Titel Åtgärdsplan Stråk 3 Utgivningsdatum maj 2011 Produktion Ingrid Winblad, Västra Götalandsregionen Marita Karlsson, Trafikverket Ann-Charlotte Eriksson, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad, Trafikverket Maria Sandén, Trafikverket Karin Westman, Trafikverket Ingela Berndt, Västtrafik Christina Bryvik, Västtrafik Eva Jerninger, Västtrafik
Den här rapporten består av två delar: I. Åtgärdsplan Stråk 3 (denna del) II. Åtgärdsförslag Stråk 3 Vissa resonemang i del I (åtgärdsplan stråk 3) förutsätter kunskap om de två alternativa åtgärdsförslag som presenteras i del II (åtgärdsförslag stråk 3).
SAMMANFATTNING Trafikverket och Västtrafik har på uppdrag av Västra Götalandsregionen tagit fram en åtgärdsplan för stråk 3. Stråket är ett av nio prioriterade vägstråk i Västra Götaland där pottpengar finns avsatta i regional plan för transportinfrastrukturen 2010-2021. Syftet med stråkpotterna var att med mindre och kostnadseffektiva åtgärder skapa bättre möjligheter till arbets- och studiependling längs stråket och därmed bidra till regional utveckling och regionförstoring. Under åtgärdsplanens framtagande fanns möjligheten för stråkets kommuner att påverka inriktningen för åtgärdsplanen i samband med två s.k. workshops. Till den andra workshop:en, den 6 maj 2011 hade Trafikverket och Västtrafik utarbetade två alternativa åtgärdsförslag (del II) för kommunerna längs stråket att ta ställning till och komma med synpunkter kring. Utifrån dessa synpunkter har Trafikverket och Västtrafik sedan utarbetat ett slutgiltigt förslag till åtgärdsplan för stråk 3 (del I).
WORKSHOP 2 BAKGRUND Den 6 maj 2011 genomfördes workshop 2 för stråk 1 i Falköping. Representanter från stråkets kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket deltog. Managementkonsulter från företaget Preera höll i dialogen. DIALOGER UNDER WORKSHOP 2 Under dagen hölls tre dialoger i grupper. Dialog 1 handlade om vilka funktionella krav workshopens deltagare ansåg var viktigast: Jämn hastighet och säker väg, kortare restid på stråket och mellan målpunkter, god intermodalitet eller högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk. Båda diskussionsgrupperna menade att det inte fanns uppenbart motsatsförhållande mellan de funktionella kraven. Jämn hastighet kan vara en förutsättning för kortare restid som i sin tur kan leda till en högre marknadsandel för kollektivtrafiken. En jämn och kort restid ansågs vara mest angeläget att uppnå. En jämn hastighet skulle kunna uppnås om s.k. flaskhalsar åtgärdades, exempelvis Remmenedal och genom Herrljunga. Detta menade grupperna också kunde ha positiv inverkan på andra kategorier än arbets- och studiependlare, exempelvis godstrafiken. En fungerande godstrafik sågs som en förutsättning för att skapa regional utveckling längs stråket och behålla och utveckla arbetstillfällen. Arbets- och studiependling i stråket sker främst i relationen Falköping Göteborg med järnvägen (Västra stambanan). God intermodalitet måste därför prioriteras i bytespunkterna mellan tågtrafiken och annan trafik. Eftersom stråkpotten endast kan hantera åtgärder på väg och endast åtgärder på det utpekade stråket blir det ett glapp mellan behov och möjligheten att föreslå effektiva åtgärder för en god intermodalitet, exempelvis pendelparkeringar vid tågstationer. Trafikverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionen tog med sig denna synpunkt men upplyste samtidigt att det finns möjlighet att i andra potter söka pengar för sådana åtgärder. Generellt ville grupperna ha en god tillgänglighet till kollektivtrafiken och där väntetider i bytespunkterna blir så korta som möjligt. Dialog 2 handlade om vilket alternativt åtgärdspaket som möter respektive funktion bäst. Innan dialog 2 påbörjades fick samtliga kommunrepresentanter rösta på det funktionella krav som de ansåg var viktigast för stråket som helhet. Resultatet blev: Jämn hastighet och säker väg (14 röster) Kortare restid på stråket och mellan målpunkter (10 röster) God intermodalitet (9 röster) ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 1
Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk (0 röster) Gruppen, liksom företrädare för Trafikverket och Västtrafik, konstaterade att de alternativa åtgärdspaketen i stor utsträckning liknade varandra. Det åtgärdspaket som mest överensstämde med samtliga funktionella krav ansågs vara åtgärdspaket 1 (ÅP1), några kommuner ansåg dock att ÅP2 borde vara utgångspunkt för vidare diskussion. Den fortsatta dialogen valde att fokusera och utgå från ÅP1 då denna fick en majoritet av rösterna. I dialog 3 fanns det möjligheter att göra justeringar av det valda åtgärdspaketet (ÅP1). Inga justeringar av paketet gjordes utan behölls i sin ursprungliga form. Följande åtgärdspaket blev kommunernas förslag till den fortsatta beslutsprocessen: Åtgärds ID Plats Typ av åtgärd Kostnad A Generellt Skyltning av samtliga pendelparkeringar 6 tkr B Generellt Ombyggnad av hållplatslägen till hållplatsfickor (paket 2) 1 000 tkr C Generellt Belysning vid hållplatser på stråket 50 tkr D östra infarten Tidaholm Vänstersvängfält, Marbodal (förutsätter medfinans) 2 500 tkr E Madängsholm till Tidaholm GC-väg på befintlig vägbana 1 200 tkr F Madängsholm, vid väg 193 (cykelvägen) Hållplats + Pendelparkering + påverkansprojekt 1 000 tkr H Folkabo Pendelparkering + Hållplats + GC (200m) + Påverkansprojekt 1 300 tkr J Falekvarna Belysning 100 tkr L Mellan rondellerna i Falköping Bulleråtgärder 600 tkr P Förbi Floby Vänstersvängfält 2 500 tkr P Förbi Floby Minimera anslutningar, bullervall, räcken, eftergivliga ledningsstolpar, (breddning?) 3 000 tkr Q Infart till Floby, 181/2663 Pendelparkering + Hållplats + Påverkansprojekt 500 tkr R Herrljunga Bergagärde Separat GC-väg (2,1 km), hög standard 5 250 tkr R Genom Herrljunga Tätortsport, gc, gc-port, korsningstgärder, buller o miljöåtgärder (förslag från successivkalkyl 2009 utom cirkulation) 7 537 tkr ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 2
