Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial



Relevanta dokument
Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Värderingsövning -Var går gränsen?

HANDLEDNING PERFECT GIRL

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Aktiviteter förskolan

Pedagogiskt material till föreställningen

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Handledning för pedagoger

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Hålla igång ett samtal

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

Grunder Medialitet !!!

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Demokrati & delaktighet

Carina Riström

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Jag ville sticka ut, våga synas

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

BLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Om ungdomars självkänsla. Ett inspirations- och arbetsmaterial till filmen.

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

FÖRTRYCKANDE KLÄDSEL

Att ta avsked - handledning

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

DANS OCH RÖRELSE med äldre

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Verktygslåda för mental träning

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Bildanalys. Introduktion

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

I Lilla Fridolf och Selma upplever jag att Selma ofta talar om för Fridolf vad han skall göra och hur han skall vara.

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.

Sex på internet. Kristian Daneback.

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

ReKo Värderingsövningar m.m.

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Du är klok som en bok, Lina!

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Vilka av situationerna och företeelserna på lapparna ansågs fel/avvikande/oväntade och uppmuntrades inte i din omgivning när du växte upp?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs.

Veronica s. Dikt bok 2

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

Om barns och ungas rättigheter

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

Samtal med Hussein en lärare berättar:

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Barn för bjudet Lärarmaterial

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

självkänsla Om ungdomars Skandia vill ge alla chansen till ett rikare liv FILMEN OM UNGDOMARS SJÄLVKÄNSLA

Transkript:

Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial

Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva om vi verkligen tycker som vi gör för att det är vår egen åsikt och sanning. Vi glömmer bort att tänka för oss själva, vilket i sin tur leder till att vi lätt faller för yttre påverkan. Det är ingenting konstigt, vi vill gärna tycka om det som andra tycker om och därför faller vi lätt in i gemensamma tankemönster. Problemet uppstår när vissa tankar om vad som är det bästa, snyggaste och mest åtråvärda börjar skada oss själva. När vi faller för starka påtryckningskrafter som styr oss att glömma vad vi innerst inne tycker om. Vi skulle tycka att det var konstigt om vi tittade på bebisar och små barn med kritiska ögon och säga att den bebisen är värd mer än den andra bebisen eftersom hon har smalare ben eller slätare hud. Så vad är det egentligen som händer när vi börjar jämföra oss med varandra och sluta uppskatta och tycka om den kropp vi har? Och när händer det? Är det vid treårsålder eller är det när vi är nio år gamla? Här är sex förslag till samtal, reflektion och övningar. Det kan göras i grupp eller om du är ensam hemma. Det viktiga är inte att svara så som man tror att andra vill utan att man ställer frågan till sig själv. Det viktigaste är att tänka till om vad man själv tycker och känner. I grupp är det bra att dela upp materialet på ett flertal gånger än att korta ner eller strunta i en övning. Innan Gruppledaren börjar med första övningen är det bra om en inledande diskussion om begreppet snygghet förs. Det är viktigt att gruppdeltagarna får klart för sig att alla faktiskt har olika tankar om vad som är snyggt, sexigt och vackert. Ett enkelt sätt att inleda diskussionen på att ta ett stort papper och skriva upp gruppens tankar om vad som kan vara snyggt, vackert och attraktivt, tex kan en solnedgång vara snygg eller är den vacker? Kan en gammal kvinna vara sexig? Vad är egentligen var och ens åsikt? Det är viktigt att från början förstå att alla i grund och botten har väldigt olika estetiska preferenser och att ord som snyggt och vackert betyder väldigt olika saker för olika människor. Om du gör övningarna på egen hand så börja med att verkligen tänka till på hur du definierar vad som är snyggt, vackert, sexigt etc. Ta sedan god tid på dig när du går igenom materialet. Det är alltid bättre att verkligen hinna ta sin tid och känna efter. Lycka till!

Övningarna 1. Hur ser dagens skönhetsideal ut? 2. Hur påverkas jag av dagens skönhetsideal? 3. Hur påverkas människor i min omgivning av skönhetsideal? 4. Hur säljs skönhetsideal? 5. Jag är unik! 6. Alla är unika!

