Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning -En litteraturstudie

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap Avdelning för omvårdnad Sara Eriksson Sofia Grahn Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning -En litteraturstudie Factors that can cause stress among nurses in a ward - A literature study Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Datum/Termin: 2011-01-20 Handledare: Mia Forshag Ulla Wrangstål Examinerade lärare: Anna-Lena Berglund Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

SAMMANFATTNING Titel: Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning - en litteraturstudie Factors that can cause stress among nurses in a ward a literature study Avdelning: Kurs: Författare: Handledare: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads Universitet. Omvårdnadsforskningens teori och metod III, examensarbete 15 hp, C-nivå. Sara Eriksson och Sofia Grahn Mia Forshag och Ulla Wrangstål Sidor: 25 Nyckelord: Stress, Sjuksköterska, Vårdavdelning, Omvårdnad Stress är ett av de större arbetsrelaterade hälsoproblemen och är vanligt förekommande inom sjuksköterskeyrket. Höga stressnivåer kan påverka sjuksköterskans hälsa, leda till ouppmärksamhet och därmed riskera patientens säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer de faktorer som som kan kan orsaka orsaka stress stress hos hos sjuksköterskan sjuksköterskor på på en en vårdavdelning. Metoden Metoden var en var en litteraturstudie vilken vilken utformades utformades utifrån utifrån Polit Polit & Becks och modell. Becks modell. Artiklarna Artiklarna söktes i CINAHL söktes i och CINAHL PubMed och och PubMed bearbetades och i bearbetades en urvalsprocess i en bestående urvalsprocess av tre bestående steg. I av sista tre steget steg. I kvalitetsgranskades sista steget kvalitetsgranskades artiklarna med artiklarna hjälp av med en granskningsmall. hjälp av en granskningsmall. Efter urvalsprocessen Efter urvalsprocessen kvarstod 15 artiklar kvarstod som 14 svarade artiklar som mot svarade studiens syfte. mot studiens Av dessa syfte. var Av dessa 12 kvantitativa var 11 kvantitativa och 3 och kvalitativa tre kvalitativa och utgjorde och utgör resultatet i i litteraturstudien. Resultatet presenterades presenteras i i fem sju kategorier innehållande ett flertal stressrelaterade faktorer. Kategorierna som framkom var arbetsbelastning, tidsbrist, sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation och och arbetsmiljö, otillräckliga samt bristfälliga resurser, bristfälliga relationer relationer och höga samt förväntningar. höga förväntningar. Hög Hög arbetsbelastning arbetsbelastning var var den den vanligaste förekommande stressfaktorn bland sjuksköterskor på en vårdavdelning. Godkänd Datum Examinerande lärare

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Vårdavdelning... 4 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar... 4 Stress... 5 Negativ och positiv stress... 5 Effekter i kroppen... 6 Följdsjukdomar... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 7 Metod... 8 Litteratursökning... 8 Urval... 9 Databearbetning... 10 Etiska överväganden... 10 Resultat... 12 Arbetsbelastning... 12 Tidsbrist... 13 Sjuksköterskans arbetsuppgifter... 14 Organisation och arbetsmiljö... 15 Bristfälliga relationer och höga förväntningar... 15 Diskussion... 17 Resultatdiskussion... 17 Metoddiskussion... 19 Klinisk betydelse... 20 Framtida forskning... 20 Slutsats... 21 Referenser... 22 Bilaga 1: Artikelmatris

Introduktion Ett antal studier har visat att stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket (Elfering et al. 2006; Freeney & Tiernan 2009; Golubic et al. 2009 & Sveinsdóttir et al. 2006). Socialstyrelsen (2003) uppger att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och yrken med mycket mänsklig kontakt och ansvar för andra människor. Dessa samband finns framförallt i yrken inom hälso- och sjukvården (Folkhälsorapport 2009). Stress har visat sig vara ett av de största arbetsrelaterade hälsoproblemen (Sveinsdóttir et al. 2006). Enligt Olofsson et al. (2003) har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige och sjukskrivningar blivit vanligare bland sjuksköterskor. Stress bidrar även till att allt fler lämnar yrket självmant (Sveinsdóttir et al. 2006). Detta leder till ökad omsättning av sjuksköterskor vilket även bidrar till minskad personaltrygghet. Sjuksköterskors stress får konsekvenser för både patienter och den egna hälsan (Leiter et al. 1998). Enligt Socialstyrelsen (2005) är det viktigt att kartlägga och analysera vilka risker som finns för att så långt det är möjligt kunna förebygga att vårdskador inträffar. I Sveinsdóttirs et al. studie (2006) framkom att höga stressnivåer ledde till att sjuksköterskan blev självcentrerad och ouppmärksam, vilket i sin tur riskerade patienternas säkerhet. Stressen kunde även leda till att misstag uppstod (Hillhouse & Adler 1997). Enligt arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1160) ska arbetsmiljön vara utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Händelser där en patient drabbats av en allvarlig skada eller utsatts för allvarliga risker i hälso- och sjukvården ska anmälas till Socialstyrelsen (SOSFS 2005:28). Vårdavdelning I litteraturstudien avses vårdavdelning innefatta dygnet runt-vård med inneliggande patienter på ett sjukhus. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Omvårdnad är kärnan i sjuksköterskeyrket och består av åtgärder och samspel mellan sjuksköterskan och patienten (Brilowski & Wendler 2005). Enligt omvårdnadsteoretikern Virgina Henderson (1991) innebär omvårdnad att sjuksköterskan ska hjälpa patienten med handlingar som leder till hälsa och tillfrisknande samt erbjuda bästa möjliga förutsättningar för att kunna göra det. Omvårdnaden ska utföras på ett omsorgsfullt sätt för att hjälpa patienten att klara sig på egen hand. Vårdgivarens speciella funktion är: att hjälpa individen, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Det är också hennes uppgift att hjälpa individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Henderson 1982 s. 55). God omvårdnad kännetecknas av att sjuksköterskan skapar en vårdrelation till patienten som bygger på respekt, ärlighet och klinisk kompetens (Brilowski & Wendler 2005). I begreppet innefattas även flexibilitet, närvaro, beröring och att kunna se personen bakom patienten. Enligt International Council of Nurses (ICN 2007) etiska kod för legitimerade sjuksköterskor finns fyra basala ansvarsområden, vilka är: att främja hälsa, 4