R Katebo - Herrljunga Separat GC-väg (2,9 km), lägre standard 4 350 tkr S Katebo - Remmenedal Separat GC-väg (1,0 km) 2 500 tkr S Genom Remmenedal Komplettering av trottoarer, förbättring av hållplats 2 000 tkr Högsta prioritet var att börja bygga ut vänstersvängfältet vid den östra infarten till Tidaholm (D) eftersom processen med en ny anslutande väg redan är påbörjad. Generellt framstod vänstersvängfälten som mest prioriterade i den fortsatta processen (D och P). Trafiksäkerhetsåtgärder i Herrljunga (R) var också en prioriterad åtgärd. ÖVRIGA SYNPUNKTER Avslutningsvis fick alla mötets deltagare möjligheten att lämna synpunkter i det fall någon fråga eller åsikt inte blivit behandlad under dialogerna. En synpunkt framfördes: Borde ha fått ut åtgärdsförslagen tidigare så att KSAU kunnat behandla ärendet ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 3
2014-2017 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPLAN FÖRSLAG Stråk 3 sträcker sig mellan Tidaholm Falköping Herrljunga Vårgårda - Göteborg via väg 193/47/181/E20. Stråkpotten omfattar 35 miljoner kr för hela sträckan. Föreliggande förslag till åtgärdsplan omfattar 35 293 000 kr och beräknas ligga inom en rimlig felmarginal för den kostnadsuppskattning som gjorts. Åtgärderna som föreslås är bara några av ett större antal åtgärder då alla inte kunnat prioriteras inom ramen för stråkpotten (35 mnkr). Förhoppningen är dock att icke valda åtgärder kan utgöra en värdefull utgångspunkt inför kommande planperioder. Samtliga åtgärder finns beskrivna i del II av denna rapport och Trafikverkets och Västtrafiks slutgiltiga förslag till åtgärdsplan (I) bör utläsas mot bakgrund av rapporten i sin helhet. Åtgärdens ID motsvarar det ID som återfinns i åtgärdsförslagets bristanalys (II). Åtgärderna är fördelade så att de överensstämmer med hur finansieringen är uppdelad i den regionala planen. För stråk 3 innebär det 20 miljoner kr åren 2014-2017 och 15 miljoner kr mellan 2018-2021. ID Åtgärd Plats A B C E F Skyltning av samtliga pendelparkeringar Ombyggnad av hållplatslägen till hållplatsfickor (paket 2) Belysning vid hållplatser på stråket Separat GC-väg Hållplats + Pendelparkering + påverkansprojekt Kostnad (tkr) Generellt 6 Generellt 1000 Generellt 50 Madängsholm till Tidaholm Madängsholm, vid väg 193 (cykelvägen) 3600 1000 Period J Belysning Falekvarna 100 L Bulleråtgärder Mellan rondellerna i Falköping 600 R Separat GC-väg (2,1 km), hög standard Herrljunga Bergagärde 5250 R Tätortsport, gc, gc-port, korsningstgärder, buller o miljöåtgärder (förslag från successivkalkyl 2009 utom cirkulation) Genom Herrljunga 7537 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 4
2018-2021 Q Pendelparkering + Hållplats + Påverkansprojekt Infart till Floby, 181/2663 500 Summa period 19643 H Pendelparkering + Hållplats + GC (200m) + Påverkansprojekt Folkabo 1300 P Vänstersvängfält Förbi Floby 2500 P Minimera anslutningar, bullervall, räcken, eftergivliga ledningsstolpar, (breddning?) Förbi Floby 3000 R S S Separat GC-väg (2,9 km), lägre standard Separat GC-väg (1,0 km) Komplettering av trottoarer, förbättring av hållplats Katebo - Herrljunga Katebo - Remmenedal Genom Remmenedal 4350 2500 2000 Summa period 15650 Totalsumma 35293 I kartan nedan illustreras var de föreslagna åtgärderna i åtgärdsplanen är lokaliserade. Åtgärder som är generella för hela stråket, så som skyltning av pendelparkering och utbyggnad av hållplatsfickor, är inte medtagna. ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 5
ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 6
KOMMENTARER I arbetet med åtgärder på det utpekade stråket så är grundtanken att det är kommunerna som skall prioritera de åtgärder som skall göras. Trafikverket arbetar sedan vidare med utredning och projektering av de förslag till åtgärder som kommunerna enats om. Åtgärdsplanen för stråk 3 skiljer sig inte från det förslag som kommunerna längs stråket var eniga om under workshop 2 - Åtgärdspaket 1, ÅP1 (se del II). Under workshop 2 framkom det att vänstersvängfältet vid Tidaholm mot Marbodal prioriterades högst bland stråkets kommuner. Åtgärden fanns med i det föreslagna åtgärdspaketet 2. Eftersom vänstersvängfältet behövs redan innan det finns tillgängliga medel i stråkpott 3 har dock Tidaholms kommun valt att lösa finansiering internt. Istället prioriteras en separat GC-väg mellan Madängsholm och Tidaholm för den mellanskillnad som uppstått. Detta resonemang och prioritering hade stöd bland de andra kommunerna vid workshop 2. Stråk 3 går på vissa sträckor parallellt med stråk 4. Ett vänstersvängfält vid Marka/Odensberg, trevägskälet 47/2671, ingår i stråkpott 4. FÖRDELNINGSEFFEKTER Följande diagram illustrerar hur åtgärderna i åtgärdsplanen fördelar sig med avseende på väg- respektive kollektivtrafikåtgärder, större respektive mindre åtgärder, vilken del av stråket och vilka funktionella krav de uppfyller. De mindre åtgärderna, det vill säga åtgärder som förväntas kosta mindre än 5 miljoner kr utgör ca 65% av åtgärdsplanen. Bland de större åtgärderna, ca 35%, återfinns i första hand åtgärder i Herrljunga, så som en GC-väg mellan Herrljunga och Bergagärde (R) och ett paket med trafiksäkerhetsåtgärder genom Herrljunga (R). Fördelning av större och mindre åtgärder Större åtgärder > 5 mnkr Mindre åtgärder < 5 mnkr 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00% ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 7
Generellt I åtgärdsplanen för stråk 3 är en övervägande andel av åtgärderna sådana som i första hand förväntas gynna kollektivtrafiken, över 80 %. Flertalet GC-vägar, hållplatser och pendelparkeringar ingår i denna kategori av åtgärder. Bland vägåtgärderna (ca 20%) återfinns ett vänstersvängfält i Floby (P) och hastighetshöjande åtgärder förbi Floby (P) och mellan rondellerna i Falköping (L). Fördelning av väg- och kollektivtrafikåtgärder Kollektivtrafik Väg 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00% Åtgärder som är generella för stråket, det vill säga skyltning av befintliga pendelparkeringar samt utbyggnad av hållplatsfickor vid hållplatslägen, motsvarar ca 3 % av åtgärderna i åtgärdsplanen. Den allra största andelen åtgärder, ca 80 %, föreslås på delstråket Falköping Vårgårda. Flera större åtgärder, främst i Herrljunga där stråket passerar igenom, bidrar till den procentuellt stora andelen åtgärder på delstråket. Delstråket Tidaholm Falköping motsvarar ca 20 % av åtgärderna i åtgärdsplanen. Stråk 3 går delvis parallellt med stråk 4 och vissa åtgärder på delstråket Tidaholm - Falköping, som tidigare nämnts, ingår därför i åtgärdsplanen för den stråkpotten. Åtgärder fördelade på delstråk Tidaholm - Falköping Falköping - Vårgårda 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00% ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 8