Hur ser dagens skönhetsideal ut? Arbete i grupp Gruppledaren ber gruppdeltagarna sätta sig i en ring med papper och penna. Be gruppen skriva ner några ledord för hur dagens skönhetsideal ser ut för tjejer och killar? Hur ser modellerna, stjärnorna och sångare ut i musikvideos, på film, i tidningar och tv? Gruppledaren tar två stora vita papper och ber alla läsa upp sina lappar i tur och ordning och ritar därefter upp hur skönhetsidealet ser ut för tjejer och killar. Namnge sedan de två figurerna tex: Anna och Lars. Be sedan gruppen att diskutera och skriva ner hur Anna och Lars är som personer, hur lever de? Vad är viktigt i deras liv? Vad för fördelar har de av att se ut som de gör? Finns det några nackdelar? Värderingsövning - Fyra hörn Gruppledaren läser upp fyra påståenden och ber sedan deltagarna att välja det hörn vars påstående som de håller med. Gruppledaren diskuterar sedan varför deltagarna valt som de gjort och ber om var och ens åsikt och tankar: I ena hörnet ställer sig alla de som går med på påståendet att utseendet berättar om vem man är. I det andra hörnet ställer sig alla som anser att utseendet inte berättar om vem man är. I det tredje hörnet ställer sig alla som anser att vi det är viktigt att se ut som skönhetsidealet I det fjärde hörnet ställer sig alla som inte håller med om några av påståenden. Eget Arbete Om du gör det här själv skriv ner dina tankar och känslor om hur dagens skönhetsideal ser ut på ett papper. Rita upp två figurer som symboliserar dagens skönhetsideal, en tjej och en kille. Skriv sedan hur du tror att de lever. Vad tror du är fördelarna med att se ut som skönhetsidealen, vad tror du är nackdelarna? Ta ett nytt papper. Skriv ner vad du tror om följande påståenden - Utseendet berättar om vem man är. Utseendet berättar inte om vem man är. Det är viktigt att se ut som skönhetsidealet.

Hur påverkas jag av dagens skönhetsideal? Arbete i grupp Gruppledaren ber gruppdeltagarna att arbeta i par som växelvis intervjuar varandra om hur de påverkas av skönhetsideal. Om det är svårt att komma igång så kan gruppledaren ställa följande frågor: Vill man se ut som idealet? Tänker man extra noga på vad man har på sig? Tränar man för att se ut som skönhetsidealet? Äter man annorlunda på grund av skönhetsidealet? När övningen är klar samlas alla i gruppen och sätter sig i en ring och diskuterar vad gruppen kommit fram till. Värderingsövning - Alla som Gruppledaren uttalar nu fem följande påståenden och alla som håller med byter plats med varandra, de som inte håller med sitter kvar. Vid varje påstående frågar gruppledaren deltagarna om varför de bytt plats eller varför de valt att sitta kvar Följande påståenden är: Alla som håller med om att människor bryr sig om sitt utseende för att det är mänskligt att vilja se bra ut.(byter plats) Alla som håller med om att de flesta människor skulle vilja bli toppen snygga om de kunde bli det.(byter plats) Alla som håller med om att de flesta människor skulle vilja vara modeller (byter plats) Alla som håller med om att det faktiskt inte bara är insidan som räknas. (byter plats) Alla som håller med om att de som anses vara snygga behandlas bättre an de som anses vara fula.(byter plats) Eget arbete Ta ett nytt vitt papper och skriv ner hur du påverkas av skönhetsidealen. Skriv sedan ner om du minns hur gammal du var när du började tänka på hur människor såg ut och om du började döma människor efter hur de såg ut. Skriv gärna ner om du tror att utseendet verkligen visar hur en person är.

