23 Miljö 24 Brottsstatistik 24 Personalstatistik 26 Finansering 28 Utgivare Polismyndigheten i Hallands län Box 1031 301 10 Halmstad Diarienummer AA-191-2850/12 Utgiven Halmstad, mars 2012 Beställning Verksamhetsberättelsen finns att hämta i digital form (pdf) på www.polisen.se/halland Grafisk form Polismyndigheten i Hallands län Verksamhetsberättelse 3
Länspolismästaren: Hallandspolisen är i ständig utveckling Polisen är en organisation i ständig utveckling för att möta de krav som medborgare och politiker våra uppdragsgivare ställer på oss. Vi är medvetna om att det finns områden att utveckla och har tydliga mål för ökad effektivitet och resultatförbättring. Inför 2012 har vi förberett en ny organisation, kriminaljouren, som ger förundersökningsledarna goda förutsättningar att fatta rätt beslut i tidigt skede. Vi har också ökat antalet lokala tekniker som vid brottsplatsundersökningar säkrar spår efter gärningsmannen. Vi har också ytterligare stärkt vår förmåga att värdera och hantera underrättelser, bland annat genom underrättelsesamordnarna i närpolisområdena. Misshandelsbrott utomhus minskar för tredje året i rad Inom Hallandspolisen har vi under fortsatt vår långsiktiga satsning med poliser i de halländska stadskärnorna under sena helgkvällar och nätter. Bakgrunden är att vi av erfarenhet vet att ökad närvaro och synlighet vid kritiska tidpunkter är ett effektivt sätt att öka vår brottsförebyggande förmåga, förbättra det allmänna ordningsläget och i förlängningen verka för ökad trygghet. Genom vårt arbete bidrar vi till att förebygga våldsbrott utomhus, den brottslighet som vi benämner våld i offentlig miljö. Polisens övergripande målsättning är att verka för minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför är det särskilt glädjande att antalet anmälda misshandelsbrott utomhus fortsätter att sjunka i Halland. För varje misshandelsbrott som kan undvikas minskar givetvis även lidandet för den enskilde och dessutom slipper samhället onödiga kostnader. År 2009 anmäldes 1 213 misshandelsbrott utomhus i Halland. Ett år senare hade antalet anmälningar sjunkit till 1 147, och gjordes 1 047 anmälningar. 100 färre misshandelsbrott på ett år innebär följaktligen att antalet brottsoffer också minskat kraftigt. Fler narkotikabrott upptäcktes Under anmäldes 40 463 brott i Halland, vilket är 1 833 eller 5 procent fler än 2010, men färre än 2009. Sammanlagt ökade antalet polisanmälda brott i riket med 2 procent. Ökningen i Halland beror delvis på att vi genom aktiva åtgärder ertappat fler narkotikabrottslingar. Genom kontroller av misstänkta personer upptäcktes 2 302 ringa narkotikabrott (innehav och eget bruk), vilket är 354 fler än år 2010. Inriktningen är att tidigt upptäcka narkotikabrott bland unga, vilket är en viktig satsning både för den misstänkte och för samhället. Fler förare ertappades för rattfylleri och drograttfylleri Det övergripande målet för polisens långsiktiga trafiksäkerhetsarbete är att minska antalet dödade och skadade i trafiken. När polisen upprättar trafikkontroller handlar det ytterst om att rädda liv. Den som råkat illa ut på grund av förare som kört påverkade av alkohol eller droger kan vittna om hur angeläget det är att dessa förare hindras från att orsaka livsfarliga situationer i trafiken. 4 Verksamhetsberättelse
Under har vi mer betonat vikten av underrättelsebaserat trafikarbete. Polisen ska göra sina kontroller på rätt plats vid rätt tidpunkt, vilket ska vara överordnat kravet på ett visst antal alkoholutandningsprov. När summeras kan vi konstatera att metoden inneburit att vi sammanlagt tog 86 fler personer för att ha kört påverkade, antingen av alkohol (526 förare) eller droger (348 förare). Polisens nya utredningsstöd År har präglats av att svensk polis infört ett nytt utredningsstöd, förkortat Pust. Förenklat handlar det om ett teknikskifte men framför allt om ett nytt arbetssätt. Med hjälp av nya bärbara datorer kan utredningsarbetet i högre grad flytta ut på gatan och Polisens närvaro ökar. Men utredningsstödet innebär också att polispatruller enklare kan göra dataslagningar ute på fältet, samtidigt som polispatrullerna i ett tidigare skede kan slutföra fler moment av utredningsarbetet. Det är aldrig enkelt att införa nya tekniska system men det finns en imponerande god vilja bland medarbetarna att ta sig an det nya utredningsstödet. Det vi hittills sett av Pust är bara början. På sikt ska all polisiär utredningsverksamhet hanteras i Pust. Ledarskap stavas kommunikation Att vara en god chef kräver goda kunskaper i kommunikation. Under har Hallandspolisen satsat mycket på att stärka alla chefers kunskaper och förmåga inom kommunikativt ledarskap. Ytterst syftar vår satsning till att stödja vårt arbete med att nå verksamhetsmålen och samtidigt skapa en god arbetsplats som präglas av dialog, öppenhet och delaktighet. I vår strävan att skapa en kommunikativ kultur har även alla anställda ett ansvar för att bidra till en god dialog på arbetsplatsen men också med dem som söker kontakt med Polisen. Alla medarbetare bidrar till en bra polisverksamhet i Halland Min samlade bedömning är att varit ett bra verksamhetsår för Hallandspolisen. Självklart finns det flera områden där vi inom Hallandspolisen noga måste analysera hur vi ytterligare ska stärka vår förmåga för att bättre leva upp till de höga förväntningar som ställs på oss. Ett sätt är att kvalitetssäkra polisens åtgärder i alla led - från de viktiga initiala åtgärderna när ett brott upptäcks till alla moment inom utredning och lagföring. Under har Hallandspolisen slutfört flera uppmärksammade brottsutredningar. På ett nationellt plan har vi lyft problematiken kring assistansbedrägerier och missbruk av smärtstillande plåster (Fentanyl). Stora utredningar kräver mycket resurser i form av många arbetstimmar, som enskilda medarbetare med stort engagemang lägger ned. Parallellt pågår det lika viktiga vardagsarbetet, som kanske inte leder till lika stor uppmärksamhet, men som är minst lika värdefullt i vår strävan att fullgöra det uppdrag vi fått från medborgarna. Klas Johansson länspolismästare Verksamhetsberättelse 5