att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Sveinsdóttirs et al. studie (2006) visade att stress ledde till minskad omvårdnadskvalitet och att sjuksköterskorna upplevde svårigheter att uppfylla patienternas behov. Sjuksköterskan ska vårda sin hälsa så att omvårdnaden av patienten inte riskeras (ICN 2007). Sjukvården ska utifrån hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) inge trygghet hos patienten och omvårdnad ska utövas så att kraven på god vård uppfylls. Stress Den som först introducerade stressbegreppet var fysiologiprofessorn Hans Selye (1907-1982) som var verksam från år 1936 fram till sin död år 1982. Selye (1984) använde termerna stressor och stress, för att beteckna stimuli respektive respons. Dessa termer kan även benämnas som stressfaktor respektive stressreaktion. Han såg stress som en ospecifik kroppslig reaktion på alla slags påfrestningar. Med ospecifik menade han att reaktionen blir densamma oavsett vad som stressar individen. Han argumenterade för att denna icke-specifika respons följer ett bestämt, generellt mönster, som han kallade general adaptation syndrome (GAS) vilket delades in i tre faser, alarmfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen. I alarmfasen sker en reaktion som plötsligt uppstår då individen utsätts för stressorer som den inte är helt anpassad för. Om stressorena kvarstår inträder motståndsfasen. Kroppen intar denna fas för att individen ska kunna anpassa sig och upprätthålla sitt motstånd mot stressorer. Om stressen blir långvarig och fortgår utan perioder av avslappning inträder individen i utmattningsfasen. Kroppens försvar kan då inte längre hantera kraven utan stressymtomen uppstår och slutligen utvecklas sjukdom (a.a.) Under 1960-talet utvecklades Selyes modell till en psykologisk teori av psykologiprofessorn Richard Lazarus (1902-2002) (Nationalencyklopedin 2010). Lazarus (1966) menade att det är individens uppfattning av de egna resurserna i förhållande till kraven som var avgörande för om förhållandena i miljön framkallade stress eller inte. Om det uppstod en obalans mellan kraven och de egna resurserna kände sig individen hotad och gjorde allt för att avlägsna denna obalans. Det var alltså inte några objektiva faktorer i miljön utan individens tolkning av dessa som avgjorde arten och graden av stressreaktioner (a.a.). Negativ och positiv stress Enligt Selye (1984) kan stress vara både positiv (eustress) och negativ (distress). Skillnaden mellan positiv och negativ stress beror på hur individen själv uppfattar den (Angelöw 2002). En individ kan uppleva stressiga situationer som ett hot medan andra kan uppleva den som en inspirerande utmaning. Den negativa stressen är förenad med känslor av ilska och aggressivitet och har en skadlig inverkan på organismen (Selye 1984). Negativ stress är en effekt av överstimulans eller understimulans (Frankenhauser & Malmqvist 2010). Tillståndet uppstår då individen inte kan uppnå de krav som ställs på henne eller då kraven ligger för långt under individens prestationsförmåga. Understimulans innebär alltså att förmågor och kunskap hos individen varken används eller utvecklas (a.a.). Stress blir skadlig när individen inte kan anpassa sig till den och ständigt utsätts för nya påfrestningar (Dotevall & Dotevall 1988). 5

Den positiva stressen är förenad med stimulans och positiv energi, vilket ökar hälsa och välmående (Selye 1984). Den kan upplevas som en utmaning och ge energi då det råder jämvikt mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dem (Frankenhauser & Malmqvist 2010). En viss grad av stresspåslag kan höja prestationsförmågan. För att upprätthålla stressen som något positivt krävs det att individen växlar mellan ansträngning och återhämtning (Malmström & Nihlén 2002). Effekter i kroppen Det autonoma nervsystemet styr aktiviteterna i våra inre organ (Martini & Nath 2009). Det kan delas in i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, vilka ger impulser till samma områden i kroppen men har motsatt effekt. Sympatiska nervsystemet aktiveras då människan utsätts för stress. Hjärnan skickar nervimpulser bland annat till binjuren som producerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta leder till ökad slagfrekvens och kontraktionskraft i hjärtat, ökad produktion av glukos, kärlsammandragning med stigande blodtryck och ökad muskelspänning. Salivsekretion och tarmaktivitet minskar, luftrörsmuskulaturen vidgas samtidigt som andningen stimuleras (a.a.). Kroppens reaktion på stress kan yttra sig genom att kämpa eller fly. För att göra kroppen redo för att kämpa eller fly skickar hjärnan signaler till det sympatiska nervsystemet som då drar igång en reaktion med full kraft (Lindgren 2008). Följdsjukdomar Vid stress drar blodkärlen ihop sig vilket orsakar ett stigande blodtryck (Lindgren 2008). Långvarig stress kan bidra till att kolesterolvärdet i blodet blir förhöjt. På sikt kan det stigande blodtrycket och det förhöjda kolesterolvärdet leda till åderförkalkning vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Stress kan även bidra till försämrade levnadsvanor med för lite motion och ohälsosam mat. Det sker även en hormonstörning i kroppen som gör att fettreserver omfördelas till buken vilket även bidrar till utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar (a.a). Vid en längre period av stress ökar risken för att drabbas av utmattningssyndrom (Levi 2001). Symtomen vid utmattningssyndrom är trötthet, likgiltighet, ineffektivitet och avsaknad av motivation. Utmattningssyndrom kan leda till att minnet blir påverkat och individen kan få känslan av att hjärnan arbetar långsammare (Lindgren 2008). Vid långvarig utsatthet för stress ökar risken att insjukna i depression. Vid depression kommer kroppens signalsubstanser i obalans vilket ger sömnbesvär, nedsatt initiativförmåga och nedsatt aptit som följd. Individen kan också få svårigheter att känna känslor, minskad livslust och koncentrationssvårigheter (a.a.). Problemformulering Stress har visat sig vara ett av de större arbetsrelaterade hälsoproblemen. Stressrelaterade sjukdomar har ökat och sjukskrivningar har blivit vanligare bland sjuksköterskor. Stressen påverkar inte bara sjuksköterskorna, utan även övrig personal på vårdavdelningen och framförallt patienterna. Sjuksköterskornas profession innebär ett ansvar gentemot patienten att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Vid stress kan sjuksköterskor begå misstag vilket kan ge konsekvenser för patientens säkerhet och hälsa. För att motverka att stress uppstår är det relevant att veta vad som kan orsaka stress. Ökad kunskap om detta område kan bidra till förändringar för att utveckla en arbetsmiljö som är tillfredsställande för sjuksköterskorna och som uppfyller kraven på god omvårdnad för patienterna. 6

Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. 7

Metod Litteraturstudien utarbetades utifrån Polit och Becks (2008) modell bestående av nio steg vilken gav möjlighet att under processens gång gå tillbaka till tidigare steg för att utöka artikelsökningarna. Modellen tillämpades under litteraturstudiens förlopp (se figur 1). Ta bort irrelevanta och olämpliga referenser 1. Formulera och definiera primära och sekundära frågor 2. Bestäm sökningsstrategi (välj databaser och identifiera nyckelord) 3. Sök relevanta referenser 4. Sortera källor för relevans och lämplighet 5. Läs källmaterial 6.Sammanfatta och inhämta information från studierna Sökning av information för att kunna ta beslut och göra handlingar Identifiera nya referenser 7. Kritiskt granska och utvärdera material 8. Analysera, integrera information, söka efter teman 9. Dra slutsatser, göra en kritisk summering & sammanställa Figur 1. Schematisk arbetsmodell för litteraturstudie, fritt översatt och hämtad ur Polit och Beck (2008, s.108). Litteratursökning I steg ett formulerades syftet med litteraturstudien. I steg två identifierades sökorden Stress occupational, Nursing staff, hospital och Health facility environment som valdes utifrån litteraturstudiens syfte, vilka utarbetades från Swedmed+. De databaser som användes i litteraturstudien var Swemed+, CINAHL och PubMed. I steg tre söktes artiklar i CINAHL och PubMed. I CINAHL söktes Stress occupational som exact major subject heading [MM] och Nursing staff hospital och Health facility environment söktes 8

som exact subject heading [MH]. Sökordet Stress occupational kombinerades med Nursing staff hospital vilket resulterade i 108 träffar. Stress occupational kombinerades med Health facility environment vilket gav sju träffar. I PubMed söktes ämnesorden som All fields. Sökordet Stress occupational kombinerades med Nursing staff hospital vilket resulterade i 174 träffar. Stress occupational kombinerades med Health facility environment vilket gav 14 träffar. Manuella sökningar valdes utifrån tidigare studiers referenslistor vilket resulterade i tre artiklar. Sökresultaten redovisas i tabell 1. Inklusionskriterier för litteraturstudien var granskade artiklar (peer-reviewed) som var publicerade i vetenskapliga tidsskrifter mellan januari år 2000 till oktober år 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Artiklarna kunde vara kvantitativa och kvalitativa och behandla faktorer som orsakar stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Reviewartiklar exkluderades. Urval I steg fyra studerades titel och abstrakt i 303 artiklar vilket resulterade i 32 artiklar till urval 1 vilka överensstämde med studiens syfte och valda inklusions- och exklusionskriterier. Av de 32 artiklarna fanns två dubbletter. I steg fem och sex lästes artiklarna till urval 2 i sin helhet med fokus på artiklarnas metod och resultatdel, vilket resulterade i 12 artiklar. Artiklarna som exkluderades hade inte ett resultat som överensstämde med litteraturstudiens syfte. I steg sju granskades artiklarna från urval 2 enligt Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa/kvalitativa artiklar (Avdelning för omvårdnad 2004). I urval 3 kvarstod 11 artiklar från databassökningen och tre från den manuella sökningen. En artikel exkluderades då bortfallet bedömdes vara för stort för att anses trovärdig, samt att den erhöll låg kvalitet enligt granskningsprotokollet. Tabell 1. Artikelsökning i databaserna CINAHL och PubMed inklusive sökord, sökkombinationer, antal träffar i urval 1, urval 2 och urval 3. Nr Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 1 CINAHL (MM) Stress occupational 1211 2 CINAHL (MH) Nursing staff hospital 2056 3 CINAHL (MH) Health facility environment 4 CINAHL (MM) Stress occupational AND (MH) Nursing staff hospital 5 CINAHL (MM) Stress occupational AND (MH) Health facility environment 694 108 11* 3 3 7 9

1 PubMed Stress occupational [All fields] 2 PubMed Nursing staff hospital [All fields] 3 PubMed Health facility environment [ All fields] 4 PubMed Stress occupational [All fields] AND Nursing staff hospital [All fields] 4093 13140 2600 174 17** 8 7 5 PubMed Stress occupational [All 14 4 1 1 fields] AND Health facility environment [ All fields] Manuella 3 3 Summa: 32 15 14 *En dubbelträff som även finns i sökning 4 och 5 i PubMed. **En dubbelträff som även finns i sökning 4 i CINAHL. Databearbetning I steg åtta kvarstod 14 artiklar, varav 11 var kvantitativa och tre var kvalitativa. Artiklarna lästes individuellt och de delar av resultaten som bedömdes vara relevanta för studiens syfte sammanställdes. Anteckningar och sammanfattningar jämfördes för att undvika att relevant information förbisågs. Resultaten bestod av faktorer där varje faktor diskuterades av författarna för att uppnå en gemensam förståelse av varje enskild faktor. Varje faktor med tillhörande författare skrevs ner på separata papperslappar. Författarna lade ut samtliga papperslappar på ett bord vilket gav en tydlig översikt av alla faktorer som skulle bygga på litteraturstudiens resultat. De faktorer som hade mest liknande innebörd sorterades in i mindre grupper och gjorde att mönster blev synbara. De mindre grupperna bestående av faktorer pusslades ihop med varandra efter passande innehåll och bildade större grupper, vilka utgjorde kategorierna (se figur 2). Det framkom fem kategorier, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. I steg nio enligt Polit och Becks (2008) modell gjordes en kritisk summering och sammanställning av litteraturen. Artiklarna i litteraturstudien redovisas i artikelmatrisen (se bilaga 1). Samtliga faktorer Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 Figur 2. Översikt av databearbetningsprocessen. 10

