Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har robot. Läs om vad vi lärde på Gunnaröd. Fyrtiofem mjölkintresserade mötte upp på en betesdag på hos Carina och Alvar Sonesson Gunnaröd i Billinge. Maria Wahlkvist Skånesemin, Margareta Dahlberg LG husdjurstjänst, samt Anna Carlsson betesföreningen stod för de expertkunskaper som behövdes. Denna dag var vikt åt att prata betesdrift om mjölkkor, eftersom Alvar och Carina driver sin gård ekologiskt och har mjölkningsrobot kom dagen att kretsa kring problematiken runt betesdrift och mjölkrobbot. Ganska snabbt kunde man konstatera att även konventionella mjölkproducenter har lösningar och idéer att hämta från denna välskötta gård. Hur löser man då betesdriften på ett bra sätt. Ja Alvar var noga med att påpeka att alla löser sina problem på sitt sätt och det han visade upp var hans sätt. Detta höll närvarande experter med om. Och det kan väl inte nog poängteras hur viktigt det är att varje gård löser sina frågor efter sina förutsättningar. Det gäller att ta till sig det som är bra och använda det på ett klokt sätt. Alvar och Carina hade vid besöket 112 mjölkande kor ute på bete. Korna gick i två grupper, det finns ju två robotar. Djuren producerar 10000 kg om året vilket visar på att även den betesproducerande delen fungerar. Margareta Dahlberg har studerat betesdriften på 10 ekomjölkgårdar runt om i landet och hon kunde bara bekräfta det Alvar berättade för oss stämde väl överens med de studier hon gjort. En av de grundläggande sakerna man bör tänka på är att korna skall ut tidigt på betet. Alvar släppte ut korna den 20 april. Det fanns en del bete då men inte mycket. Det viktiga är att korna lär sig, gå ut och att de kommer igång med bra rutiner. Sen måste man styra utfodringen
i stallet och efterhand som betet ökar dras fodergivan inomhus ner, för att mot slutet av betessäsongen åter ökas. Att styra kotrafiken i någon form är nödvändigt. Detta löser Alvar med att han låter korna gå igenom en smartgrind när de går in i stallet. För att korna sen skall komma åt kraftfoder och komma ut på betet igen måste de gå igenom roboten. Om man har betena nära stallen ger detta en snabbare rotation i roboten och sparar mycket arbete. När korna måste gå mer än 500 meter är risken större att man måste driva hem dem till mjölkning. För att korna skall vilja gå hem är Alvar noga med att ha bra foder inne i stallet Vattnet är också placerat inne i stallet precis där djuren kommer in. Det är viktigt att ha bra rutiner i början av säsongen för att lära korna att gå hem till roboten. Dessa rutiner skall man sen inte ändra på under sommaren eftersom kor är vanedjur och vill gör på samma sätt hela tiden. Även vid regnig väderlek är det viktigt att korna kommer ut så att de inte får dåliga vanor. Att ha sinkor i flocken gör att även mjölkande kor lättare stannar kvar ute. Margareta kom med tipset att man med märkfärg kunde markera de kor som man vet det är problem med. På detta sätt är det lätt att på avstånd se om de går hem eller blir kvar längst bort på betet. Funkar det inte att locka hem djuren måste man driva hem dem på något sätt. Då är det till att ropa, hämta till fots eller med hund eller kanske med mc. Drivgångar var något vi fäste särskild uppmärksamhet på. Alvar hade hårdgjort sina drivgånga med återanvänd krossad asfalt. Detta tyckte han var ett mycket prisvärt alternativ. Vi som var där tyckte att det såg väldigt fint ut. Det är ju viktigt att drivgångarna ut till betesmarkerna fungerar på ett sätt så att djuren kan gå ut även om det regnar utan att bli allt för smutsiga på ben och juver. Drivgångar skall vara väl dränerade och man skall kunna fylla på underlaget när så behövs. (foto Per Persson)
Trots alla åtgärder för att få in kornas till mjölkning säger Alvar att han skulle vilja att de mjölkades ännu fler gånger. Som det är i dag mjölkas korna 1,9 ggr/dygn när djuren är ute och 2,2-2,4 på vintern när de är inne. Detta tror Alvar beror på att det är ett lite långt ut till de yttersta betesmarkerna. Och om han skulle bygga en ny stall så hade han tagit större hänsyn till betesmarkernas placering och stallet skulle placeras mitt i betesmarken. Korna betar varje fålla i 4-5 dagar, därefter putsas fållan. Och djuren återkommer om ca 20 dagar. En stor anledning till putsningen är att bekämpa skräppor som tycks bli ett allt större problem. Särskilt för de ekologiska odlarna. Och det kan väl inte nog poängteras hur viktigt det är att om det finns lite skräppor så är det av yttersta vikt att hålla efter dessa så att man slipper fröspridning och därmed framtida problem. Stängsel var också en fråga vi diskuterade under dagen Emanuel Andersson Vollsjö visade hur man hade en form av stripbetning i Vollsjö. (Se bilder nedan). Det hela går ut på att man har en form av hjul gjorda av snöpinnar, som likt spindelben står på marken och håller upp eltråden. Hjulen kan sedan rullas så att nytt bete erbjuds varje dag. (Foto Maria Wahlqvist) För att från drivgången komma till betet lyfter Andersson eltråden med ett rör och låter korna gå under tråden. En ganska så smart ide som med lite fantasi går att använda sig av även i andra lägen.
(foto Maria Wahlqvist) (foto Maria Wahlqvist) Detta var en del av det vi gick igenom en händelserik dag utanför Billinge tack till de som arrangerade. Per Persson Läs mer Margaretas Dahlberg och Anna Jaranders studie av Bra Bete på ekomjölkgårdar http://www.lg-husdjur.com/content.asp?content=15 Samt Hs Kristianstads effektiv betesdrift med automatisk mjölkningssystem http://hs-l.hush.se/?p=18259&m=6081
Kurs i betesdrift Alvar och Carina Sonesson Gunnaröd Alla gör på sitt sätt Foderbord till foder Fyraraderssystem ger för litet foderutrymme In och ut genopm samma dörr Betessläpp på skärtorsdagen viktigt att släppa tidigt innan det finns gräs. 50 % av grovfodret kommer från betet 16 ha bete till 112 mjölkdjur vilket innebär att 0,1 ha 0,20 ha bete /ko Det svåra är att få ut korna korna kommer inte ut förrän de är mjölkade. Djuren går ut vi lunchtid Korna går ut till lunch De mjölkas 2,2 2,4 gånger /dag På sommaren mjölkas de 1,9 vilket är för lite. Det är alltid öppet till robboten Två grupper på bete Sämre juverhälsa sen robboten kom in man upptäcker juverfel en mjölkning för sent Det är viktigt att få djuren att rotera till robboten 800-1000 meter inga problem att få djuren att gå ut är de längre än 500 meetr måste man hämta dem Ju längre de är komna i laktationen ju svårare är de att få hem. Det gäller att locka hen m den med gott foder t.ex. Korna är vanedjur och går inte lätt att ändra Vattnet är inne i stallet detta lockar nog också in dem Låt djuren gå ut oavsett vädrer Vanligt att man får hälta Helt fria system ger svårare att mjölka På eftermiddagen mjölkar korna minst Lära korna i en låtsatsrobbot 3 kantiga fållor Betet putsas mellan varje avbetning Djuren på betet 4-5 dagar 20 dagar mellan avbetningen Större betesareal på hösten Drivgångar är viktiga särskillt viktigt att tänka på vi nybygge av robbotstall