Året som gått Här följer ett urval av händelser som inträffade i Halland under. Ökad trygghet ökat förtroende för polisen i Halland Tryggheten bland invånarna i Halland fortsätter att öka, visar Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning för. Enligt undersökningen har tryggheten i Halland kontinuerligt ökat från 81 till 86 procent sedan 2007. Samtidigt uppger fler att de har stort förtroende för Hallandspolisen. Två av tre (66 procent) har mycket eller ganska högt förtroende för Hallandspolisen, en ökning från 62 procent sedan föregående mätning. Hallandspolisen stärker sin kompetens Brottsligheten förändras. Kriminella använder ny teknik och ändrar beteende. För att möta detta har Hallandspolisen under året rekryterat fler civila medarbetare, bland annat it-experter, forensiker och analytiker. Nytt planverk underlättar arbetet Ett datorstött planverk har tagits i bruk vid Hallandspolisen. Planverket består av en åtgärdskatalog som används i samband med svåra olyckor, bombhot, försvunna personer och andra så kallade särskilda händelser. Nya närpolischefer i Halland Fyra av Hallands sex närpolisområden har fått ny närpolischef under året: Christer Bartholdsson (Kungsbacka), Stefan Yngstrand (Falkenberg), Ulf Bejrum (Halmstad) och Mikael Eliasson (Laholm). Polisen varnar för missbruk av Fentanylplåster Halland drabbades under av många dödsfall som kunde knytas till missbruk av smärtlindrande Fentanylplåster. Rikskriminalpolisen, Socialstyrelsen och Läkemedelskommittén kontaktades och informerades om problematiken. Lokalt tog polisen initiativ till träffar med Region Halland och närsjukvården. Hallandspolisen bjöds in till Stockholm för att redogöra för problembilden. 6 Verksamhetsberättelse
Nya krimjouren Under året förbereddes en ny organisation kriminaljouren med 16 förundersökningsledare som ska leda den viktiga initiala utredningsverksamheten. Utredarna hämtas från närpolisområdena. Den operativa ledningen vässas nu ytterligare genom att vi knyter vakthavande befäl närmare förundersökningsledarna på kriminaljouren. Kameraprojektet övergick till kameraregister Registret med övervakningskameror ska vara ett verktyg för att hjälpa Polisen i arbetet att öka andelen uppklarade brott. Men Polisen vill också öka medvetenheten hos dem som har övervakningskameror i sina lokaler för att på sikt få fram bättre bilder. I registret kan brottsutredare, och andra inom polisen som behöver begära in film, lätt hitta var övervakningskameror finns och vem de ska kontakta. Tall Ships Races Första helgen i augusti stod Halmstad som värd för Tall Ships Races (TSR) som är världens största internationella havskappsegling för seglande skolfartyg och marina skolfartyg. Målgången var förlagd till Halmstad och cirka 400 000 besökare räknades in. Polisen hade i samverkan byggt upp en Rescue Area, där ambulans, räddningstjänst, kustbevakningen och polisen hade sin utgångspunkt under kommenderingen. Rikspolischefen besökte Halland I oktober besökte rikspolischef Bengt Svenson Halland. Han medverkade vid arbetsledardagen i Varberg. På eftermiddagen gjorde han ett besök i polishuset i Kungsbacka där han träffade personalen som fick tillfälle att ställa frågor till rikspolischefen. Fritz brandhund Uppdraget är att på brandplatser hitta brandfarliga vätskor. Fritz är Hallandspolisens enda brandhund men han är också den enda polishund i landet som är "anställd på en teknisk rotel. Han arbetar tillsammans med hundföraren Åke Isaksson. Verksamhetsberättelse 7
Framgångsrika metoder De metoder som har visat sig framgångsrika i arbetet mot våld i offentlig miljö har varit: Stor synlighet vid rätt tid med en rätt anpassad resurs på så kallade hot spots. Låg toleransnivå på ordningsstörande beteende, och tidiga ingripande mot berusade personer och alkoholförtäring i centrala delar av städerna. Nära samarbete med ordningsvakter och krögare, bland annat genom återkommande träffar mellan ordningsvakter och poliser. Använda möjligheten i tillståndshandläggningen att villkora rätt antal ordningsvakter för att säkerställa ordning och säkerhet vid offentliga tillställningar. Samverkan och utbildning tillsammans med kommunernas alkoholhandläggare i syfte att utveckla ansvarsfull alkoholhantering bland länets krögare. Detta sker inom ramen för Rustadprojektet. Utbildning av alla poliser i yttre tjänst i förenklade krogkontroller, vilket innebär att kontrollerna kan genomföras i linjeverksamheten och mer frekvent är tidigare. En tydlig ledning och styrning av arbetet genom yttre befäl, och med krav på återkoppling på genomförda åtgärder. Tidiga utredningsåtgärder i nära anslutning till brottet och en aktiv och offensiv förundersökningsledning. God samverkan med rättsintygsskrivande läkare i kombination med hög kvalitet på rättsintygen. Våld i offentlig miljö Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden Hallandspolisen har under flera år haft en medveten satsning mot våld i offentlig miljö. Detta långsiktiga arbete har gett gott resultat och antalet anmälda brott har minskat de senaste tre åren. Enbart under har antalet anmälda brott minskat med 8,4 procent, vilket i faktiska tal innebär 96 brott färre än 2010. Enligt Folkhälsoinstitutet är den genomsnittliga samhällskostnaden för ett misshandelsfall 177 000 kronor. Omräknat skulle detta innebära en inbesparad samhällskostnad på 17,7 miljoner kronor utöver det personliga lidande som brottsoffer utsätts för. Några av de största framgångsfaktorerna är en nära samverkan med andra aktörer, exempelvis krögare och ordningsvakter. Ansvarsfull alkoholservering är en viktig fråga i kontakten med krögarna. Ordningsläget i de centrala delarna av länets större städer är i dag bättre än på många år, vilket bidrar till en ökad trygghet för allmänheten. Vi har medvetet satsat på polisiär närvaro på rätt tid och rätt plats för ökad synlighet och tillgänglighet. Antal misshandelsbrott utomhus per månad 2009 (exklusive brottsoffer 0-6 år) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 55 46 78 92 81 134 134 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2009 2010 102 Mål 81 92 27,3 % 28,0 % 28,1 % Antal misshandelsbrott utomhus 2009 (exklusive brottsoffer 0-6 år) 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 200 1 140 1 044 2009 2010 62 87 8 Verksamhetsberättelse