Etiska överväganden Litteraturstudien utarbetades efter ett systematiskt arbetssätt utifrån Polit och Becks (2008) arbetsmodell. Under datainsamlingen eftersträvades ett objektivt synsätt där förförståelse sattes åt sidan. Etiska överväganden beaktades i samband med översättning från engelska till svenska för att undvika översättningsfel eller feltolkningar. Lexikon har använts för att översätta svåra ord till svenska och svårförstådda stycken har diskuterats för att sedan överersättas. Citat skrevs på originalspråk för att undvika missförstånd. Resultatet i litteraturstudien baserades på de utvalda artiklarnas resultat. I litteraturstudier får inte fusk och oärligheter förekomma, med det avses avsiktlig förvrängning och plagiering av data (CODEX 2010). 11

Resultat Resultatet baseras på 14 artiklar (se bilaga 1), varav 11 var kvantitativa och tre var kvalitativa, som studerat faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Utifrån studiens resultat utarbetades fem kategorier (se figur 3), vilka var arbetsbelastning, tidsbrist, sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation och arbetsmiljö samt bristfälliga relationer och höga förväntningar. Figur 3. Översikt av faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Arbetsbelastning I denna kategori framkom att hög arbetsbelastning, respektive låg arbetsbelastning, brist på personal och omvårdnad av svårt sjuka och döende patienter var bidragande faktorer till stress. Hög arbetsbelastning har enligt ett flertal studier visat sig vara en vanlig bidragande faktor till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Freeney &Tiernan 2009; Lu et al. 2007; Mäkinen et al. 2003; Olofsson et al. 2003; Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson et al. 2002; Tyson & Pongruengphant 2004). En sjuksköterska uttryckte detta på följande vis: I could be exhausted because it s a very heavy ward where I work. There s a lot of patients that are total nursing care... we never seem to get any break...i suppose more staff. If it wasn t so busy and so heavy and if you didn t have to do so much... (Freeney & Tiernan 2009 s.1560) 12

Samtidigt visade studier av Lu et al. (2007) och Sveinsdóttir et al. (2006) att stress även kunde orsakas av låg arbetsbelastning då sjuksköterskorna ansåg ha för lite arbete att göra. Detta medförde att sjuksköterskorna kände sig tvingade att se upptagna ut (Lu et al. 2007). Arbetsbelastningen blev högre då det rådde brist på personal (Freeney & Tiernan 2009; Hays et al. 2006; Landa et al. 2008; Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003). Personalbristen berodde bland annat på otillräcklig täckning under semestertider och vid sjukdom (Freeney & Tiernan 2009). Trots den rådande personalminskningen (Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson et al. 2002) rekryterades inte ny personal (Freeney & Tiernan 2009). Well it s really inadequancy, I must say. It s also related to staff shortages, that there s always a shortage of nurses and staff in general (Olofsson et al. 2003 s. 355). Stressiga situationer uppkom för sjuksköterskorna då de hade svårt sjuka patienter som behövde mycket hjälp (Elfering et al. 2006; Hays et al. 2006; Lu et al. 2007). Yes it really is so stressful, then you realize that the relatives are also waiting to talk. Maybe while you have anxious and very demanding patients... (Olofsson et al. 2003 s. 354). Ytterligare en arbetsbelastning för sjuksköterskorna var att komma i kontakt med patienters lidande och död (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Hays et al. 2006; Lu et al. 2007; Tyson & Pongruengphant 2004). Detsamma gällde när livsuppehållande behandling gavs till döende patienter (Hays et al. 2006; Landa et al. 2008). Den höga arbetsbelastningen var mer eller mindre stressande beroende på hur sjuksköterskorna kunde hantera sina känslor, samt vilken självkännedom de hade (Landa et al. 2008). Även sjuksköterskornas ålder och anställningstid kunde vara en orsak som bidrog till mer eller mindre stress hos sjuksköterskorna (Chang et al. 2006; Landa et al. 2008). Tidsbrist Under denna kategori framkom att tidsbrist orsakade stress hos sjuksköterskorna, vilket medförde brister i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna uppgav i ett flertal studier att tidsbrist var en bidragande faktor till stress (Elfering et al. 2006; Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003; Tyson et al. 2002). Tidsbristen medförde att sjuksköterskorna inte hann med alla arbetsuppgifter de önskade att utföra (Olofsson et al. 2003), vilket gjorde att en del av sjuksköterskorna inte prioriterade sina raster (Elfering et al. 2006). Brist på tid orsakade även försening i de omvårdnadsåtgärder som var tvungna att genomföras (Elfering et al. 2006). Tiden för patienterna var heller inte tillräcklig på grund av den ökande mängd administrativa uppgifter (Freeney & Tiernan 2009; Olofsson et al. 2003). En sjuksköterska beskrev problemet på följande vis: You lose the whole benefit of care, there s so much paperwork, telephones ringing, paper everywhere, more and more. You lose the patient along the way. That s what happens (Olofsson et al. 2003, s. 355). 13