Hur påverkas människor i min omgivning av skönhetsidealen? Arbete i grupp Gruppledaren samlar alla i gruppen i en cirkel och ber var och en svara på om de känner någon som påverkats av skönhetsidealen. Gruppdeltagarna ska bara svara ja eller nej och om det är en kille eller tjej som de tänker på. Nästa runda ber gruppledaren deltagarna beskriva hur den som påverkats är och på vilket sätt personen påverkats. Sista rundan ber gruppledaren alla gruppdeltagare att i siffror tänka efter hur många som de känner som påverkas positivt av skönhetsidealen och hur många som påverkas negativt. Det är viktigt att inga namn nämns. Värderingsövning - Alla som Gruppledaren uttalar nu fyra följande påståenden och alla som håller med byter plats med varandra, de som inte håller med sitter kvar. Vid varje påstående frågar gruppledaren deltagarna om varför de bytt plats eller valt att sitta kvar. Följande påståenden är: Alla som tycker att de flesta människor vill vara smalare än de är (byter plats) Alla som tycker att de flesta människor vill se unga ut (byter plats) Alla som tycker att de flesta människor tycker att det är viktigt att ens partner är snygg (byter plats) Alla som tror att de flesta människor skulle plastikoperera sig om de hade råd och lust (byter plats). Gruppledaren kan också be gruppdeltagarna att efter avslutad övning fundera hemma och diskutera med någon som är äldre hur de påverkats av skönhetsideal. Frågor som kan ställas är: Hur har skönhetsidealen förändrats under ditt liv? Vad tyckte du var fint när du växte upp? Vad tycker du är fint idag? Eget arbete Skriv ner en lista på alla du känner som påverkas av skönhetsidealen positivt och negativt. Skriv sedan på vilket sätt du tror att deras liv har påverkats. Fundera på om det är någon äldre person som du skulle vilja diskutera och kanske intervjua om hur de påverkats av skönhetsideal. Fråga också dem om de känt någon som påverkats av skönhetsideal och på vilket sätt.

Hur skapas och säljs skönhetsidealen? Arbete i grupp Gruppledaren ber gruppen sitta i en cirkel och ber var och en tänka på hur skönhetsidealen marknadsförs. Om det är svårt att komma igång så kan gruppledaren börja med att ta upp hur leksaker som Barbie och Ken och disneyfilmernas prinsar och prinsessor ser ut. Hur tror gruppen att barn påverkas av skönhetsideal? Finns det någon speciell leksak/film/reklam som gruppdeltagarna själva påverkats av? Diskutera och skriv sedan upp på ett gemensamt papper alla sätt skönhetsidealen marknadsförs på. Gruppledaren ber sedan gruppdeltagarna att i par diskutera vad de tror är det mest effektiva sättet att marknadsföra skönhetsideal, är det via modetidningar, leksaker etc och hur tror de att marknadsföringen kommer att se ut i framtiden? Gruppledaren ber sedan hela gruppen att svara på hur de tror att skönhetsideal har skapats genom tiderna? Vad vet de om historiska skönhetsideal som att använda korsetten? Har de alltid ansetts vara attraktivt att vara smal för kvinnor och män? Värderings övning - Fyra hörn Gruppledaren ber gruppdeltagarna att ställa sig i det hörn där de håller med om följande påståenden och frågar sedan var och en varför de valt just det hörnet. Hörn 1 - De som håller med påståendet - Det går inte att sälja reklam utan skönhetsideal. Hörn 2 - De som håller med påståendet - Det går att sälja reklam utan skönhetsideal. Hörn 3 - De som håller med påståendet - att om vi tog bort skönhetsidealet skulle ett nytt skönhetsideal komma. Hörn 4-De som inte håller med om något av påståenden. Eget arbete Skriv ner alla sätt som skönhetsidealen marknadsförs på som du kan komma på, finns det viss reklam som du gillar och finns det viss reklam som du ogillar. Beskriv ordagrant vad det är som gör att du gillar/ogillar reklamen Skriv sedan ner hur du tror att skönhetsideal skapas. Varför tror du att skönhetsideal förändras genom tiderna?