Utredningsresultatet visar att andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna har ökat från 27,3 procent 2010 till 28,1 procent. Resultatet ligger strax över årsmålet och är betydligt högre än resultatet för riket i snitt som är 23,1 procent. Hallandspolisens resultat är det fjärde högsta bland landets 21 polismyndigheter. Tillgreppsbrott genom inbrott 2010 Mål Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 5,4 % 5,5 % 4,1 % Tillgreppsbrott genom inbrott, den i särklass största brottstypen, har ökat med 16 procent. Ökningen motsvarar 778 fler anmälda brott än 2010. Stöld ur motordrivet fordon står för den största ökningen med 53,3 procent eller 698 fler brott än 2010. Det är främst inbrott i hantverksbilar och slangning av bensin och diesel som står för den största delen av ökningen. Vi ska under 2012 fortsätta informera allmänheten om brottsutsatta platser och vikten av att plocka ut värdeföremål från parkerade fordon. Tillgrepp genom inbrott 2009 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2 212 1 950 2 665 1 434 1 350 1 454 1 457 1 564 1 306 0 Biltillgrepp m.m. Inbrottsstölder i bostad Inbrottsstölder, övrigt 2009 2010 Antalet inbrottsstölder i bostad har minskat med 3,3 procent, vilket motsvarar 44 inbrott färre än 2010. Främst ligger minskningen i 63 inbrott färre i källare/vind (-27,5 procent) respektive 27 inbrott färre i lägenhet (-14,1 procent). En ökning har däremot skett av antalet inbrott i villor som ökat med 9,9 procent eller 52 fler inbrott. Att drabbas av inbrott i sitt hem är integritetskränkande och sätter ofta djupa spår hos målsäganden. Därför är det av särskild vikt att personer som begår dessa inbrott blir lagförda. Anmälda inbrottsstölder i bostad per månad 2009 250 200 198 190 150 100 129 116 115 66 62 73 68 80 100 109 50 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2009 2010 Verksamhetsberättelse 9
Hallandspolisen har under varit drivande i arbetet med att starta nya grannsamverkansområden. Brottsförebyggande rådet (Brå) har statistiskt säkerställt att grannsamverkan i flerfamiljshus har sänkt brottsligheten i bostadsområdena Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad. Organisationen med lokala brottsplatstekniker har fallit på plats under året. I dag finns lokala tekniker på plats under dagtid samtliga dagar i veckan. Andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna har minskat i förhållande till 2010, till stor del på grund av ett kraftigt ökat inflöde av svårlösta brott. Resultatet på 4,1 procent innebär att årsmålet inte uppnåddes. Vi ligger med det resultatet ungefär på samma nivå som riket i snitt som slutade på 4,2 procent. Brott i nära relationer 2010 Mål Andel ärenden redovisade till åklagare 224 230 198 Hallandspolisen har under de senaste åren fokuserat på brott i nära relationer. Det finns totalt åtta särskilda utredare för brott i nära relationer i länet. Ytterligare åtta utredare är specialister på att hålla barnförhör och utreder samtliga sådana ärenden samt sexualbrott. Processledaren för brott i nära relationer driver ett nätverk för de berörda utredarna. Syftet är erfarenhetsutbyte och samordning med nätverksträffar minst ett par gånger per år. Under har processledaren fått fullt ansvar för både ärenden och personal i närpolisområdena Halmstad och Laholm. Det har visat sig vara lyckat med mycket gott redovisningsresultat och god kvalitet i utredningarna. Satsningen på utbildning av poliser som ska bli inspektörer har fortsatt under. De får som ett led i utbildningen en särskild genomgång av vad som är viktigt att tänka på i ärenden som avser brott i nära relationer. Antalet redovisade ärenden till åklagare minskade från 224 år 2010 till 198 för. Det innebär att målet på 230 inte uppnåddes. Målet sattes dock med utgångspunkten att den nationella kampanj som inleddes 2009 skulle resultera i ökat antal anmälningar. Totalt beräknades för ett inflöde på 800 ärenden, antalet anmälda ärenden blev 697. Det innebär en minskning med 9 procent jämfört med 2010. 10 Verksamhetsberättelse
Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ligger på 28,4 procent. Trots en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2010 innebär det att Hallandspolisen ligger på en bibehållen tredje plats bland landets 21 polismyndigheter och långt över rikssnittet på 23,2 procent. Brott i nära relationer Andel redovisade av inkomna ärenden 2009 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 32,3% 2:a plats 29,3% 28,4% 24,1% 24,1% 23,2% 3:e 3:e plats plats 0% 2009 2010 Hallandspolisen Riket i snitt Den genomsnittliga genomströmningstiden för ärenden redovisade till åklagare som avser våld och övergrepp mot kvinnor och barn blev 84 dagar. Det innebär att det finns ett visst antal ärenden som översteg målet, det vill säga som inte har redovisats senast 90 dagar efter det att skäligen misstänkt har registrerats. Främsta skälet har varit underbemanning hos åklagarkammaren, vilket har fördröjt processen. Samarbetet med åklagarkammaren har för övrigt varit mycket gott. Möten genomförs en gång i veckan för att diskutera ärenden och få nya direktiv, för att på det sättet säkerställa en aktiv utredningsprocess. Referensgrupper finns i varje kommun i samverkan med Region Halland, socialförvaltning och skola inom länets kommuner samt åklagarkammaren. Verksamhetsberättelse 11
Trafiksäkerhet 2010 Mål Alkoholutandningsprov 103 184 69 300 80715 Rattfylleri antal anmälda brott 504 550 527 Drograttfylleri antal anmälda brott 284 400 348 Kör- och vilotidskontroller, antal arbetsdagar på väg 20 686 23 160 20 255 Tillsyn av farligt gods 242 260 273 Antal ordningsbot 13 012 14 100 12 879 Det långsiktiga nationella målet för trafiksäkerheten och syftet med polisens arbete är att antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Polisens satsning på trafiksäkerhetsarbete ger bättre efterlevnad av trafikreglerna och bidrar därmed till ökad trygghet i trafiken. Alla poliser i yttre tjänst har som tidigare år medverkat i trafiksäkerhetsarbetet med mål för varje berörd enhet/ sektion. Planlagda insatser har genomförts såsom EU-kontrollveckor med följande teman: yrkesmässig trafik, hastighet, bilbälte samt alkohol och droger. Under året kontrollerades 1 065 fordon genom flygande inspektioner. Av dessa var 59 procent tunga fordon. Även om det innebär att målet 70 procent tunga fordon inte nåddes är antalet kontrollerade fordon stort, och resultatet visar att ett stort antal kontroller även har utförts på lätta fordon. Dessutom har andel kontroller avseende tunga fordon ökat jämfört med 2010 då resultatet var 55 procent. Resultatet för kör- och vilotidskontroller ligger 13 procent under målet. Under har personal med behörighet att utföra kör- och vilotidskontroller pensionerats, vilket påverkat resultatet negativt. Trafikpolis med denna behörighet anställdes i slutet av året och utbildningar ska genomföras med befintlig personal för att målet ska kunna nås under 2012. Målet för farligt gods nåddes med 273 genomförda kontroller, vilket motsvarar en ökning med 13 procent jämfört med 2010. Av samtliga rapporterade hastighetsöverträdelser avsåg 1 468, eller 18 procent, överskridande av hastigheten med mellan 1 och 10 km per timme. I samverkan med Trafikverket genomförs under 2012 en utbildningsinsats i hastighetens betydelse med personal som är laserkontrollanter. Utbildningen syftar till att öka kunskapen om medelhastighetens påverkan för trafiksäkerheten, vilket bör öka antalet rapporterade överträdelser i intervallet 1 10 km per timme. 12 Verksamhetsberättelse
