Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar



Relevanta dokument
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

FINANSIERINGSDELEN

Finansieringsdel

FINANSIERINGSDEL

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

FINANSIERINGSDEL

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Förändring i BNP och arbetslöshetsgraden , %

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2014

Skattefinansieringen år 2014, md

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Helsingfors stads bokslut för 2012

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Aktuellt inom kommunalekonomi

Skattefinansieringen år 2016, md

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kuntaliitto Kommunförbundet

Skattefinansieringen år 2016, md

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Landskap Kommuner 2013

Kommunernas skattesatser 2018

Skattefinansieringen år 2015, md

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Skattefinansieringen år 2015, md

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommuner, skatteåret 2011 Landskap, skatteåret ( ) (Statsrådets beslut om landskapen /147)

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beskattningsbara Slutlig betalningsandel år 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

BOSTADSMARKNADSUPPGIFTER OM ARA-BOSTÄDER KOMMUNVIS 2016

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kommunalekonomi. Mikael Enberg

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017

Kommunikationsministeriets förordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets.

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%)

Justitieministeriets förordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Helsingfors stad Föredragningslista 11/ (10) Stadsfullmäktige Kj/

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Statistik 2003:

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet

En femtedel av kommunerna har en arbetsplatssufficiens på mer än 100 procent

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag

Inkvarteringsstatistik

Enkät till begäran om utlåtande

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (enligt hållbarhetsberäkningen)

Inkvarteringsstatistik

1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet. Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw)

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript:

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner: Kommuner+samkommuner: Verksamhetsbidrag Skattefinansiering totalt - Skatteinkomster - Statsandelar Årsbidrag Avskrivningar och nedskriv. Räkenskapsperiodens resultat 1) Investeringsutgifter 2) Verksamh. och inv. kassaflöde 2) Ökning av långfristiga lån Förändring av lånestocken Likvida medel 31.12. Lånestock 31.12 2013 md -27,17 28,93 2014 förändr. md % -27,43 1,0 1,5 20,64 21,18 2,6 20,64 8,29 8,20-1,1 8,29 2,07-2,07 0,37 7,2 0,3-3,83-6,81 77,7-4,70-7,62-0,89-0,06-1,09-0,10 2,73 1,58 4,35 13,84 29,37 2,22-2,08 2,05 2,53 0,89 4,34 14,73-7,3-0,2 6,4 2013 md -26,45 28,93 2,69-2,63 0,44 3,02 1,74 5,16 15,55 2014 md -26,67 29,37 21,18 8,20 2,88-2,64 2,16 2,74 0,98 5,30 16,53 2) I investeringarna för 2014 ingår cirka 3,1 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. 4,2 miljarder av investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter beror på bolagiseringen av affärsverk, vilket medför att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades betydligt jämfört med året innan. förändr. % 0,8 1,5 2,6-1,1 6,8 0,5 62,1 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär 1,4 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. -9,0 2,8 6,3

Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2008-2014 Inkl. affärsverk. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014* Årsbidrag: Md euro euro/invånare i % av avskrivnigarna 1,94 1,82 363 340 123 109 2,48 461 145 2,07 384 118 1,35 249 71 2,07 380 100 2,22 406 107 Årets resultat, md euro 0,62 0,30 1,83 1) 0,43-0,31 0,37 2,05 2) Lånestock: Md euro euro/invånare euro/invånare 8,69 9,84 10,52 11,00 12,27 13,84 5,8 13,3 6,9 4,6 11,5 12,9 1 631 1 839 1 957 2 037 2 261 2 540 14,74 6,4 2 694 Antal kommuner (enligt resp. års kommunindelning) : Årsbidrag negativt 57 30 8 36 Årsbidrag < avskrivningar 178 119 58 147 Ackumulerat underskott 141 95 75 73 Antal kommuner sammanlagt 415 348 342 336 84 241 91 336 30 161 78 320 11 119 62 320 1) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md till följd av att bildandet av HRM 2) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md till följd av bolagiseringar av affärsverk.