Sjuksköterskans arbetsuppgifter Under denna kategori framkom att sjuksköterskornas ansvarsområde, vilket innefattade flera arbetsuppgifter var en orsak till stress. Sjuksköterskorna blev stressade då de förväntades vara tillgängliga för flera personer samtidigt. Sjuksköterskornas rädsla för att begå misstag var också en bidragande faktor. Studier visade att sjuksköterskorna var stressade över att ha ett omfattande ansvarsområde vilket innefattade flera arbetsuppgifter (Hays et al. 2006; Lu et al. 2007; Mäkinen et al. 2003; Sveinsdóttir et al. 2006). De ansåg att det var påfrestande att bära ett ansvar gällande individers liv (Freeney & Tiernan 2009).... the sort of stuff which is potentially fatal and you are responsible for checking it... (Freeney & Tiernan 2009 s. 1560). Enligt Lu et al. (2007) studie upplevde sjuksköterskorna osäkerhet över vilket arbetsområde de skulle vidta. De var tvungna att göra prioriteringar i sitt arbete (Hays et al. 2006; Olofsson et al. 2003; Tyson & Pongruengphant 2004), vilket var stressande då det i flera fall visade sig vara svårt att fatta beslut om vad som i första hand skulle utföras (Olofsson et al. 2003). I en studie av Sveinsdóttir et al. (2006) ansåg vissa sjuksköterskor att arbetsuppgifterna betraktades som enformiga och saknade variation. Sjuksköterskorna hade ett flertal arbetsuppgifter att utföra vilket gjorde det svårt att räcka till för att tillgodose ställda förväntningar (Hays et al. 2006; Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003; Sveinsdóttir, et al. 2006). De förväntades vara tillgängliga för flera personer samtidigt, såsom patienter, anhöriga, undersköterskor och läkare, vilket ledde till det dåliga samvetet att inte kunna vara tillhands för alla som behövde deras hjälp (Olofsson et al. 2003). Sjuksköterskorna kunde tappa koncentrationen (Elfering et al. 2006) när de hela tiden blev avbrutna i sitt arbete; de hann aldrig slutföra en uppgift innan en ny skulle påbörjas (Olofsson et al. 2003). En sjuksköterska uttryckte följande: You never get any peace, never get done with anything, always interrupted by ringing telephones. During all this an assistant nurse comes and some patient is ill and you have to run. Then run from that to talk on the phone with a relative who s calling and worried. Then rounds have to be done. These constant interruptions. While I m supposed to do these things I want to get out and see the patients, what am I sitting here and documenting? How is the patient? How is he or she really feeling? (Olofsson et al. 2003, s. 354) Arbetsuppgifterna innefattade bland annat att sjuksköterskorna skulle kunna handha ny teknik (Lu et al. 2007) och följa de kontinuerligt ändrade kraven för läkemedel (Su et al. 2008). Förändringarna väckte motstånd hos sjuksköterskorna och kunde orsaka stress hos många (Lu et al. 2007). Sjuksköterskorna hade ett flertal arbetsuppgifter att fokusera på, vilket innebar en risk för att dokumentationen skulle bli felaktig eller ofullständig (Elfering et al. 2006). Likaså fanns det risk för att förberedelserna inför olika behandlingar skulle bli bristfälliga (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Landa et al. 2008) eller att behandlingen skulle gå fel (Elfering et al. 2006; Hays et al. 2006). Sjuksköterskorna var ibland tvungna att utföra arbetsuppgifter som inte låg inom deras kompetens (Lu et al. 2007; Tyson & Pongruengphant 2004). Rädsla för att begå misstag och tanken på deras möjliga konsekvenser skapade stress hos sjuksköterskorna (Sveinsdóttir et al. 2006). 14

Organisation och arbetsmiljö Under denna kategori framkom att sjuksköterskorna var stressade över de dåliga arbetsvillkoren på vårdavdelningen. Det framkom även att sjuksköterskorna kände sig stressade över att följa de etiska riktlinjerna och tillämpa nya regler. Även brist på resurser orsakade stress hos sjuksköterskorna. Den fysiska arbetsmiljön kunde även orsaka stress. I en studie av Lu et al. (2007) påstod sjuksköterskorna att de obekväma arbetstiderna, den höga omsättningen på personal och de dåliga arbetsvillkoren på vårdavdelningen framkallade stress. Sjuksköterskorna kände sig inte delaktiga och kunde inte påverka sin egen arbetssituation (Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003). De hade gjort ett flertal försök att beskriva arbetssituationen och hur det kändes att arbeta under dessa förhållanden, men utan respons från arbetsledningen (Olofsson et al. 2003; Tyson & Pongruengphant 2004). Vårdavdelningarna fungerade inte som de borde, vilket ledde till att sjuksköterskornas förtroende för organisationen var svagt (Elfering et al. 2006; Hays et al. 2006; Olofsson et al. 2003). We talk every day about our situation at work, we do. Then you feel hopelessness. It feels like you can t do anything about it (Olofsson et al. 2003 s. 355). Sjuksköterskorna ansåg att det kunde vara svårt att följa och tillämpa nya regler och förordningar. De etiska riktlinjerna kunde göra sjuksköterskorna stressade, då det var svårt att handla etiskt korrekt i alla situationer (Sveinsdóttir et al. 2006). I en studie av Lu et al. (2007) och Sveinsdóttir et al. (2006) framkom att det fanns en brist på resurser i arbetet, vilket ansågs vara stressande enligt sjuksköterskorna. Studien av Applebaum et al. (2010) visade att det fanns en signifikant koppling mellan arbetstillfredsställelse och stress. Sjuksköterskornas löner (Freeney & Tiernan 2009; Tyson & Pongruengphant 2004), utvecklingsmöjligheter (Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson & Pongruengphant 2004) och anställningstrygghet (Lu et al. 2007) minskade med brist på ekonomiska resurser. Den dåliga lönen beskrevs som förnedrande av sjuksköterskorna, vilket fick dem att känna att deras hårda arbete förbisågs (Freeney & Tiernan 2009). I mean the salary is very poor (Freeney & Tiernan 2009 s.1561). Faktorer i den fysiska arbetsmiljön påverkade sjuksköterskornas välbefinnande och upplevelse av stress, det vill säga färgen på väggarna, ljusstyrkan i rummen, lukten (Hays et al. 2006) och ljudnivån (Applebaum et al. 2010; Hays et al. 2006) på avdelningarna. Enligt sjuksköterskorna i Freeney och Tiernans (2009) studie ansågs omklädningsrummen vara för små och personalrummen bristfälliga. Bristfälliga relationer och höga förväntningar Under denna kategori framkom att stress kunde orsakas av bristfälliga relationer, vilket bland annat innefattade konflikter och brist på respons på arbetsplatsen. Det framkom även att sjuksköterskorna blev stressade av de höga förväntningarna från omgivningen. Sveinsdóttirs et al. (2006) studie visade att bristfälliga relationer med patienter, anhöriga, medarbetare och handledare kunde orsaka stress hos sjuksköterskor. I ett flertal studier uppgav sjuksköterskorna att det förekom konflikter med läkare (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007) och styrelsen (Freeney & Tiernan 2009; Landa et al. 2008; 15