Målet för antal nykterhetskontroller nåddes med god marginal och resultatet på 80 715 alkoholutandningsprov ligger 16 procent över det nationella målet för Hallandspolisen. Genom dessa insatser har 527 rattfyllerister och 348 drograttfyllerister kunnat upptäckas, vilket är 86 fler än 2010 och en ökning på 11 procent. Antal dödade i trafiken har också fortsatt att minska jämfört med snittet för de fem senaste åren enligt Trafikverkets preliminära olycksfallsstatistik för Halland. Antalet svårt skadade har ökat under, vilket delvis beror på nya direktiv som innebär att skadad person som förs till sjukvård med ambulans ska registreras som svårt skadad i polisrapporten. Många av dessa registreras efter konstaterad skada som lindrigt skadade i sjukvårdens egen rapportering. Antal dödade och skadade i trafiken i hallands län 700 600 500 400 641 555 300 200 100 0 169 105 14 7 Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Medel 2006-2010 Antalet ordningsbot ligger på ungefär samma nivå som 2010. Speciellt fokus har lagts på hastighetsöverträdelser, aggressiv körning och underlåtenhet att använda skyddsutrustning. Även dessa åtgärder har syftet att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Verksamhetsberättelse 13
Narkotikabrott 2010 Mål Antal ärenden som avser överlåtelsebrott 119 190 127 Antal brott som avser narkotikainnehav och eget bruk 1 948 2 300 2 302 varav antal brott som avser innehav 523 720 588 Hallandspolisen har en positiv utveckling i det egeninitierade arbetet mot narkotika. Antalet anmälda narkotikabrott totalt har ökat med 18 procent, vilket motsvarar 386 brott. Även om målet för överlåtelsebrotten inte har nåtts innebär års resultat en viss ökning jämfört med 2010. För att nå målet krävs under 2012 fortsatt metodutveckling och en tydlig operativ inriktning. Under har fyra närpolisspaningsgrupper inrättats med ett särskilt fokus mot narkotika och ungdomar. Arbetet är prioriterat och syftar till att tidigt bryta mönster där ungdomar är på väg in i ett narkotikamissbruk och kriminalitet. Under året har kontaktnät mellan närpolisområdenas spaningsgrupper och externa samverkanspartners, exempelvis skolan, utvecklats i rätt riktning. Halland har under året drabbats av många dödsfall som kan kopplas till missbruk av Fentanylplåster. Vi har i skrivelser informerat Rikskriminalpolisen, Socialstyrelsen och Läkemedelskommittén om problematiken, och lokalt har vi träffat representanter för Region Halland och närsjukvården. Polismyndigheten har i januari 2012 inbjudits till Stockholm för att redogöra för problembilden som berör missbruk av Fentanylplåster. Grova våldsbrott Hallandspolisen var under relativt förskonad från grova våldsbrott. Bland de brott som har utretts under året kan nämnas ett ärende under rubriken människorov med en kvinna inspärrad och fastkedjad i ett ödehus utanför Halmstad (kallat "tortyrkammaren" i media), ett antal mordförsök, grovt rån/människorån samt ett antal mordbränder i södra delen av länet. Mycket tid har även lagts på utredning av två skjutningar mot polis en i Hylte som inträffade 2010 då en polispatrull skulle göra en rutinkontroll på ett fordon samt en skjutning som inträffade 2004 efter ett inbrottsförsök på Gekås i Ullared. Dessa två ärenden ingår i ett större ärende med misstänkta rånare som har utretts i samarbete med ett flertal polismyndigheter i södra Sverige. Ärendet har i media fått benämningen "Gubbligan". Vi har under året fortsatt utveckla vår förmåga att hantera grova våldsbrott i enlighet med Polisens nationella utredningsstöd. Insatserna har främst inriktats på att inrätta särskilt utpekade utredningsledare för dessa brott, skapa en insatsplanering för nyckelfunktioner samt på att säkerställa tillgången till rätt utrustning. En riktad informationsinsats har också genomförts för samtliga individer som ingår i insatsplaneringen. 14 Verksamhetsberättelse
Grov organiserad och systemhotande brottslighet Under året har kriminalunderrättelsetjänsten kartlagt och tagit fram operativa beslutsunderlag för ett flertal kriminella aktörer och nätverk, grova narkotikabrott samt systemhotande brottslighet. Efter kartläggning har en operativ insats genomförts mot människohandel för sexuella ändamål med fällande domar som resultat. Flera framgångsrika underrättelsebaserade ärenden som gäller grovt narkotikabrott har under hösten lett till ett stort antal frihetsberövade, där alla ännu inte har behandlats i domstol. Under året har vi också sett inslag av systemhotande brottslighet. Det är kriminella ungdomsnätverk som i första hand ägnar sig åt tillgångsinriktad brottslighet, men som också har ägnat sig åt en omfattande systemhotande brottslighet. Nätverken når dock inte upp till kriterierna för organiserad brottslighet. Som en del i arbetet mot den organiserade brottsligheten har Hallandspolisen deltagit i samverkansområdets regionala underrättelsecentrum, där samverkan sker med alla rättsvårdande myndigheter som har bekämpning av grov organiserad och systemhotande brottslighet inom sitt ansvarsområde. Vi har också tagit initiativ till att inrätta ett Samhällsråd för att tillsammans med regionen och kommunerna arbeta mot den organiserade brottsligheten. Utredning och lagföring allmänt Redovisade ärenden till åklagare exklusive trafikärenden 2010 Mål Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt exklusive trafikärenden 15,8 % 17,0 % 14,5 % Med resultatet 14,6 procent ligger Hallandspolisen på 14:e plats bland landets 21 polismyndigheter, vilket innebär att det övergripande målet att Hallandspolisen ska ligga bland de sju bästa polismyndigheterna inte har nåtts. Resultatet ligger dock över rikssnittet på 13,6 procent. Andel ärenden (%) redovisade till åklagare av inkomna ärenden (exklusive trafikärenden) 2009 20% 15% 10% 15,8% 15,7% 13,9% 14,5% 14,6% 13,6% 8:e 10:e plats plats 14:e plats 5% 0% 2009 2010 Hallandspolisen Riket i snitt Verksamhetsberättelse 15