Kortare restid på stråket och mellan målpunkter Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Av de fyra funktionella krav som pekats ut (se del II) förväntas föreliggande åtgärdsplan uppfylla i synnerhet två av dessa mer än de andra, Jämn hastighet och säker väg (ca 37 %) och God intermodalitet (ca 34 %). Jämn hastighet och säker väg förväntas uppnås genom de vänstersvängfält som föreslås samt de hastighetshöjande åtgärderna förbi Floby (P) och mellan rondellerna i Falköping (L). God intermodalitet är sammankopplat med GC-vägar, hållplatser och pendelparkeringar. Övriga funktionella krav utgör sammanlagt ca 25 % (Kortare restid på stråket och mellan målpunkter ca 9%, Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk ca 15%). Åtgärder fördelade på funktionella krav Jämn hastighet och säker väg God intermodalitet 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00% FORTSATT HANTERING AV ÅTGÄRDSPLANEN Trafikverket och Västtrafik lämnar nu över detta förslag till åtgärdsplan till Beredningen för hållbar utveckling (BHU i Västra Götalandsregionen). BHU remitterar förslaget under juni 2011 till berörda kommuner m fl. BHU behandlar sedan förslaget under hösten och under vintern 2011 förväntas ett beslut av Regionstyrelsen/Regionfullmäktige. ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 9
Titel Åtgärdsförslag Stråk 3 Utgivningsdatum april 2011 Produktion Ingrid Winblad, Västra Götalandsregionen Marita Karlsson, Trafikverket Ann-Charlotte Eriksson, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad, Trafikverket Maria Sandén, Trafikverket Karin Westman, Trafikverket Ingela Berndt, Västtrafik Christina Bryvik, Västtrafik Eva Jerninger, Västtrafik
SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras två alternativa förslag, så kallade åtgärdspaket, med satsningar i transportinfrastrukturen. Satsningarna syftar till att, i första hand, stimulera arbets- och studiependlingen i det aktuella stråket och därigenom bidra till regional utveckling och tillväxt. I korthet innefattar åtgärdspaketen följande: ÅTGÄRDSPAKET 1 Pendelparkeringar Skyltning av samtliga pendelparkeringar, Madängsholm, Folkabo (Tidaholm), Floby (Falköping) Vänstersvängfält Marbodal (Tidaholm), Floby (Falköping) Hållplatser Ombyggnad av hållplatslägen till hållplatsfickor (1 000 tkr), belysning vid hållplatser (50 tkr), Madängsholm, Folkabo (Tidaholm), Floby (Falköping), Remmendal (Herrljunga) + påverkansprojekt då hållplatser nya anläggs ÅTGÄRDSPAKET 2 Pendelparkeringar Skyltning av samtliga pendelparkeringar, Madängsholm, Folkabo (Tidaholm), Floby (Falköping) Vänstersvängfält Floby (Falköping) Hållplatser Ombyggnad av hållplatslägen till hållplatsfickor (500 tkr), belysning vid hållplatser (50 tkr), Madängsholm, Folkabo (Tidaholm), Floby (Falköping), Remmendal (Herrljunga) + påverkansprojekt då hållplatser nya anläggs Gång- och cykelvägar Madängsholm - Tidaholm, Herrljunga Bergagärde, Katebo - Herrljunga, Katebo Remmenedal Större åtgärder Åtgärder för att höja hastigheten förbi Floby Trafiksäkerhetsåtgärder i Herrljunga, Övrigt Belysning i Falekvarna, bulleråtgärder mellan rondellerna i Falköping Gång- och cykelvägar Madängsholm Tidaholm, förlängning av cykelfält genom målning förbi Madängsholm, Skörstorp, Herrljunga Bergagärde, Katebo - Herrljunga, Katebo Remmenedal Större åtgärder Åtgärder för att höja hastigheten förbi Floby, trafiksäkerhetsåtgärder i Herrljunga Övrigt Bulleråtgärder mellan rondellerna i Falköping Större åtgärder > 5 mnkr Mindre åtgärder< 5 mnkr Kollektivtrafik Väg Större åtgärder > 5 mnkr Mindre åtgärder< 5 mnkr Kollektivtrafik Väg
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Vision Västra Götaland och regionala mål... 1 Den regionala infrastrukturplanen 2010-2021... 1 Om arbetet med stråk och stråkpotter... 1 Workshop 1... 2 ARBETSSÄTT... 4 Modell... 4 Åtgärdsanalys... 4 Åtgärdsförslag... 6 ÅTGÄRDSANALYS... 8 Inledning... 8 Omvärldsbeskrivning... 8 100-standard... 10 Övergripande funktionshänsyn - potentialer... 11 Funktionella krav på delstråk... 15 Bristanalys... 16 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 21 Inledning... 21 Åtgärdspaketen... 21 Fortsatt arbete... 26 Bilaga 1
BAKGRUND VISION VÄSTRA GÖTALAND OCH REGIONALA MÅL Vägledande för regionens arbete är Vision Västra Götaland - Det goda Livet. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling där de tre dimensionerna den ekonomiska, sociala och den ekologiska förstärker varandra. Fyra perspektiv ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Viktiga inslag för infrastruktur och kommunikationer är regionens roll som internationellt transportnav, en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur samt kollektivtrafik för en gemensam region. Kollektivtrafiken ska erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud och vara en del i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Regionen ska bli rundare och funktionella arbetsmarknader ska bli större för en ökad tillväxt. DEN REGIONALA INFRASTRUKTURPLANEN 2010 2021 Tillväxt och miljö är ledord för den regionala infrastrukturplanen. Planen omfattar totalt 5,8 miljarder kronor för investeringar i regionala vägar, kollektivtrafikanläggningar, statlig medfinansiering till kommuner för trafiksäkerhets- och miljöåtgärder samt samfinansiering för åtgärder i den nationella planen. Nytt för denna planomgång är att pengar, 315 miljoner kronor, avsatts i sk stråkpotter. Stråkpotterna avser nio stråk. OM ARBETET MED STRÅK OCH STRÅKPOTTER År 2005 pekade kommunalförbunden ut nio regionala stråk. Beredningsgruppen för regional utveckling initierade därefter arbetet med nio stråkstudier för att skapa ett gemensamt kunskapsunderlag. Tanken var att genom att analysera sammanhängande stråk finna åtgärder som gav goda effekter på den regionala utvecklingen utifrån stråkens funktionella behov. Istället för enstaka punktinsatser kunde nyttan och effekterna bli större om stråken sågs som sammanhållna länkar i den regionala infrastrukturen. De nio stråkstudierna presenterades i rapporter i mars 2007. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 1