Tyson et al. 2002) samt sjuksköterskor emellan (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Landa et al. 2008; Mäkinen et al. 2003) vilket gav en otrevlig atmosfär (Freeney & Tiernan 2009). Sjuksköterskorna blev stressade när kommunikationen i arbetsgruppen var otillräcklig, då detta ledde till bristande återkoppling samt oklar ansvarsfördelning (Sveinsdóttir et al. 2006). Enligt Olofsson et al. (2003), Sveinsdóttir et al. (2006) och Tyson et al. (2002) ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att koppla bort arbetet under sin lediga tid. Detta påverkade relationerna med vännerna och tog energi från familjen (Olofsson et al. 2003).... if there s been too much then when I come home I can start, did I do that, did I talk to her oh God I didn t say that about that patient. Things like that. (Olofsson et al. 2003 s. 354). I studien av Olofsson et al. (2003) hade sjuksköterskorna erfarenheter av att inte bli erkända av deras närmaste chefer, de blev inte sedda och saknade känslomässigt stöd; vilket stärkte upplevelsen av stress. Sjuksköterskorna uppgav att cheferna aldrig frågade dem hur arbetet gick eller hur de mådde. En sjuksköterska beskrev följande: I miss that in health care, it s so seldom somebody says how they think things are going or how things are, you did that well, it can be negative too, you should change that if you just got something then they see you anyway. I don t think there s much of that. (Olofsson et al. 2003, s. 354). Det framkom även att brist på positiv och negativ respons från arbetsledningen ökade känslan och upplevelsen av stress i arbetet då sjuksköterskorna inte hade någon att vända sig till (Freeney & Tiernan 2009; Olofsson et al. 2003). En sjuksköterska uttryckte följande: Just when it comes to support in your work you actually don t get much at all. Instead it s how you should work, and which times and practical things like, but then that s it. Such bad support from above and such a lack of interest from supervisors, I ve never experienced it before (Olofsson et al. 2003, s. 354). Sjuksköterskorna uppgav att kvaliteten på stöd från handledare var bristfällig (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Landa et al. 2008; Lu et al. 2007; Tyson & Pongruengphant 2004) samt att de saknade handledning vid sorg och förlust (Lu et al. 2007). I en studie av Lu et al. (2007) blev sjuksköterskorna stressade av de orealistiskt höga förväntningarna från omgivningen. Höga förväntningar fanns bland annat från handledare (Tyson & Pongruengphant 2004), läkare, avdelningschefer och samhället (Su et al. 2008). I Sus et al. (2008) studie från Taiwan fanns en norm bland sjuksköterskorna som innebar att de skulle vara flitiga, hårt arbetande och tåliga. De höga kraven upplevdes som stressframkallande. Läkarna såg sjuksköterskorna som tjänarinnor. En sjuksköterska uttryckte detta på följande vis: Nurses are only the handmaids who work for them. We are female and we better not saying a word. We have to act as a traditional woman (Su et al. 2008 s. 3176). 16

Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Utifrån resultatet framkom ett flertal stressrelaterade faktorer som delades in i fem kategorier, vilka var arbetsbelastning, tidsbrist, sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation och arbetsmiljö samt bristfälliga relationer och höga förväntningar. Litteraturstudiens resultat kommer att jämföras med tidigare artiklar, vars studier behandlar stress hos sjuksköterskor. Resultatdiskussion Utifrån resultatet i litteraturstudien framkom det att hög arbetsbelastning var den vanligast rapporterade stressfaktorn, vilket även påvisats av Billeter-Koponen och Fredén (2005), Demerouti et al. (2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005), Payne (2001) och Stordeur et al. (2001). I litteraturstudien framkom även att låg arbetsbelastning kunde bidra till stress, författarna kunde dock inte hitta något belägg för detta i tidigare studier. Det kan möjligtvis bero på att det är en ovanlig stressorsak bland sjuksköterskor på vårdavdelningar. Enligt resultatet i litteraturstudien var brist på personal en vanligt förekommande stressfaktor, vilket överensstämmer med resultatet från Berland et al. (2008), Demerouti et al. (2000), Kälvemark et al. (2004) och Stordeur et al. (2001). I en studie av Kälvemarks et al. (2004) ansåg sjuksköterskorna att frånvaro på grund av sjukdom var ett stort problem. Sjuksköterskorna som var hemma från arbetet på grund av sjukdom fick dåligt samvete då de upplevde att de svek sina arbetskamrater, samtidigt som sjuksköterskorna på avdelningen blev stressade över den tunga arbetsbördan som uppkom då det var brist på personal. Underbemanningen på avdelningarna resulterade i minskade möjligheter att bistå patienterna med den vård som de var i behov av (Berland et al. 2008). Litteraturstudiens resultat visade att stressiga situationer för sjuksköterskorna var då de hade svårt sjuka patienter som behövde mycket hjälp. Det var en arbetsbelastning för sjuksköterskorna att komma i kontakt med patienters lidande och död, vilket även framkom i Bratt et al. (2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005), Lambert och Lambert (2001) och Paynes (2001) studier. Tidsbrist har även i tidigare studier (Billeter-Koponen & Fredén 2005; Demerouti et al. 2000; Kälvemark et al. 2004; Stordeur et al. 2001) visat sig vara en stressframkallande faktor. Tidsbrist skapade problem då sjuksköterskorna inte hann utföra sina önskade uppgifter. Det administrativa arbetet var tungt och krävde mycket tid, vilket blev på bekostnad av patienternas omvårdnad. Enligt Billeter-Koponen och Fredén (2005) och Kälvemark et al. (2004) kräver det administrativa arbete mer och mer utrymme, vilket styrks av litteraturstudiens resultat. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) ska sjuksköterskorna kunna observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd. Enligt Billeter-Koponen och Fredén (2005) tar sjuksköterskorna på sig mer och mer ansvar. Precis som i litteraturstudien blev sjuksköterskorna stressade över att de hade flera arbetsuppgifter som de ska hinna med under arbetsdagen, vilka bland annat innefattade 17