Totalt antal redovisade ärenden till åklagare Totalt under redovisades 6 136 ärenden till åklagare, vilket motsvarar 17,7 procent av samtliga inkomna ärenden. Redovisningen i antal ärenden ligger på ungefär samma nivå som 2010 då 6 202 ärenden redovisades. Hallandspolisen ligger med andel redovisade ärenden över riket i snitt (16,9 procent) och på en 10:e plats bland landets 21 polismyndigheter. Mängdbrott Mängdbrottsärendena trafikbrott, enklare narkotikabrott, misshandel, tillgreppsbrott, bedrägerioch skadegörelsebrott utgör cirka 85 procent av samtliga brott. Under redovisades sammanlagt 5 111 mängdbrottsärenden till åklagare, vilket motsvarar en ökning med 60 ärenden jämfört med 2010. Hallandspolisen har under hela visat ett mycket bra resultat kvalitetsmässigt, det vill säga när det gäller lagföringsprocenten, i jämförelsen med övriga polismyndigheter. Årsresultatet innebär att Hallandspolisen är tredje bästa länet när det gäller andel lagförda brottsmisstankar med åklagarnas åtalsunderlåtelser exkluderade (polisledda ärenden). Mängdbrott andel lagförda brottsmisstankar av beslutade brottsmisstankar (exklusive åtalsunderlåtelser) Gotland Uppsala Halland Kronoberg Jönköping Jämtland Västerbotten Gävleborg Skåne Örebro V Götaland Kalmar Norrbotten Värmland Dalarna Östergötland Blekinge Södermanland Västernorrland Stockholm Västmanland 80% 78% 78% 77% 75% 75% 75% 74% 74% 73% 73% 73% 73% 72% 72% 72% 71% 71% 70% 69% 66% Polisens nya utredningsstöd (Pust) Den 1 april infördes Polisens nya utredningsstöd, Pust, för de enklaste brottstyperna inom mängdbrotten. Mobila datorer används så att poliser i yttre tjänst kan vidta utredningsåtgärder direkt i anslutning till brottet. Verksamheten har anpassats ytterligare för att säkerställa en offensiv och väl fungerande förundersökningsledning, vilket är en viktig förutsättning för att få ut full effekt av det nya utredningsstödet. Förändringsarbetet har kommit igång på ett utmärkt sätt och drivs av ansvariga med utbildningsinsatser och ett aktivt metodstöd. Sedan starten har 936 mängdbrottsärenden redovisats i Pust, vilket motsvarar 15 procent av totala antalet redovisade ärenden till åklagare. 16 Verksamhetsberättelse
Dna-topsningar Antal dna-topsningar (personärenden) Dna-prov är en framgångsfaktor för att knyta spår på brottsplats till misstänkt person. Även om årsmålet inte nåddes riktigt fullt ut innebär resultatet en ökning med 18 procent av 2010 års utfall. Ungdomsutredningar De lagstadgade tidsfristerna för ungdomsärenden har följts upp månatligen under och underlaget har redovisats till Rikspolisstyrelsen. Den samlade bilden över hur vi hanterar ungdomsutredningar är positiv och resultaten visar att vi inom Hallandspolisen klarar de lagstadgade tidsfristerna på ett mycket bra sätt. Åklagarkammaren uttrycker också att man är mycket nöjd med hur vi hanterar dessa ärenden. Under har regelverket kring hanteringen av ungdomsärenden setts över och vidareutvecklats. Utbildningsinsatser har skett i samverkan med åklagarkammarens ungdomsåklagare. Ärenden i balans Antal öppna ärenden totalt per 31/12 (utfallet är exklusive öppna ärenden i Pust) Antal övriga ärenden i balans äldre än 12 månader per 31/12 2010 Mål 1 058 1 270 1 250 2010 Mål 4 486 4 000 4 389 477 250 351 Ärendebalanserna följs upp varje månad, bland annat för att vi ska undvika långa genomströmningstider och skapa goda förutsättningar för en effektiv utredningsverksamhet med hög kvalitet. Målet på max 4 000 öppna ärenden totalt överskreds med 10 procent vid utgången av, och för ärenden äldre än 12 månader med 40 procent. Hanteringen av bedrägeriärenden har fått stå tillbaka för ett stort ärende som avser assistansbedrägerier och som har drivits aktivt av Hallandspolisen. Detta har bidragit till att målet för ärenden äldre än 12 månader inte har nåtts. Åtgärder för att hantera ärendebalanserna har vidtagits med målet att stabilisering ska ske under första halvåret 2012. Utvecklingsåtgärder Exempel på åtgärder som har vidtagits under för att vidareutveckla utredningsverksamheten: Processledaren leder strukturerade möten i lokalt samverkansforum med åklagarkammaren. Åtgärder vidtas utifrån de behov som identifieras och dokumenteras i mötesprotokollen. För att säkerställa tillgången av förundersökningsledare har sju poliser under deltagit i ett utbildningsprogram för framtida förundersökningsledare. Av dessa har fyra tillsatts som förundersökningsledare under senare delen av året. De lokala brottsplatsundersökarna har utökats till antalet och deras arbetstider har i högre grad anpassats till tider då brott sker. Polisens nya utredningsstöd har omhändertagits på ett bra sätt under och ett förändrat arbetssätt inom utredningsverksamheten har påbörjats. Enheten BrottsBAS har under utvärderats. Delvis nytt upplägg har beslutats med inrättandet av kriminaljouren från och med januari 2012. Framgångsfaktorerna i Polisens nationella utredningskoncept har i hög grad omhändertagits, särskilt när det gäller förundersökningsledning. De lokala utredningsenheterna har tillförts viss ytterligare förundersökningsledarkompetens som ett led i att få en effektivare och mer rationell ärendehantering. Verksamhetsberättelse 17