Pengarna till stråkpotter avser kostnadseffektiva åtgärder som var för sig understiger 25 mnkr för väg och 10 mnkr för kollektivtrafik. Potterna är konstruerade med syfte att hantera glappet mellan angelägna behov av åtgärder på stråken och tillgängliga medel och kan ge viktiga erfarenheter inför kommande planomgångar. Det handlar i hög utsträckning om att åtgärda flaskhalsar och genomföra punktinsatser som ger stor nytta och samtidigt förbättrar tillgängligheten på stråken. Huvudsyftet är att skapa bättre möjligheter till arbetspendling på stråken med kollektivtrafik och bil. Ett hela-resan-perspektiv ska anläggas där anslutande gång- och cykelbanor, hållplatser, pendelparkeringar mm beaktas. WORKSHOP 1 Arbetet startade med de fyra stråk där pengar fanns avsatta tidigt under planperioden (stråk 1, 3, 4 och 5). Arbetsgången för stråkpotterna beskrivs i nedanstående figur: Mål (Regionala planen) Underlätta arbets- och studiependlingen Pröva möjligheten med kostnadseffektiva mindre åtgärder Öka kommunala och lokala inflytandet Funktioner (Workshop 1, okt 2010) Hur bör stråken fungera för ökad pendling till arbete och studier? Vilka relationer? Vilka grupper? Kollektivt? Bil? Steget innan konkreta åtgärder Åtgärder (Workshop 2, apr/maj 2011) Hela verktygslådan Kombination av åtgärder Figur 1: Arbetsgång för stråkpotterna I oktober 2010 bjöds samtliga kommuner utmed fyra av de utpekade stråken in till en workshop för att ta del av stråkstudierna och diskutera övergripande relationer och funktioner inom respektive stråk. Särkskilt fokus låg på stråkens funktion kopplat till en möjlig regionförstoring eftersom vidgade arbetsmarknader har visat sig ha en stor betydelse för regionens tillväxt. Bland annat diskuterades vilka relationer, inom och över lokala arbetsmarknadsregioner, där det finns potentialer för ökad studie- och arbetspendling, huruvida de finns särskilda grupper i stråket som måste beaktas med tanke på pendling samt vilka krav man bör ställa på relationernas funktioner (dvs. tid, komfort, framkomlighet ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 2
mm) för att pendlingen med kollektivtrafik, respektive bil, ska öka. I workshopparna lyftes också frågor kring godstransporterna och turismen. Med utgångspunkt i de diskussioner som fördes under workshopen påbörjades sedan arbetet att ta fram åtgärdsförslag för respektive stråk av Trafikverket och Västtrafik. Resultatet av det arbetet presenteras i denna rapport. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 3
ARBETSSÄTT MODELL Systemanalysen togs fram som ett redskap och underlag för länens åtgärdsplanering 2010 2021. De skulle vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion och identifiera brister utifrån mål och behov. Arbetet med åtgärdsförslagen har tagit sin form av de regionala systemanalyserna men anpassat modellen för att passa stråkpotterna. Arbetet har skett i ett antal steg där varje steg bör ses som en del i en förädlingskedja. Modellen nedan illustrerar arbetssättet. Figur 2: Modell för arbetssätt ÅTGÄRDSANALYS Inom ramen för målet med stråkpotterna har ett antal övergripande funktionshänsyn utkristalliserats som anses särskilt viktiga för regional tillväxt och regionförstoring. I första hand handlar det om att skapa bättre möjligheter för arbets- och studiependling på stråken med kollektivtrafik och bil. I andra hand anses det också angeläget att åtgärda flaskhalsar på stråken, underlätta för turism- och godstrafiken samt att föreslå åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Varje stråk är indelat i s.k. delstråk med hänsyn till den relativa funktion delstråket har för stråket som helhet. Ett delstråk sträcker sig oftast mellan två större tätorter och särpräglas genom att det har funktionella krav som är individuella för just den sträckan av stråket. Dessa funktionella krav, eller önskvärda funktioner, kan indelas i 4 kategorier: ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 4
(1) Jämn hastighet och säker väg Innebörd: Likvärdig vägstandard på delstråk och få hastighetsförändringar, vägen upplevs säker för pendlare med bil och pendlar med kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter (hela resan) Exempel på åtgärder: Mindre vägombyggnad, korsningsåtgärder, säkra sidoområden, mitträcke, ta bort anslutningar, viltstängsel, vänstersvängfält, belysning, skyltning, vinterväghållning, hållplatsfickor, gångväg och gc-väg till hpl, väderskydd, röjning (2) Kortare restid på stråket och mellan målpunkter Innebörd: Hög framkomlighet, inga köer och flaskhalsar, resvägen upplevs som snabb och effektiv Exempel på åtgärder: Stigningsfält, vänstersvängfält, förbifart, cirkulationsplats, åtgärder för höjd hastighet, översyn antal hållplatser, minskad restidskvot för kollektivtrafiken (3) God intermodalitet Innebörd: Goda möjligheter att välja och byta ressätt (hela resan) Exempel på åtgärder: Pendelparkering inkl skyltning av befintliga, Gc-väg, tillgänglighetsanpassning, byteshållplats, information om turutbud, realtid och anropsstyrd trafik, samverkan med bilpooler, cykeluthyrning (4) Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Innebörd: Minskad trängsel och effektivare utnyttjande av trafiksystemet, fler resmöjligheter, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan Exempel på åtgärder: Påverkansprojekt, företagsbearbetning och marknadsföring, busskörfält, bussgata, bussprioritering i trafiksignal, utfart från hållplats och färjeläge, byteshållplats, översyn antal hållplatser De funktionella kraven är tillämpliga för samtliga övergripande funktionshänsyn, såväl arbets- och studiependling så som för godstrafiken etc. Genom att möta de individuella kraven på delstråken förväntas också målet med stråkpotterna att uppfyllas. Relationen mellan de båda kan illustreras som följande: ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 5