vårdande av patienter, tillgänglighet för anhöriga, ansvar för de medicinska uppgifterna och dokumentation (a.a.). Trots den höga arbetsbelastningen var arbetsuppgifterna tvungna att utföras, vilket var stressande för sjuksköterskorna då de kände till sina begränsningar (Billeter-Koponen & Fredén 2005). På grund av alla arbetsuppgifter som sjuksköterskorna skulle hantera fanns det risk för att behandlingar skulle bli bristfälliga eller gå fel, detta angav även sjuksköterskor i Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005) och Paynes (2001) studier. Enligt den etiska koden för sjuksköterskor (ICN 2007) ska sjuksköterskan sköta sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras. Detta kan bli problematiskt då flera faktorer i sjukhusmiljön framkallar stress. I litteraturstudien framkom att sjuksköterskorna förväntades vara tillgängliga för flera personer samtidigt, såsom patienter, anhöriga, undersköterskor och läkare, vilket överensstämmer med Billeter-Koponen och Fredén (2005) studie. Kälvemarks et al. (2004) angav att sjuksköterskorna hela tiden skulle finnas tillgängliga för patienterna. Exempel på en sådan situation var då patienterna blev upprörda när de hade kallat på hjälp utan att få omedelbar respons, något som sjuksköterskorna upplevde som stressande. I Berlands et al. (2008) studie uppgav sjuksköterskorna att stressen bidrog till att patienterna inte blev hörda samt att deras frågor ignorerades, vilket gjorde att sjuksköterskorna fick dåligt samvete vilket resulterade i än mer stress. I litteraturstudien framkom, liksom även i Muncer et al. (2001) och Severinssons (2003) studier att sjuksköterskornas känsla av att inte kunna påverka sitt eget arbete var en bidragande faktor till stress. De kände sig inte delaktiga och saknade respons från arbetsledningen. Enligt Lambert och Lambert (2001) hade sjuksköterskorna ett svagt förtroende för organisationen, vilket litteraturstudien bekräftar. Sjuksköterskorna ansåg att det var svårt att alltid följa och tillämpa regler och förordningar. Liksom i vår studie, fann Kälvemarks et al. (2004) studie att sjuksköterskorna ansåg det vara svårt, nästintill omöjligt, att agera i enlighet med alla föreskrifter och riktlinjer. De ansåg att det uppfattas som oetiskt att tvingas välja mellan individer som alla är i behov av hjälp. Det var stressande för sjuksköterskorna att alltid behöva handla etiskt i alla situationer (Severinsson 2003). Litteraturstudien visade att stress kunde orsakas av brist på väsentliga resurser vilket även Billeter-Koponens och Fredéns (2005) och Kälvemarks et al. (2004) studier påvisade. Sjukhusens brist på ekonomiska resurser ansågs drabba sjuksköterskornas löner. Detta medförde att de kände sig förnedrade och underskattade (Kälvemark et al. 2004). Författarna fann få studier som tog upp sjuksköterskans löneförhållanden. Dock är författarnas erfarenhet att denna fråga ofta diskuteras bland sjuksköterskor på vårdavdelningar. Enligt ICN (2007) ska sjuksköterskan verka för gott samarbete med övrig personal. De ska kunna samarbeta med personalen, både på sin egen arbetsplats och inom andra distrikt, exempelvis hemtjänsten och socialtjänsten (Dahlborg-Lyckhage 2010). I likhet med resultatet i litteraturstudien framkom att bristande sammanhållning (Bratt et al. 2000; Demerouti et al. 2000; Stordeur et al. 2001) och återkoppling (Severinsson 2003) 18

bidrog till stress hos sjuksköterskorna. De saknade kollegor att diskutera etiska dilemman med (Severinsson 2003). I litteraturstudien ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att koppla bort arbetet under sin lediga tid, vilket påverkade relationerna med vännerna och tog energi från familjen. Detsamma visade sig i Billeter-Koponen och Fredéns (2005) studie. Vid traumatiska upplevelser på arbetet behövs sympati från familj och vänner, vilket dock kan påverka relationerna på ett negativt sätt. Det finns risk för att samtalsämnena framförallt kommer kretsa kring sjuksköterskans arbetssituation. En orsak till stress var att sjuksköterskorna saknade socialt stöd från kollegorna på sina arbetsplatser, vilket även framkom i studier av Bratt et al. (2000), Demerouti et al. (2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005), Lambert och Lambert (2001), Muncer et al. (2001), Payne (2001), Severinsson (2003) och Stordeur et al. (2001). Författarna tror att det är viktigt att sjuksköterskan blir sedd och får stöd. Eftersom sjuksköterskorna arbetar med sjuka människor kan det vara svårt att inte bli känslomässigt påverkad, vilket kan göra att de bär på tunga känslor som de behöver dela med kollegor som har liknande erfarenheter. Författarnas erfarenheter från en stressig vårdavdelning är att stressen orsakar bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskorna, då det är mycket att göra och lite tid finns för att prata om känslor och upplevelser. Sjuksköterskorna blev stressade av de orealistiskt höga förväntningarna från omgivningen. De höga förväntningarna från övrig personal, patienterna och deras anhöriga framkallade känslor av att inte vara tillräckliga (Billeter-Koponen & Fredén 2005). I Sus et al. (2008) studie från Taiwan framkom att läkarna ansåg att sjuksköterskorna skulle agera som deras tjänarinnor. Dock rapporterades detta inte av någon annan studie. Det kanske kan bero på att landet är mer konservativt och inte kommit lika långt i sitt jämställdhetsarbete. Metoddiskussion Litteraturstudien utarbetades efter en modell som Polit och Beck (2008) har utformat (se figur 1). Modellen består av nio steg som har tillämpats under processen. I denna litteraturstudie användes 14 artiklar som beskrev de faktorer som kunde orsaka stress hos sjuksköterskan på en vårdavdelning, varav 11 var kvantitativa och tre var kvalitativa. Artiklarna som ingick i studien ansågs relevanta utifrån studiens syfte samt höll en vetenskaplig kvalitet enligt granskningsprotokoll (Avdelning för omvårdnad 2004). Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed och begränsades till åren 2000-2010. Till en början valde författarna att begränsa sökningen för publicering till 2005-2010 för att använda så aktuell forskning som möjligt, vilket sedan ändrades då för få artiklar besvarade syftet med litteraturstudien. Databassökningarna resulterade i ett flertal kvantitativa artiklar, då få kvalitativa artiklar överensstämde med syftet. Därför genomfördes 3 manuella sökningar som resulterade i 3 kvalitativa artiklar. Eftersom majoriteten av artiklarna var kvantitativa var det svårt att få ett beskrivande resultat, dock var de kvantitativa artiklarna sakliga och gav en tydlig bild över vilka faktorer som orsakade stress. Artiklarnas resultat redovisades i tabeller innehållande olika stresskalor vilka innefattade ett visst antal stressfaktorer. En viss 19