Service och polisrätt 2010 Mål Andel nöjda eller mycket nöjda servicemottagare ansökan om pass/nationella ID-kort Andel nöjda eller mycket nöjda servicemottagare ansökan om tillstånd för innehav av vapen Svarstider PKC - andel telefonsamtal besvarade inom 3 minuter (avser samtliga sju PKC-myndigheter) 84 % 85 % - 69 % 85 % - 43 % 90 % 71 % Svarstider LKC - 90 % av telefonsamtal prio 1 (sekunder) 13,6 15 12,9 Svarstider LKC - 90 % av övriga telefonsamtal (sekunder) 31,3 180 26,7 Handläggningstid för normal passansökan (dagar) 5 5 4 Handläggningstid för tillstånd till vapen (dagar) 32 28 49 Handläggningstid för sekretessärenden (dagar) 31 5 41 Handläggningstid för bristande tillsyn av hund (dagar) 166 120 172 Det nationella målet för Polisen är att minst 85 procent av mottagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med den service som ges. Nationell servicemätning sker endast vartannat eller vart tredje år och den senaste genomfördes hösten 2010. Vid den mätning av NKI (Nöjd Kund Index) som genomfördes 2010 fick Hallandspolisen ett totalt NKI på 84 procent för hanteringen av pass och nationella id-kort. Den enskilda faktor som fick lägst värde var tillgängligheten med resultatet 74 procent nöjda eller mycket nöjda mottagare. Tillgänglighetsfaktorn avser öppettider, väntetid i reception för både ansökan och uthämtning av pass, men även telefontider, väntan i telefon och att få tag i rätt person. Med anledning av resultatet har en arbetsgrupp under hösten kommit med förslag på förbättringar vad gäller öppettider, bemanning och teknik som resulterat i beslut om vissa förändringar för att förbättra tillgängligheten som genomförs under 2012. För vapenärenden är det effektiviteten, det vill säga handläggningstiderna, som sticker ut något i den servicemätning som genomfördes hösten 2010, såväl för Hallandspolisen som för hela landet. Resultatet för Halland ligger på 69 procent nöjda eller mycket nöjda kunder, och det är något lägre än förra mätningens resultat (73 procent). Den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga ärenden som avser tillstånd att inneha skjutvapen har också ökat till 7 veckor och målet har därmed inte nåtts. Främsta skälet har varit viss resursbrist på rättsenheten för handläggning av vapenärenden. Med anledning av resultatet har åtgärder vidtagits för att komma till rätta med situationen. En översyn av resurserna för hanteringen av vapenärenden har skett, vilket resulterat i en viss resursförstärkning. Dessutom har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att se över rutinerna. Det nationella servicemålet för Polisens kontaktcenter (PKC) är att minst 90 procent av inkomna samtal ska vara personligt besvarade inom 3 minuter. Resultatet för samtliga sju PKC-myndigheter inklusive Hallandspolisen innebär att 71 procent av samtalen besvarades inom 3 minuter. Även om det innebär att det nationella målet inte har nåtts är det en avsevärd förbättring jämfört med 2010 års resultat på 43 procent. Antalet besvarade samtal i samtliga sju PKC-myndigheter har ökat från 1,6 miljoner år 2010 till 1,9 miljoner. Totalt sett har 14 procent av de inkommande samtalen tappats, vilket är en förbättring med 13 procentenheter jämfört med 2010 då 27 procent tappades. 18 Verksamhetsberättelse
Polisens kontaktcenter i Falkenberg är en betydande kanal för initial information till efterföljande processer i enlighet med Polisens underrättelsemodell och Polisens nationella utredningskoncept. Under har 24 PKC-operatörer deltagit i två veckors vidareutbildning för PKC-operatörer. Utbildningen är viktig för att få så bra informationskvalitet som möjligt i dokumentation av såväl tips som brottsanmälan, vilket skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i den fortsatta utredningsprocessen. Under har PKC i Halland bemannats med fler PKC-operatörer än det bemanningskrav som Rikspolisstyrelsen angav för Hallandspolisen då nationella PKC-verksamheten bildades år 2009. Hallandspolisens PKC har handlagt 12 procent av totala antalet ärenden inom den nationella PKCverksamheten, vilket kan jämföras med andelen 10 procent av den nationella resursen. Svarstiderna på länskommunikationscentralen för SOS-Alarm ligger på i snitt 13 sekunder och för övriga samtal 27 sekunder. Det innebär att de nationella servicemålen i den delen nåtts med råge. Det gäller även handläggningstiden för normal passansökan som har legat på 4 dagar jämfört med det nationella servicemålet på 5 dagar. Handläggningstiden för sekretessärenden har varit i snitt 42 dagar, vilket är avsevärt mycket längre än det uppsatta målet på 5 dagar. Resultatet påverkas av att flera ärenden som felaktigt varit registrerade som oredovisade i diariet, har avslutats under perioden. Satsningen på kontroller av vapenförvaring hos enskilda vapeninnehavare i länet med viss storlek på sitt vapeninnehav har påbörjats under och fortsätter under 2012. För ärenden som avser bristande tillsyn av hund har handläggningstiden varit 2 månader längre än det uppsatta målet på 4 månader. Äldre ärenden har avslutats under perioden, vilket påverkar resultatet. Krisberedskap och verksamhetsskydd Den nationellt framtagna modellen för metodiskt stabsarbete tillämpas tillsammans med myndighetens stabsbemanningsplan, som bland annat innehåller tre fasta stabsomgångar med angivna funktionsansvariga. Det datorstödda planverket för särskilda händelser (Planverksbasen) har tagits i operativ drift under och uppdateras fortlöpande. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt, företrädesvis genom myndighetens underrättelserotel. Poliser i yttre tjänst har genomgått utbildning i bastaktik 2 och grundutbildning i CBRN-E. Genom bastaktikutbildningen har poliser i yttre tjänst fått en god kunskap om krishantering och praktiskt nyttjande av dessa kunskaper. Ett antal samverkansmöten, utbildningar och övningar har ägt rum med olika samarbetsparter, till exempel räddningstjänsten, sjukvården och försvaret. Övningsförberedelser har vidtagits för gemensamma övningar under 2012. Hallandspolisens förmåga att hantera brottsliga angrepp på kärnteknisk anläggning är ständigt under utveckling genom olika övningar och regelbundna utbildningsinsatser i aktuell miljö vid Ringhals kärnkraftverk. Verksamhetsberättelse 19