Figur 3: Relation funktionshänsyn - funktionella krav För varje delstråk har brister eller problem identifierats utifrån ovan nämnda funktionskrav. Detta är ett arbete som påbörjades under workshop 1 tillsammans med kommunerna och har sedan utvecklats och sammanställts av Trafikverket och Västtrafik. Identifieringen av dessa s.k. brister ligger till grund för arbetet med åtgärdsförslagen. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Trafikverket och Västtrafik har bedrivit arbetet med att ta fram åtgärder med utgångspunkt i den bristanalys som gjorts av delstråken. Med de funktionella kraven i minnet har åtgärdsval skett utifrån fyrstegsprincipen (se faktaruta). Summan av alla åtgärder har mynnat ut i två stycken alternativa åtgärdspaket för respektive stråk. Tanken med de två åtgärdspaketen är att de för samma summa (stråkpottens storlek) ska erbjuda två inriktningar för stråkkommunerna att ta ställning till. Förväntade effekter och skillnader åtgärdspaketen emellan presenteras för att ge en uppfattning om olikheten i åtgärdspaketen. FYRSTEGSPRINCIPEN För att få så kostnadseffektiva lösningar som möjligt utifrån identifierade behov tillämpas följande prioritetsordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Det har dock funnits begränsningar för Trafikverket och Västtrafik att ta hänsyn till då val av åtgärder har gjorts. Dessa kan sammanfattas enligt följande: Inga vägåtgärder över 25 miljoner kronor Inga kollektivtrafikåtgärder över 10 miljoner kronor ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 6
Inga åtgärder som kan betraktas som Västtrafiks ordinarie verksamhet Behovet av en funktionell och anpassad kollektivtrafik på stråket är en nyckel till en fungerande arbets- och studiependling. Västtrafik arbetar kontinuerligt med att kollektivtrafiken i länet ska möta kundernas behov. Anpassningen av bussturer till regionala tågförbindelser, ökad turtäthet och förändrade linjeturer är en del av det arbetet som sker inom Västtrafiks verksamhetsbudget. Med stråkpotterna finns möjligheten att skapa förutsättningar för Västtrafiks arbete genom nya eller förbättrade hållplatser, pendelparkeringar, gång- och cykelvägar med mera. Stråkpotterna kan däremot inte användas till det som betraktas som Västtrafiks ordinarie verksamhet. Kommunalförbunden i respektive delregion har initierat ett arbete med att ta fram målbilder för kollektivtrafiken. Arbetet sker i samverkan mellan kommunerna, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket. Målbilder och kollektivtrafikprogram syftar till att på ett mer strategiskt sätt utveckla kollektivtrafiken under tid. Respektive delregion i Västra Götaland presenterar sina långsiktiga visioner och viljeinriktningar för att med hjälp av kollektivtrafiken åstadkomma en god samhällutveckling. Kollektivtrafik är ett medel för regionförstoring och en bättre fungerande arbetsmarknad. Kollektivtrafiken är också en viktig del för omställning av transportsystemet i en mer hållbar riktning. Bättre kollektivtrafik kan också bidra till ökad jämställdhet och andra viktiga sociala samhällsmål. Arbetet med att ta fram en Målbild och kollektivtrafikprogram för Fyrbodal pågår just nu och beräknas vara klart i september 2011. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg antogs i september 2009 och Kollektivtrafikprogram för Skaraborg blev klart i oktober 2010. Inga åtgärder på det kommunala vägnätet Inga hastighetshöjande åtgärder till 90 km/h Trafikverket arbetar mot den långsiktiga ambitionen om jämna 20-tal för hastighetsgränser. Detta innebär att inga nya vägar kan projekteras för 90 km/h. Inga övriga åtgärder som inte uppfyller stråkpotternas syfte ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 7
ÅTGÄRDSANALYS INLEDNING Det här kapitlet beskriver och redovisar kärnan i Trafikverkets och Västtrafiks arbete för att ta fram åtgärdsförslag på stråket. Arbetet har inte kunnat ske förutsättningslöst utan har behövt ta hänsyn till vad som har hänt, händer och ska hända på stråket och i stråkets närhet. Under rubriken Omvärldsbeskrivning presenteras kort vad som hänt sedan stråkstudierna presenterades samt framtida åtgärder på stråket i regional/nationell plan. 100-standard speglar ett idealscenario för stråket där samtliga funktioner för stråkpotterna uppfylls. Detta innebär bland annat en infrastruktur som inte sätter begränsningar för arbets- och studiependlingen samt gods- och turismtrafiken, som är fri från flaskhalsar och där oskyddade trafikanter säkert och tryggt kan transportera sig på stråket. I realiteten existerar dock begränsande faktorer, bland annat samhällsekonomisk nytta och förfogande av ekonomiska medel. Därför är det viktigt att ställa sig frågan var åtgärder gör mest nytta. Under rubriken Övergripande funktionshänsyn potentialer beskrivs utmaningar och frågor som är av särskild betydelse för att utveckla stråket. Beskrivningarna lutar sig mot den tidigare gjorda stråkstudien och de synpunkter som framkom under workshop 1. Detta har i sin tur mynnat ut i identifierandet av funktionella krav på delstråken, det vill säga krav på infrastrukturen som ansetts särskilt viktiga på en viss del av stråket. Givet de ovan beskrivna förutsättningarna har en mer detaljerad form av analys utförts på stråket, en s.k. bristanalys. I bristanalysen beskrivs alla de punkter på stråket som kan tänkas hämma, i första hand, arbets- och studiependlingen och förslag på åtgärder ges. OMVÄRLDSBESKRIVNING SEDAN STRÅKSTUDIERNA Kort om vad som skett på stråket sedan stråkstudierna presenterades. I huvudsak hänger dessa åtgärder samman med hastighetsöversynen på regionala vägar 2010. Inriktningen för hastighetsöversynen var att tvåfältsvägar utan mötesseparering inte skulle ha högre hastighet än 80 km/h. Hänsyn skulle dock tas till stråk för arbetspendling och delsträckor med säkra sidoområden. Dessa villkor gjorde det möjligt att under en övergångsperiod medge hastighetsbegränsningen 90 km/h. Nytt resecentrum har byggts i Falköping för att göra det enklare och smidigare för alla resenärer att byta från tåg till stads- och regionbussar. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 8
Angöringsplatserna för bussar ökar från fem till nio. Nya väderskydd och displayer för trafikinformation har satts upp. Alla busslinjer, både stadsbussar och regionbussar, utgår nu från resecentrum. I Falköping har en kombiterminal byggts med inriktning på att kunna tillgodose de behov som finns i en hamn förutom lastning på båt, en sk Dryport. I första hand har Stora Enso anlagt en virkesterminal där inkommande gods på lastbil söderifrån lastas på järnväg för vidare transport norrut. I framtiden ska terminalen kunna avlasta Göteborgs hamn. I Falköping, vid korsningen väg 46/47 och i Tidaholm, korsningen väg 26/193 har pendelparkeringar byggts. Den senare är inte uppskyltad. I Madängsholm i Tidaholms kommun pågår förstudie för att bygga hållplats o pendelparkering längs väg 193. Från Madängsholm har gc-bana byggts på gamla banvallen fram till väg 193, längs vägen in till Tidaholm finns målade cykelfält, från tätortsgränsen finns separerad gc-bana. Vårgårda/Herrljunga, väg 