tolkning har gjorts då vissa faktorers innebörd var svårförstådda. Artiklarna var skrivna på engelska vilket medförde en risk att information förbisågs eller feltolkades vid översättning. Författarna försökte undvika detta då båda läste igenom artiklarna och diskuterade svårförstådda stycken. Författarna fann flertalet artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, då efterforskning av manuella artiklar utfördes, vilka inte uppkom vid databassökningen. Därmed var sökorden något bristfälliga, trots att de utformades efter syftet med litteraturstudien. Artiklarna som valdes ut hade alla olika syften. Dock tog varje artikel upp stressfaktorer i resultatet. Det fanns ingen artikel som endast fokuserade på faktorer som kunde orsaka stress hos sjuksköterskorna, vilket författarna ansåg vara en svaghet då en inriktad studie skulle kunna ha erbjudit ytterligare material till litteraturstudien. En annan svaghet i litteraturstudien var att fem av artiklarna hade stora bortfall. Författarna valde likväl att ta med artiklarna då de förövrigt höll en god nivå enligt granskningsprotokoll. Artikeln som exkluderades efter urval 2 i litteraturstudien uppvisade ett än större bortfall, samt höll en lägre kvalitet enligt granskningsprotokoll, vilket gjorde att författarna inte valde att ta med den. Två av artiklarna i litteraturstudien hade samma författare, då studierna hade olika syften och utfördes olika år ansåg författarna att båda artiklarna kunde inkluderas. Ett flertal tidigare studier överensstämmer med litteraturstudiens resultat, vilket är en bekräftelse på att metoden är giltig och har en god validitet. Klinisk betydelse Resultatet av litteraturstudien kan leda till en ökad förståelse hos organisationen och vårdpersonal av vilka faktorer som orsakar stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Det kan vara av betydelse för landstingsledningen och personalansvariga att få kännedom om vilka faktorer som leder till stress hos sjuksköterskor. Ökad kunskap ger förutsättningar för utformande och applicering av preventiva åtgärder. Sådana åtgärder skulle kunna bidra till en minskning av stressens negativa konsekvenser. Av egna erfarenheter anser författarna att stress är vanligt förekommande och att sjuksköterskorna på vårdavdelningarna redan har en uppfattning om vad som orsakar stressen. Författarna anser att sjuksköterskorna saknar inflytande och har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Därför borde ledningen ta del av denna litteraturstudies resultat, därmed skulle det kunna få en klinisk betydelse för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Framtida forskning Aktuellt forskningsområde är relativt välstuderat. Dock finns få kvalitativa studier inom ämnet. Med tanke på hur vanligt förekommande stress är på vårdavdelningar är det anmärkningsvärt att så få kvalitativa studier har genomförts. Författarna anser därför att fler kvalitativa studier borde utföras då de ger en omfattande och beskrivande bild av sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Ytterligare områden som skulle kunna vara av intresse att studera är hur sjuksköterskorna påverkas av stress och hur sjuksköterskornas stress inverkar på patienterna. I litteraturstudien framkom endast negativa stressfaktorer. Det skulle därför vara intressant att studera om det finns stress som kan inverka positivt hos sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. 20

Slutsats Stress sänker omvårdnadskvaliteten och patientsäkerheten. Personalbrist, tidspress och att ständigt vara tillgängliga för patienterna är bara några av resultatets stressrelaterade faktorer hos sjuksköterskorna på en vårdavdelning. Den höga arbetsbelastningen kan bidra till att sjuksköterskorna gör misstag vilket riskerar patienternas säkerhet. Omvårdnaden av patienterna blir bristfällig då sjuksköterskorna har ett administrativt och medicinskt ansvar samtidigt som de ska ha ansvar för flera patienter. Konflikter och bristfälliga relationer ger en känsla av minskat stöd och missnöje på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna behöver stöd och respons då den höga stressen påverkar sjuksköterskans arbete. Om landstingsledningen och personalansvariga tar sitt ansvar för att undvika stress så långt det är möjligt på vårdavdelningarna skulle det kunna bidra till en mer hälsosam miljö för både sjuksköterskorna och patienterna, samt en ökad patientsäkerhet. 21

Referenser Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur. Applebaum, D., Fowler, S., Fiedler, N., Osinubi, O. & Robsen, M. (2010). The impact of environmental factors on nursing stress, job satisfaction, and turnover intention. The Journal Of Nursing Administration. 40, 323-328. Avdelning för omvårdnad, tidigare Institution för hälsa och vård. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp (Kurskod: OMGC21, rev. 2010-11-22). Karlstad: Karlstads universitet. Berland, A., Natvig, G. K. & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress: a focus group study. Intensive and Critical Care Nursing. 24, 90-97. Billeter-Koponen, S. & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurse relations: qualitative interview study about nurses experiences. The Nordic School of Public Health. 19, 20-27. Bratt, M. M., Broome, M., Kelber, S. & Lostocco, L. (2000). Influence of stress and nursing leadership on job satisfaction of pediatric intensive care unit nurses. American Journal of Critical Care. 9, 307 317. Brilowski, G. A., & Wendler. M. C. (2005). An evolutionary concept analysis of caring. Journal of Advanced Nursing 50(6), 641 650. Chang, E. M., Daly, J., Hancock, K. M., Bidewell, J. W., Johnson, A., Lambert, V. A. & Lambert, C. E. (2006). The relationships among workplace stressors, coping methods, demographic characteristics, and health in Australian nurses. Journal of Professional Nursing. 22, 30 38. Chang, E. M. L, Bidewella,J. W., Huntingtonb, A. D., Dalya, J., Johnsona, A., Wilsonb, H., Lambert, V. A. & Lambert, C. E.(2007). A survey of role stress, coping and health in Australian and New Zealand hospital nurses. International Journal of Nursing Studies 44, 1354 1362. CODEX (2010). Regler och riktlinjer för forskning. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/etik6.shtml [2010-11-24]. Dahlborg-Lyckhage, E. (2010) Att bli sjuksköterska : en introduktion till yrke och ämne. Lund : Studentlitteratur. Demerouti, E., Bakker, A., Nachreiner, F. & Schaufeli, W. B. (2000). A model of burnout and life satisfaction amongst nurses. Journal of Advanced Nursing. 32, 454 464. Dotevall, G. & Dotevall, S. (1988). Hälsa och stress: stress och sjukdom. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 22