Hallandspolisen har under året deltagit i veckovisa telefonmöten med Länsstyrelsen i Hallands län som samordnare, med redovisning av kommande veckas kända större händelser för respektive organisation. Syftet är att förbereda varandra på vad som är på gång och som kan ha betydelse för samverkan med övriga organisationer. Verksamhetsskyddet har utvecklats i enlighet med målen, bland annat genom utbildning av nyanställda och vissa investeringar för fortsatt förbättring av det fysiska verksamhetsskyddet. Riskhanteringsanalys har genomförts i enlighet med Kammarkollegiets rekommendationer och upprättade mallar. Ledning och styrning Överenskommelserna om samverkan med kommunerna har som planerat följts upp under året. Genom överenskommelserna skapas en gemensam lokal problembild för ett effektivare samarbete för ökad trygghet och minskad brottslighet. Verksamhetsanalys för att identifiera bemanning och arbetstidsförläggning utifrån verksamhetens behov togs som planerat fram våren genom arbete i olika arbetsgrupper inom myndigheten. Under hösten redovisades efter en enmansutredning även förslag på hur planeringen och samordningen av arbetstidsförläggningen inom myndigheten kan vidareutvecklas. En ny organisation för länskriminalpolisen trädde i kraft den 1 januari. Organisationsförändringen innebar bland annat en sammanslagning av vissa rotlar medan andra delades. Den planerade översynen av enheten BrottsBAS resulterade i beslut om en förändrad organisation med en ny kriminaljour som sjösattes i januari 2012. Även stabens organisation har varit föremål för översyn under året och resulterat i vissa justeringar. Hallandspolisens organisation från och med 2012 med beslutade förändringar 20 Verksamhetsberättelse
Årets riskanalys enligt förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll har genomförts i enlighet med Rikspolisstyrelsens riktlinjer. Självutvärderingen genomfördes under en heldag med bred representation. I nästa steg genomförde myndighetens ledningsgrupp en fördjupad riskanalys som har resulterat i en plan för kontrollåtgärder för 2012. Den planlagda internkontrollen har genomförts som planerat, med avrapportering av iakttagelser och rekommendationer. Verksamhetsuppföljningen har utvecklats ytterligare under året. Vid de månatliga resultatdialogerna med samtliga berörda chefer tas såväl verksamhetsuppföljningen som ekonomiska uppföljningen upp. Alla uppföljningsdokument finns tillgängliga på Intrapolis. Individuella uppföljningssamtal i utredningsverksamheten har ännu inte genomförts inom alla utredningsenheter såsom planerat. Benchmarking på olika nivåer har skett såväl internt som med andra polismyndigheter. Som exempel kan nämnas erfarenhetsutbyte med representanter för Polismyndigheten i Uppsala län som besökt Hallandspolisen, processledaren för utredning och lagföring som har besökt Oslopolisen för att studera deras arbete mot bostadsinbrott samt trafikpolisens besök på Polismyndigheten i Uppsala för att studera deras arbete mot drograttfylleri. Kompetens, ledarskap och medarbetarskap Hallandspolisen har under tagit emot och anställt sammanlagt 19 polisaspiranter som genomfört sin femte utbildningstermin i myndighetens regi. Dessutom har vidareutbildning genomförts för 35 nya poliser i form av en 18 veckors blockutbildning med bland annat utryckningsförar-, vapen-, och Ringhalsutbildning samt en utredningspraktik under 12 veckor. Under har cirka 70 externa och interna rekryteringar genomförts. Handledningen för poliser i den yttre verksamheten har utvecklats och cirka 25 handledningsgrupper har varit i gång under året. Målet att minst sex arbetsplatsträffar ska genomföras under året har inte nåtts inom alla enheter. Även om det genomsnittliga antalet arbetsplatsträffar för alla berörda 35 arbetsgrupper blev sex arbetsplatsträffar är det 13 (37 procent) av grupperna som har haft arbetsplatsträff vid fem respektive fyra tillfällen under året. Nya riktlinjer som bilaga till samverkansavtalet togs fram i slutet av och årets sista ledarskapsdag ägnades bland annat åt att diskutera vikten av arbetsplatsträffar med kvalitet och med tid för erfarenhetsutbyte mellan deltagande chefer. Målet att minst 90 procent av de anställda under året ska få utvecklingssamtal kopplat till uppdraget och resultatet har uppnåtts. Totalt har utvecklingssamtal genomförts med 701 anställda, vilket motsvarar 93 procent. Det är en klar förbättring jämfört med 2010 års resultat som låg på 80 procent. Fördelning av arbetad tid 2010 och 2010 Utredning och lagföring 40,9% 41,0% Brottsförebyggande arbete 25,9% 25,3% Kompetensförsörjning 9,2% 7,8% Ledning och styrning 8,6% 9,2% Service 8,0% 8,5% Stödverksamhet 7,4% 8,2% Totalt 100,0% 100,0% I slutet av året hade vi inom Hallandspolisen 85 chefer med personalansvar, vilket motsvarar 10,9 procent av antalet anställda (11,6 procent år 2010). Målet att minst 30 procent av totala antalet arbetsledare ska vara kvinnor vid utgången av har inte uppnåtts. Andel kvinnor med personalansvar har istället minskat från 28 procent vid utgången av 2010 till 20 procent, vilket innebär att vi nu ligger lägre än genomsnittet för Polisen som är 24 procent. Vid en hearing för framtidens ledare som arrangerades under hösten var dock 27 (45 procent) av de 60 anmälda deltagarna kvinnor. Verksamhetsberättelse 21
Totalt 15 chefer på direkt nivå har under deltagit i Polisens chefsprogram för det direkta ledarskapet respektive 5 chefer i Polisens chefsprogram för det indirekta ledarskapet. Vi har under även påbörjat chefsförsörjningen till direkt och indirekt nivå. På indirekt nivå har informationsmöten genomförts för målgruppen. Rekryteringen har slutförts och 3 medarbetare är uttagna att delta i det nationella chefsförsörjningsprogrammet mot indirekt nivå. Inom ramen för chefsförsörjningsprogrammet på direkt nivå har temadagar samt ett tvådagars ledarseminarium genomförts under hösten för att attrahera medarbetare att delta i programmet. Urvalsprocessen påbörjades i slutet av och kommer att slutföras under första halvan av 2012. Målet är att 3 till 6 medarbetare ska få möjlighet att delta i det nationella chefsförsörjningsprogrammet mot direkt nivå. I den ledarskapsstrategi för 2012-2014 som togs fram hösten har ett antal utvecklingsområden identifierats som vi kommer att arbeta vidare med kommande år. Den strategiska kompetensförsörjningsplanen för -2015 har följts upp under med bland annat följande åtgärder helt i linje med planens inriktning: Ett program för Framtidens förundersökningsledare har tagits fram. I programmet ingår sju medarbetare som genom en strukturerad kompetensutveckling ska bli förundersökningsledare. Utbildningen som är både teoretisk och praktisk genomförs inom myndigheten och kommer att kompletteras och avslutas med att deltagarna går den nationella förundersökningsledarutbildningen. Genom bland annat tilläggsanslag från Rikspolisstyrelsen för satsning på civil kompetens har identifierade nyckelkompetenser kunnat anställas. Vi har aktivt gått in i de nationella chefsförsörjningsprogrammen mot direkt och indirekt nivå. Ett antal aktiviteter för att utveckla chefskapet