181, Bråttensby-Vårgårda, omkörningsfält och mötesseparering med målad mittremsa har utförts. Sidoområden har trafiksäkrats på väg 47 för att bibehålla 90km/h. Resterande vägar har 80km/h eller lägre. Förbi Skörstorps by på väg 193 har heldragen kantlinje målats för oskyddade trafikanter och hastigheten sänkts till 60km/h. I Falköping, väg 46/47, har planskild gc-port byggts till nytt handelsområde och kommunen bygger separat gc-väg mellan rondellerna längs väg 46/47. I Tidaholm planeras ny utfart från Marbotorps industriområde vilket innebär att en stor del tung trafik inte kommer att gå i centrala delar av Tidaholm. På uppdrag av Västra Götalandsregionen arbetar Västsvenska turistrådet med en turismstrategi för Skaraborg där syftet är att ge förutsättningar för en fördubbling av turismen i området. OBJEKT I REGIONAL/NATIONELL PLAN Ingared-Alingsås, E20: Ombyggnaden av E20 mellan Ingared och Alingsås pågår och beräknas vara färdig 2012. Sträckan är 9,7km och ska byggas om till motorväg. För att öka trafiksäkerheten byggs 14 km ny lokalväg, 5 km ny gång- och cykelväg, 5 nya broar och två nya trafikplatser. Genomfart Alingsås, E20: E20 genomfart Alingsås finns med i den nationella planen för transportsystemet. Byggstart beräknas ske under 2016-2018. I en förstudie från 2002 föreslås att E20 byggs om till fyrfältsväg i befintlig sträckning med trafikplatser vid Hedvigsberg, Sveaplan, Götaplan och Kristineholm. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 9
Alingsås-Vårgårda, E20: Sträckan Alingsås-Hjultorp finns med i den nationella planen för transportsystemet. Den resterande delen av etappen, från Hjultorp och förbi Vårgårda finns ej med i planen. Byggstart för Alingsås-Hjultorp beräknas ske under perioden 2019-2021. Beslut finns att upprätta arbetsplan för alternativ Skogskorridoren. Delsträckan är 4 km och trolig standard blir motorväg med planskilda korsningar. Trafikplatser föreslås i Bälinge, Hjultorp, Degrabo och Lund. Nuvarande E20 kommer till stora delar att utnyttjas som väg för lokal trafik, långsamtgående fordon och oskyddade trafikanter. Partihallsförbindelsen, E45/E20: Byggnationen av ny förbindelse mellan E20 och E45 på en ca 1 150 meter lång bro, pågår. Partihallsförbindelsen ska koppla ihop E20 vid Ånäsmotet i Göteborg med E45 vid en ny trafikplats i Marieholm. Den ska även anslutas till den kommande älvförbindelsen. Syftet är att avlasta E6 mellan Olskroksmotet och Gullbergsmotet. Avlastningen ger en minskad trängsel och minskad risk för kollisioner. Partihallsförbindelsen 100-STANDARD Ett sätt att öka attraktiviteten för stråket för samtliga trafikanttyper, arbets- och studiependlare, turismtrafik samt godstrafiken, är att vidta åtgärder som gör att 100 km/h är motiverat på vägen. Lägsta standard för 100 km/h är mötesseparerad landsväg. Begreppet innefattar b la minst 13-meters vägbredd, mitträcke och ordnade omkörningssträckor i form av två körfält på minst 35 % av sträckan. Den totala väglängden för stråk 3 i Västra Götalands län uppgår till 216 km. Givet hastighetsbegränsningarna är restiden på stråket 2h 56min med bil, 2h 59 med buss och 3h 11min med lastbil. Restid med tåg mellan Falköping och Göteborg är 1h 7min. Sträckan Vårgårda-Göteborg ingår i nationellt stamvägnät E20 och investeringar tas ur nationell plan och inte ur stråkpotten. Stråk 3 - Restid i minuter Restid idag Restid 100-standard Restidsvinst Bil 154 127 27 Buss (90 km/h) 159 144 15 Lastbil (80 km/h) 171 162 9 Enligt beräkningar som Trafikverket har gjort skulle en utbyggnad till en vägstandard som motiverar minst 100 km/h på hela stråket (Tidaholm-Vårgårda 81,6 km) uppgå till en kostnad av ca 1,1 miljarder kronor (ca 14 miljoner/kilometer). Kostnaden förutsätter en ombyggnad av vägen i befintlig sträckning vilket inte är realistiskt på flera punkter på stråket. Den reella kostnaden för 100-standard är troligtvis därför betydligt högre än 1,1 miljarder. Restidsvinsten på hela stråket skulle bli 27 minuter för bil, 15 minuter för buss (90 km/h) och 9 minuter för lastbil (80 km/h). ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 10
ÖVERGRIPANDE FUNKTIONSHÄNSYN - POTENTIALER ALLMÄNT Stråk 3 sträcker sig mellan kommunerna Tidaholm Falköping Herrljunga Vårgårda Alingsås Lerum Partille Göteborg. Stråket binder samman åtta kommuncentra i Västra Götaland, tre kommunalförbund respektive tre LAregioner. Stråket har en viktig funktion för pendlingen mellan kommunerna och för pendling från stråkkommunerna i det regionala stråket till Göteborgs lokala arbetsmarknad. Stråkkommunernas näringslivsstruktur kompletterar varandra. Att förbättra stråkets funktion innebär att kopplingen kan stärkas till Göteborgs lokala arbetsmarknad, som är diversifierad, stor och växande. Det bidrar till ökad regional tillväxt och mindre sårbarhet för näringslivet och arbetsmarknaden i stråkkommunerna. Stråket fyller också en funktion för tillgänglighet till högre utbildning. Göteborg är i särklass den viktigaste utbildningsorten i Västra Götaland med ett stort utbud av utbildningar genom Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola. En förbättrad funktion av stråket ökar tillgängligheten till utbildning, för befolkning i stråkkommunerna och kommunerna i omlandet. Stråket har också en viktig funktion för pendling från Göteborg till större arbetsplatser längs stråket och till Skövde Högskola. Figur 4: Stråk 3 (grönt) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 11
ARBETS- OCH STUDIEPENDLING I detta stråk spelar tågtrafiken en mycket viktig roll för pendlingen och persontrafiken i stort. Mellan Falköping och Herrljunga sker närmare 60 procent av resorna med kollektivtrafiken. Göteborg är den viktigaste målpunkten i stråket. Den består i realiteten av flera målpunkter som sprider ut sig över ett relativt stort område. Det finns potential för ökat resande med kollektivtrafiken i stråket med en förbättrad kollektivtrafik i Göteborg, t ex genom framkomlighetsåtgärder och en fortsatt utveckling av knutpunkter för att underlätta byten till kollektivtrafiken. Restiden med bil mellan kommunerna på stråket är korta och i de flesta fall är det rimliga pendlingstider (40 minuter). Ett undantag är Tidaholm Herrljunga med närmare en timmas restid. Restidskvoten, förhållandet mellan restid med bil och kollektivtrafik, är låg på stråket. Förklaringen är att de flesta kommuner trafikeras av tåg längs Västra Stambanan. Ett undantag är Tidaholm Herrljunga som har betydligt högre restidskvot än andra sträckor på stråket. För att hela resan ska fungera bra måste byte mellan buss och tåg i Falköping vara lätt och tidseffektivt. Pendling förekommer också i norrgående riktning från Alingsås, Vårgårda, Herrljunga till Floby, Falköping, Tidaholm. En stor del av den pendlingen är till företag med skiftgång, dvs varierande arbetstider, vilket kan vara svårt att kollektivtrafiklägga. Väg 46 mellan Skövde och Falköping ingår inte i stråket men fyller en viktig funktion för pendling till Skaraborgs största LA-region med Högskola. Inom Skaraborg är pendlingen mellan Falköping och Skövde högst. Figur 5: Potential för ökat resande på stråk 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 12
