Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter, se på film om våra vattenresurser. Arbetet sker enskilt eller i grupp. Visste ni att Eleverna i förskoleklassen, årskurs 1 och 2 har pratat om vattnets kretslopp, föroreningar och genomfört olika experiment, bland annat om olika föremåls flytförmåga och hur vatten i flytande form förvandlas till ånga. Här är några exempel på elevernas arbeten. Eleverna har fått lära sig om vattnets kretslopp. Sedan fick de i uppgift att rita och beskriva det.
Vad som flyter har eleverna både experimenterat sig fram till och fått redovisa på ett papper. Här har eleverna provat sig fram till vad som händer med vattnets förmåga att hålla ett ägg flytande om man häller salt i vattnet. Ökar eller minskar det? Vatten kan finnas i olika former. Genom ett enkelt experiment visas här hur vatten i flytande form blir till vattenånga. Hur ska man forma en lerklump så att den kan hålla sig flytande? Det är inte så lätt.
Här har eleverna fått experimentera med vatten och marmoreringsfärg. Doppar man ett ritpapper i vattnet skapas fantasifulla mönster. När det händer saker i verkliga livet, sätts kunskaperna på prov. En oljeslang gick sönder på en av parkförvaltningens maskiner när de arbetade på Hägneskolan. Barnen visste med en gång vad som behövde göras. Oljan var tvungen att saneras på något sätt innan den rann ner i brunnen. Oljan som parkförvaltningens gubbar inte lyckades att få upp med sågspån, det ordnade eleverna med hjälp av sandspärrar. Oljan syntes tydligt på den våta asfalten och förhindrades effektivt att rinna ner i brunnen av barnens arbete.
Eleverna i 3-6 har på motsvarande sätt också arbetat med vatten som tema. De ska få lära sig: vattnets egenskaper (olika formar och löslighet), olika metoder för rening, hur människan påverkar vattenmiljön, till exempel genom oljekatastrofer, tigerräkans miljö och överfiske, på vilket sätt människor och djur är beroende av vatten och hur vattnet är fördelat (saltvatten, sötvatten och tillgång). Målet med arbetet har varit: att vi ska ta ansvar för vår miljö, både närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv, få kunskap om vad som krävs för en god miljö och en hållbar utveckling, den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, att använda kunskaper i biologi för att granska och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. De lite äldre eleverna har på ett mera fördjupat sätt fått kunskap om vattnets kretslopp. Vattnets väg genom mark, hav och luft. Behovet av vattenrening. Om solens betydelse för kretsloppet.
Ett experiment gick ut på att se vad som händer när salt löses i vatten. Därefter fick eleverna fundera på hur de skulle kunna få tillbaka saltet i form av saltkorn. Uppgiften var att formulera en hypotes, en idé. Här visar Anton vattnets fördelning på jorden. Det mesta vattnet är saltvatten. En liten del är sötvatten. Och motsvarande en enda droppe vatten är det vi använder som dricksvatten.
Allt detta arbete, om vårt och jordens vatten, om hur bra vi har det här i vårt land när det gäller vattentillgång, har skapat en insikt om att vattenresurserna inte är jämlikt fördelade i vår värld. Hur ser det då ut på andra platser på jorden?? Genom att en av skolans lärare har kontakter med en organisation som ger bistånd till ett av världens fattigaste länder, Burkina Faso, har vi kunnat visa på vad man kan göra och vad som behöver göras. Hägneskolans elever kommer därför under våren att få vara delaktiga och spela en avgörande roll för byggandet av en vattenledning till ett sjukhus i Afrika. Även skolans föräldraförening kommer att vara delaktig. Föräldraföreningen har lovat att lämna ett bidrag av de pengar som kommer in på skolgårdsfesten i maj. Pengar som ska användas för materialinköp, bland annat behövs slang för att leda vattnet från en befintlig brunn till sjukhuset. Sjukhuset ligger på landsbygden i det afrikanska landet Burkina Faso. Ett sjukhus specialiserat på kirurgi. Det ligger i den sydvästra delen av landet, norr om staden Bobo-Dioulasso, utanför en by som heter Banankélédaga. Sjukhuset byggs med bistånd från bland annat Västafrikahjälpen i Sverige. Det är genom dem som vi fått tillgång till information och fotografier. Men först lite fakta om landet: Burkina Faso Huvudstad: Statsskick: Officiellt språk: Yta: Ouagadougou republik franska (regionalt: bland annat mòoré och dioula) 274 200 km², lite mer än halva Sveriges yta. Folkmängd: 15 224 780 (2009)
Bilder från sjukhuset. Byggstarten. Det här kommer att bli entrén till sjukhuset. Som synes är det rena stäpplandskapet framför huset. Här ska planteras träd som skydd mot jorderosionen. En del utrustning från Sverige finns redan på plats. Här är det en del av försvarets material som kommer till användning. En av sjukhusets korridorer.
Cirka 80 procent av landets befolkning bor på landsbygden. För sin vattenförsörjning är de hänvisade till floder eller mindre vattendrag. Det finns även borrade brunnar. I ett land som mest består av savann kan tillgången på vatten blir ett problem. I det här vattendraget tvättar kvinnorna sina kläder. Här hämtar man även sitt vatten som sedan används i hushållet. Människorna i den här byn har tillgång till en egen brunn. Mer information om Västafrikahjälpen finns att läsa på deras webbadress: www.vastafrikahjalpen.se. Under vårterminen kommer fler uppgifter att publiceras.