Franska städers satsningar på moderna spårvägar Patrick Laval Journalist, La Vie du Rail
2012 Rekordåret
2012 Rekordåret 3 nya spårvägssystem (Brest, Dijon och Le Havre) 4 nya linjer på befintliga system (2 i Montpellier, 1 i Orléans och 1 i Lyon) 4 förlängningar (1 i Nantes, 3 i Parisregionen) 1 ny duospårvagn i drift (Ouest Lyonnais) Sammanlagt 96 km! Nya fordon, även i Rouen (Alstom) och Nantes (CAF)
Fransk spårvägsstatistik
Fransk spårvägsstatistik 23 nya spårvägssystem 1985-2012 2 gamla spårvägssystem 557 km linjer GART (trafikhuvudmän) FNAUT (trafikanter) har spelat en stor roll i spårvägens återkomst
Franska spårsystem i drift
Inom två år
Under byggnad
Under byggnad Nytt spårvägssystem i Tours 2013 Nytt spårvägssystem i Besançon 2014 Ny linje norr om Valenciennes Förlängningar i Nice, Lyon och Strasbourg Nya linjer runt Paris Nytt spårvägssystem i Aubagne Byggstart 2014 i Avignon Minst tre nya system diskuteras (plus Basels och Genèves spårvagnar > Frankrike!)
Dåtidens spårvagnar
Dåtidens spårvagnar 1850-talet Le tramway - En amerikanare i Paris Hästens, tryckluftens och ångans tid Elektriska åldern spårvagnar överallt! 1937-38 Paris bannlyser spårvagnen Efterkrigets nedläggningar 1970-talet Tre system kvar
Franska städers nya skepnad Stagnation 1914-1950 gamla städer med tätbebyggt stadskärna Undantaget Paris Efterkrigsboom Återuppbyggnaden (la Reconstruction) Befolkningsökning (40 > 60 milj. 1950-2000) Flytten från landet till städer Algeriets självständighet (fallet Montpellier) Invandring (främst runt Paris och storstäder) > Storskaliga lösningar i förorter, bilsamhälle
1975 Concours Cavaillé Oljekrisen 1973 Statssekreteraren Marcel Cavaillé organiserar 1975 en tävling för framtidens kollektivtrafikssystem på reserverat utrymme i 8 franska storstäder utan spårtrafik. Säg métro léger tänk tramway Två vinnande förslag (Alsthom och BN)
1985 Återkomsten Nantes En storstad son inte var med i concours Cavaillé Alsthoms TFS
1987 Låggolv och stadsförnyelse Grenoble Efter Genèves spårvagn med lågt insteg vill ingen fransk stad ha TFS med höggolv TFS 2, första riktiga låggolvsspårvagnen Stadsförnyelse längs spårvägen
På gatan eller underjordiskt? Lille 1983 och 1995 Enklare bytesmöjligheter mellan spårvagnar och métron / tåget Rouen 1994 En riktig métro under stadskärnan! Strasbourg Under centralstationen och järnvägsspåren!
1994 Stadens ansikte
1994 Stadens ansikte Strasbourg Med betoning på fordonets design Modulspårvagnar (Citadis, Incentro, Flexity, Urbos )
Utmanarna VAL I Lille, Toulouse, Paris flygplatser, Rennes Planerades även i Strasbourg och Bordeaux Spårvagnar på gummihjul GLT / TVR (Nancy, Caen) och Translohr Optikstyrda bussar Rouen (TEOR), Clermont-Ferrand, Douai (?) Bussbanor TVM (1993), BHNS
Spårvägen som stadsplanerare Plan de déplacements urbains (PDU) (övergripande transportplan) Obligatorisk sedan 1996 för tätorter över 100 000 invånare Syfte: minska biltrafik, utveckla kollektivtrafik, gång och cykling Effektivisera trafikflöden (huvudvägar), inkl. godstrafiken Effektivisera samarbetet mellan lokala aktörer Omorganisera parkering (P+R) Främja kollektivtrafiken / bildelning i företagen Utvärdering efter 5 år, förnyas högst vart 10 år
Spårvägen som stadsplanerare Förnyelse Strukturerande effekt åtminstone för kollektivtrafiknätet Komplettering till métro-nätet > Marseille, Lille-Roubaix-Tourcoing, Toulouse > radiala förortslinjer i Lyon > tvärförbindelser i Lyon och runt Paris Snabbspårvägar på f.d. järnvägssträckor > T2 väst om Paris (förortsbana), Valenciennes- Denain, T3/Rhônexpress öst om Lyon (industrispår)
Finansiering Hög kostnad för franska kollektivtrafiksystem på reserverat utrymme (TCSP) Spårväg eller BHNS (bus à haut niveau de service)? Svårt att jämföra: - Spårväg från fasad till fasad kostar 16-55 MEUR/km (c:a 150-500 MSEK/km) - BHNS är först och främst en trafikmedel - investeringskostnad och driftkostnad Än så länge har ingen bussbana blivit någon spårväg
Finansiering Kommun (36 000 st.)/ kommunförbund / departement / region (27,5%) Staten (1,4%), plus ev. stöd, t.ex. inom ramen av Grenelle de l Environnement (17-20% för RATP T2 och T1) Biljettintäkter (18,4%) Lån (8,5%) Versement transport (44,2%) - arbetsgivaravgift (över 9 anställda) för kollektivtrafiken - fr.o.m. 1971 i Parisregionen, sedan i andra tätort över 10 000 - drift + projekt - 0,55% till 2,6% (c:a 6 miljarder EUR/år i Frankrike!)