GODSTRAFIK Utöver personresor sker mycket godstransporter på det regionala vägnätet. Lastbilstrafiken på den norra delen av stråket är stor på delen förbi Falköping med drygt 700 fordon per dygn medan antalet längs övriga delar ligger mellan knappt 200 och cirka 400 fordon per dygn. Andelen tung trafik av den totala biltrafiken är med vissa undantag omkring 10 %. Ökningen förefaller i stort sett följa den för personbilstrafiken. E20 hör till de allra viktigaste transportstråken i landet och har lastbilsflöden som varierar från ca 1500 fordon per dygn vid Vårgårda till över 2000 fordon per dygn nära Göteborg. En stor del av denna trafik är internationell och går via färjor till och från Göteborg. Den nya kombiterminalen i Falköping förväntas ge ökade tunga transporter på stråket då flera företag nu ser över möjligheten till intermodala transporter. När funktionen som torrhamn är i drift kommer attraktiviteten antagligen att öka. I Tidaholm planeras ny utfart till väg 193 från Marbotorps industriområde vilket innebär att en stor del tung trafik inte kommer att gå i centrala delar av Tidaholm. Anslutningen kräver en trafiksäker lösning som inte hindrar framkomligheten på stråket. FLASKHALSAR Flaskhalsar är punkter som har en betydlig inverkan på framkomlighet och tillgänglighet på stråket. Att åtgärda en flaskhals förväntas ge mycket goda effekter för stråket som helhet. På stråk 3 finns flera punkter som kan betecknas som just flaskhalsar. Väg 181/183 genom Herrljunga är en utpekad flaskhals på stråket. Sträckan har varit föremål för en vägutredning men finns inte i nuvarande Regional plan för transportinfrastrukturen 2010-2021. Att trafiken går i tätorten innebära låga hastigheter som en konsekvens av konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och vägtrafiken, tät randbebyggelse, bullerstörningar m.m. Remmenedal, väster om Herrljunga, är ett mindre samhälle som väg 181 passerar igenom. Sträckan har varit föremål för en vägutredning men finns inte i nuvarande Regional plan för transportinfrastrukturen 2010-2021. Avståndet mellan bebyggelse och vägen är mycket litet med den konsekvensen att hastighetsbegränsningen är 50 km/h på en längre sträcka. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 13
TURISMTRAFIK Utmed stråket finns många både stora och små turistmål. Turismtrafiken skiljer sig från arbets- och studiependling och godstransporter på flera sätt. Det är inte regelbundna dagliga resor utan är ofta koncentrerade till vissa tider på året eller vissa dagar i veckan, t ex helger. Tidpunkten på dygnet kan vara mer utspridd och inte koncentrerad till morgon och eftermiddag. Det kan innebära att flaskhalsar som utgör ett framkomlighetsproblem för arbetspendling och godstrafik inte är lika märkbart för turismtrafiken. Kollektivtrafik är ofta anpassad för arbetspendling vilket kan innebära att det inte passar lika bra tidsmässigt för turism. Potential för turismtrafik finns genom att åtgärda flaskhalsar i närheten av turistmål samt att se över lokalisering av hållplatser. Det kan även behövas fler bytespunkter för kollektivtrafik och tillgänglighetsanpassning av befintliga hållplatser samt säkra gångvägar till turistmål. Västra stambanan har stor betydelse för den icke bilburna turismen. Möjligheten att förflytta sig internationellt, nationellt och regionalt ut till besöksmål i Skaraborg studeras i projektet Turismstrategi Skaraborg. Större turistmål på stråket: Turbinhusön i Tidaholm, Falbygdens ost i Falköping, Hornborgasjön. OSKYDDADE TRAFIKANTER De oskyddade trafikanterna är en del av arbets- och studiependlarna på stråken. Det finns flera generella fall då särskild hänsyn måste tas till denna grupp för att öka potentialen att pendla. De många stora och små busshållplatser som har dålig tillgänglighet för alla resenärskategorier hämmar kollektivtrafikens attraktivitet. Det kan till exempel gälla hållplatsens lokalisering, möjligheterna för funktionshindrade att använda hållplatsen eller möjligheten för pendlare att parkera. Här finns stor potential till förbättringar. Hållplatser som bara består av en stolpe vid vägen kan innebära en olycksrisk eftersom det ofta inte finns någon säker plats att stå och vänta på bussen. Förbättringspotential finns genom utbyggnad av hållplatsficka eller kanske sammanslagning av hållplatser om säker gångväg finns eller flyttning av hållplats till säkrare läge. Annars kvarstår problemen för gående att gå längs oskyddad väg med hög fordonshastighet! Till och från hållplatser finns potential för förbättring genom fler säkra gångvägar och gångpassager över eller under vägstråket samt strategiska cykelparkeringar. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 14
Pendling längs stråket med cykel kan underlättas genom nya och kompletterade gc-vägar eller exempelvis på gamla banvallar. FUNKTIONELLA KRAV PÅ DELSTRÅK Tre stycken delstråk, på väg respektive järnväg, har pekats ut på stråk 3. Vilka funktionella krav som anses särskilt prioriterade på respektive delstråk varierar. Prioriteringarna har delvis bestämt inriktning för bristanalysen och val av åtgärder. Delstråk och prioriterade funktionella krav är: Tidaholm Falköping (väg) Prioriterat funktionellt krav är: God intermodalitet Falköping Herrljunga Vårgårda (väg) Prioriterat funktionellt krav är: Jämn hastighet och säker väg Falköping Herrljunga Vårgårda Göteborg (järnväg) Prioriterade funktionella krav är: God intermodalitet, Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Tidaholm - Falköping Falköping - Herrljunga - Vårgårda Falköping - Herrljunga - Vårgårda - Göteborg Väg Väg Järnväg Jämn hastighet och säker väg x - Kortare restid på stråket och mellan målpunkter - God intermodalitet x x Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk x ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 15