har genomförts under året. Satsningar har bland annat gjorts på att förbättra ledningskommunikationen. En hearing och ett arbete för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i yttre tjänst har genomförts under. Arbetet fortsätter under 2012 bland annat med inriktning på kompetensutveckling av poliser i yttre tjänst. Medarbetardagar genomfördes under 2010 och början av med fokus på medarbetarskapet och individens bidrag till myndighetens mål. Ytterligare en omgång medarbetardagar planerades under hösten och genomförs våren 2012 med fokus på god resultatkultur, medarbetarpolicyn och verksamhetsutveckling. Den metod för kompetensförsörjningsplanering som Rikspolisstyrelsen presenterade våren är ett komplement till det arbete som vi redan har gjort inom Hallandspolisen. Vi har använt metoden på ett antal enheter, och i samband med det arbetet har ett antal utvecklingsåtgärder att gå vidare med identifierats. Många förslag som kommit fram har enheterna själva kunnat ta hand om. Kompetensåtgärder som berör flera enheter lyfts in i den strategiska kompetensförsörjningsplanen för hela myndigheten. Arbetet fortsätter under 2012 med målet att samtliga enheter och sektioner ska genomföra kompetensförsörjningsplanering enligt den här modellen. 22 Verksamhetsberättelse
Kommunikation Kommunikation är ett verktyg som ska bidra till att de övergripande målen för Polisens verksamhet uppnås. Kommunikationen ska vara anpassad, aktiv och tillgänglig. Människors bild av Polisen avgör vilket förtroende de har för Polisen, och bilden av Polisen formas genom kommunikation. Polisens kommunikation ska också stödja och utveckla de anställdas förmåga att utföra arbetet. Chefer har ett särskilt ansvar, men alla anställda har samtidigt ett eget ansvar för att forma bilden av Polisen. Under har chefer och arbetsledare fortsatt att utveckla kommunikation som ett verktyg i ledningen och styrningen av verksamheten. Boken Den kommunikative chefen kompletteras av de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga på Intrapolis. Kommunikationschefen har deltagit i RPS seminarieserie om kommunikativt ledarskap i syfte att erbjuda chefer stöd och coachning i användning av verktygen. Årets fyra arbetsledardagar har haft kommunikation som övergripande tema. Chefer och arbetsledare har bland annat fått teoretisk utbildning i olika kommunikationsverktyg samtidigt som enskilda chefer fått stöd i analysen av sitt eget kommunikationssystem. Under arbetsledardagarna har flera olika moment bestått av praktisk kommunikation och dialog. Kommunikationsfunktionens personal har under året besökt de flesta enheter alternativt sektioner och fört en dialog utifrån polismyndighetens kommunikationsplattform. Kommunikationsplaner för speciella ändamål har tagits fram, till exempel för Polisens utredningsstöd och för verksamhetsplanen 2012. I syfte att utveckla relationerna med massmedia i Halland har kommunikationsfunktionens personal tagit initiativ till möten med representanter för de lokala mediaföretagen i länet. Förslag och idéer som framförts vid dessa möten följs upp löpande i kommunikationsarbetet med enheter och sektioner. För sjätte året i rad har utbildningen Att möta media genomförts med cirka 15 deltagare. Som ett komplement till denna har en kortare intern mediautbildning genomförts med flera sektioner. Myndigheten strävar efter att höja kompetensen inom kriskommunikation. Kommunikationschefen och kommunikatören har deltagit i den utbildning i kriskommunikation som anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kommunikationschefen har även deltagit i möte med kriskommunikationsrådet i Halland, där representanter för kommuner samt organisationer och myndigheter samverkar. Därutöver har initiativ tagits för att i media lyfta fram viktiga och aktuella frågor från Hallandspolisen, främst i form av pressmeddelanden. Då Polisens verksamhet uppmärksammats har ambitionen varit att förklara och bemöta frågor, till exempel i form av insändarsvar. Allt i syfte att genom kommunikation förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och reslutat. Verksamhetsberättelse 23
Miljö Hallandspolisens fokus i miljöarbetet är att minska antalet resor och transporter i tjänsten samt elförbrukningen i lokaler. För att åstadkomma detta har bland annat ytterligare en videokonferensutrustning installerats i länet. Krav finns på att möten och konferenser utanför länet som varar kortare tid än 3 timmar om möjligt ska genomföras via telefon- eller videokonferens. Uppföljning kommer att ske under 2012. Krav ställs också på att miljöbelastningen ska beaktas vid val av transportsätt inför en planerad tjänsteresa. Fortsatta åtgärder för att säkerställa att belysningen släcks vid arbetspassens slut kommer att ske under 2012. Uppföljning av graden av tankning av etanol/bensin till fordon avsedda för etanoldrift har skett under året med tillfredsställande resultat. Brottsstatistik Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. På Brottsförebyggande rådets webbsida finns statistik om anmälda brott, uppklarade brott, misstänkta och lagförda personer samt återfall i brott. Kriminalstatistiken belyser brottslighet utifrån de brott som anmäls till och handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Av de två tabellerna nedan framgår antalet brott som har rapporterats i Hallands län per kommun i faktiska tal respektive per 100 000 invånare. Uppgifterna för är enligt Brå:s preliminära statistik. Brottsutveckling i Halland 2007- (Källa: BRÅ) Brottsutveckling i Halland per kommun 2007 (Källa: Brå) Antal anmälda brott kommunvis 2007-2007 2008 2009 2010 Halland 36 906 37 833 35 929 33 755 35 364 Halmstad 14 105 13 963 12 680 11 658 11 962 Kungsbacka 6 226 6 307 5 728 5 418 5 882 Falkenberg 5 136 5 148 5 817 5 112 5 358 Varberg 6 187 6 225 5 617 5 222 5 197 Laholm 2 514 2 859 3 046 2 404 2 860 Hylte 1 331 1 092 1 066 953 1 142 Brottsutveckling i Halland per 100 000 invånare 2007 (Källa: Brå) Antal anmälda brott per 100 000 invånare kommunvis 2007-2007 2008 2009 2010 Halland 12 721 12 935 12 171 11 321 11 808 Falkenberg 12 834 12 772 14 329 12 507 13 066 Halmstad 15 788 15 517 13 986 12 749 13 031 Laholm 10 850 12 311 13 072 10 288 12 227 Hylte 12 905 10 638 10 375 9 318 11 221 Varberg 11 090 11 039 9 845 9 041 8 947 Kungsbacka 8 709 8 722 7 814 7 274 7 840 24 Verksamhetsberättelse