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2014 Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna var 2,16 miljarder euro. Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrade som en engångsföreteelse räkenskapsperiodens resultat med ungefär 1,7 miljarder euro. Utan bolagiseringarna är resultatet i stort sett på föregående års nivå. Bolagiseringarna har knappt haft någon inverkan på kommunernas och samkommunernas finansiella ställning, eftersom de extraordinära inkomsterna nettas i finansieringsanalysen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än ½ % KT:s enkät: anpassningen av personalkostnaderna cirka 400 mn euro. Bolagiseringen av yrkeshögskolorna minskade kommunernas utgifter (och inkomster) med cirka 250 miljoner euro. Utan bolagiseringarna hade förändringen i verksamhetsutgifterna varit cirka 1 %.

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2014 De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,6 % Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,3 %, trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014. Den långsamma ökningen beror på rättelsen av föregående års fördelningsandelar, det nya systemet för skatteredovisningar samt den svaga ekonomiska tillväxten och den återhållsamma löneuppgörelsen. Både fastighets- och samfundsskatten växte med över 10 %. Statsandelarna minskade med 1,1 % År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Bruttoinvesteringarna uppgick till cirka 7,6 miljarder euro Anskaffningen av aktier och andelar till följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk ökade som en engångsföreteelse investeringarna med omkring 3,1 md euro. Bolagiseringens effekter på investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter var ca 4,5 md. euro. => verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades således med ca 1,0 Md. euro jämfört med året innan..

800 700 600 Kommunernas årsbidrag 2000-2014, /inv. Enligt kommunstorlek Under 6000 invånare 6000-20000 invånare 20001-100000 invånare Över 100000 invånare Alla kommuner 500 400 300 200 100 0-100 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14*

3,5 3,0 2,5 Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren 2000-2014, md Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Bildandet av HRM Bolagisering av affärsverk 3,5 3,0 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0-0,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* -0,5 År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk.

Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2014 Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 119 kommuner (i fasta Finland 117 och på Åland 2 kommuner) Landets medeltal 107 % Största: Minsta: Jakobstad 1) 850 Kurikka -121 Reisjärvi 506 Sagu -86 Euraåminne 464 Kihniö -73 Kitee 455 Pemar -68 Evijärvi 418 Kökar -51 Kärkölä 412 Akaa -35 Savukoski 396 Oripää -21 Puumala 378 Karlö -14 Halsua 372 Simo -11 Toivakka 363 Kumo -9 Utsjoki 353 Salo -2 Påmark 338 Juankoski 0 Pyhäjoki 326 Marttila 1 Virolahti 313 Rääkkylä 4 Hartola 310 Kemi 5 Negativt (11) 0 99 % (108) 100 199 % (143) 200 850 % (53) ei tietoa 2) (5) Landskapscentrum 1) Jakobstads årsbidrag består av realisationsvinster som bolagiseringen av affärsverken medförde. 2) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidrag i procent av avskrivningar 2012-2014 Antal invånare 31.12.2014-2000 2001-6000 6001-10000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 2014* 2013 2012 100001- Alla kommuner 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren 2013-2014 Alla kommuner: 2013 2014 Åland Österbotten Kajanaland Norra Karelen Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Södra Karelen Södra Savolax Egentliga Tavastland 2014* Nyland 2013 Norra Savolax Mellersta Finland Satakunta Norra Österbotten Lappland Birkaland Egentliga Finland Södra Österbotten Kymmenedalen 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240

Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1997 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* Årsbidrag Avskrivningar Egen anskaffningsutgift för investeringar 1) 1) Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. 0,0

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren 1997-2014, md 2,5 2,0 1,5 Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel -2,5 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 Ökning av lånestock Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan..

2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Kommunernas lånestock och likvida medel 1991-2014, /invånare Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* 2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

1600 Förändring i kommunernas lånestock 2000 2014, mn 1400 1200 "Lån för löpande utgifter" 1) Övriga förändringar i lånestocken 1000 800 600 400 200 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000 2014 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000 2014