BRISTANALYS Det vi i detta avsnitt kallar bristanalys har varit en metod och ett arbetssätt för Trafikverket och Västtrafik att identifiera problem och behov på stråken. Arbetet har grundat sig i kommunernas kommentarer och förslag vid workshop 1 samt Västtrafiks och Trafikverkets analyser av stråken. Åtgärdsförlagen, som är en produkt av bristanalysen, har tagit hänsyn till stråkpotternas begränsningar och omfång. I varje steg då åtgärder föreslagits har VT och TRV ställt frågan: Kan vi lösa det här problemet på ett annat sätt? Finns det åtgärder vi inte tänkt på? Det har varit ett sätt att försäkra sig om att fyrstegsprincipen har varit levande och genomsyrat arbetet. Detta har resulterat i en uppsjö av åtgärdsförslag för att stimulera arbets- och studiependlingen på stråken. I vissa fall har det bara funnits ett rimligt alternativ och i andra fall flera. GENERELLT FÖR STRÅKET A. Flertalet pendelparkeringarna på stråket är inte skyltade med vedertagen skyltning för pendelparkeringar (F29 Infartsparkering, Vägmärkesförordningen 2007:90). Varierande skyltning innebär en otydlighet gentemot trafikanterna. Åtgärd: o Skyltning av samtliga pendelparkeringar på stråket B. På flera ställen på stråket finns endast hållplatslägen med stolpar. Detta innebär ett hinder för bakomvarande trafik när bussarna stannar och en trafikfara för oskyddade trafikanter vid vägrenen. Åtgärd: o Utbyggnad av hållplatsfickor med överenskommen minimumstandard C. Vissa hållplaster på stråket upplevs som otrygga. Åtgärd: o Belysning (solenergi) TIDAHOLM - FALKÖPING D. På väg 193, sydväst om Tidaholms tätort, planerar kommunen en ny infart till industriområde Martorp. Mycket av den tyngre trafiken kommer därmed att ledas om, bort från tätorten, till den nya infarten. För att ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 16
skapa en trafikmässigt hållbar situation krävs en infartslösning som inte hindrar den bakomvarande trafiken eller skapar framkomlighetsproblem. Åtgärd: o Vänstersvängfält E. Mellan Madängsholm och Tidaholm sker viss cykelpendling längs de heldragna cykelbanorna i vägrenen. Att oskyddade trafikanter färdas i vägrenen på stråket bedöms som bristfälligt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärd: o Separat GC-väg utmed väg 193 o GC utmed befintlig vägbana F. Korsningen gamla banvallen (nuvarande GC-väg) från Madängsholm och väg 193 bedöms som en strategiskt viktig punkt för studie- och arbetspendling. I dagsläget finns ingen möjlighet att byta till kollektiva färdmedel eller parkera bilen. Åtgärd: o Hållplats + Pendelparkering (Väring-modell) + Påverkansprojekt G. Förbi Madängsholm är hastigheten begränsad till 60 km/h. Orsaken är de många utfarterna och den täta randbebyggelsen. Åtgärd: o o o Förläng cykelfält Byte till eftergivliga stolpar Minimera antalet anslutningar H. Folkabokorset, väg 193/2871, bedöms som en strategiskt viktig punkt för studie- och arbetspendling I dagsläget finns ingen möjlighet att byta till kollektiva färdmedel eller parkera bilen. Åtgärd: o Hållplats + Pendelparkering (Väring-modell utmed lilla vägen ) + GC (200m) + Påverkansprojekt I. Förbi Skörstorp är hastigheten begränsad till 60 km/h. Orsaken är de många utfarterna och den täta randbebyggelsen. ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 17
Åtgärd: o o o o o GC-väg GC-tunnel Stänga anslutningar Byta räcken Omskyltning J. Korsningen väg 47/193 upplevs som otydlig i skymning och mörker. Åtgärd: o Belysning K. Förbi Falekvarna är hastigheten begränsad till 70 km/h. Orsaken är de många utfarterna och bristfälliga plan- och profilstandarden. Åtgärd: o Omkörningsförbud, minimera antalet anslutningar, mitträffling, sidoräcken, omskyltning, belysning FALKÖPING L. Längs Ulricehamnsvägen i Falköping, mellan rondellerna för väg 46 och väg 47, är hastigheten begränsad till 70 km/h. I dagsläget finns inget, med undantag för bulleråtgärder, som hindrar att hastighetsbegränsningen är 80 km/h. Åtgärd: o Bulleråtgärder (plank) FALKÖPING - HERRLJUNGA M. Korsningen väg 47/2671 vid Marka/Odensberg bedöms vara bristfällig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv då vänstersväng måste ske i befintligt körfält på väg 47. Fordon som svänger vänster mot Odensberg upplever det inte bara trafikfarligt utan riskerar också att hindra bakomvarande trafik och därmed begränsa framkomligheten på stråket. Åtgärd: o Vänstersvängfält samt breddning av vägen ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 18
N. Korsningen väg 47/181 bedöms som en framtida strategiskt viktig punkt för studie- och arbetspendling. I dagsläget finns ingen möjlighet att byta till kollektiva färdmedel eller parkera bilen. Åtgärd: o GC (1,7 km) + Pendelparkering + Hållplats + Påverkansprojekt O. Vid Hallabo, väg 181, är hastigheten begränsad till 60 km/h. Orsaken är utformningen av en järnvägsbro under Västra Stambanan. Bron har en mittpelare i vägbanan som vid påkörning i hög hastighet skulle kunna orsaka omfattande skador. Åtgärd: o Ombyggnad av järnvägsbron P. Förbi Floby är hastigheten begränsad till 60 km/h. Orsaken är främst de många utfarterna, den smala vägbanan samt de otillräckliga sidoområdena. Åtgärd: o o Minimera anslutningar, bullervall, räcken, eftergivliga ledningsstolpar, breddning Vänstersvängfält Q. Korsningen väg 2663/181, infarten till Floby, bedöms som en framtida strategiskt viktig punkt för studie- och arbetspendling. I dagsläget finns det möjlighet att parkera bilen på en grusad yta men hållplats och hänvisad parkeringsyta saknas. Åtgärd: o Pendelparkering + Hållplats + Påverkansprojekt HERRLJUNGA - VÅRGÅRDA R. Väg 181 passerar i dagsläget genom Herrljunga tätort. Trafiken genom tätorten innebär en flaskhals i form av låga hastigheter för genomfartstrafiken. Dessutom finns det flera konfliktpunkter mellan fordon och oskyddade trafikanter på sträckan. Bullerstörningar från vägtrafiken är ytterligare ett problem. För delen Bråttensby skola Bergagärde finns en vägutredning från 2004. Inför infrastrukturplaneringen gjordes en samlad effektbedöm- ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 3: TIDAHOLM FALKÖPING VÅRGÅRDA GÖTEBORG 19