Planeringsprocess Förstudie (1-2 år) Principschema (Schéma de principe, 1-2 år) Enkät (enquête publique, minst en månad) Samråd (concertation, 1-2 år) Déclaration d utilité publique (DUP, allmännytta) - Nu är det på allvar : i princip kan projektet inte längre överklagas - Tidsbegränsat tillstånd Byggnation (1,5-3 år)
Vågor Nantes (1985), Grenoble (1987) Toulouse (VAL, 1993), Strasbourg och Rouen (1994) Montpellier, Orléans, Lyon och Nancy (2000) (plus Rennes, Caen och Bordeaux) Valenciennes, Mulhouse, Clermont-Ferrand, Paris T3 och Lyon T3 (2006), Marseille (ny), Le Mans och Nice (2007) Toulouse (2010), Reims och Angers (2011), Brest, Dijon och Le Havre (2012), Tours (2013)
Politikens roll Kommunalval (élections municipales) vart 6 år Borgmästaren franska politikens populäraste rollfigur planering och byggnation av första spårvägslinjen, klar för trafik efter 5-6 år, d.v.s. i tid före nästa kommunalval!
Resultat (1999-2010) Oftast en kraftig ökning av antalet resor på hela kollektivtrafiknätet - Bordeaux (3 linjer) +58% - Montpellier (då 2 linjer) +116% - Orléans (då 1 linje) +64%
Standardiseringen Standardisering en fransk tradition (bussar på 1960-80 talen) Belgiska PCC i Saint-Etienne och Marseille! Düwag i Lille (provsoriskt) TFS 1 En fransk Stadtbahn efter erfarenheter från Parismetron TFS 2 En låggolvspårvagn i Grenoble, Rouen och runt Paris
som uteblev (?) Tillverkarnas modulspårvagnar tillåter udda lösningar (Strasbourg, Orléans A, Marseille) Stadens ansikte OBS! Senaste trender Incentro (1999) och Urbos (2012) med samma mått i Nantes Brest och Dijon (2012) Mindre kostnader
Hellre erfarenhet än normer Ingen fransk motsvarighet till tyska BOStrab GAME Globalement au moins équivalent Åtminstone lika säkert enligt lärdom och beprövad erfarenheten. Leder till icke-bindande rekommendationer
Tillsynsmyndigheten STRMTG Linbanverket! En myndighet för (bl.a.) alla spårsystem utanför riksnätet (spårvägar, tunnelbanor, RATP-pendeltåg, turistbanor ) För varje ny spårvägsprojekt skall en OQA (organisme qualité agrée) utföra en analys åt STRMTG
Säkerhet Spårvägsystem utan staket och därmed utan barriäreffekt ses av många som en förebild, av andra som ett hot mot säkerheten. Olyckor 2011 (enl. STRMTG, januari 2013) - 2 döda (0 resenär) - 42 grovt skadade (varav 7 resenärer) - 896 lätt skadade (varav 594 resenärer) 2003-2011 har antalet olyckor fördubblats, medan trafiken blivit 2,5 gånger högre
Erfarenhet Spårvägar var en förlorad konst i Frankrike Pionjärerna samarbetar med nya nät Lösningar utan kontaktledning APS (Bordeaux ), energilagring Låggolv Grässpår behöver inte vattnas längre!
Kris 2000-2004 Problem med TVR främst i Nancy > Caen ersätter TVR med spårväg 2017 Halvfiasko i Orléans (linje A, 2000) > Borgmästaren förlorar valet 2001 > linje B först 2012 Problem med APS > i drift för tidigt (politisk fråga) > en succé 10 år senare
I väntan på franska duospårvagnen
I väntan på franska duospårvagnen Järnväg på riktigt Nytänkande mot SNCF-kultur? Tyska modellen finns bara i Mulhouse Fyra franska hybridsystem
Ett fåtal floppar Är VAL och gummihjulsspårvagnen döda? SNCF T4 har inte nått prognoserna En linje från ingenstans till ingenstans Franska duospårvagnen en nischprodukt Hellre goda bytesstationer än ett invecklat fordon RATP T3 Överfylld och långsam Vilka lösningar för stadens ytterkanter?
Tack!