Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten



Relevanta dokument
Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

1 Alkohol

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

fakta om alkohol och hälsa

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd

Tidiga interventioner

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

Rekommendationer från Hälsorådet

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Tidiga interventioner

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Alkohol och sjukskrivning

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Levnadsvanor för patienter med

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin,

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Hälsoläget i Gävleborgs län

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension


BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Alkoholberoende, diagnos

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Per 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Riskfaktorers bidrag till DALYs

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

Samtalsteman om alkohol

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Sjukdomsbörda och riskfaktorer i Stockholms län 1990 och 2015

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Transkript:

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården, ca 75 000

Marmot et al. Lancet 1981;1:580

Män, antal DALYs orsakade av alkohol DALY YLL YLD Låg födelsevikt 11 3 8 Cancer i mun och svalg 1081 1032 49 Cancer i matstrupe 1715 1680 36 Levercancer 1223 1205 18 Bröstcancer 0 0 0 Övriga tumörsjukdomar 358 358 0 Diabetes -529-257 -272 Unipolär depression 1987 0 1987

Män, forts DALY YLL YLD Alkoholberoende 28132 9017 19115 Hypertoni 795 667 127 Ishemisk hjärtsjukdom -20460-19447 -1013 Stroke 52 435-383 Levercirros 3641 3231 409 Trafikolyckor 7462 6419 1042 Förgiftningsolyckor 1661 1645 16 Fallskador 1447 859 588 Drunkningsolyckor 942 937 5 Övriga olyckor 4564 3031 1533 Självtillfogade skador 4443 4386 57

Kvinnor, antal DALYs orsakade av alkohol DALY YLL YLD Låg födelsevikt 12 3 9 Cancer i mun och svalg 491 465 27 Cancer i matstrupe 610 596 14 Levercancer 964 950 14 Bröstcancer 3932 3439 493 Övriga tumörsjukdomar 342 342 0 Diabetes -1217-601 -616 Unipolär depression 697 0 697

Kvinnor, forts. DALY YLL YLD Alkoholberoende 6474 2196 4278 Hypertoni 898 700 198 Ischemisk hjärtsjukdom -11088-10527 -562 Stroke -17045-11839 -5207 Levercirros 2078 1757 322 Trafikolyckor 1106 860 247 Förgiftningsolyckor 423 406 17 Fallskador 432 211 221 Drunkningsolyckor 115 113 2 Övriga olyckor 2103 1250 853 Självtillfogade skador 1383 1338 45

Översikt över de tio största riskfaktorerna och hur många DALYs de åsamkar 10 största riskfaktorerna före uppdatering 140000 120000 100000 D A L Y s 80000 60000 40000 20000 Män Kvinnor 0 Högt blodtryck Tobak Högt kolesterol Högt BMI Alkohol Fysisk inaktivitet Lågt intag av frukt och grönsaker Narkotika Osäker sex Järnbrist

Dalys orsakade av alkohol i olika åldrar, data från WHO resp SORAD Alkohol 20000 15000 10000 DAL Y s 5000 0 1: WHO/EURO-A 2: SoRAD -5000-10000 -15000 15-29 30-44 45-59 60-69 70-79 80+ 15-29 30-44 45-59 60-69 70-79 80+ Män Kvinnor

Konsumtionsnivå där dödligheten är lägst

Hur mycket behöver man dricka? Skyddande effekter uppnås vid låg konsumtion: 1 glas/dag för män i 70-årsåldern ½ glas/dag för kvinnor i 70-årsåldern Inga hälsovinster alls <40 år

De som har störst nytta av alkohol är inte de som dricker mest

Spelar dryckestyp någon roll? Antioxidanter i vin teoretiskt intressant, effekt i djurförsök Några studier visat positiv effekt av måttlig konsumtion, ffa av vin, flertalet studier av alkohol generellt U- eller j-formad kurva har man funnit i länder med olika dryckeskultur

Hur farligt är berusningsdrickande? Ökad risk för olycksfall Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom Ökad risk för självmord Gravida: Ökad risk för fosterskada Obs. flertalet studier över alkoholens nytta från länder utan berusningskultur

Fördelar: Gränsvärden: Hur mycket får/kan/bör man dricka Ger råd till medborgaren konsumenten om vad som kan anses riskfritt drickande Ger råd till medborgaren om när risker kan uppstå, och man bör vara försiktig Nackdelar Man uppfattar gränsen som lagom nivå Budskap bör individualiseras

Gränsvärden i olika länder dag/veckokonsumtion Intensivkonsumtion Män Sverige högst 14 glas/v högst 4 glas/tillfälle Australien högst 2 glas/dag högst 4 glas/tillfälle Danmark högst 21 glas/vecka högst 4 glas/tillfälle Storbrit. högst 3-4 glas/dag högst 4 glas/tillfälle USA högst 14 glas/v högst 4 glas/tillfälle Kvinnor Sverige högst 9 glas/v högst 3 glas/tillfälle Australien högst 2 glas/dag högst 4 glas/tillfälle Danmark högst 14 glas/v högst 4 glas/tillfälle Storbritannien högst 2-3 glas/dag högst 3 glas/tillfälle USA högst 7 glas/v högst 3 glas/tillfälle

Rekommendationer Det finns ingen anledning att offentligt rekommendera alkohol som medicin Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer Kontraindikationer: alkoholberoende, leversjukdom, graviditet, medicinering Måttlig alkoholkonsumtion innebär små risker, positiva effekter på vissa tillstånd Skyddande effekter uppnås vid låg konsumtion

Rekommendationer, forts. Restriktiv hållning till alkohol innebär ingen risk att människor går miste om skyddande effekt Berusningsdrickande är i alla åldrar en medicinsk risk, dryckesmönster bör diskuteras med patienter Deprimerade patienter bör rekommenderas avhållsamhet Alkohol som medicin är ej förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet

Jackson et al (editorial) Lancet 2005, december 3 Probably no free lunch Any coronary protection from light to moderate drinking will be very small and unlikely to outweigh the harms. While moderate to heavy drinking is probably coronary-protective, any benefit will be overwhelmed by the known harms