Jag är unik! I grupp Gruppledaren ber gruppdeltagarna att stänga ögonen och blunda under hela övningen, om det är svårt att koncentrera sig be gruppdeltagarna att vända ryggen mot varandra. Gruppledaren ber deltagarna att i sakta takt tänka på sina fötter, sedan ben, mage, etc. Gå igenom hela kroppen i sakta takt, gruppdeltagarna ska bara fokusera på känslan de har i sina fötter, ben etc. Gruppledaren ber nu gruppdeltagarna att åter gå igenom hela kroppen. Den här gången med fokus på vad varje del av kroppen har för funktion tex fötterna ansvarar för att gå och hålla en på marken, magen ansvarar för matsmältningen, Gruppdeltagarna fortsätter att blunda. Sedan går gruppledaren åter igenom hela kroppen och ber deltagarna att tänka någonting positivt om varje kroppsdel som nämns. Tycker man om sina händer för att de gör att man kan skriva? Tycker man om sin rygg för att den är stark, tycker man om sin mage för att ofta så är det magen som talar om först vad man känner? Gruppledaren ber gruppdeltagarna att öppna sina ögon. Gruppledaren ber sedan var och en sätta sig ner med papper och penna och rita en förenklad bild av sin egen kropp där de skriver den känsla de hade i de olika delarna av kroppen, vad för funktion delarna av kroppen har och positiva saker de förknippar med delar av kroppen. Om det är svårt att komma på någonting positivt be dem bara att notera att det är svårt att komma på någonting och be dem undvika att lägga en värdering i det. Eget arbete Lägg dig ner bekvämt på en säng och fokusera med dina tankar och känn igenom din kropp. Börja med fötterna, sedan anklarna, vaderna och knäna. Fokusera så att du ungefär hinner räkna till tio på varje kroppsdel. När du har gjort hela kroppen så börjar du om igen och fokuserar på fötterna men den här gången tänker du på vad för funktion dina fötter har, fokusera på varje kroppsdel från fötterna uppåt. När du har gjort hela kroppen börjar du om igen och fokuserar på fötterna men den här gången lägger du till någonting positivt som du kopplar till dina fötter, anklar, vader, knän, lår etc. Om du har svårt att komma på något positivt om en viss kroppsdel fortsätt till nästa. Men när du är klar med övningen notera vilken kroppsdel du hade svårt att tänka positivt om. När du är färdig rita en förenklad bild av en din kropp och skriv sedan ner på bilden vad varje kroppsdel hade för känsla för dig, för funktion och någonting positivt du förknippade den delen av kroppen med.

Om du hade svårt att komma på någonting positivt skriv bara att du inte kunde komma på någonting positivt med tex dina armar. Undvik att lägga en värdering tex jag hatar mina fula tår. Alla är Unika! I grupp Gruppledaren ber gruppdeltagarna att sätta sig i ring och att var och en tänker i detalj på en person som de tycker väldigt mycket om. Vad har hon/han för ögonfärg? Hur ser personens hår ut? Hud? Kroppsbyggnad? Gruppledaren ber nu deltagarna att tänka sig att personen de tänker på åldras, håret förändras, personen blir smalare eller tjockare. Förändras känslorna för personen de tänker på om utseendet förändras. Gruppledaren ber gruppen diskutera om våra känslor förändras för en person om deras utseende förändras. Tyst övning Gruppledaren ber gruppen att ställa sig på led sida vid sida. Be dem alla att sluta ögonen och blunda. Börja med att be gruppdeltagarna beskriva sig själva för sig själva tyst. tex jag är lång, har brunt hår, har blåa ögon. Be dem sedan att tänka på hur andra i gruppen runt omkring dem ser ut, tex Kalle har bruna ögon är kort och muskulös. Gruppdeltagarna ska göra det här i tysthet. Be gruppdeltagarna att öppna ögonen och titta på varandra. Be dem sedan att sluta ögonen och tänka att alla ser exakt likadana ut. Börja med exemplet alla i det här rummet är riktigt långa 190, smala och har blåa ögon. Be dem att känna hur det skulle vara att komma in i ett rum där alla ser exakt likadana ut. Är det en skön känsla eller väcker den obehagskänslor? Be dem öppna ögonen och diskutera hur det skulle kännas att komma in i ett rum där alla såg exakt likadan ut, finns det något fint med att vi alla ser olika ut?

Eget Arbete Om du är ensam sätt dig ner och stäng ögonen - tänk sedan i detalj på en person i världen som du tycker väldigt mycket om. Tänk på personens ögonfärg, hår, hud och kroppsbyggnad. Börja sedan föreställa dig i ditt inre att personen du tycker så mycket om blir äldre, får mindre hår, blir tjockare eller smalare. Förändras dina känslor för personen, tycker du mindre om personen för att hon/han förändras eller fortsätter du att tycka lika mycket om personen? Vad är det som gör att du tycker så mycket om personen? Ta ett papper och skriv ner dina tankar om hur det känns att människor ser olika ut och hur det skull kännas om alla människor såg exakt likadan ut.