Kommunernas lånestock 31.12.2014, /inv. Landets medeltal 2 694 /inv. Största: Minsta: Kökar 9 055 Karvia 0 Hangö 7 165 Luumäki 0 Reisjärvi 6 444 Raumo 10 Kyyjärvi 6 392 Hammarland 48 Kannonkoski 6 186 KoskiTl 123 Karleby 5 995 Övertorneå 151 Lahtis 5 857 Sysmä 198 Brahestad 5 582 Pyhäjärvi 216 Vanda 5 303 Hirvensalmi 358 Toholampi 5 224 Grankulla 427 Lånestock, /invånare: Alle 1 000 (36) 1 000 2 500 (139) 2 501 4 000 (104) Yli 4 000 (36) ei tietoa 1) (5) Landskapscentrum Kaustby 4 980 Vieremä 447 Tövsala 4 950 Polvijärvi 452 Kotka 4 886 Enonkoski 452 Juankoski 4 799 Sastmola 526 Hämeenkoski 4 789 Euraåminne 571 1) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

Kommunernas lånestock enligt kommunstorlek åren 2000, 2013 och 2014, euro/invånare Antal invånare 31.12.2014-2000 2001-6000 6001-10000 2014* 2013 2000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 100001- Alla kommuner 0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Satakunta Norra Karelen Birkaland Kajanaland Åland Lappland Egentliga Finland Södra Karelen Norra Savolax Nyland Egentliga Tavastland Österbotten Södra Savolax Mellersta Finland Södra Österbotten Kymmenedalen Norra Österbotten Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Kommunernas lånestock enligt landskap åren 2013-2014, euro/invånare Alla kommuner: 2013 2014 2014* 2013 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000

Kommunernas relativa skuldsättningsgrad 1) 31.12.2014, % Landets medeltal 52,0 % Största: Minsta: Kökar 150,0 Karvia 7,9 Hangö 108,4 Luumäki 8,6 Lahtis 103,9 Hammarland 12,1 Den relativa skuldsättningen, % 0,0 24,9 (34) Vanda 97,0 Övertorneå 13,6 Brahestad 96,2 Parikkala 15,1 Hämeenkoski 89,8 Sysmä 15,2 Kyyjärvi 88,7 KoskiTl 17,0 Karleby 86,8 Sastmola 17,2 Högfors 86,1 Pyhäjärvi 17,4 Lumparland 80,7 Grankulla 17,4 Kotka 80,1 Ranua 17,4 Laukaa 79,8 Hirvensalmi 17,5 25,0 49,9 (152) 50,0 69,9 (95) 70,0 150,0 (34) ei tietoa 2) (5) Landskapscentrum Pemar 78,8 Enonkoski 17,7 Masku 78,7 Raumo 18,3 Kaustby 76,7 Polvijärvi 18,9 1) Nyckeltalet anger hur stor del av kommunens driftsinkomster år 2014 som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Driftsinkomsterna = Verksamhetsintäkter + skatteinkomster + statsandelar för driftsekonomin. 2) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-2014, md Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14* 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Kommunkoncernens lånestock åren 2000-2013, md 2000 3,8 0,2 8,7 12,7 2001 4,1 0,3 9,1 13,5 2002 4,5 0,3 9,5 14,3 2003 5,2 0,4 9,9 15,5 2004 6,2 0,5 10,1 16,8 2005 7,1 0,6 10,3 18,0 2006 7,7 0,7 10,5 18,9 2007 8,2 0,8 10,8 19,8 2008 8,7 0,9 11,2 20,8 2009 9,8 1,0 11,9 22,8 2010 10,5 1,2 12,9 24,6 2011 11,0 1,3 13,3 25,5 2012 12,3 1,5 13,5 27,4 2013 13,8 1,7 14,7 30,2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 Kommuner Samkommuner Dotterbolag 21.11.2014/hp

Kommunkoncernens lånestock 31.12.2013, /inv. Landets medeltal 5 544 /inv. Största: Minsta: Kotka 10 514 Jomala 0 Mariehamn 10 164 Kumlinge 0 Toholampi 10 060 Hammarland 66 Brahestad 9 825 Brändö 766 Kökar 9 510 Valtimo 791 Kittilä 9 152 Pyhäranta 890 Under 2 500 2 500 4 000 4 001 6 000 Över 6 000 (65) (110) (93) (52) Vanda 8 960 Korsnäs 898 Hartola 8 958 Sastmola 1 060 Landskapscentrum Nivala 8 720 Eckerö 1 098 Kemijärvi 8 669 Parikkala 1 140 Karleby 8 306 Euraåminne 1 172 Kajana 8 217 Raumo 1 191 Kyyjärvi 7 990 Påmark 1 229 Jyväskylä 7 961 Geta 1 246 Lahtis 7 956 Koski Tl 1 324 Kuntarajat: MML

Kommunernas ackumulerade över-/ underskott 31.12.2014, /inv. Kommuner med underskott 62 st. (I fasta Finland 61 och på Åland 1 kommuner) Landets medeltal 1 729 /inv. Största: Minsta: Euraåminne 11 219 Lavia -2 561 Föglö 9 651 Juankoski -2 035 Kaskö 7 356 Jalasjärvi -1 364 Underskott: yli 500 /inv. (18) alle 500 /inv. (44) Helsingfors 7 250 Vimpeli -1 156 Brändö 6 922 Rääkkylä -1 081 Kannonkoski 6 531 Honkajoki -900 Kumlinge 5 143 Etseri -832 Hammarland 4 710 Rantasalmi -786 Uleåborg 4 246 Kauhajoki -737 Jakobstad 4 219 Alavieska -730 Grankulla 4 046 Aura -712 Karvia 3 872 Kotka -601 Överskott: alle 500 /inv. (76) 500 2 000 /inv. (132) yli 2 000 /inv. (45) ei tietoa 1) (5) Landskapscentrum Mariehamn 3 464 Kökar -597 Luumäki 3 199 Östermark -581 Enonkoski 3 199 Säkylä -560 1) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

4 000 3 500 3 000 2 500 Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek 1997-2014, /inv. Under 6000 invånare 6000-20000 invånare 20001-100000 invånare Över 100000 invånare Alla kommuner 2 000 1 500 1 000 500 0-500 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14*

Utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning Ett utvärderingsförfarande bör göras, om - Underskottet i senaste bokslutet > 1000 /inv. och i föregående bokslut > 500 /inv. 5 kommuner uppfyllde åren 2013/14 underskottskriteriet: - Lavia (kommunsammansl. 2015), Jalasjärvi (kommunsammansl. 2016) - Juankoski (fullmäktige beslutat om en kommunsammansl. år 2017) - Vimpeli (i utvärderingsförfarande redan år 2014) - Rääkkylä kom som ny kommun med i utvärderingsförfarandet (var med i utvärderingsförfarandet även år 2007) - Eller om i de två senaste boksluten: 1. Årsbidraget är negativt (utan behovsprövad höjning av statsandelen) och 2. Skatteprocenten minst 0,5 %-enheter högre än landets vägda medeltal (gränsvärden åren 2013 och 2014 20,00 % och 20,25 %) och 3. Lånestocken/invånare överskrider landets medeltal med minst 50 procent (gränsvärden åren 2013 och 2014 3 814 /inv. och 4 045 /inv.) och 4. Balansräkningen uppvisar underskott och 5. Soliditeten < 50 % och 6. Den relativa skuldsättningen > 50 % Ingen kommun uppfyllde samtliga 6 villkor åren 2013/14

Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2012 2015, md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,7 miljard euro., mp 2012 11,64-37,44-25,80 19,32 8,07 0,20 1,79-2,40 0,25-0,36 2,1 5,0 1,3 5,4 2013 11,90-38,35-26,45 20,64 8,29 0,21 2,69-2,62 0,37 0,44 2,2 2,4 6,8 2,7 2014* 11,83-38,50-26,67 21,18 8,20 0,17 2,88-2,64 1,92 2,16-0,6 0,4 2,6-1,1 2015** 10,50-38,54-28,04 21,74 8,22 0,14 2,06-2,60 0,27-0,27-11,2 0,1 2,6 0,2 Källa: Åren 2012-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet

Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys 2012-2015, md Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Lånestock 31.12 2012 1,79 0,25-0,55-4,59 0,21 0,91-1,98-0,08 2,41-1,48 0,55 0,25-0,33 4,20 13,81 2013 2,69 0,37-0,62-4,70 0,23 0,94-1,09 0,13 3,02-1,65 0,39 0,20 1,00 5,16 15,55 2014* 2,88 1,92-2,56-7,62 0,24 5,05-0,10-1,05 2,74-1,93 0,15 0,34 0,14 5,30 16,53 2015** 2,06 0,27-0,45-4,60 0,24 0,80-1,68-0,10 3,30-2,10 0,30 0,00-0,28 5,02 18,03 År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk, mp Källa: Åren 2012 2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet