Modulbyggt stall för mjölkkor Hushållningssällskapet Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 1 %. Investeringsutgiften är 58 600 kronor per djurplats. Konceptets främsta fördel: Byggt i moduler. Rapport 2018:5 1
2
Modulbyggt stall för mjölkkor Hushållningssällskapet Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Mia Lindkvist, HS Konsult AB Karin Andersson, HS Konsult AB Bengt Andréson, Hushållningssällskapet Värmland Lars Aronius, Hillringsbergs Lantbruk AB Robert Aronius, Hillringsbergs Lantbruk AB 3
Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. 4
Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet. Juryn har utsett en vinnare i varje produktionsgren. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på www.jordbruksverket.se/smartastall Konceptet har också blivit godkänt vid förprövning av Länsstyrelsen i Värmland. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än 50 000 kr per koplats (inkl. sinkor & kalvar upp till 3 mån). Driftkalkylen ska ha utrymme för minst 400 000 kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på 10 15 år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: miljö- och klimatsmart produktion god och säker arbetsmiljö god djurvälfärd 5
högt smittskydd landsbygdens byggnadskultur. Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi ser att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! 6
Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 7
Innehåll 1 Sammanfattning...10 2 Summary...11 3 Förutsättningar för konceptet...12 3.1 Ambitioner och förutsättningar...12 3.2 Erfarenheter från flera håll...13 3.3 Produktionsmodell...13 3.4 Projektgården...14 4 Beskrivning av stallkonceptet...15 4.1 Introduktion...15 4.2 Ekonomi...15 4.3 Material och konstruktion på byggnaden...19 4.4 Inredning, utrustning och maskiner...22 4.5 Planlösning & logistik...24 4.6 Produktion...26 4.7 Gödselvårdsanläggning...28 4.8 Besökare...29 4.9 Djurvälfärd & smittskydd...29 4.10 Arbetsmiljö...32 4.11 Konceptets flexibilitet...33 5 Driftledning & uppföljning...34 5.1 Driftledning...34 5.2 Uppföljning...35 6 Byggprocessen...36 6.1 Behovsutredning...36 6.2 Prioritering...36 6.3 Tidsplan...37 6.4 Ansvarsfördelning...38 7 Upphandlingsunderlag...40 7.1 Definitioner...40 7.2 Upphandlingsunderlagets delar...41 7.3 Upphandlingsprocess...42 7.4 Utförandet...43 7.5 Konceptets upphandlingsunderlag...44 Bilaga Driftkalkyl...45 Kalkylresultat...46 Noter driftkalkyl...46 Bilaga Investeringskalkyl...49 Kalkylresultat...50 8
Noter investeringsutgift...50 Bilaga Ritningar...53 Arkitektritningar...54 Konstruktionsritningar...59 Installationsritningar...64 Fasadritningar...72 3D-ritningar...76 Alternativa utföranden...77 Bilaga Upphandlingsunderlag...79 Administrativa föreskrifter...80 Rambeskrivning...92 Rambeskrivning VA... 108 Förfrågningsunderlag Inredning... 110 Bilaga Underlag till förprövning... 117 Ansökan... 118 Förklaring och beskrivning till förprövning... 124 Smittskyddssamråd... 127 Beslut... 133 Mer information om stallkonceptet... 137 Publikationer inom samma område... 139 9
1 Sammanfattning I uppdraget att planera ett smart stall för mjölkproduktion har vi tagit fram ett flexibelt, rationellt och ekonomiskt hållbart stall. Stallet är planerat för att kunna användas både för ekologisk och konventionell mjölkproduktion. Extra fokus har under projektets gång lagts på: Flexibilitet, möjlighet att anpassa efter olika gårdars förutsättningar Säker arbetsmiljö God djurmiljö Moduler ger hög flexibilitet Stallet kommer byggas i moduler vilket medför att man kan ta valda delar av stallkonceptet och överföra till vilken gård som helst. Även utrymmen för behandlingsboxar kommer byggas som enskilda moduler för att ytterligare främja stallkonceptets flexibilitet. Kostnadseffektivt Stallbyggnaderna byggs utan isolering i väggar och tak, eftersom det är mer kostnadseffektivt. Mjölkningsstallet kommer dock vara isolerat för att minska risken för tekniska problem i samband med kyla. Innertaket i stallen är en tältduk som ger ett ljust och luftigt intryck. Valet av mjölkningssystem är karusellmjölkning eftersom det systemet är mycket flexibelt när det gäller djurantal. Till slut kan vi konstatera att en rimlig tidsplan och god planering ökar chanserna för att hålla nere investeringsutgifterna och hitta den optimala stallösningen. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal för stallet. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl vid mjölkpris 3,17 kr/l 1,1 % Total investeringsutgift (utan stöd) 37 261 000 kr Investeringsutgift per djurplats (med investeringsstöd) 58 600 kr Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) 60 500 kr Ekonomisk livslängd 15 år Antal koplatser 632 Antal mjölkande kor, genomsnitt 550 10
2 Summary In this project we have designed a flexible, labour and cost efficient dairy production unit. The cowsheds have been dimensioned in order to comply to requirements for regular and organic dairy production in Sweden. During the process we have focused on three key areas: Flexibility High labour safety and a good working environment Good animal welfare Separate modules ensures flexibility The entire unit and its components have been designed in separate modules which opens up for the option of cherry picking selected parts and using those plans on any dairy farm. This also applies to staff areas and pens for sick animals, all in order to increase flexibility. Cost efficiency The housing is uninsulated, as this type of shed is very cost efficient. The milking parlour and dairy will be insulated due to climatic reasons. The ceiling is lined with sheething that gives a bright and airy impression. A rotary milking parlour system has been chosen, as this is a flexible system, especially if there should be plans of further expansion in the future. In conclusion, allocation of sufficient time for the planning process is crucial, in order to get best price and the best farm building solution available. Table 1. Key data for the dairy production unit Key data Value Profit margin at milk price 3,17 SEK/L 1,1 % Total investment expenditure (without investement support) 37 261 000 SEK Total investment expenditure per cow space (without investement support) 60 500 SEK Total investment expenditure per cow (including investment support) 58 600 SEK Economic longevity 15 years Number of cow spaces 632 Average number of lactating cows 550 11
3 Förutsättningar för konceptet 3.1 Ambitioner och förutsättningar I uppdraget ingår att utveckla och demonstrera ett flexibelt koncept för rationella stallar som går att applicera på olika lantbruksföretag med mjölkproduktion. I vårt projekt har vi haft extra stort fokus på: Flexibilitet, möjlighet att anpassa efter olika gårdars förutsättningar Säker arbetsmiljö God djurmiljö Stallet i detta projekt är uppbyggt i moduler vilket gör det möjligt att välja den byggnad eller modul som är relevant för det enskilda företaget. I projektet ger vi förslag på hur stallarna kan se ut för en mindre besättning eller vid en eventuell utökning av djurantalet. På projektgården är det enkelt att öka antalet ligghallar till korna och bygga ut vip-avdelning och kalvstall ifall man vill utöka besättningen ytterligare. I rapporten visar också på en enkel lösning vid byte av mjölkningssystem till mjölkrobotar eller mjölkgrop. Vi har räknat på två olika byggnadslösningar. Ett traditionellt stall med gjuten platta och kondensskyddat plåttak, samt ett mer innovativt stall med gjuten platta, gardiner och ett tak med tältduk. Det innovativa stallet visade en något bättre investeringskalkyl. Det visar på att det är möjligt att minska investeringsutgiften väsentligt om man är beredd att lyfta blicken och hämta inspiration från andra länder och lite mer okonventionella bygglösningar.vi har även sett en skillnad i kostnad på likvärdiga djurstallsinredningar, vilket visar på vikten att jämföra priser från flera aktörer. Vad som är viktigt att ha med sig under tiden man läser den här rapporten är att kostnaderna i detta projekt är baserat på en specifik gård med egna specifika förutsättningar. Bygger man någon annanstans kan kostnaderna bli annorlunda. Nedan följer specifika önskemål och synpunkter från lantbrukaren som särskilt påverkat konceptets utformning: Djurhälsa: Kokomfort har styr utformingen av kornas ligghallar och valet att ha djur som behöver extra tillsyn i ett separat stall i centrum av produktionen. För att jobba förebyggande med smittskydd har vi delat upp besättningen i separata stallar med möjlighet till optimalt utformade miljöer och även karantän. Driftsäkerhet: Väl tilltagna gångbredder ger möjlighet till utgödsling och bortfor- 12
sling av djur med maskin. Utfodring sker med traktordragen blandarvagn för ökad driftsäkerhet. Arbetsmiljö: Fokus har legat på säker arbetsmiljö i arbete med djuren och en behaglig arbetsmiljö vid mjölkning. Optimal gödselanvändning: gödseln hanteras som pumpbar flytgödsel för att på så sätt optimera näringsutnyttjandet i gödseln. Externt smittskydd: Veterinär eller slakttransportör kan komma i kontakt med djuren utan att behöva gå i flera stallar. Övriga transporter och besökare kommer aldrig i kontakt med djuren. Kostnadseffektivt stall: Yteffektivt stall som bidrar till en mer fördelaktig driftkalkyl genom lågre investeringsutgift och bra produktion. 3.2 Erfarenheter från flera håll Under projekttiden har vi tagit hjälp av en kompetensgrupp med erfarenheter från olika branscher, som var och en har kommit med synpunkter utifrån vad de ofta ser som brister vid nybyggnation av stallar. Vi listar några av dessa synpunker här nedan: Bra och rationella behandlingsboxar som är lättarbetade både när det gäller utfodring, rengöring och fixering. Gångarna ska hålla tillräckliga mått för hantering och utforsling av döda djur. Lastning, flyttning och fixering av djur ska ske på ett smidigt och säkert sätt. Hantering och förvaring av kemikalier måste kunna ske på ett säkert sätt. Se till att maskiner och apparater som kopplas ihop CE-märks korrekt. Tänk enkelt när det gäller byggnader och konstruktion. Välj mer naturliga lösningar istället för stora dyra byggnader med dyra och komplicerade ventilationslösningar. Stallösningar, moduler, mobila lösningar, vindnät och ventilerad plåt är att föredra. Byggteknik och material ska vara noga utvalt med omsorg för miljön och ha lång hållbarhet. 3.3 Produktionsmodell Antalet förprövade platser är 864 stycken. Antalet mjölkande kor är 550 st, antalet årskor är 632 stycken och antalet kalvar mellan 0-3 månader är 140 150 st. Med årskor avses det antal kor som finns i besättningen och det innefattar både mjölkande kor och sinkor. Alla kor kommer att semineras så fort som möjligt efter kalvning och kalvningsintervallet är 12-13 månader. Kalvning sker jämnt fördelat över året. Kalvarna står i ensambox i en vecka innan de släpps in i en gruppbox med andra kalvar. Kvigorna föds upp på annat ställe och kommer tillbaka 4 veckor innan kalvning då de släpps ihop med sinkorna. Kvigornas inkalvningsålder är 24-25 månader. Mjölkningssystemet är karusell. Att bygga för karusell med hög kapacitet ger god flexibilitet när det gäller djurantal. 13
3.4 Projektgården Hillringsbergs Lantbruk AB är vår projektgård. Hillringsbergs Lantbruk AB ligger i Glava drygt 3 mil från Arvika på västra sidan om Glafsfjorden. Familjen Aronius driver gården som består av 650 hektar åker. I dagsläget arbetar det 5,5 heltidsanställda på gården, under skördeperiod kan de vara några personer till som ingår i personalstyrkan. Gården har påbörjat en omställning till ekologisk produktion. Utfodringen sker med fullfoder på körbart foderbord. Idag finns en mjölkbesättning med 300 kor, mjölkning sker i mjölkningsrobotar. Efter byggnationen kommer gården att kunna bedriva ekologisk produktion för 550 mjölkande kor. Vid en omställning till ekologisk produktion krävs betydligt större areal än vid konventionell produktion. Det är möjligt att få tillgång till mer mark i framtiden vilket ger bra förutsättningar för en utökning av besättningen. Gården ligger i stödområde 5, vilket innebär möjlighet till både gårdsstöd, kompensationsstöd och ekologiskt stöd. 14
4 Beskrivning av stallkonceptet 4.1 Introduktion I uppdraget Utveckla framtidens smartaste stallösning ligger det att utveckla och demonstrera ett flexibelt koncept för rationella stallar som ska ge en vinstmarginal på 10 procent och ha en livslängd på 10 15 år. Vi valde att ta fram ett stall som byggs i fyra moduler där varje stallbyggnad är en modul. I den mån det är möjligt ska även andra utrymmen till exempel personalutrymmen eller utrymmen för behandlingsboxar vara utformade som moduler för att göra byggnaden flexibel för ändrade behov eller för att ge andra lantbrukare möjlighet att reglera byggnaderna efter behov. I just det här projektet har fokus legat på att i största möjliga mån hålla nere investeringsutgift per koplats. Vid projekteringen har vi dock prioriterat djurvälfärd, flexibilitet och arbetsmiljö inom ramen för investeringsutgift. Med förutsättningarna som finns i det här projektet och på den här gården föll valet på mjölkningssystemet karusell med tanke på investeringsutgift då detta ger oss en större flexibilitet vid djurantalet.utöver att projektera utifrån vår lantbrukares unika förutsättningar vill vi även att lantbrukare runt om i landet ska kunna hitta inspiration och lösningar som de kan plocka till just sitt stallbygge oavsett storlek på besättning. För att få ett så bra underlag till rapporten som möjligt har vi sett oss runt och hämtat inspiration från både Sverige, Finland, Danmark, Lettland och många fler länder. Vi har utfört en litteraturstudie, pratat med erfarna människor i branschen och samarbetat med en kompetensgrupp som har varit specialister i just sitt ämnesområde. Sist men inte minst har vi lyssnat på ett stort antal lantbrukare och deras erfarenheter när det gäller bygglösningar, funktion och ekonomi. 4.2 Ekonomi Nyckeltal Resultat för stallet Värde 291 839 kr Vinstmarginalen i stallkalkylen 1,1% Utrymme för löner 3 336 960 kr Täckningsbidrag per mjölkko TB 1 TB 2 TB 3 Värde 13 702 kr 11 916 kr 462 kr Att bygga ett sånt här stort stall är en massiv investering. Det är viktigt med bra planering och budgetering inför projektet. Det lönar sig att planera noggrant, titta på olika lösningar och begära offerter från flera ställen för att få en så kostnadseffektiv investering som möjligt. Det kan också vara en god investering att anlita en duktig projektledare för byggprojektet då man som lantbrukare oftast har många andra saker att tänka på och att släppa fokus på produktionen i samband med byggnationer kan straffa sig med sänkt produktion och sämre lönsamhet. 15
Resultat Resultatet för stallet är 291 839 kr per år och vinstmarginalen är 1,1 procent. Kalkylerna utgår från en ekonomisk livslängd på 15 år. Den tekniska livslängden och den skattemässiga avskrivningstiden är dock längre än 15 år. En avskrivningstid som är längre än 15 år bidrar till en ökad lönsamhet. Det förutsätter dock att antagande som driftkalkylen bygger på gäller även efter 15 år, vilket det sannolikt inte gör eftersom att förutsättningarna och politiken förändras. Skulle avskrivningstiden öka skulle kalkylen se annorlunda ut. Stallets fördel Stallet fördel är en mycket rationell och effektiv produktion med låg arbetsåtgång. Stallet är flexibelt och går att bygga ut i omgångar vilket gör det möjlig att ta investeringen i omgångar. Kalkylen bygger på att mjölkproduktionen drivs ekologiskt och KRAV-certifierat. Lönsamheten i ekologisk mjölkproduktion har, sett i backspegel, varit bättre och stabilare än i konventionell produktion. Priset på ekologisk mjölk har varit mindre påverkat av internationella priser då nästan all ekologisk mjölk säljs på hemmamarknaden. I en ekologisk produktion är det viktigt att ha tillräckligt stor grovfoderareal eftersom skörden varierar mer i en ekologisk produktion och att utbudet av ekologiskt grovfoder är lägre och det kan bli mycket dyrt vid en bristsituation. Logistik Vi har försökt att titta på korta dagliga flöden då vi anser att det finns tid och pengar att spara där. Att spara 2 minuter per dag och person ger 12 h på ett år. Är årsinkomsten 400 000 kr så blir det 2 500 kr per år och person. 2 500 kr kan tyckas vara en liten summa, men för 9 anställda blir det 22 500 kr per år vilket är en välkommen besparing i slutänden. Företaget En utökning av mjölkproduktionen ställer ett stort krav på företaget. Företaget skall klara av driftsledning, ökat arealbehov, utökad grovfoderproduktion, personalförsörjning och inte minst finansiering av nybyggnationen. När det gäller Hillringsberg så har man redan före nybyggnationen flera anställda på företaget och har en vana att arbeta med arbetsledning. Man har en effektiv och rationell produktion i nuläget även om anläggningen är gammal. Man har också använt sig av inlejda maskintjänster till en stor del av växtodlingen vilket underlättar för en expansion. Nybyggnationen på Hillringsberg innebär att antalet mjölkkor ökar från 210 kor till 632 kor, vilket är en tredubbling. Detta kommer ställa mycket stora krav på företaget och företagsledningen. Behovet av vall och betesareal för både mjölkkor och kviguppfödning kommer att uppgå till 900-1000 ha vilket är större areal än vad som idag finns att tillgå. I projektet behöver vi inte ta något hänsyn till kvigorna och då räcker det med cirka 600 ha grovfoder. En risk som finns när man behöver den här kvantiteten av grovfoderarealer är att det kan bli långa transporter för gödsel och vid vallfoderskörd. Utan betydligt mer åkerareal finns det heller inget utrymme för egen spannmålsproduktion. Personalbehovet i stallet är beräknat till 15 000 arbetstimmar vilket innebär cirka 9 heltidsanställda i stallet och att det dagligen behövs 5 personer som arbetar 8 timmar vardera. Arbetet i växtodlingen är inte medtaget här. 16
Finansiering och likviditet En mycket tung del i en så här stor investering är finansieringen och likviditeten. Även om investeringen är lönsam är det en utmaning att få fram allt kapital som krävs. Enligt investeringsbudgeten krävs det cirka 38 miljoner kronor till investeringarna. Dessutom krävs det ytterligare cirka 5,4 miljoner i ökat djurkapital och cirka 2,5 miljoner kronor i ökat rörelsekapital. Totalt blir kapitalbehovet 45 miljoner kronor. Då är inte en utökad kvigproduktion medräknad. För att klara en så stor investering kan det krävas att flera finansiärer är med och finansierar. Genom att stallkonceptet är uppbyggt i moduler kan även besättningsökningen ske stegvis för att anpassas mot ekonimiska förutsättningar, tillgång till odlingsarealer och inhysning av rekryteringsdjur. Driftskalkylen I driftskalkylen har vi räknat med en snittleverans på 9 200 kg mjölk per årsko med ett pris på 3,17 kr per kg mjölk, där mjölkpriset är 3 kr och logistiktillägget är på 17 öre. Ingen hänsyn är tagen för mjölkkvalité i detta pris. Genomsnittspriset för de senaste 5 åren för KRAV-mjölk i högsta kvalitet med tillägg för efterlikvid och logistik med mera är 4,23 kr hos Arla. Då rapporten skrivs är aktuellt pris för ekologisk mjölk är 4,85 kr per kg mjölk vid ett logistiktillägg på 8 öre. Medelpris för ekologisk mjölk senaste 5 åren: Mjölkpris eko ARLA 2017 2016 2015 2014 2013 jan 454 423 340 431 377 feb 454 414 340 440 377 mar 454 414 358 440 383 apr 443 417 377 440 381 maj 434 408 377 427 393 jun 434 398 386 427 410 jul 452 396 389 415 408 aug 462 396 373 404 408 sep 471 396 391 391 417 okt 469 416 401 377 424 nov 469 434 401 377 433 dec 469 444 401 359 433 455,42 413,00 377,83 410,67 403,67 412,12 Efterlikvid 9 Övrigt 8 Summa 429,12 Genomsnittligt pris för KRAV-mjölk vid högsta kvalitet 4,29 kronor/kilo. Aktuellt pris för KRAV-mjölk vid högsta kvalitet inkl efterlikvid 4,80 kronor per kilo. Nedan har vi gjort en känslighetsanalys för hur lönsamheten beräknas bli vid olika mjölkpris. I Jordbruksverkets projektkrav har mjölkpriset bestämts till 3,00 kr per kg för ekologisk mjölk plus 17 öre i logistiktillägg. Det kan jämföras med det lägsta priset under senaste 5-årsperioden för helår som var 3,89 kr under 2015 vid högsta kvalitet. Ett så lågt pris som 3 kronor per kg mjölk förutsätter att de ekologiska foder- 17
priserna hamnar nära dagens konventionella foderpriser. Annars kommer det inte finnas någon köpare för det ekologiska fodret och ekologisk produktion skulle inte vara lönsamt att bedriva. Tabell 2. Känslighetsanalys vid olika mjölkpriser. Dagens ekologiska foderpriser Anpassade foderpriser Mjölkpris kr/kg 3,17 3,63 4,10 4,70 3,17 Vinstmarginal % 1,1 % 10,0 % 17,5 % 25,5 % 16,0 % TB 3 per mjölkko kr 462 4 694 9 018 kr 14 538 6 866 TB 3 totalt kr 291 839 2 966 463 5 699 231 9 187 871 4 339 107 Vid ett mjölkpris på 3,76 kr/kg uppnås önskad vinstmarginal på 10 %. Endast under 3 månader har priset varit lägre än 3,76 kr/kg inklusive tillägg under den senaste 5-årsperioden. Investreringskalkylen Kostnaden för plansilo kan inte hittas i investeringskalkylen då den kostnaden ingår i grovfoderkostnaden. På den här storleken av gård behöver vi komplettera redan befintligt plansilofack med ytterligare 5 stycken plansilofack, 3 meter höga och 12-13 meter breda, 60 meter långa. Offerten för att bygga dessa fack ligger på 2 965 000 kronor, detta inkluderar en avlastningsplatta framför silosarna. Beroende på vart i landet du bor och vilken leverantör du väljer kommer detta pris att variera. Nyckeltal För att få en överblick över företaget och dess verksamhet har vi plockat fram några nyckeltal som är viktiga för den här gården. Nyckeltal ger en god översikt över företagets ekonomiska tillstånd vilket kan vara intressant för potentiella investerare, samt att det ger banker information om företaget vid eventuell låneansökan. Nedan följer en sammanställning av viktiga nyckeltal. Se tabell 3 Tabell 3 Sammanfattande nyckeltal för det nya stallet. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl vid mjölkpris 3,17 kr 1,1 % Investeringsutgift per djurplats (med investeringsstöd) Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) Total investeringsutgift (utan stöd) Ekonomisk livslängd Antal koplatser 58 557 kr 60 476 kr 38 220 542 kr 15 år 632 kor Antal mjölkande kor, genomsnitt 550 Beräknad levererad mjölk per ko Beräknad levererad mjölkmängd per år Arbetsförbrukning per ko i stallet Beräknat antal anställda i stallet Beräknat totalt kapitalbehov Elförbrukningen 9 200 kg 5 588 000 kg 24 timmar 9 personer 45 miljoner kronor 800 kwh per mjölkko 18
Minska investeringsutgifterna och öka vinstmarginal Genom att följa minimimått fastlagna i djurskyddsföreskriften och välja enklare lösningar för ventilationen hade vi kunnat minska investeringsutgifterna något. Vi har under projektets gång sett att det går att komma ner i investeringsutgift. Nedan finns några exempel på där vi valt en högre investeringsutgift för att få en bättre funktion i anläggningen: Minskad bredd på skrapgångarna 1,28 miljoner kronor Byta ut gardinerna mot perforerad plåt 200 000 kronor Välja mjölkgrop istället för karusell: 1 miljon kronor. Alternativa utföranden Vi har jämfört två olika byggnadsutföranden för att se om det traditionella utförandet är konkurrenskraftigt. De poster vi jämfört är hallbyggnad med väggar och tak där det traditionella taket är ett oisoelrat plåttak och alternativet är att använda en tältduk som tagits fram och säljs i Danmark och andra länder. I vår jämförelse kommer vi fram till att den traditionella överbygganden med plåttak är 38% dyrare än lösnignen med tälttak. Vi har på utifrån kostnadsramarna valt bort en del funktioner som annars kan rekommenderas för bättre kokomfort, driftssäkerhet eller smittskydd. Större biutymmen i liggbåsstallar. Genom att lägga till ca 2 meter på stall med mekanisk utgödsling kan hela utgödslingen hamna under tak vilket kan ge mindre risk för driftsstörningar vid kallt väder. Ytterligare resningsutrymme för kor i liggbås mot yttervägg. Det finns finska undersökningar som visar att 3 m är önskvärt vid liggbås utmed vägg för att erbjuda en attraktiv viloplats för de större Holsteinkorna. Bredare gångar för kor i liggbås i VIP-stall. Smala gångar kan öka stressen hos djur och öka aggressiva beteenden. Tid för kalvar i ensambox. Rekommendationen är att hålla kalvar i box under två veckor samt att ha grupper om max 10-12 kalvar. 4.3 Material och konstruktion på byggnaden Byggnaderna är relativt enkla i sin konstruktion. Alla hus är uppbyggda som hallbyggnader med treledsramar, plintgrund och kantförstärkt platta. Strölagret är en enkel byggnad med pulpettak. För att vara kostnadseffektiva har vi valt att gå på välkända konstruktionslösningar och standardutformningar. Gestaltning Landsbygdens byggnadskultur har länge dominerats av falurött. Genom decennierna har ekonomibygganderna vuxit i storlek i takt med att storleksrationaliseringen har ökat produktionsenheternas besättningsstorlek. Sedan en tid finns en tendens att flytta ut brukningscentrum från gårdscentrum. Detta kan dels bero på att man vill separera den tunga trafik som finns runt djurstallen men det kan även beror på att det faktiskt inte finns nog med plats för att placera fler ybggander vid gårdscentrum och behålla en god logistik. 19
Vårt stallkoncept försöker både förvalta det faluröda arvet och införa ett nytt element. Genom att välja en profilerad faluröd plåt på väggarna med gavelplåtar, portomfattning och andra plåtbeslag i svart eller vit kulör får vi med de traditionella kulörerna in i framtiden där de ljusa tälttaken måste ses som ett nytt element även om det den senaste tiden blivit mer vanligt med tälthallar för både maskiner och djur. Den lite högre takvinkeln som halleverantören använder påminner om äldre byggnaders. Mjölkstallet Alla djurstall har oisolerade väggar och tak, men mjölkstallet är isolerat för att vara frostfritt i mjölkavdelningen. Serviceutrymmen för personal, besökande och installationer är isolerade. Oisolerade stall ger en lägre investeringsutgift även om det medför en viss merkostnad för frostsäkring av vattnet. I mjölkstallet kräver tekniken ett varmare utrymme och därför har denna byggnad isolerat tak och större andel hela/isolerade väggar. Över mjölkstallet har vi valt att ha en något dyrare överbyggnad med isolerat plåttak. Vi har även tagit in offert på en sandwichlösning som ska ha en isolerande effekt och som tältduksleverantören nyligen tagit fram. Valet att gå vidare med en konventionell byggnadslösning med isolerat plåttak har gjorts då tekniken i mjölkningskarusellen är känslig och dyr och konceptet med sandwichpaneler är oprövat. Golv Golven i djurstallarna är i betong. Golvet är relativt plant med fall mot mitten i skrapgångarna. Detta minskar arbetsmoment med formning för gjutning och även kostnaden för gjutningen i helhet. För att markera liggbåsen används en avskiljare i form av kantsten i bakkanten av båsen. Den bädd som bildas ger en bra liggyta för djuren och kan användas med olika typer av strömedel. Väggar och tak Ytterväggar i djurstall och mjölkstall utgörs av profilerad plåt i gavlar i nederkant av stallens långsidor. Vi tänker oss en traditionell faluröd kulör. Ovan denna vägg har vi gardiner för tilluft på stallens långsidor. I mjölkstallet är det projekterat för isolerade regelväggar med beklädnad av skiva och plåt. Som isolering används mineralullsskivor. I och runt personutrymmen sätts isolerade regelväggar med beklädnad av skiva. Taket i djurstallarna är av tältduk och i mjölkstallet används ett isolerat plåttak. Levernatören uppger att tältduken har en livslängd på minst 10-15 år, har en kort montagetid och även önskvärda egenskaper vad gäller brand och djurvälfärd då ljusinsläppet är stort och det inte finns någon risk för kondens. Detta ger en låg totalkostnad för takkonstruktionen. 20
Bild 1. Interiörbild av stall med tälttak. Foto: Karin Andersson Bild 2. Exteriörbild av stall med tälttak Stomme Stommen är i stål. Stålet har en lägre totalkostnad för material och montage. För att jämföras med trä som har en högre montage- och totalkostnad vilket gör att det inte är aktuellt i detta projekt även om trä har bättre egenskaper vid en brand. Materialval ur ett miljöperspektiv När det gäller betong har vi tittat på de förnyelsebara fördelarna med betong. Med betong finns stora möjligheter till återvinning. Restmaterial från industriella processer kan återvinnas som ballast eller tillsatsmaterial i ny betong. Restbetong eller riven betong kan krossas och återvinnas som ballast i ny betong eller som fyllnadsmaterial. Utsläppen från Sveriges tre cementfabriker uppgår till ca 1,4 miljoner ton CO 2 vilket motsvarar cirka 2 3 procent av Sveriges CO 2 utsläpp. Men betong tar också upp CO 2, betydligt mer än man tidigare trott. Ny forskning visar att det handlar om betydande mängder, cirka 300 000 ton per år tas upp av befintliga betongkonstruktioner i Sverige vilket motsvarar cirka 15 20 procent av CO 2 utsläppen det vill säga mer än en femtedel av utsläppen vid tillverkningen. Genom bättre återvinning och karbonatisering efter rivning kan den siffran sannolikt mångfaldigas. Fördelarna med att återvinna betong är att man kan uppnå både miljömässiga, tekniska och ekonomiska fördelar. Tältduken är tillverkad av 100 procent polyester, med ett ytskikt av PVC. Ur ett miljöperspektiv kommer polyester i regel från fossila källor, men miljöpåverkan kan minskas om polyestern tillverkas från återvunnet material. Vid återvinning av polyester används 70 procent mindre energi än vid tillverkningen av nya polyesterfibrer, vilket gör den fördelaktig för miljön. Ytskiktet på taket är av PVC-plast. Den PVC som tillverkas idag är ett bra miljöval och kan inte jämföras med gårdagens. PVC är den plast som kräver minst energi att framställa cirka 56,7 MJ/kg enligt statistik. Plasten kan dessutom smältas ner och återvinnas till nya produkter många gånger utan att tappa sin funktion. Vi ser positivt till att taket kan tillverkas av återvunnen PVC samt möjligheten till att återvinna materialet i taket den dagen livslängden på taket är förbrukat. PVC plast är svårantändligt och klassas in i den näst högsta nivån i den europeiska 21
brandnormen - klass B. Den duk som används i stallets tak uppfyller de branskyddskrav som finns för djurstall. För stålstommen har vi tittat på den möjlighet det finns till återvinning. Restprodukterna går i många fall vidare till andra kretslopp. Stålindustrin arbetar med miljöfrågor inom alla områden som rör stålets kretslopp. Det handlar bland annat om att öka återvinningen av stålprodukter effektivisera energianvändningen öka återanvändning av restenergier till exempel för uppvärmning av bostäder. Processerna för ståltillverkning och bearbetning utvecklas ständigt så att råvarorna utnyttjas maximalt och uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten minimeras. Tack vare att arbetet med kretsloppsfrågor inom svensk stålindustri pågått under så lång tid har vi idag kommit väldigt långt i den frågan De få ytor som målas invändigt i personalutrymmet målas med linoljefärg. Linoljefärg är inte petroleumbaserade eller innehåller skadliga tillsatser vilket gör den giftfri och miljövänlig. Linoljefärg baseras på ämnen från växt- eller mineralriket, är diffusionsöppna och lösningsmedelsfria. 4.4 Inredning, utrustning och maskiner Mjölkning För mjölkning används en mjölkkarusell med plats för 50 kor med en påfösningsgrind i samlingsfållan och en selektionsgrind efter mjölkning för att möjliggöra och underlätta frånskiljning av de djur behöver skiljas från de övriga djuren. Selektionsgrinden selekterar ut kor som ska till avskiljningsfållan för behandling eller slakt. Mjölkutrustning är i stål, plast och gummi. Bild 2. Karusellmjölkning. Källa: www.hms-melkanlagen.de 22
Korna Huvuddelen av korna hålls i liggbås med liggsängar med en bädd av torv. Boxar med liggyta och skrapgång används enbart till kor vid sinläggning, kalvning och behandling. Boxarna har täta mellanväggar och grindar med liggande rör in mot stallet och låsbarar foderfronter mot foderkrubban. I liggbåsstallen används en nackbom vid foderbordet. Liggbåsinredning, grindar och foderfronter är i galvat stål i ramverk. Fyllnaden i täta grindar är av skivor i plast eller plywood. Vattenkar och vattenkoppar finns till alla djur och är utförda i rostfritt stål. Kalvar Kalvar hålls i boxar, först ensamma och senare i grupp. Alla boxar för kalvar har fronter av stål och mellanväggar av plast eller plywood. I gruppboxarna är det låsbara foderfronter. Mellanväggen är lätt att ta bort för att underlätta rengöring men även ifall att boxensstorlek behöver utökas. Napphinkarna i konceptet är av plast och napparna är av gummi. Utfodring För utfodring i stallarna används en traktordragen blandare som fördelar fullfoder på foderbordet/i foderkrubban. Vi har i konceptet valt körbart foderbord i liggbåsstallar och kalvstall då det var en lägre investeringsutgift. I VIP-stallet har vi valt en dyrare lösning med foderkrubbor för att underlätta logistik och djurförflyttningar i detta stall. Foderbord och foderkrubbor är i betong. Foderbordet är ytbehandlat med en tvåkomponents epoxy för att underlätta rengöring av foderbordet och ge bättre motståndskraft mot syran i ensilaget. Kalvarna utfodras med mjölktaxi och dricker ur hink med napp. Ströning Vid ströning används minilastare med ströskopa som fördelar torv till liggbås och torv eller spån till ensamboxar i kalvstall. Till gruppboxar i kalvstall används halm som fördelas maskinellt. Materialval ur ett miljöperspektiv När det gäller betong, stål och plast samt deras miljöpåverkan hänvisar vi läsaren till föregående kapitel 4.3 Byggplyfan som används till väggar i inredningen med mera tillverkas företrädesvis av furu och gran. Som ytfaner förekommer även andra träslag, till exempel björk, bok, ek samt tropiska träslag. Skivor kan även specialbeställas med andra ytskikt. produkter är belagda med en film som ökar motståndskraften mot slitage och fukt vilket ger minskad sprickbildning och förbättrat underlag för målning Tillverkning av plywood baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll, bland annat ytbehandling och rengörning. Plywood kan materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Tillverkningen är certifierad för spårbarhet enligt PEFC eller FSC. 23
Sluss 4.5 Planlösning & logistik Alla ritningar för projektet finns i Bilaga Ritningar. Planlösning Planlösningen utgår från enkla raka linjer och korta flöden för att spara arbetstid och öka välbefinnandet hos djuren då dessa hålls från vatten och foder så lite som möjligt. Rekommendationen är att korna aldrig ska uppehålla sig längre än 60 minuter i väntefållan, det vill säga den tid då kon inte har tillgång till mat eller vatten. Bild 3. Översikt stallbyggnadernas inbördes placering samt sprincipiell layout. Våra litteraturstudier har även visat att investeringsutgiften blir lägre när vi håller oss till enkla byggnader och raka linjer vilket har varit grunden i detta projekt. Mycket inspiration är hämtad från utlandet där det är vanligt att bygga med ett modultänk och med en viss struktur för att hålla nere kostnader och optimera transportsträckor. Logistik I projekteringen har flöden för intern och extern logistik utretts för att minimera att 24
dessa flöden korsas. Att korta den interna trafiken så mycket som möjligt gör att kostnader kapas både när det gäller arbetstid men också genom att bränsleförbrukningen hålls nere. Foder & Strö Allt foder bereds på planen mellan plansilo och planlager för förderråvaror. Torvströ levereras i container som ställs vid foderlager eller i anslutning till djurstallarna. Strö tas från lagret med en minilastare och ströskopa. Kon Kon rör sig inom anläggningen genom hela laktationen. Efter kalvning i kalvningsbox flyttas kon till liggbåsavdelningen för nykalvade i VIP-stallet där hon går i ungefär 3 veckor efter kalvning innan hon går ut i en grupp i ett av liggbåsstallen. Liggbåsstallen är uppdelade i flera grupper för att möjliggöra gruppering efter juverhälsa och/ eller avkastning. Via den centrala drivningsgången som går vinkelrätt genom alla stallar drivs korna till mjölkningsstallet 2 3 gånger per dag. Efter mjölkning kan korna selekteras ut för behandling eller drivas tillbaka till liggbåsstallet. Under sommaren när det är bete släpps korna ut i deras befintliga grupper och nya grupperingar behöver inte skapas, det vill säga att djuren går i samma grupper ute som inne. Detta minskar risken för produktionsbortfall då ny rangordning inte behöver utses. Placering av stallet är gjort med hänsyn till var betesmarken ligger för att underlätta arbetet under betessäsong. Korna släpps på bete via portarna på stallen. Klövverkning ska kunna ske enkelt genom att ställa upp en verkstol i den centrala drivgången så att verkning ska kunna ske på ett säkert och stressfritt sätt. Verkstolen är dock flyttbar och går att ställa i liggbåsstallen. Behöver man göra justeringar på djuren när de står i selektionsfållan så är detta möjligt. Sinkon Vid sinläggning flyttas kon till VIP-stallet där hon går i en box med andra kor som sinläggs. När kon är helt sinlagd tas hon till en sinkoavdelning i ett av liggbåsstallen där hon hålls under cirka 4-5 veckor. Cirka 3 veckor före kalvning flyttas kon till VIPstallet till en liggbåsavdelning där. Här lastas även de högdräktiga kvigorna in en månad innan kalvning. Vid kalvning flyttas kon in i en kalvningsbox där hon sedan får gå med kalven i minst ett dygn. Kor med längt till kalvning flyttas till beten längre från stallet medan sinkor nära kalvning och högdräktiga kvigor går ut på ett magert bete nära stallet för att de ska uppmuntras att gå in och äta sinkofodret. Kalven Kalven går med kon i cirka ett dygn efter kalvning och tas sedan till en ensambox i kalvstallet. Kalven flyttas sedan vidare till en gruppbox som är tillräckligt stor för att inhysa en intakt kalvgrupp under hela mjölkperioden. I kalvstallet har fokus legat på att minska transportsträckan och underlätta djurtillsyn för personalen. Kalvstallet är byggt för att göra det enkelt att hämta kalvar för transport till kvigstall och tjuruppfödning utan att passera genom andra djuravdelningar. 25
VIP-stall För kor som behöver extra tillsyn Kor som behöver mer tillsyn har vi grupperat vid den delen av stallet där mjölkningen sker för att optimera tillsynen för dessa djur. Vi anser att vid stora delar av det arbete man gör i en mjölkbesättning uppehåller man sig runt mjölkningsavdelningen. Att sätta djur som behöver extra tillsyn där gör även att de lätt kan drivas till och från mjölkning samt att selektering för till exempel veterinärbehandling eller slakt kan ske i anslutning till när man mjölkar djuren. Veterinären kommer in via en egen ingång där hon eller han kan ha gårdsspecifik utrustning och viss lagring av medicin som hanteras på ett säkert och lagenligt sätt. Genom att samla de djur som är i riskgrupp för veterinär behandling kan veterinären nå djur som behöver behandling på ett enkelt sätt utan att behöva röra sig bland de friska djuren. För att flytta djur mellan avdelningar, till och från boxar samt till och från mjölkning används den centrala drivgången. Med denna drivgång kan en ensam djurskötare på ett enkelt och säkert sätt ta ut enstaka djur från liggbåsavdelningarna, flytta kon till och från box för behandling och kalvning. Drivgången används även vid drivning till och från mjölkning samt vid utgödsling av boxarna. En minilastare kan komma in i varje enskild box utan att behöva passera genom andra boxar. Den centrala drivgången kan även användas för att komma in med minilastare och lyfta ett djur som inte kan resa sig eller forsla ut döda djur. 4.6 Produktion Foderlager och utfodring Ensilaget skördas med hack och läggs i plansilo. Kraftfoder, spannmål, mineraler och andra foderrelaterade produkter kommer att förvaras i planlager. Ensilaget blandas i den traktordragna foderblandaren med övriga fodermedel och distribueras med som ett fullfoder. Kor och kalvar äter samma fodermix medan sinkorna får en egen fodermix anpassad till deras särskilda behov. Foder mixas 2 gånger om dagen till mjölkkorna. Rengörning av foderbord sker en gång per dag. De kalvar som står i gruppbox, samt sinkorna, får ny mix varannan dag. Sinkorna får en mer halmbaserad foderstat för att tillgodose deras behov. I kalvstallet finns ett foderkök där mjölk värms och körs ut med mjölktaxi. Rengörning och ströning I liggbåsstallet finns liggsängar med en bädd av torv. Ströskopa används och det är ett effektivt, enkelt och driftsäkert sätt att strö och manuellt arbete minimeras. Liggsängar med bädd har en positiv inverkan på mjölkproduktionen då kokomforten är god och korna har bra fäste när de ska resa sig och ligga sig. Systemet med liggsängar med bädd ger möjlighet att använda olika strömedel som sand, torv, fiberströ eller annat strömedel för att kunna anpassa strömedel efter tillgång och prisläge. 26
Bild 4. Liggsängar med bädd. Källa: webshop.dan-egtved.dk I kalvningsboxar, behandlingsboxar och sinläggningsbox finns ströbädd. Vi valde ströbädd för den ökade djurkomforten med bättre grepp och mjukare liggyta. Detta utförande har även lägre investeringsutgift än gummimatta med strö. Ströbädden fylls på två gånger i veckan. Strö tas in med minilastare och ströskopa för att minimera arbetsbelastningen. Ströbäddar i VIP-stall strös med med hackad halm eller spån. Ensamboxarna för småkalvarna strös manuellt. Hos de kalvar som står i gruppbox strös med halm eller spån med hjälp av minilastare och ströskopa från bakkant eller från foderbordet. Mjölkning Vid mjölkning hämtas korna från liggbåsstallen och drivs via den centrala drivgången som förbinder de tre stallarna. Korna drivs till samlingsfållan där varje grupp kan hållas inför mjölkning. Tak planeras över dörrar vid drivgång för att leda bort snö. Att föredra är även att takbelägga drivgången mellan stallarna men kostnadskraven tillät inte detta. En påfösargrind finns i samlingsfållan för att på ett enkelt sätt kunna ta fram alla djur i varje grupp till karusellens ingång. Den som mjölkar styr påförsargrindens rörelser. Vid mjölkarens plats finns en tilläggsvärme för att hålla en bra arbetsmiljö även vintertid. Efter kon har mjölkats i karusellen går hon ut i en returgång där det finns en selektionsgrind som kon passerar. Om kon behöver skiljas ifrån för behandling eller slakt kan grinden slussa kon till selektionsfållan. När kon kommer ut från returgången går hon via den centrala drivgången tillbaka sin grupp i sitt stall. Mjölkning kommer även att vara möjligt i boxar i VIP-stall genom att dra ut en vakuumledning för en spannmaskin eller med en mobil mjölkmaskin. 27
Mjölkningskarusell är ett effektivt system för att mjölka i större besättningar. Korna har ett kontinuerligt flöde genom mjölkningsanläggningen och med en karusell är det enkelt att variera antalet mjölkande i besättningen vid en utökning eller vid en ojämn kalvningsfördelning. Avkastning Siktet är inställt på att behålla den avkastning som korna har idag, risk finns dock alltid att den sjunker något vid omställning till ekologisk produktion. Nyckeltal som påverkar produktionen är: Ökar gården sin avkastning kilo ECM och levererad mjölk så ökar också förtjänsten per koplats (mjölk foder). Låg inkalvningsålder ger en sänkt uppfödningskostnad för kvigorna. Har djuret god hälsa och kan stanna länge i produktionen så ökar förtjänsten per ko. Genom att sänka besättningens celltal blir avdraget mindre från mejeriet och därigenom högre förtjänst. Genom att minska antalet självdöda och avlivade djur sänker man djurhälsokostnaden per koplats. Stall med ljus innemiljö ger en tydligare brunst och i och med det en bättre dräktighetsprocent. Rationella stallar ger en ökad effektivitet i arbetet vilket leder till lägre personalkostnader. 4.7 Gödselvårdsanläggning Utgödsling i stallet Utgödslingen i liggbåsstall, VIP-stall och selektionsfålla sköts med mekaniska skrapor. Skrapspel går på automatik och stannar vid för högt mottryck för att förhindra att djur skadas om de blivit liggande i en skrapgång. Utgödslingens brythjul och drivstationer placeras utanför stallet. Vi har i samråd med inredningsleverantören valt en utgödsling som är utvecklad i kalla klimat och ska enligt leverantören fungera väl i drift på flera ställen med kallt klimat likt vårt vintertid. Alternativet är att förlänga ytterligare någon meter och placera brythjul och drivstationer under tak. I VIPstallet tänker vi oss manuella starter för utgödslingen med tanke på att det finns risk att korna kalvar i skrapgången. I liggbåsstallar och i tvärkulverten tänker vi oss tidsstyrda starter. Vid kallt väder kan utgödslingen lyftas ut och rengöring skötas med maskin. Gödseln i kornas stall skrapas från skrapgångar och ner i en tvärkulvert som går genom alla tre stallarna för kor. Över tvärkulverten finns i liggbåsstallarna öppna nedsläpp vid skrapgångarna för att säkkerställa utgödslingens funktion även i kallt väder. Vid tvärgångar och foderbord i stallen utförs täckningen med spalt för att underlättar renhållning och möjliggöra djurförflyttningar över kulverten. För att möjliggöra överfart med traktor i skrapgångarna läggs balkar över det öppna nedsläppet. Inredningsgrindar sätts runt om det öppna nedsläppet så att korna inte riskerar att trampa ner i öppningen. I mjölkstallet utförs drivgången med spaltgolv i hela drivgångens bredd. 28
Då detta stall har ett reglerat klimat kan spaltgolvet väljas här. Den varmare innetemperaturen ger en bättre driftssäkerhet då spalten inte riskerar att täppas till med frusen gödsel. I selektionsfållan läggs mekaniska skrapor för enkel rengöring. I tvärkulverten förläggs skrapor för en högre driftssäkerhet Skraporna i kulverten för gödseln till en tryckare som är ansluten till ett störtrör med självfall ner till gödsellagret. Nivåskillnaderna på gården ger goda förutsättningar för god funktion med självfall. Det hade varit positivt med spaltgolv i gångarna. Spaltgolv håller klövarna torra, minimerar nivåskillnader och är säkrare för djur som har nära till kalvning för att undvika risken att en nyfödd kalv förs med i utgödslingen. Det valdes dock bort av ekonomiska skäl. I kalvstallet utförs utgödsling av boxar med hjälp av maskin. Grindar i boxarnas bakkant öppnas för att släppa in en traktor eller liknande. Detta medför att varje box kan rengöras individuellt vilket är viktigt för hygienen. Boxväggar utförs täta för att möjliggöra rengöring av individuella boxar och några av boxväggarna utförs som betongväggar för att klara en mer grundlig sanering av flera grupper vid behov. Gödsellager Gödsellager för flytgödsel består av två gummidukslaguner med lagringskapacitet om 6 000 m 3 vardera. Detta tillsammans med befintlig gödselbrunn ger en samlad lagringskapacitet på 14 500 m3. Tömning sker i en av lagunerna och gödsel pumpas mellan lagunerna. Flyttbara pumpar och omrörare används för att minska investeringsutgiften. Gummidukslagun är ett mer ekonomiskt alternativ jämfört med betongbehållare givet de förutsättningar som ges för ekonomi och avskrivningstid. Valet av gummidukslagun gör dock att vi inte kan använda sand i båssängarna då sanden sedimenterar och behöver grävas bort efter en tid. För att lagra den fastgödsel som produceras i kalvarnas och kornas ströbäddar gjuts en platta med tre väggar. Plattan gjuts så att det skapas ett fall mot plattans bakkant. En avdelare på plattan ger en plats för kadaver innan avhämtning för destruktion. 4.8 Besökare Besökare kan följa mjölkningen och se djuren och det arbete som utförs vid mjölkning via ett besöksrum som ligger intill karusellen. Då vi har valt att hålla besökare i ett separat utrymme, där de aldrig kommer i kontakt med djuren, behöver det inte finnas tillgång till gårdens egna skyddskläder. Besökarna går in genom besöksentrén till det rum som endast är avsett för besökare. Övriga delar i byggnaden beträds aldrig av besökare, detta för att minimera smittorisken. 4.9 Djurvälfärd & smittskydd Lättarbetade stallsystem gynnar djurvälfärden på så sätt att mer tid kan användas för tillsyn av djuren och mindre tid behöver användas för övrig stallskötsel. I det här projektet har vi eftersträvat raka och så korta transportsträckor som möjligt vilket gynnar både kor och personal. Minskade transportsträckor medför att mer tid kan användas för tillsyn av djuren. Djuren behöver inte heller riskera att skada sig då stallet är uppbyggd med raka drivgångar. 29
Kor spenderar 11 15 timmar per dygn liggandes. Att de ligger bekvämt är viktigt för att undvika förekomsten av hasskador och andra skador som kan relateras till underlaget. Ett mjukt underlag gynnar också kornas liggtid vilket är mycket positivt för kornas välfärd och även för mjölkproduktionen. Hindras kor från att ligga ner har man kunnat se försämringar i både födointag och mjölkproduktion. Det är tydligt att liggtiden är mycket viktig för att korna ska må bra och producera bra. För ett optimalt smittskydd har den externa och den interna logistiken med dess flöden utretts. Det är av stor vikt att flöden med ren och smutsig trafik inte korsas för att kunna hålla ett gott smittskydd. Genom att separera djuren i flera byggnader kan de känsliga kalvarna separeras från äldre djur och på så sätt minska smittspridningen. Det finns även möjligheter att sätta ett stall i karantän och minska risken för vidare spridning om en smitta kommer in i ett stall. Även avhämtning av kadaver ska kunna ske på ett sätt som gör att smitta inte kommer in i produktionen, därför ligger kadaverplattan avskild från övriga byggnader och logistikflöden. Liggbåsstallen Mjölkkornas liggbås utformas med båssängar som strös med torv vilket ger ett mjukt, stabilt och halkfritt underlag. Studier har visat att förekomsten av benskador hos mjölkkor minskar väsentligt om korna kan ligga på mjukt underlag. Eftersom sår på ben och hasor kan vara en reservoar för bakterier som sedan kan vandra vidare till juvret och orsaka juverinflammationer och höga celltal, är det viktigt att använda sig av underlag i liggbåsen som minskar risken för skador på ben och hasor. Liggbås med torvbädd och rejäl strömängd ger längre liggtider och påverkar mjölkbildningen positivt. Valet av tältduk duk som tak i liggbåsdelen i mjölkkostallet och i kalvstallet medför ett ljusare intryck i stallet eftersom duken tillåter att viss del av solljuset även kommer in genom duken (vilket inte sker genom tak med traditionell takbeläggning). Ljus inverkar positivt på djur och bidrar till tydligare brunst och bättre tillväxt bland annat. Även om tillväxt och produktion aldrig ska användas som enda beviset för att god djurvälfärd uppfylls i ett system så kan dessa parametrar användas som indikatorer för att djurvälfärden främjas av ljuset. Genom att välja en ljus takbeklädnad ska även värmepåslaget i stallarna minska sommartid enligt leverantören av tältduken. Kalvstallet Kalvstallets ströbäddsboxar erbjuder djuren möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende genom födosök och ökad rörelse. Stallsystemet medför att djurvälfärden blir bra för kalvarna vilket i sin tur gynnar kalvarnas hälsa. Det har visat sig i studier att kalvar som utsätts för högre vindhastigheter än 0,5 m/s får en förhöjd risk att drabbas av lunginflammation. Å andra sidan minskar risken för andra infektionssjukdomar. För att minimera risken för att kalvarna ska påverkas negativt av att kalvstallet är oisolerat, placeras höj- och sänkbara gardiner i boxarnas bakkant. Napphinkar används till mjölkutfodring i kalvstallet för att tillgodose kalvens naturliga sugbehov. Hinkarna är lätta att göra rena och man kan få en tätare och mer noggrann tillsyn av kalvarna i och med att man serverar varje enskild kalv mjölk flera gånger per dag. Genom att utfodra med mjölktaxi hålls mjölken vid en jämn tempreatur och givan är konstant och detta grynnar kalvhälsan. 30
I en besättning av den här storleken föds ett stort antal kalvar varje vecka. Kalvarna går i ensambox i en vecka för att sedan hållas i gruppboxar. Behöver kalven hållas längre i ensambox kan mellanväggar plockas bort för att utöka boxens storlek. I konventionella besättningar kan kalvarna hållas i ensamboxar i mer än en vecka men i ekologisk produktion säger reglerna att kalvar ska hållas i ensambox max en vecka och därefter flyttas till gruppbox. Att flytta en kalv redan efter en vecka kan medföra ett ökat smittryck på kalven. Bild 5. Ensamboxar för kalv som enkelt kan justeras i storlek. Foto Karin Andersson Kalvarna hålls i grupper om max 16 kalvar. Gruppboxarnas storlek är tillräcklig för att kunna hålla en kalvgrupp i samma box under hela mjölkperioden om 3 månader. Utifrån gårdens management kan kalvarna stå i samma box under hela mjölkperioden eller flyttas alleftersom de växen. Vid problem med kalvhälsa kan gruppboxarna delas och och antalet kalvar per box halveras. Ströbäddsboxarna som kalvarna hålls i har täta väggar mot grannboxarna för att ytterligare minska smittrycket mellan grupperna. Detta ger också möjlighet att tvätta varje box separat. Det finns gott om utrymme för tvätt- och tomtid vilket ger goda förutsättningar för förebyggande smittskydd. Kalvar bör hållas separat från äldre djur för att minska risken för smitta och därför finns alla kalvar i ett separat kalvstall med ett klimat optimerat för kalvarna. Vid transport av kalvar till vidare uppfödning behöver transportör endast vistas i kalvstallet. 31
4.10 Arbetsmiljö Personalrum Två separata omklädningsrum kommer att upprättas. Omklädningsrummen är försedd med ren och smutsig sida med en sluss med dusch och toalett. Tvättmaskin avsedd för arbetskläder finns i anslutning till omklädnignsrummen. Ljus och trevligt personalrum finns att tillgå för personalen vid måltider. Detta rum används även som samlingsrum vid personalmöten med mera. Installationsutrymmen Kylkompressor och vakuumpumpar har placerats i separata utrymmen som ljudsioleras för att hålla bullernivån på låg nivå. Golvbeläggning av epoxy med sandinblandning i tankrummen är vald för att minimera halkrisken samtidigt som det är lätt att hålla rent. I andra teknikutrymmen har vi valt att ha ett betonggolv utan beläggning. Portar dimensioneras för att underlätta hantering av pallar med lastmaskin eller palltruck. Förråd förses med hyllor och upphängning av utrustning. Eftersom gården arbetar efter LEAN- konceptet har var sak sin plats. Redskap och verktyg förvaras på väl utmärkta platser lättillgängliga för personalen. Mjölkning Höj- och sänkbart golv samt bra ljus ger en bra arbetsmiljö för mjölkaren. Mjölkaren har tillgång till vattenslang, nödstopp och en manöverpanel för styrning av påfösargrinden. Här finns tvättmaskin för juverdukar. Vid mjölkning finns infravärme att tillgå för att personalen ska kunna ha optimal temperatur även vid kallare väderlek. Diskning av mjölkutrustning Ledningar mellan diskmedelsfat och diskutrustningarna är märkta med piktogram som anges på säkerhetsdatabladen till diskmedlen, produktens namn samt pil i strömningsriktningen. (Detta gäller även för eventuellt tryckluftledning) Vid arbete med diskmedel kommer det att finnas den skyddsutrustning som anges på säkerhetsbladen. De kommer att placeras i nära anslutning till de riskfyllda platserna. Utlastning Där utlastning sker finns lösa grindsystem som kan ställas upp för att krympa utrymmet samt att styra djuren dit man önskar. Det finns god plats för djurtransporten vid utlastningsplatsen. Kalvningsbox och behandlingsbox Boxarna förses med självlåsande front. Det finns även möjlighet att nå en reträttväg om kon blir aggressiv. Vid insats på ett djur sker detta utan risk för attack av annat djur. CE-märkning De maskiner som omfattas av EUs maskindirektiv är CE-märkta, försedda med instruktionsbok och försedda med försäkran om överensstämmelse. Byggs två eller flera maskiner ihop i ett gemensamt styrskåp gör man en ny CE-märkning. Dokumentation försvaras på avsedd plats på kontoret. 32
4.11 Konceptets flexibilitet Flexibilitet genom moduler Anläggning är uppbyggd i moduler. Med detta upplägg är det lättare för en lantbrukare i byggtankar att plocka de moduler som är intressanta och aktuella. Moduleran fungerar tillsammans eller fristående från varandra. Modulerna kan anpassas så det blir både mindre och större för att passa den besättningsstorlek som är aktuell. VIPstall är ihopbyggt med mjölkstall i vår lösning men dessa kan separeras för den lantbrukade som bara är intresserad av den ena byggnaden. Med en fribärande stomme finns större möjligheter att bygga om stallet vid en ändrad inriktning eller användning av stallen. Olika mjölkningstekniker Mjölkningsanläggningen är projektanpassad och mjölkningstekniken är vald utefter besättningsstorlek, arbetskraftsbehov och investeringsutgift.vi ser att en lösning för mjölkgrop skulle kunna vara likartad och en lösning för robot skulle kunna utföras genom att förlägga mjölkning vid det som i vårt förslag är drivgång i liggbåsstallet. Enkla skisser på detta finns i Bilaga-Ritningar. Produktionsinriktning Byggnaden möjliggör både konventionell och ekologisk drift. Utgångspunkten är djurskyddsföreskrifternas minimimått och krav på totalyta för ekologisk produktion. Betesdrift är krav oavsett om det bedrivs konventionell eller ekologisk produktion. Liggbåsstallen är i sin utformning låst till nötkreatur och mjölkningsstallet är specialiserat för en så effektiv produktion som möjligt men i och med att vi inte gjutit upp liggbåssängar så kan stallen efter en viss ombyggnation ge stora plana ytor under tak. Kalvstallet skulle kunna användas för andra djurslag samt som planlager. Planlager skulle kunna användas för förvaring av andra varor samt för enklare djurhållning. 33
5 Driftledning & uppföljning 5.1 Driftledning Organisation Om ett jordbruksföretag drivs som ett aktiebolag är det lämpligt att styrelsen har möte vid minst fyra tillfällen per år samt extrainsatta möten vid behov. Hillringsbergs lantbruk har valt att ha en ordförande som inte arbetar på gården för att få en utomståendes synvinkel och erfarenheter vid beslut. Har man inte någon insyn utifrån alls kan det bli så att hemmablindheten tar överhanden och man kanske inte vågar pröva nya och kanske bättre lösningar på problem som uppkommer i den dagliga driften på gården. Man kan beskriva organisationen på följande sätt: Styrelse Större investeringar/åtgärder Förvaltare/VD Inköp och Försäljning Löpande bokföring Schemaläggning Kontrollerar produktionsrapporter och uppdaterar egenkontrollprogram mm. Personal 1 Personal 2 Personal 3 Personal 4 Personal 5 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Varje anställd har sitt eget ansvarsområde och vilket ansvarsområde respektive anställd har beror på den anställdes kompetens. Det är viktigt att se till att alla i personalen kan lite om alla områden så att verksamheten kan fortgå om någon i personalen skulle bli sjuk eller sluta. På Hillringsberg finns dessutom förvaltaren/vd som har bra insyn inom alla områden på gården och därför kan vara back up om något skulle hända. Punkterna här nedan är exempel på hur man skulle kunna dela upp ansvarsområdena. Ansvarsområde Avel: Den avelsansvarige har hand om urval av tjurar, beställningar av semin samt seminering. Ansvarsområde Foder: Diskuterar växtodlingsplan med förvaltare/vd för att kunna välja vilka fodermedel som ska ingå i djurens foderstat kommande år. Den foderansvariga är också den som har kontakt med foderrådgivaren. Ansvarsområde Teknik: Ansvarar för traktorer, utgödsling och annan teknik som krävs för att verksamheten ska fungera bra. Ansvarig Kalvar: Ansvarar för kalvstall, kalvningar och sjuka djur så att de får den extra tillsyn och eventuella behandling som de behöver. 34
Hillringsbergs lantbruk kommer arbeta med Leankonceptet. Det är för att förenkla och effektivisera arbetet på gården utan att något problem eller arbetsmoment ska falla mellan stolarna. Varje dag samlas personalen till frukostmöte, då dagens jobb diskuteras. Man går igenom vad som behövs göras under dagen och vem som ansvarar för att det blir gjort. För att få en bra översikt över produktionen används en whiteboardtavla. Den fylls med färgade knappar, röda, gröna, eller blå beroende på om jobbet ska göras, är pågående eller klart. Färgmarkeringar görs för de olika jobben som ska göras. Korta händelser läggs till, när de är gjorda suddas de bort. Dagliga rutiner såsom mjölkning, rengöring av stall och mjölkutrustning, daglig tillsyn och utfodring med mera fördelas mellan stallpersonalen och varje anställd har huvudansvaret för ett område eller stall för arbetsdagen. Ansvaret och arbetsuppgifterna växlar varje dag så att alla har god kunskap inom alla ansvarsområden i stallet. Det gör driften mindre sårbar om någon i personalen skulle bli sjuk till exempel. Ladugårdsförmannen har dock huvudansvaret i stallet. 5.2 Uppföljning För att en mjölkgård av den här omfattningen ska fungera väl måste både åtgärdsplaner och uppföljningar fungera. Arbetar man på utan att ha någon uppföljning kan produktionsfelen som uppkommer hinna bli onödigt stora innan man upptäcker dem. Det i sin tur kan medföra onödiga produktionsbortfall. Eftersom Leankonceptet eftersträvar enkla och snabba åtgärder försöker man använda så enkla kommunikationsvägar som möjligt utan att någon information ska försvinna på vägen. Nedan beskrivs några av de metoder som används vid uppföljningen av driften. Korta händelser, fel som upptäckts och åtgärdats mellan frukostmötena, skrivs upp på whiteboardtavlan i stallet och suddas ut när åtgärden är gjord. Korta händelser återkopplas och följs upp vid nästkommande frukostmöte. Produktionsrapporter gås igenom dagligen för att snabbt kunna se avvikelser i produktionen och på så sätt snabbt kunna åtgärda problemet. För produktionsuppföljningen används foderrådgivning och uppföljning samt rapporter. Även kokontrollens rapporter används för att ha kontroll på produktionen. Gårdens resultat följs upp varje månad, samt delårsrapport bland annat den sista september, då årets skörd är med. Uppföljning av bokslut och resultat sker kontinuerligt med revisorn. En årlig värderingsrapport görs för analys av resultatet. Avvikelser Avvikelserna i produktionen tas upp vid frukostmötet och eventuella arbetsuppgifter för att åtgärda avvikelserna fördelas mellan de anställda under mötet. Vid större avvikelser som kräver större investeringar för att komma tillrätta med tas informationen vidare till styrelsen och beslut tas på styrelsenivå. Korta händelser som kan åtgärdas inom ett par timmar skrivs upp på whiteboardtavlan och suddas ut när händelsen är åtgärdad. 35
6 Byggprocessen Byggprocessen brukar oftast beskrivas bestående av fyra olika delar, förstudie, projektering, produktion och förvaltning. Förstudien är till för att kartlägga de behov som man vill uppnå med bygget. Det kan till exempel vara möjligheten att inhysa fler djur eller ändra ett befintligt inhysningssystem till en annan typ som kanske är mer lättarbetat. I projekteringsfasen sammanställer, fördjupar och kompletterar man de slutsatser man fått fram i förstudien så man kan bygga vidare på dessa. När byggprocessen kommit till projekteringsskedet tas alla ritningar och beskrivningar fram som kan ligga till grund för upphandlingen av entreprenörer som ska genomföra själva bygget. I produktionsfasen sker själva byggnadens uppförande. Viktiga tidpunkter som ingår i produktionsfasen är byggstart och byggskede. Förvaltningsfasen kommer efter det att hela byggprocessen har slutförts och byggnaden är på plats och slutbesiktning har skett. Den efterkommande driften och underhållet av byggnaden ingår i begreppet förvaltning. Kan man gruppera de olika momenten i byggprocessen i mindre delar är det lättare att göra en hållbar tidsplan och risken är mindre att man missar viktiga delar (till exempel beställningar av material eller arbetskraft) som kan försena bygget i onödan. 6.1 Behovsutredning Önskemål Nyproduktion av ett stall för 550 mjölkande kor samt sinkor och kalvar <3 månader. Minst 10% vinstmarginal Man ska i största möjliga mån använda miljövänliga material i byggnaden. Anläggningens ekonomiska livslängd ska vara minst 15 år från produktionsstart. Anläggningen ska vara funktionell och rationell i drift. Anläggningen ska stå färdig inom 24 månader från projektstart. 6.2 Prioritering Vi har valt att lägga upp tre prioriterade mål som vi vill kunna uppnå i byggprocessen. I vanliga fall ingår tid, kvalitet och kostnad som de tre prioriterade bitarna i byggprocessen. Eftersom projektkravet angående stallets ekonomiska livslängd i det här fallet är 15 år använder vi miljö som en prioriteringspunkt istället för kvalitet. Vi tror att livslängden för stallet kommer vara över 15 år utan att vi särskilt behöver prioritera kvalitén på byggnadsmaterialen. Eftersom vi måste följa de byggnormer som finns i Sverige tror vi att vi kan använda miljö som ett mål istället för kvalitet i det här fallet. Kostnad Investeringsutgiften får inte överstiga 50 000 kr per koplats. Driftsekonomi Investering och arbetsinsats i stallet ska ge en god driftsekonomi. 36
Tid Deadline då byggnaden ska stå färdig. Prioriteringsordningen för de behov som man har kan ritas upp som en triangel där den översta spetsen i triangeln symboliserar det högst prioriterade målet (skall-kravet) i processen. I fallet med mjölkstallet på Hillringsberg ser prioriteringsordningen ut på följande sätt: Figur 1. Prioriteringsordningen för mjölkstallet på Hillringsberg. Kostnad Prioritering Tid Driftekonomi Eftersom kostnaden per koplats inte får överstiga 50 000 kr enligt riktlinjerna för just det här projektet blir kostnaden alltså det högst prioriterade målet i byggprocessen. 6.3 Tidsplan Vi har satt som mål att anläggningen ska stå färdig är 24 månader från det att förstudien startas. Här nedan har vi delat in processen i perioder och varje period innehåller en eller två milstolpar (fysiska möten). Milstolparna är till för att dela in byggprojektet i kortare tidsintervaller och för att lättare få en överblick över de olika delmomenten som finns med i processen och att inga moment missas på grund av kommunikationsbrister. 37
Månad 1 Period Planering och projektering Milstolpe (möte) 1. Behovsutredning och arbetsfördelning Månad 2 Projektera och skissa på byggnaden Månad 3-4 Skisser revideras och detaljerade ritningar tas fram Månad 5 Upphandlingsskede Månad 6-7 Förfrågningsunderlag tas fram för bygg, el, VVS, mark och inredning Månad 8-9 Anbud kommer in och justeras 2. Första skiss presenteras och ändringar diskuteras 3. Ritningar och stallösning granskas och godkänns av beställaren 4. Bygganden och systemet granskas, funktions-, och materialkrav diskuteras 5. Förprövningsansökan skickas in till Länsstyrelsen 6. Genomgång av anbud Månad 10 Utvärdering av anbud 7. Kontrakt skrivs med valda entreprenörer Mänad 11-13 Markarbeten 8. Markarbete och grund färdig Månad 14-17 Gjutning och hallresning 9. Byggnad på plats Månad 18-23 Inredning och VVS 10. Besiktning efter förprövning Månad 24 Inställning 6.4 Ansvarsfördelning I projektet kommer vi ha en ansvarsfördelning som en form av en delad totalentreprenad. Själva uppförandet av byggnaden, markarbete med mera utförs av en entreprenör och inredningen i stallen levereras och monteras av en annan entreprenör. I det här projektet har förprojektering utförts av beställaren, vilket innebär att beställaren och en rådgivare/konsult tagit fram en önskad planlösning och funktionskrav för 38
anläggningen. Efter upphandling gör entreprenörerna en slutprojektering med dimensioneringar efter beställarens funktionskrav. Nedan visas en bild på ansvarsfördelningen i det här projektet: Ansvarsfördelning i byggnadsprocessen HS Konsult Hillringsbergs Lantbruk Byggentreprenör VVS, el, mark Inredningsentreprenör 39
7 Upphandlingsunderlag 7.1 Definitioner I en upphandling behöver man skilja på upphandlingsform och entreprenadform. Entreprenadformen - anger vem som utför projekteringen I en totalentreprenad är det den utförande entreprenören som gör färdigprojekteringen av anläggningen. Beställaren ställer en rad funktionskrav i sitt upphandlingsunderlag och dessa funktioner ska sedan totalentreprenören färdigprojektera till en lösning. Entreprenören tar fram handlingar för färdigställande, såsom konstruktionsritningar för byggnadens konstruktion, ledningsdragningar för el och liknande handlingar. I upphandlingsunderlaget ingår en rambeskrivning anges de funktionskrav som ges för anläggningen. I en utförandeentreprenad gör beställaren hela projekteringen för anläggningen. Alla beräkningar och dimensioneringar utförs av beställaren, eller dennes konsult, och sammanställs i ett underlag som innehåller både beskrivningar och ritningar som är kompletta för utförandet. Entreprenören använder detta underlag och utför anläggningen helt efter detta underlag. Entreprenören gör ingen egen projektering, I detta projekt har vi valt en totalentreprenad som entreprenadform. Detta är den vanligaste typen av entreprenadform för större byggnationer inom lantbruk idag och det vi tycker speglar den vanligaste situationen. Upphandlingsformen anger hur anläggningen handlas upp Det finns tre grundläggande upphandlingsformer. Delad entreprenad: Beställaren handlar upp entreprenad med flera motparter. Flera kontrakt skrivs. Beställaren samordnar de olika entreprenörerna. Denna entreprenadtyp är vanlig inom lantbruket idag då man ofta väljer lokala entreprenörer för markarbeten, el eller VVS samt även handlar upp djurstallsinredning separat. För överbyggnaden väljs ofta en byggentreprenör som jobbar i större regioner och som har specialiserat sig på lantbruksbyggnader. Generalentreprenad: Här upphandlas en motpart för hela projektet, ett kontrakt skrivs. Motparten har i sin tur en rad underentreprenörer inom el, VVS, mark, inredning och bygg som denne samordnar. Samordnad generalentreprenad: I denna upphandlingsform upphandlas varje område för sig som i en delad entreprenad. Sedan överlåter beställaren avtalen med övriga entreprenörer till en av dem (vanligtvis byggentreprenören). Den sistnämnde blir därmed generalentreprenör och de övriga entreprenörerna blir underentreprenören till denne. I detta projekt har valt upphandlingsformen delad entreprenad och vi har i projektet frågat flera entreprenörer att lämna offerter. 40
7.2 Upphandlingsunderlagets delar Administrativa föreskrifter Administrativa föreskrifter innehåller de regler, råd och anvisningar som gäller vid byggnationer. Ett vedertaget referensverk i dessa sammanhang är AF AMA 12 som ligger som grund för de administrativa föreskrifterna i detta projekt. De administrativa föreskrifterna innehåller i en entreprenad som denna bland annat Uppgifter om beställare och beställare samt orientering om objektet. Upphandlingsföreskrifter, där uppgifter och information om entreprenörernas inbördes förhållande anges och annat av vikt för upphandlingen såsom, exempelvis sista datum för lämnande av anbud, vilka dokument som ingår i upphandlingsunderlaget och vad som ska ingå i anbudet. Entreprenadföreskrifter med föreskrifter gällande till exempel omfattning, samordningsansvar, arbetsmiljöplan, ÄTA-arbeten (Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten), tidsplanmed mera. Föreskrifter gällande allmänna arbeten och allmänna hjälpmedel. Där tas upp vad som gäller vid etablering och färdigställande vad gäller exempelbodar, städning, användning av tillfällig el med mera. Rambeskrivning En rambeskrivning är kopplad till en totalentreprenad och i den anges de funktioner som ska uppnå med krav på såväl utförande som funktioner och i förekommande fall även materialval. Beskrivningens innehåll kan variera stort, men syftet är att beskriva och ge riktlinjer kring hur uppförandet ska resultera i en slutprodukt som stämmer överens med byggherrens önskan samt även uppfyller de normer, lagar och förordningar som gäller. I en rambeskrivning bör det lämnas öppet för entreprenören att välja material och utförande för att uppnå en specificerad funktion. Alternativt så kan beställaren specificera en redan bestämd typ av byggdel, utförande eller material. Tänk på att du som beställare tar ett större ansvar med en mer specificerad beskrivning. Vid angivna material är det du som beställare som tar ansvaret för att materialet fungerar som det är tänkt. I det här konceptet är rambeskrivning och kravspecifikation utformad så att entreprenören har möjlighet att föreslå en viss produkt eller ett visst materialval för att få in fler alternativa, kostnadseffektiva förslag. Om entreprenaden är delad (olika entreprenörer kommer att utföra olika delar, till exempel att en entreprenör utför markarbeten, en bygger och en entreprenör står för inredningen) kan fler rambeskrivningar behöva uppföras. I det här konceptet togs en särskild kravspecifikation för djurstallsspecifik inredning och utrustning fram. Övriga delar (mark, bygg, el, VVS) innefattades av en och samma rambeskrivning. 41
Ritningar Ritningarna i ett förfrågningsunderlag och rambeskrivningen ska komplettera varandra. Beroende på objekten kan olika typer av ritningar behövas för att ge en klar bild till entreprenören över vilken typ av anläggning som beställaren tänker sig och likrikta de offerter som ges. I det här projektet har vi tagit fram följande ritningar i förfrågningsunderlaget: Situationsplan Planritningar Sektionsritning 7.3 Upphandlingsprocess Organisering och genomförande Efter att förprojekteringen har kommit fram till hur byggnaden ska se ut är det dags att ta in anbud på stallet. Ett upphandlingsunderlag med administrativa föreskrifter, rambeskrivning och ritningar gör det enklare att jämföra de anbud som kommer då entreprenörerna har fått en klar och tydlig bild av vad som efterfrågas och därmed vad det är de ska lämna pris på. Ta in anbud Att ta in och jämföra priser och kostnader från olika entreprenörer istället för från enbart en, ger dig som beställare en bättre bild av vad byggnationen bör kosta. Priset mellan olika entreprenörer kan variera stort, men att jämföra anbud kan även ge dig som beställare en bättre bild av entreprenörerna utifrån andra aspekter, som exempelvis tidsplan, garantitider, punktlighet, med mera När förfrågningsunderlag är framtaget skickas dessa ut till lämpliga entreprenörer. Om möjligt så bör underlaget skickas till fler än två-tre firmor, för att öka sannolikheten att få in fler anbud att jämföra och välja bland. I underlaget ska sista tid för inkommande av anbud vara tydligt angett. När anbudstiden är slut är det dags att jämföra de anbud som kommit in. Med bra information i underlaget om vad som ska anges i anbudet blir det lättare att jämföra dels priser men också vad som eventuellt saknas eller skillnader i valda lösningar, material, utförande med mera. På så sätt är det sedan lite enklare att välja den entreprenör man vill anlita. Innan man bestämmer sig för vilken entreprenör man vill anlita kan det ibland vara aktuellt att ha en projektgenomgång med en eller ett par av de anbudsgivare som verkar mest intressant. Vid en sådan genomgång går man igenom projektet och diskuterar eventuella frågeställningar som byggherre eller entreprenören kan tänkas ha. Vid projektgenomgången och vid framtida start- och byggmöten är det viktigt att skriva protokoll, så att det som sägs finns skriftligt dokumenterat. Avtal/Kontrakt När beslut är taget om vilken eller vilka entreprenörer som kommer att utföra byggnationen är det viktigt att upprätta skriftliga kontrakt. I kontraktet ska det framgå vilken överenskommelse som gjorts gällande bland annat tider, ändrings- och tilläggsarbeten, priser samt vilka underlag och uppgifter som ligger till grund för kontraktet. 42
7.4 Utförandet Möten innan och under utförande Som beställare är projektmöten och byggmöten de tillfällen du som beställare kan samla upp frågor som väckts och få beslut formaliserade genom att de dokumenteras. Det är även under byggmöten det ges en chans att stämma av det som ska ske med berörda entreprenörer på plats. Vid en delad entreprenad är det du som beställare som sköter samordningen och möten ger en avsatt tid under produktionsskedet för samordning mellan olika entreprenörer direkt på plats. Mellan möten sker samordningen löpande men vid mötena kan dessa beslut dokumenteras för att vid en eventuell tvist kunna gå tillbaka och se vad som beslutats. Innan entreprenaden startar är det bra att samla de olika entreprenaderna och gå igenom utförande för att se till att alla är på det klara med vad som ska göras och av vem. Det är bra att gå igenom gränsdragningar mellan olika entreprenörer för att så tidigt som möjligt hitta luckor i utförandet och kunna komma fram till hur det ska lösas. Detta gäller framförallt vid en delad entreprenad där du som beställare tecknat avtal med flera entreprenörer. Samordning Vid en delad entreprenad är samordningen viktig. Möten är en del av samordningen, men det är även uppgiften att hålla det övergripande perspektivet för projektet och se till att de olika parterna kommer in i rätt tid för att hålla tidsplanen. Vid en delad entreprenad är det du som beställare som sköter samordningen mellan de olika entreprenörerna. Samordningsansvaret kan överlåtas på en entreprenör, men denna tar oftast ut en viss kostnad för samordningen. Besiktningar Efter, och emellanåt under, byggnationen är det bra att utföra besiktningar. Slutbesiktning utförs typiskt efter entreprenadens utförande för att fastställa att beställaren fått det den beställt. Det är även en säkerhet för entreprenören. Besiktningar kan även utföras löpande under entreprenadtiden om man vill kunna ta delar i bruk. Det kan även förekomma förbesiktningar av delar som inte kan besiktigas vid en slutbesiktning. Exempel är besiktning av grund. Innan djuren får stallas in gör Länsstyrelsen en besiktning för att se att stallet är utfört enligt det beslut som fattats vid förprövningen. Tidsplan Tiden det tar att ta fram ett förfrågningsunderlag fram till dess att kontrakt skrivs varierar självklart beroende på typ av projekt, tillgängliga entreprenörer och om du skriver underlaget själv eller anlitar en konsult. Beroende på hur marknaden på byggsidan ser ut påverkar i allra största grad tiden det tar att upphandla en byggnation och har dessutom en väldigt stor inverkan på prissättningen av arbetet. Vid lågkonjunktur har byggfirmor och entreprenörer av naturliga skäl mer tid till att dels lämna anbud, dels att utföra själva byggnationen. Situationen kan se olika ut mellan och inom ett år och det kan vara bra att ta i beaktande att anbudstiden kan behöva förlängas med två veckor eller upp till en månad. Om inredningen ska upphandlas separat kan anbudstiden för inredningen vanligtvis 43
hållas något kortare, 2 3 veckor är lämpligt. Det är alltså av stor vikt att vara ute i god tid med både projektering och upphandling om man har en speciell tidpunkt då byggnationen måste vara klar. Tänk på att även lämna tid för förhandling och justering av det som upphandlas. Det kan vara att byggnationen överskrider budget och behöver revideras, eller att det tillkommit delar som ska läggas offert på. 7.5 Konceptets upphandlingsunderlag Inom projektets ramar ingår att ta fram schematiska konstruktionsritningar för byggnaderna och schematiska installationsritningar för el och VA. Dessa handlingar ingår inte som ritningar i upphandlingsunderlaget. Ritningar som ingår i upphandlingsunderlaget finns under Bilaga - Ritningar och benämns som arkitektritningar. Upphandlingsunderlaget hittar du i Bilaga Upphandlingsunderlag. 44
Bilaga Driftkalkyl Grundförutsättningar Antal djurplatser 623 mjölkkor SÄRINTÄKTER Not Kvant per ko och år Enhet Pris per enhet Kronor per ko och år Totalt för stallet Levererad mjölk 1 9 200,00 kg 3,17 29 164 18 431 648 Nationellt stöd 2 9 200,00 kg 0,20 1 840 1 162 880 Livkalv, kviga 3 0,48 st 1 715 815 514 843 Livkalv, tjur 4 0,48 st 2 460 1 169 738 492 Utslagsko 5 0,40 st 10 450 4 180 2 641 760 Netto betesmark 6 0,0 kgts 0,00 0 0 Nötkreatursstöd 7 1,0 kr 883,00 883 558 056 Kompensationsstöd 8 1,0 kr 2 550,00 2 550 1 611 600 Ersättning för ekologisk produktion 9 1,0 kr 1 600,00 1 600 1 011 200 Ersättning för djurvälfärd 10 0,8 kr 220,00 176 111 232 Gödsel 10 21,0 ton 25,00 525 331 800 Summa intäkter 42 901 kr 27 113 511 kr SÄRKOSTNADER Not Kvant per och år Enhet Pris per enhet Kronor per ko och år Totalt för stallet Kalvfärdig kviga 11 0,40 st 12 750,00 5 100 3 223 200 Helmjölk från egen produktion 12 550 kg 0,00 0 0 Grovfoder 13 4 200 kgts 1,30 5 460 3 450 720 Åkermarksbete 14 600 kgts 0,65 390 246 480 Färdigfoder 15 800 kgts 5,10 4 080 2 578 560 Toppfoder 16 750 kg 7,30 5 475 3 460 200 Fodersäd köpt 17 1 300 kg 2,90 3 770 2 382 640 Kraftfoder / Prot.mix 18 0 kg 0,00 0 0 Mineralfoder 19 80 kg 7,80 624 394 368 Koncentrat 20 0 kg 0,00 0 0 Foderhalm 21 267 kg 0,60 160 101 246 Strömedel 22 300 kg 0,60 180 113 760 El 23 800 kwh 0,60 480 303 360 Semin- och kontrollavgift 24 1 kr 600,00 600 379 200 Veterinär & medicin 25 1 kr 650,00 650 410 800 Produktionsrådgivning 26 1 kr 300,00 300 189 600 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Framkörning foder, bränsle och underhåll 27 1 kr 80,00 80 50 560 28 5 tim 150,00 750 474 000 Övriga kostnader 29 1 kr 1 100,00 1 100 695 200 SUMMA SÄRKOSTNADER 1 29 199 kr 18 453 894 kr Byggnader, löpande underhåll 30 1,50 % 60 475,54 907 573 308 Ränta djurkapital --- 11 600 kr 5,0% 580 366 560 Ränta rörelsekapital --- 5 982 kr 5,0% 299 189 029 0 0 SUMMA SÄRKOSTNADER 2 1 786 kr 1 128 897 kr 45
Byggnader, avskr + ränta --- 1 kr 5 643,42 5 643 3 566 644 Försäkringar för stallbyggnad 31 1 58,00 58 36 656 Försäkringar för djur 32 1 60,00 60 37 920 Arbete (inkl. eget arbete) 33 24 tim 220,00 5 280 3 336 960 Driftsledning 34 1,5 tim 275,00 413 260 700 0 0 SUMMA SÄRKOSTNADER 3 11 454 kr 7 238 880 kr Summa kostnader 42 439 kr 26 821 672 kr Kalkylresultat Nyckeltal Värde Resultat för stallet 291 839 kr Vinstmarginalen i stallkalkylen 1,1% Utrymme för löner 3 336 960 kr Täckningsbidrag per mjölkko Värde TB 1 13 702 kr TB 2 11 916 kr TB 3 462 kr Noter driftkalkyl Intäkter Not 1 - Levererad mjölk Bedömd produktion vid ekologisk produktion enligt KRAV:s regler. Produktionen per mjölkko är beräknad till 9800 ECM, beräknad levererad mjölk 8 850 kilo vid 4,2 procent fetthalt och 3,2 procent proteinhalt. Leveransindex 0,98. Beräknad mjölk till kalv 550 kilo. Not 2 - Nationellt stöd 20 öre per kilo mjölk Not 3 - Livkalv, kviga 85 kilo * 21 kronor minus förmedlingsavgift, 5 procent dödlighet Not 4 - Livkalv, tjur 91 kilo * 28 kronor minus förmedlingsavgift. 5 procent dödlighet Not 5 - Utslagsko 11 000 kronor snittpris enligt jordbrukaren, 5 procent dödlighet per kassation. Not 6 - Netto betesmark Endast åkerbete till mjölkkorna. Not 7 - Nötkreatursstöd 92 euro * 9,60 kronor 46
Not 8 - Kompensationsstöd Typ 1 företag: 3000 kronor per ha grovfoder upp till 200 hektar. Över 200 hektar får 2400 kronor per hektar. I dag finns 0,9 djurenheter per hektar grovfoder. Räknat med 2800 kronor i genomsnittlig ersättning per djurenhet. En ko är en djurenhet. Not 9 - Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för djurvälfärd Ersättning för ekologisk produktion 1600 kronor per djurenhet. Ersättning för djurvälfärd 220 kronor per ko som verkas två gånger under året. Not 10 - Gödsel Beräknat nettovärde vid vårspridning Utgifter Not 11 - Kalvfärdig kviga Bedömt marknadspris vid köp av alla kvigor från en uppfödare Not 12 - Helmjölk från egen produktion Bedömd åtgång i KRAV-produktion. Tjurkalvarna säljs konventionellt vid två månader Not 13 - Grovfoder Bedömt foderbehov med ca 10 procent foderspill ger ett foderbehov på 4215 kilo grovfoder under stallperioden. Högt näringsvärde cirka 11 MJ. Priset på 1,30 kronor per kilo torrsubstans är beräknad produktionskostnad för vallfoder i plansilo i rationell produktion. Utgift för egna maskiner och eget arbete är medtaget i utgiften. Markkostnaden har bedömts vara lika med gårdsstödet. Not 14 - Åkermarksbete Ersättning för putsning och stängsling samt omläggning av betesvallar, egen beräkning samt Hushållningssällskapets kalkyler. Not 15 - Färdigfoder Mängd enligt aktuell foderstat och bedömt pris för KRAV-godkänt foder vid en mjölkpris på 3 kronor. Not 16 - Toppfoder Mängd enligt aktuell foderstat och bedömt pris för KRAV-godkänt foder vid ett mjölkpris på 3 kronor. Not 17 - Fodersäd köpt Mängd enligt aktuell foderstat och pris för KRAV-godkänt foder. Räknar med pris för köpt fodersäd då huvuddelen av arealen kommer att krävas för vall och bete. Not 18 - Kraftfoder / Prot.mix Se ovan. Not 19 - Mineralfoder Bedömd pris och mängd 47
Not 20 - Koncentrat Se ovan. Not 21 - Foderhalm Bedömd mängd och pris. Not 22 - Strömedel Bedömd mängd och pris. Not 23 - El Beräknad åtgång 800 kwh per mjölkko. Not 24 - Semin- och kontrollavgift Beräknad utgift enligt bokföring. Seminavgiften är fördelad på mjölkkor och kvigor. Not 25 - Veterinär & medicin Beräknad utgift enligt bokföring. Utgiften är fördelad på mjölkkor och kvigor. Not 26 - Produktionsrådgivning Beräknad utgift enligt bokföring. Not 27 - Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Bedömd utgift enligt bokföring. Not 28 - Framkörning foder, bränsle och underhåll Bedömd tidsåtgång för traktor och lastare fyra timmar per mjölkko och år. Innebär cirka sju traktortimmar per dag. Not 29 - Övriga utgifter Utgifter för förbrukningsmaterial, klövvård, Växa Sverige, kadaverhämtning, skyddskläder med mera. Not 30 - Byggnader, löpande underhåll Bedömd utgift för underhåll stallinventarier och inomgårdsmaskiner i nytt stall med karusellmjölkning. Not 31 - Försäkringar för stallbyggnad 0,5-1,00 kronor per 1000 kronor investeringsutgift Not 32 - Försäkringar för djur Beräknad utgift enligt bokföring, fördelad mellan mjölkkor och ungdjur. Not 33 - Arbete (inkl. eget arbete) Bedömd arbetsåtgång i stall med karusellmjölkning 24 timmar per mjölkko. Innebär totalt 15168 arbetstimmar per år eller i genomsnitt fem arbetande i stallet per dag eller cirka 9 personer heltidsanställda i stallet. Not 34 - Driftsledning 1,5 timmar per mjölkko vilket innebär 3,8 timmar per arbetsdag för driftsledning. 48
Bilaga Investeringskalkyl GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 632 mjölkkor Yta stall 8964 m2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning) 243 m2 Yta utrymmen för visning 43 m2 Total yta 9 207 m2 INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Not Antal/yta Enhet Kr/enhet Utgift Markarbete Markarbete för byggnader & brunnar 1 13387,78 m2 400 kr 5 355 112 kr Vägar & planer 2 6306 m2 250 kr 1 576 500 kr Delsumma markarbete 6 931 612 kr Byggnad Stallbyggnad 3 1 st 15 925 860 kr 15 925 860 kr Foderutrymmen 4 206 m2 0 kr 0 kr Personalutrymmen 5 131 m2 0 kr 0 kr Visningsutrymme 6 43 m2 0 kr 0 kr Övriga serviceutrymmen 7 112 m2 0 kr 0 kr Delsumma bygg 15 925 860 kr Installationer Vatten, framdragning/anslutning 8 0 0 kr VA-installationer 9 1 st 787 000 kr 787 000 kr El framdragning/anslutning 10 0 st 0 kr 0 kr El-installationer 11 1 st 2 242 000 kr 2 242 000 kr Ventilation stalldel 12 0 0 kr Ventilation humandel 13 1 st 80 000 kr 80 000 kr Delsumma installationer 3 109 000 kr Inredning & utrustning Inredning Dan Egtved 14 1 st 3 381 050 kr 3 381 050 kr Inredning Delaval 15 1 st 3 656 000 kr 3 656 000 kr Inredning Dairy tec 16 126 m 3 404 kr 428 904 kr Ströskopa 17 1 st 41 900 kr 41 900 kr Minilastare beg. 18 1 st 185 000 kr 185 000 kr Mixervagn 19 1 st 599 000 kr 599 000 kr Traktor beg. 20 1 st 137 500 kr 137 500 kr Mjölktaxi 21 1 st 70 000 kr 70 000 kr Montering 22 2155 tim 220 kr 474 100 kr Delsumma inredning & utrustning 8 973 454 kr Gödselvårdsanläggning Utgödsling 23 1 st 1 450 000 kr 1 450 000 kr Gödselledningar 24 23 m 7 200 kr 165 600 kr Gummidukslagun 25 1 580 000 kr 580 000 kr Fastgödselplatta 26 1 st 168 000 kr 168 000 kr Delsumma gödselvårdsanläggning 2 363 600 kr 49
Byggledning & ränta Byggledning 27 1200 tim 220 kr 264 000 kr Ränta under byggtid 28 5% 13 060 322 kr 653 016 kr Delsumma byggledning & ränta SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning) Investeringsstöd enligt schablon, totalt SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) Investeringsutgift per djurplats utan stöd Investeringsutgift per djurplats med stöd Utrymmen för besök TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd) 917 016 kr 38 220 542 kr -1 200 000 kr 37 020 542 kr 60 476 kr 58 577 kr 38 220 542 kr Kalkylresultat Investeringskalkyl Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) 37 020 542 kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl 5 699 231 kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta 9 265 875 kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) 103 307 471 kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning 66 286 929 kr Noter investeringsutgift Not 1 - Markarbete för byggnader och brunnar Utgift markarbete baserat på offert Novab. Yta enligt ritning, 13 405,12 m 2 á 400 kronor per m 2. Not 2 - Markarbete vägar och planer Utgift markarbete baserat på offert Novab. Yta 6 306 m 2 á 250 kronor per m 2. Not 3 - Stallbyggnad Utgift överbyggnad och platta enligt offert Novab och tälthall Uniqcover. Stallbyggnad 8 964 m2, Foderlager 206 m2, Personalutrymmen 131 m2, Övriga Serviceutrymmen 112 m2 och visningsutrymme 43 m2. Not 4 - Foderutrymmen Foderlager 206 m 2. Ingår i offerterna i Not 3. 50
Not 5 Personalutrymmen Personalutrymmen 131 m 2. Ingår i offerterna i Not 3. Not 6 Visningsutrymme Visningsutrymme 43 m 2. Ingår i offerterna i Not 3. Not 7 Övriga serviceutrymmen Övriga serviceutrymmen 112 m 2. Ingår i offerterna i Not 3. Not 8 - Vatten, framdragning/anslutning Inkluderat i offererat pris för VA-installationer, e Not 9. Not 9 - VA-installationer Offererat pris VA-installationer Tomas Nordling. Not 10 - El framdragning/anslutning Inkluderat i offererat pris för El-installationer, se Not 11. Not 11 - El-installationer Offererat pris El-installation El-automation i Nora. Not 12 Reservkraftverk Offererat pris reservkraftaggregat. El-automation Nora Not 13 Ventilation stalldel Ventilation stalldel inkluderat i Inredning Dan Egtved, se Not 14. Not 14 - Ventilation humandel Ventilation Humandel. Muntlig kostnadsuppskattning från Novab. Not 15 - Inredning Dan Egtved Offererat pris stallinredning och djurstallsventilation exklusive montage och resekostnader Dan Egtved. Not 16 - Inredning DeLaval Offererat pris: Mjölkning, kylning, mjölktank och inredning i selektionsbox DeLaval: Mjölkning, kylning och bufferttank 3 110 000 kronor Silotank 40 000 liter 643 000 kronor Inredning i selektionsbox 31 000 kronor Not 17 Inredning Dairytech Pris enligt Offert Dairytech. 3 404 kronor per meter á 126 meter. Not 18 Ströskopa Prisuppgift från internet, Alegateknik 2017-09-04. Not 19 Minilastare begagnad Prisuppgift internet, Blocket 2017-11-24. 51
Not 20 Mixervagn Offererat pris AgroMaskin. Not 21 - Traktor begagnad Offererat pris AgroMaskin. Offerat pris 275 000 kronor, traktorn nyttjas 50 procent i stallet. Not 22 - Mjölktaxi Offererat pris DeLaval. Not 23 - Montering Montage. Leverantörs offert 861 800 kronor med 2 155 timmar á 400 kronor per timme ersätts med eget arbete á 220 kronor per timme. Not 24 - Utgödsling Offererat pris DeLaval: Tvärkulvert 130 meter 220 000 kronor utgödsling liggbåsstall 1: 72,5 meter 440 000 kronor Utgödsling Vipstall & Selektionsfålla 340 000 kronor Utgödsling liggbåsstall 2: 81,3 meter 450 000 kronor. Not 25 - Gödselledningar Offererat pris störtrör Ahlsells. 688/600*6000 Pipelife Infra DV 23 meter á 7200 kronor per meter. Not 26 - Gummidukslagun Offererat pris MPG. Innefattar 2 stycken laguner á 6000 m 3 samt omrörarvagn. Not 27 - Fastgödselplatta Offererat pris Novab. Platta 10*18,5 meter med tre stödväggar samt avdelarvägg för kadaver. Not 28 - Sluten avloppstank humandel Sluten avloppstank 3 m 3. Offert från Internet, Uponor. Not 29 - Byggledning Byggledning 1 200 timmar á 220 kronor per timmen. Lantbrukaren sköter byggledning. 52
Bilaga Ritningar Fullskaliga ritningar finns att ladda ner på www.jordbruksverket.se Projekt: Ritningsförteckning Sida 1 Framtidens smartaste stallar- Mjölkkor Status Ritningsnummer Ritningen avser Skala Datum ARKITEKTRITNINGAR FU A-01 Situationsplan/flödesschema 1:1000 2017-12-20 FU A-02 Plan- och sektionsritning mjölkstall 1:100 2017-12-20 FU A-03 Plan- och sektionsritning liggbåsstall 1:200 2017-12-20 FU A-04 Plan- och sektionsritning kalvstall 1:100 2017-12-20 FU A-05 Planritning lager foder & gödsel 1:100 2017-12-20 KONSTRUKTIONSRITNINGAR PH 17090102 Principkonstruktion Platta & Lager 2017-12-15 PH 17090103 Principkonstruktion Mjölkning 2017-09-28 PH 17090104 Principkonstruktion Mjölkbyggnad 2017-11-27 PH 17090105 Principkonstruktion Liggbåsstall 2017-12-04 PH 17090106 Principkonstruktion Kalvstall 2017-12-04 INSTALLATIONSRITNINGAR EL FH E-63.1-1100 Belysning & Eluttag Mjölkstall 1:200 2017-09-27 FH E-63.1-1110 Del 1 Belysning & uttag Mjölkstall 1:100 2017-09-27 FH E-63.1-1111 Del 3- Belysning & uttag VIP-stall 1:100 2017-09-27 FH E-63.1-2100 Belysning & uttag Liggbåsstall 1:200 2017-09-27 FH E-63.1-3110 Belysning & uttag Kalvstall 1:100 2017-09-27 AH R-01 AH R-02 AH R-03 INSTALLATIONSRITNINGAR VA Schematiska installationer VA Mjölkstall 1:100 2017-12-20 Schematiska installationer VA Liggbåsstall 1:200 2017-12-20 Schematiska installationer VA Kalvstall 1:100 2017-12-20 FASADRITNINGAR AH A-07 Fasadritningar 2017-09-12 3D-MODELL AH A-08 3D-modell 2017-09-12 ALTERNATIVA UTFÖRANDEN FH A-09 Principskiss robotstall 1:200 2017-12-20 FH A-10 Principskiss gropmjölkning 1:200 2017-12-20 53
FODERLAGER 6 5 NDLING A A H T K E PROJ MART S S N E D NYBYGGNATION FRAMTI KALVSTALL R A L L A ST 4 3 1 Lagring fastgödsel Kadaverplatta 16000 54 SJV Liggbåsstall 1 Liggbåsstall 2 VIP-stall & Mjölkstall Kalvstall Foderlada Plansilo Fastgödsel- och kadaverplatta A-01 SITUATIONSPLAN &FLÖDESSCHEMA 1:1000 Nybyggnation för 600 mjölkande kor, sinkor & kalvar Smartaste stallbyggnad mjölkkor Hillringsberg Statens Jordbruksverk 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Svart linje - gödseltransporter Blå linje - fodertransporter Röd linje - djurtransporter internt Rosa linje- Externa transporter Grön linje - bete Förfrågningsunderlag 2017-12-20 Karin Andersson HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Tel:018-56 04 00 BEFINTLIGT OCH NYTT GÖDSELLAGER NYBYGGNATION KOSTALL DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 2 16000 7 Arkitektritningar A-01 Situationsplan/Flödesschema
G G A-02 Plan- och sektionsritning Mjölkstall 105400 28600 11850 2350 62100 600 13750 22500 25000 850 7800 3700 2500 3600 2850 1900 2200 2750 2500 2500 2500 2500 2500 2500 FODERKRUBBA +10.00 +10.00 TM SINKOR OCH HÖGDRÄKTIGA KVIGOR NÄRA KALVNING, 50 PLATSER NYKALVADE KOR CA 3 VECKOR, 44 PLATSER BEHANDLINGSAVDELNING, 22 PLATSER 3000 4300 3000 2900 2800 5200 3000 Selektionsfålla/utlastning för slakt. Omkl. ren Omklädning ren +9,98 +9,98 Omklädning smutsig +10.23 +10.23 Maskinrum +10.00 +10.23 +9.98 +9.98 Sluss/ tvätt Personalutrymme +10.15 ST +10.15 +10.15 +10.15 WC WC +10.00 +10.00 Omkl. smutsig ST TVÄRKULVERT +10.20 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.20 +10.20 Dusch +10.20 Sluss +10.30 +10.15 +10.15 +10.15 +10.23 +10.00 +10.23 +10.15 +10.23 +10.35 Returgång RWC 900 +10.85 +9,98 +9,98 +10.85 +10.23 +10.00 +10.23 +10.23 +10.15 +10.15 +10.15 Besöksutrymme 24300 +10.20 +10.00 +10.00 +10.00 KARUSELL 50 PLATSER ST +10.20 +10.23 ST +10.20 ST +10.20 ST +10.23 +10.00 +10.23 DRIVGÅNG & PERSONALGÅNG Samlingsfålla för ca 100 kor 176 m² +10.85 +10.85 +9,98 +9,98 +10.35 ö.k. spalt +10.35 Kompressorrum ST ST ST ST +10.00 +10.23 ST Mjölkarplats ST STRÖBÄDD FÖR SINLÄGGNING, CA 10 SINKOR, MAX 14 SINKOR 49 M2 BEHANDLINGSBOX FÖR MAX 2 KOR BEHANDLINGSBOX FÖR MAX 2 KOR BEHANDLINGSBOX FÖR MAX 2 KOR BEHANDLINGSBOX FÖR MAX 2 KOR +10.00 TM +10.23 +10.00 KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR KALVNINGS- BOX FÖR MAX 2 KOR Veterinärsluss Bufferttankrum +9,98 +9,98 Elrum +10.00 FODERKRUBBA 6050 4000 12800 2350 2300 4000 11800 4000 PROJEKTHANDLING Silotank FRAMTIDENS SMARTA 3000 4400 5900 2800 5200 3000 5100 3500 5700 2200 7000 PLAN MJÖLKSTALL & VIP-STALL ARBETS- STATION Mjölkavhämtningsrum STALLAR FÖRKLARING: Utfodring med traktordriven blandare i utvändiga foderkrubbor med luckor för att förhindra drag. 25 Utgödsling med mekaniska skrapor. Ströbäddsboxar i VIP-stall gödslas ut maskinellt via drivgång mellan boxar och liggbåsavdelningar. Liggbås och boxar utförs med bäddar. FÖRKLARING: Vattenkopp Drivgång mellan boxar och liggbåsavdelningar för enkel förflyttning av djur till och från mjölkning samt mellan avdelningar och boxar. Stöveltvätt ST Tvättmaskin TM 4000 Utlastning för slaktdjur från selektionsfålla. Utlatsning kalvar och kor i anslutning till VIP-stallets drivgång.. Diskbänk Relativ höjd plant golv +10.00 24300 Ventilation med tilluft genom gardiner i vägg och frånluft med öppen nock. I mjölkstall möjlighet till klimatreglering med uppvärmning för mjölkaren, VIP-stall oisolerat. Relativ höjd, golv med fall +10.80 SEKTION A-A Golvavlopp Brandvägg Statens Jordbruksverk Smarta stallösningar Mjölkkor HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Tel:018-56 04 00 Kotrafik Hillringsberg Nybyggnation för 550 mjölkande samt sinkor DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. Karin Andersson 1:100 Plan- och sektion mjölk-&vip-stall SJV Förfrågningsunderlag 2017-12-20 A-02 - PERSONAL- UTRYMMEN 1250 12200 2600 MJÖLKNING OCH SELEKTION 3100 4700 55
A-03 Plan- och sektionsritning liggbåsstall 26250 3500 51500 +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 50 mjölkande 100 mjölkande ST +10.00 +10.00 ST 2800 3000 5200 4000 5200 2800 35000 inv. vägg +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 Sinkor far-off 30 platser 100 mjölkande ST +10.00 +10.00 ST +10.15 FODERBORD 81250 inv. vägg +10.20 +10.00 1 21 1 +10.00 40 +10.00 +10.00 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 30 30 30 +10.15 +10.20 +10.00 +10.20 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.20 FODERBORD ST ST +10.00 +10.00 ST 50 mjölkande 100 mjölkande +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 +10.20 +10.00 +10.20 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.20 +10.15 DRIVGÅNG 30 30 30 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.00 +10.00 +10.23 +10.23 +10.23 +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 21 +10.20 1 +10.00 40 +10.00 ST 5000 4000 3000 5200 4000 5200 3000 2800 1 1 1 1 1 1 1 4000 5000 3000 2800 3000 5200 4000 5200 2800 35000 inv. vägg 72500 inv. vägg +10.20 +10.00 +10.00 1 14 1 40 +10.00 +10.00 +10.23 +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 30 30 +10.20 +10.00 +10.20 +10.15 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.20 1 16 +10.15 +10.15 +10.15 +10.00 +10.00 +10.23 1 1 3000 +10.25 +10.00 100 mjölkande +9,98 +9,98 +10.00 +10.15 +10.15 30 16 30 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.00 +10.00 +10.23 +10.23 +10.23 +9,98 +9,98 +9,98 +9,98 14 +10.20 1 +10.00 40 +10.00 ST 2800 1 1 1 1 4000 5000 4000 ST +10.00 +10.00 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.23 +10.23 ST ST +10.25 ST ST +10.00 Sinkor far-off 30 platser +9,98 +9,98 +10.00 +10.15 +10.15 DRIVGÅNG +10.15 +10.20 +10.00 +10.20 +10.15 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.20 +10.00 +10.00 3750 18750 3750 2400 1100 5000 18750 4650 18750 4100 ST +9,98 +9,98 +10.00 +9,98 +9,98 +10.23 +10.00 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.15 +10.00 +10.00 +10.23 +10.23 +10.23 ST +10.15 +10.25 +10.25 +10.00 +10.15 +10.15 +10.15 +10.00 +10.15 +10.15 +10.00 +10.00 Tänkt system: Utfodring med traktordriven blandare på körbart fodebord i mitten av byggnaden. Utgödsling med mekaniska skrapor. Tvärkulvert emd öppna nedsläpp vid skrapgångar och spalttäckning vid tvärgångar. Ventilation med tilluft genom gardiner i vägg och frånluft med öppen nock. Oisolerat stall. Liggbås med bäddar med torv. PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR 25 35000 FÖRKLARING: Vattenkar ST Stöveltvätt +10.00 Relativ höjd plant golv +9.80 Relativ höjd, golv med fall Kotrafik TVÄRKULVERT TVÄRKULVERT 230 250 LIGGBÅSRAD MOT YTTERVÄGG DUBBEL LIGGBÅSRAD 17500 3500 51500 LIGGBÅSRAD MOT YTTERVÄGG DUBBEL 3750 10000 3750 2400 1100 5000 18750 4650 18750 4100 LIGGBÅSRAD PLAN LIGGBÅSSTALL 1 PLAN LIGGBÅSSTALL 2 SEKTION B-B Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Hillringsberg Tel:018-56 04 00 Smartaste stallbyggnad mjölk Ligghallar mjölkkor & sinkor Karin Andersson SJV Plan- och sektionsritning 1:200 Förfrågningsunderlag 2017-12-20 A-03 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 56
A-04 Plan- och sektionsritning kalvstall 51850 inv. stomme 6250 12850 6400 6500 6500 6400 6300 3200 3200 3250 3250 3250 3250 3250 3150 3150 3150 +10.00 8800 Sjukboxar & extra boxar vid tvätt/tomtid. 7200 Kalvkök Plats för: - Kalvtaxi - Foderpall - Diskbänk ST - Skrivplats - Uppvärmd sjukplats 1-2 veckor i ensambox/ Plats för 1-2 veckor i tomtid och ensambox sjukboxar ST +10.00 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 2-5v gamla 2-5v gamla 2-5v gamla 2-5v gamla Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två grupper grupper grupper grupper Plats för tomtid, Sjukbox +9.80 ö.k plåt +9.60 botten ränna +9.80 KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT Krubba och napphinkar, 1 djur per ätplats ST 4100 5600 6200 21000 utv. stomme +10.00 Krubba och napphinkar, 1 djur per ätplats KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT +9.80 +9.80 ö.k plåt +9.60 botten ränna 7200 7200 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 16 kalvar <150kg 10-13v gamla 10-13v gamla 10-13v gamla 10-13v gamla 6-9v gamla 6-9v gamla 6-9v gamla 6-9v gamla Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två Kan delas i två grupper grupper grupper grupper grupper grupper grupper grupper +10.00 3150 3250 3250 3250 3250 3250 3250 3150 3150 3250 3250 3250 3250 3250 3250 3150 6400 6500 6500 6400 6400 6500 6500 6400 PLAN KALVSTALL ST +10.00 +10.80 FÖRKLARING: Vattenkopp 20 Stöveltvätt PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA FÖRKLARING: Utfodring av grovfodermix med traktordriven blandare. Mjölk ges med mjölktaxi i napphinkar. Diskbänk Relativ höjd plant golv Relativ höjd, golv med fall 4000 STALLAR Tät grind i gruppboxarnas bakkant innanför gardin minskar risken för drag på kalven. Vid behov kan detta kompletteras med fällbart klimatttak över del av boxen. Utgödsling med traktor/minilastare via grindar i bakkant. Ströning från foderbord eller bakkant med rivare. Ventilation med tilluft genom reglerbara gardiner i vägg, frånluft med öppen nock. Oisolerat stall, isolerat kalvkök. Golvavlopp Placering och tillkommande ensamboxar vid längre vistelse i ensambox 7200 SEKTION C-C 6200 21000 7200 HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Tel:018-56 04 00 Statens Jordbruksverk Hillringsberg Smarta stallbyggnader Nybyggnation för mjölkkalvar < 3 mån Karin Andersson SJV Plan och sektionsritning kalvstall 1:100 Förfrågningsunderlag 2017-12-20 A-04 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 57
A-05 Planritning lager foder och gödsel 3000 18150 Foderråvaror 15000 Halm 10000 6000 Fastgödselplatta Gjutet golv 33350 4150 Grusat golv FÖRKLARING: Foderlager - Enkel byggnad med tre väggar och tak. - Gjutet golv i fem fack som ska fungera som planlager för foderråvaror - Grusat golv i halmlagrets tre fack. Fastgödselplatta - 150 m² gödselplatta samt plats för kadaver. PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR FODERLAGER FASTGÖDSELPLATTA HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Tel:018-56 04 00 Statens Jordbruksverk Hillringsberg Smartaste stallbyggnad mjölkkor Nybyggnation allmäna anläggningar Karin Andersson SJV Planritning lager foder & gödsel 1:100 Förfrågningsunderlag 2017-12-20 A-05 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 58
Konstruktionsritningar 17090102 Principkonstruktion platta och lager Gödselplatta med stödmur Stödmurar H=1,2-1,6 m Avlopp till gemensam kulvert alternativt till brunn fast eller mobil pumpning Stödmurar: Skalblock med stående 12:or och längsgående 10:or Platta med Xc4, Xf3, betong C28/35, vct 0,55, luft Armering #6150, B500BT Nps50 t=120 mm Olika längd stödmur, H =1200-1600 mm Fall Gödselplatta Pumpbrunn med breddavlopp ø 10 s 500 ø 12 längsg. 6 8 8 Självbärande plåt med kondensskydd - Lutning 4% Väggreglar c/c 1200=50x175 På fastbultad syll samt toppsyll 50x175 Snedstag/ avsträvningar krävs samt dragband i facken Lager Stolpe150x150 ø 10 s 500 (Delas i två) Kan vara prefabricerade Oisolerade block, alternativt ingjutna L-stöd # ø6s150 ø 12 längsg. Betongvägg Skalblock B=200 med uppdragna järn Kantbalk Underkant 2 x ø 12 längsg. 1x i pågjutning Bygel av 10:an s 500läggs på mattan 500 ø 12 s 500 (Kan delas i två) 9 ø 10 längsg. Kan vara prefabricerade Oisolerade block, alternativt ingjutna L-stöd FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Betong=C25/30 Armering #6150 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm # ø6s150 Mattan böjs upp innan plattgjutning sedan läggs en längsgående ø 12 1 2 1 2 59
17090103 Principkonstruktion mjölkning Vägg Spalt Balk vfz HEB 180 600 Bjälklag ovan servicedel Karusell Inneväggar: Oisolerade btg alt lantbruksplywood, stenull/reglar # ø6s150 # ø6s150 # ø6s150 Avlopp Ingjuten vakuum FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Betong=C30/37 Armering: #6150 samt D12 o D10 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm Silos samt karusellfundament lösarmeras, t=300 mm 60
17090104 Principkonstruktion mjölkbyggnad Förslag Vägg Produktbeskrivning: Perforerad Plåt tex 45 profil Kan också vara gardin eller göras som isolerad lösning Talja och fjäder var 6:e meter Vajer och vev Längsgående tex 3 rör Sektion dagvatten # ø6s150 Sektion vattenkopp # ø6s150 800 Sektion nergjuten stolpe i sockel 10.30 # ø6s150 10.10 10.00 FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Betong=C30/37 Armering: #6150 samt D12 o D10 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm 61
17090105 Principkonstruktion liggbåsstall UK Kulvert 25 grader Prefab Betongvägg Prefab alt platsgjutet 120 120 Spalt Balk vfz HEB 180 med ilägg 600 140 Prefab alt platsgjutet 120 Prefab Betongvägg 25 grader 120 UK Kulvert FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Betong=C30/37 i skrapgångar, övergångar och foderbord C25/30 slodad botten liggbås Armering: #6150 samt D12 o D10 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm 62
17090106 Principkonstruktion kalvstall Betong = C25/30 XC3+XF1 Armering B500 BT Tätskikt: mot mark=50 mm i övrigt= 40 mm (Om möjligt annars 35 mm) 1000 Kantbalk Underkant 6 ø 12 längsg. Överkant 4 ø 10 längsg. Byglar ø 10 s 500 tvärsg. # ø6s150 # ø6s150 # ø6s150 +10.00 +10.00 +9.80 +9.80 800 20 grader 63
Installationsritningar E-63.1-1100 Belysning och uttag mjölkstall TM FÖRKLARING APPARATBETECKNINGAR 64
E-63.1-1110 Belysning och uttag mjölkningsstall Bufferttankrum ST ST ST ST ST FODERKRUBBA FÖRKLARING APPARATBETECKNINGAR G G ST 65
E-63.1-1111 Belysning och uttag VIP-stall FODERKRUBBA ST ST ST ST ST ST ST FODERKRUBBA FÖRKLARING APPARATBETECKNINGAR ST ST 66
E-63.1-2100 Belysning och uttag liggbåsstall FÖRKLARING APPARATBETECKNINGAR 67
E-63.1-3110 Belysning och uttag kalvstall FÖRKLARING APPARATBETECKNINGAR 68
R-01 Schematiska installationer VA mjölkstall 105400 28600 11850 2350 62100 600 13750 22500 25000 850 7800 3700 2500 3600 2850 1900 2200 2750 2500 2500 2500 2500 2500 2500 TM 24. 3000 4300 3000 2900 2800 5200 3000 24300 29. 30. Bufferttankrum 23. 22. 20. 25. 28. ST 27. 19. 21. 10. ST 33. 26. 21. ST 33. 33. ST 33. ST 16. 33. ST 33. 33. 33. 17. ST ST ST ST ST 33. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 15. 14. 18. 32. TM 12. 13. 6050 4000 12800 2350 2300 4000 4000 11800 6. 11. 7. 1. 2. 3. 4. 8. 9. 5. G G ST 31. SLUTEN TANK 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 34. 5100 3500 5700 2200 7000 1250 12200 2600 3100 4700 900 PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR PLAN MJÖLKSTALL & VIP-STALL FÖRKLARING: 21. Stöveltvätt FÖRKLARING: 21. Stöveltvätt 1. Inkommande vatten 22. Diskbänk 2. Fördelning 23. Diskbänk 3. Vattenutkast 24. Tvättmaskin 4. Avlopp 25. Dusch 5. Värmeväxlare 26.Dusch 6. Vattentank 27. WC 7 Tank återvinning kompressor 28. WC 8. Varmvattenberedare 29. WC 9. Avlopp 30. Stöveltvätt 10. Cirkulationspaket, 2 st 31. Diskbänk 11. Mjölkavhämtningsrum med handfat, avlopp och tankdisk. 32. Diskbänk 12. Mjölkningsanläggningsdisk 33. Stöveltvätt 13. Vattenutkast med slangvinda 34.Vattenkoppar 14. Diskbänk 15. Duschuttag 16. Avlopp - i inredningsleveransen Schematisk dragning 17. Stöveltvätt vatten till vattenkoppar 18. Tvättmaskin 19. Stöveltvätt Schematisk dragning avlopp 20. Diskbänk Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Smarta stallösningar Mjölkkor Tel:018-56 04 00 Hillringsberg Nybyggnation för 550 mjölkande samt sinkor HK, KA SJV Schematiska installationer VA 1:100 Arbetshandling 2017-12-20 R-01 - DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 69
R-02 Schematiska installationer VA liggbåsstall 26250 3500 51500 2800 3000 5200 4000 5200 2800 35000 inv. vägg 17500 3500 51500 81250 inv. vägg 4000 5000 3000 2800 3000 5200 4000 5200 2800 35000 inv. vägg 72500 inv. vägg 3750 10000 3750 2400 1100 5000 18750 4650 18750 4100 ST 4000 5000 3000 3. 3. 3. 3. 3. 3. ST ST ST ST ST ST 3. 3. 3. 3. 3. 3. ST 3750 18750 3750 2400 1100 5000 18750 4650 18750 4100 ST 11. 12. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. ST ST ST ST ST ST 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. 13. ST FÖRKLARING: 1. Inkommande vatten från mjölkstall 2. Fördelning 3. Vattenkar 11. Inkommande vatten från mjölkstall 12. Fördelning 13. Vattenkar Schematisk dragning vatten Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Hillringsberg Tel:018-56 04 00 Smartaste stallbyggnad mjölk Ligghallar mjölkkor & sinkor HK, KA SJV Schematiska installationer VA 1:200 Arbetshandling 2017-12-20 R-02 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 1. 2. 3. 3. 3. 3. 3. 3. 3. 3. PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR PLAN LIGGBÅSSTALL 1 PLAN LIGGBÅSSTALL 2 70
R-03 Schematiska installationer VA kalvstall 51850 inv. stomme 6250 12850 6400 6500 6500 6400 6300 3200 3200 3250 3250 3250 3250 3250 3150 3150 3150 ST 4100 8800 7200 5600 21000 utv. stomme 7200 ST 8. 8. 8. 8. 8. ST 6400 6500 6500 6400 6400 6500 6500 6400 6. 5. 8. 1. 2. 3. 4. 7. 8. 8. 8. 8. 8. 8. 8. 7200 6200 3150 3250 3250 3250 3250 3250 3250 3150 3150 3250 3250 3250 3250 3250 3250 3150 PLAN KALVSTALL PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR FÖRKLARING: 1. Inkommande vatten 2. Fördelning 3. Vattenutkast 4. Varmvattenberedare 5. Avloppsgaller 6. Diskbänk 7. Cirkulationspaket 8. Vattenkoppar Schematisk dragning vatten Schematisk dragning avlopp Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Hillringsberg Tel:018-56 04 00 Smarta stallbyggnader Nybyggnation för mjölkkalvar < 3 mån KA, HK SJV Schematiska installationer VA 1:100 Arbetshandling 2017-12-20 R-03 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 71
Fasadritningar A-07 Fasadritning mjölkstall 72
A-07 Fasadritning liggbåsstall 1 73
A-07 Fasadritning liggbåsstall 2 74
A-07 Fasadritning kalvstall 75
3D-ritningar A-08 3D-modell 76
Alternativa utföranden A-09 Principskiss robotstall 26 kvigor 22-24 mång Sinkor far-off 40 platser Slask/smittbärare, 64 platser, ca 21% 128 mjölkande 128 mjölkande 4000 1000 5600 3000 5600 3000 5600 4000 1000 30800 PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR FÖRKLARING Mjölkningsrobot PLAN PRINCIPRITNING ROBOTMJÖLKNING Stall med: - Behandlingsboxar och kalvningsboxar samt mjölkning för dessa djur. - Serviceutrymmen för teknik och personal Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Hillringsberg Tel:018-56 04 00 Smartaste stallbyggnad mjölk Principritning robotmjölkning Karin Andersson SJV Planritning 1:200 Förslagshandling 2017-12-20 A-09 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 77
A-10 Principskiss stall med mjölkgrop PROJEKTHANDLING FRAMTIDENS SMARTA STALLAR Sinkor 40 mjölkande Stall för: - Mjölkning och separation - Kalvningsboxar &behandlingsboxar - Serviceutrymmen för personal och teknik 128 mjölkande Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX 412 751 06 UPPSALA Hillringsberg Tel:018-56 04 00 Smartaste stallbyggnad mjölk Principritning gropmjölkning Karin Andersson SJV Planritning 1:200 Förslagshandling 2017-12-20 A-10 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 3000 3000 5600 4000 1000 PLAN PRINCIPRITNING GROPMJÖLKNING 78
Bilaga Upphandlingsunderlag Förteckning Administrativa föreskrifter RAM-beskrivning Vatten- och avloppsinstallationer Förfrågningsunderlag - inredning, utgödsling, foder- och mjölkningsutrustning till kostall 79
Administrativa föreskrifter ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Dessa administrativa föreskrifter ansluter till AMA AF 12. NYBYGGNAD AV LÖSDRIFT FÖR MJÖLKKOR Hillringsbergs Lantbruk AB HILLRINGSBERG Upprättad 2017-12-20 Karin Andersson HS Konsult AB Hushållningssällskapet Huvudkontor Box 412 751 06 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 hskonsult@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se HS Konsult Uppsala Box 412 751 06 Uppsala Besöksadress: Knivstagatan 6 753 23 Uppsala Tel 018-56 04 00 Strängnäs Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tel 0152-235 30 Fax 0152-250 19 Nyköping Tingshusplatsen 2 611 32 Nyköping Tel 018-56 04 00 Fax 0155-28 92 09 Västerås Brunnby Gård 725 97 Västerås Tel 021-17 77 20 Fax 021-17 77 32 Örebro Box 271 701 45 Örebro Besöksadress: Boställsvägen 4 Tel 019-603 27 00 Fax 019-603 27 33 Storvik Magasinsgatan 25 812 31 Storvik Tel 0290-336 00 Fax 0290-336 09 Arbrå Kyrkbyn 4900 820 10 Arbrå Tel 0278-404 82 Fax 0278-406 56 Fax 018-56 04 29 Bankgiro 5753-7045 Org.nr 556413-1224 Plusgiro 446 16 83-7 Godkänd för F-skatt 80
AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFA AFA.1 AFA.11 AFA.12 ALLMÄN ORIENTERING PERSONUPPGIFTER BYGGHERRE Se AFA.12 BESTÄLLARE Hillringsbergs Lantbruk Hillringsbergs Gård 670 20 Glava Tfn: E-post: AFA.121 BESTÄLLARENS OMBUD UNDER ANBUDSTIDEN Karin Andersson Hushållningssällskapet/HS Konsult AB Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tfn: E-post: AFA.122 AFA.13 AFA.15 AFA.2 AFA.21 AFA.22 BESTÄLLARENS KONTAKTPERSON FÖR VISNING AV ARBETSOMRÅDET Se AFA.12 PROJEKTÖRER Framtagande av förfrågningsunderlag, se AFA.121. NÄTÄGARE Nätägare- el: Nätägare - va: ORIENTERING OM OBJEKT ÖVERSIKTLIG INFORMATION OM OBJEKTET. För denna totalentreprenad ingår i entreprenörens åtagande dimensionering, detaljprojektering samt leverans och montage av markarbete, bygg, el och VVS-arbeten till en anläggning färdig att tas i bruk. OBJEKTETS LÄGE Gården är belägen ca 5 km sydöst om Glava. Den tänka platsen finns ca 1,5 km öster om befintligt gårdscentrum. Sida 2 av 13 81
AFA.3 AFA.4 FÖRKORTNINGAR B = Beställare BO = Beställarens Ombud TE = Totalentreprenör UE = Underentreprenör PBL= Plan- och bygglagen ABT 06= Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads,- anläggnings- och installationsarbeten. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Objektet utförs som totalentreprenad varför AMA:s uttryck entreprenör syftar på byggentreprenör i dennes ställning som totalentreprenör. AFB AFB.11 AFB.13 AFB.14 AFB.15 AFB.17 AFB.15 AFB.2 AFB.21 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER UPPHANDLINGSFORM ENTREPRENADFORM Totalentreprenad Upphandlingsform: Delad entreprenad. Inredningsentreprenörer handlas upp separat. Detaljer om dessa AFD.131. ERSÄTTNINGSFORM Fast pris utan indexreglering. ERSÄTTNING FÖR ANBUDSGIVAREN Anbudsgivaren erhåller ej någon ersättning för upprättande av anbud. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPHANDLINGEN Upphandlingen kan komma att avbrytas om kostnadsnivån ligger utanför de ekonomiska ramarna för projektet. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPHANDLINGEN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG TILLHANDAHÅLLANDE AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Beställaren tillhandahåller anbudsgivaren 1 omgång av förfrågningsunderlaget digitalt enligt AFB.22 som pdf-filer via e-post (vid särskilt önskemål kan 1 ex av papperskopia erhållas). Sida 3 av 13 82
AFB.22 AFB.25 AFB.31 FÖRTECKNING ÖVER FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET Förteckning är upprättad enligt ABT 06 kap 1 3. Förfrågningsunderlaget består av följande handlingar: 2 Ändringar i ABT 06 som är upptagna i sammanställning under AFD.111 i dessa administrativa föreskrifter. 3 ABT 06 (bifogas ej) 5 Anbud 6 Förfrågningsunderlag Sida 4 av 13 Daterade: 6.1 Dessa administrativa föreskrifter. 2017-12-20 6.2 Rambeskrivning 2017-12-20 6.3 Ritning A-01, A-02, A-03, A-04, A-05 2017-12-20 7 Övriga handlingar 7.1 LBK:s Elhandbok med information om PUS (potentialutjämnande system) (bifogas ej) 7.2 ID 06 Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning (bifogas ej) Anbudsgivare är skyldig att före anbudets avgivande kontrollera att samtliga handlingar i förfrågningsunderlaget erhållits. FRÅGOR UNDER ANBUDSTIDEN Frågor med anledning av förfrågningsunderlaget skall ställas till beställarens ombud AFA.121. ANBUDS FORM OCH INNEHÅLL Anbud skall avges skriftligt och skall innehålla alla uppgifter som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Ev. reservationer och avvikelser från förfrågningsunderlaget skall vara prissatta. I anbudssumma skall även angränsande markarbeten samt VA dragning och eldragning till angiven anslutningspunkt ingå. I anbudet skall anges: 1. Totalanbud 2. Anbudssumma komplett byggnad, golv och grundläggning. 3. Anbudssumma för markarbete. 4. Anbudssumma för VVS. 5. Anbudssumma för el. 6. Anbudssumma för gödsellager. 7. Anbudssumma för plansilo och foderlager. 8. Uppgift om timkostnader och entreprenörarvoden vid ändrings- och tilläggsarbeten. Se AFD.611. 9. Garantitid. 10. En kort teknisk beskrivning skall bifogas som redogör för vald lösning, material, fabrikat, inredning, utförande m.m. 83
11. Förslag på tidplan för entreprenadens start och färdigställande skall anges. I anbud skall ingå kostnader för resor och traktamenten. AFB.32 ANBUDSTIDENS UTGÅNG Anbud skall vara beställaren tillhanda senast 20xx-xx-xx. En kopia skickas till beställarens ombud. AFB.33 ANBUDS GILTIGHETSTID Anbudsgivare är bunden till sitt anbud 60 dagar efter anbudstidens utgång. AFB.34 ADRESSERING Anbud ställs till beställaren och märks på kuvert Anbud Hillringsberg och adresseras till beställaren, AFA 12. AFB.52 PRÖVNING AV ANBUDSGIVARES LÄMPLIGHET Anbudsgivare skall vara registrerad för inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgift. Anbudsgivare skall vara fri från skulder för svenska skatter och sociala avgifter. AFB.53 VÄRDERINGSGRUNDER VID PRÖVNING AV ANBUD Förutom pris kommer även att anbudet är komplett och har lämnats in i tid, tidplan, funktion, garantier, kvalitet samt anbudsgivarens kompetens att beaktas. Värderingsgrunderna är inte angivna i inbördes ordning. Lista på referensobjekt bifogas av TE. Beställaren förbehåller sig rätten att anta delar av anbud. Beställaren förbehåller sig rätten att förkasta samtliga anbud. AFD AFD.1 ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD För entreprenaden gäller Allmänna bestämmelser, ABT 06, för byggnads-, anläggningsoch installationsentreprenader. OMFATTNING Entreprenaden omfattar samtliga mark-, byggnads-, el- och VVS-arbeten. Omfattningen i detalj framgår av rambeskrivning samt ritningar för objektet. Stallinredning handlas upp separat som sidoentreprenad. AFD.11 KONTRAKTSHANDLINGAR Avtal sluts genom att entreprenören undertecknar ett av beställaren upprättat kontrakt. Protokoll från anbudsgenomgång som hålls med entreprenören innan antagande av anbud kommer att ingå i kontraktshandlingarna. AFD.12 AFD.121 ARBETSOMRÅDE ARBETSOMRÅDETS GRÄNSER Arbetsområdets gränser utses efter samråd med beställaren. AFD.131 UPPGIFTER OM SIDOENTREPRENADER OCH ANDRA ARBETEN B kommer även att upphandla en stallinredningsentreprenad som kommer att vara en sidoentreprenad. Entreprenaden ska infogas i tidplanen i samråd mellan entreprenörerna och B/BO. Sida 5 av 13 84
AFD.18 AFD.1811 AFD.183 AFD.1831 AFD.1832 AFD.1833 AFD.1834 AFD.185 AFD.1853 AFD.2 AFD.21 FÖRFATTNINGAR KONTROLLPLAN ENLIGT PBL Projektet innefattas ej av krav på kontrollplan. ANSVAR FÖR BYGGARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖPLAN Arbetsmiljöplan skall upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE FÖR PLANERING OCH PROJEKTERING (BAS-P) Entreprenören utses att överta rollen som byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av entreprenaden med de uppgifter som anges i arbetsmiljölagen kap 3 7a samt i anslutande föreskrifter. Entreprenören ska kunna styrka att den person eller den personal som entreprenören avser att använda i arbetsmiljöarbetet har erforderliga kvalifikationer, t.ex. genom intyg från genomgången utbildning. BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE FÖR UTFÖRANDE (BAS-U) Entreprenören utses att vara byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av entreprenaden med de uppgifter som anges i arbetsmiljölagen kap 3 7b och 7f samt i anslutande föreskrifter. Entreprenören ska kunna styrka att den person eller den personal som entreprenören avser att använda i arbetsmiljöarbetet har erforderliga kvalifikationer, t.ex. genom intyg från genomgången utbildning. UPPLYSNING OM BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE B är BAS-P fram till och med kontraktsskrivning. CE-MÄRKNING AV SAMMANSATTA MASKINANLÄGGNING CE-MÄRKNING AV MASKINANLÄGGNING Entreprenören ska vidta de åtgärder som enligt EG:s maskindirektiv ankommer på tillverkaren. CE-märkning ska vara utförd och försäkran om överenskommelse ska föreligga senast vid slutbesiktning, eller om så avtalats, efter avslutad provdrift eller tidigare ibruktagande. Separata maskiner som kopplas ihop med flera maskiner skall CE-märkas som en enhet. UTFÖRANDE Utförande enligt kontraktshandlingarna, samt enligt protokoll från byggmöte eller annat skriftligt godkännande av beställaren. Senaste upplaga av BBR, EKS, BBK, AMA och LBK s bestämmelser gäller. KVALITETSANGIVELSER Om alternativa arbetsutföranden eller varor föreskrivs, innebär det rätt för entreprenörer att välja mellan alternativen. Föreskrift om arbetsutförande eller vara med tillägget "eller likvärdigt" innebär rätt för entreprenören att i stället för det föreskrivna välja annat som är likvärdigt till kvalitet. Önskar entreprenören nyttja denna rätt, ska han i varje enskilt fall i så god tid underrätta beställaren att frågan om likvärdighet hinner prövas. Entreprenören skall därvid tillhandahålla erforderligt underlag för prövning av likvärdighet. Sida 7 av 13 85
AFD.22 AFD.221 AFD.222 AFD.223 AFD.224 AFD.23 AFD.24 AFD.242 AFD.26 AFD.27 AFD.28 KVALITETS- OCH MILJÖARBETE KVALITETSLEDNING Entreprenören skall redovisa sitt kvalitetsledningssystem om sådant finns. MILJÖLEDNING Entreprenören skall redovisa sitt miljöledningssystem om sådant finns. BESTÄLLARENS KVALITETS- OCH MILJÖPLAN ENTREPRENÖRENS KVALITETS- OCH MILJÖPLAN Entreprenören skall redovisa kvalitetssystem (företagets rutiner för kvalitetsstyrning) och kvalitetsplan (hur kvalitetsstyrningen kommer att tillämpas i projektet) senast två veckor efter beställningsskrivelse. ÄTA-ARBETEN Ändrings och tilläggsarbeten får påbörjas först efter skriftligt godkännande av beställaren, enligt ABT 06 kapitel 2 7, samt sedan avtal träffats med beställaren om ekonomisk reglering. Om tilläggs- och ändringsarbeten utförs som inte skriftligen godkänts av beställaren, skall kostnaderna för arbetet anses ingå i kontraktssumman. Som skriftlig anmälan gäller byggmötesprotokoll om ej annat överenskommits. TILLHANDAHÅLLANDE AV HANDLINGAR TILLHANDAHÅLLANDE AV HANDLINGAR OCH UPPGIFTER FRÅN ENTREPRENÖREN UNDER ENTREPRENADTIDEN Entreprenören ska tillhandahålla en skedesindelad produktionstidplan för projektet. Entreprenören ska tillhandahålla bygg- och konstruktionshandlingar. OBS: Ritningar och andra handlingar ska överlämnas till beställaren för granskning två veckor innan påbörjat arbete. Ritningar och handlingar ska godkännas av beställaren och beställarens ombud innan arbeten påbörjas. Entreprenören ska upprätta arbetsmiljöplan. Planen ska vara upprättad innan etablering på byggplatsen. Entreprenören ska upprätta plan för hantering av det avfall som uppstår under byggtiden. Vid entreprenadens slut ska två omgångar relationshandlingar, redovisning av egenkontroll samt driftsinstruktioner och skötselinstruktioner på svenska för anläggningen överlämnas till beställaren. Genomgång av driften ska göras med B för el och ventilation. Relationshandlingar i form av digitala ritningar mejlas till beställarens ombud. INFORMATION UNDERRÄTTELSER OM AVVIKELSER O.D. Underrättelser enligt ABT 06 kapitel 2 10 ska lämnas skriftligen. ENTREPRENÖRENS KONTROLL Entreprenören utövar den egenkontroll som erfordras för att säkerställa avtalad kvalitet. Entreprenören skall utföra OVK av personal-serviceutrymmena och redovisa detta för beställarens ombud. Sida 8 av 13 86
AFD.311 AFD.324 AFD.33 AFD.331 AFD.333 AFD.343 AFD.345 AFD.35 AFD.37 AFD.371 AFD.38 AFD.39 BESTÄLLARENS OMBUD Beställarens ombud för framtagna handlingar och frågor kring projektet: se AFA.121. ENTREPRENÖRENS KVALITETSANSVARIGE Kvalitetsansvarig för entreprenören skall vara utsedd innan entreprenaden sätts igång. MÖTEN STARTMÖTE Startmöte kommer att hållas före igångsättning av entreprenaden. Syftet med genomgången är att beskriva byggnadernas funktion och produktion samt klargöra entreprenadgränser, reda ut oklarheter m.m. Entreprenören med berörd del av sin personal och eventuella underentreprenörer skall delta i projektgenomgången. Entreprenören tillser att av honom anlitade berörda projektörer kommer att närvara. Beställarens ombud kallar till startmötet och svarar för protokollföring. BYGGMÖTEN Entreprenören är skyldig att delta på byggmöten. Beställaren, beställarens ombud eller entreprenören kallar till byggmöten när så erfordras. Entreprenören ska representeras av person som har fullmakt att träffa överenskommelser i tekniska och ekonomiska frågor som rör entreprenaden. Byggmöten hålls på byggplatsen, TE tillhandahåller lokal. Kostnader för deltagande vid byggmöte bekostas av deltagarna själva. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM LEGITIMATIONSPLIKT OCH NÄRVAROREDOVISNING, ID06 För entreprenaden gäller ID 06. Se www.id06.se ELEKTRONISK PERSONALLIGGARE B tillhandahåller personalliggare. Det är varje arbetstagares skyldighet att logga in sig på arbetsplatsen. För den som bevistar arbetsplatsen och inte loggar in utgår vite personligen. UNDERENTREPRENÖRER Entreprenören skall vara beredd att vid förfrågan lämna uppgifter om tilltänkta underentreprenörer. SAMORDNING SAMORDNING AV ARBETEN Samordningsansvaret för alla ingående arbeten på byggarbetsplatsen åvilar totalentreprenören för denna entreprenad. Samtliga ingående arbeten skall beaktas vid upprättande av tidsplan. DAGBOK Entreprenören skall föra dagbok och på begäran delge beställaren dess innehåll. Arbeten för vilket ersättning enligt löpande räkning utgår (t.ex. tilläggsarbeten) skall speciellt noteras i dagboken liksom ev. orsaker till försening av kontraktsarbetena. Beställarens bekräftelse av delgivning medför inte godkännande av uppgifterna i dagboken. UPPMÄTNING Mätning sker enligt praxis i vederbörande bransch. Sida 9 av 13 87
AFD.4 AFD.41 AFD.42 AFD.44 AFD.45 AFD.471 AFD.472 AFD.5 AFD.511 AFD.54 AFD.55 AFD.551 AFD.5512 AFD.5513 TIDER TIDPLAN Entreprenören upprättar skedesindelad tidplan och leveransplan för objektet senast till startmöte och överlämnas då till beställaren och beställarens ombud. I tidplanen ska samtliga byggnadsdelar såsom schakt, grund, väggar, stomme etc. ingå. IGÅNGSÄTTNINGSTID Entreprenören äger rätt att inom arbetsområdet påbörja kontraktsarbetena 20xx-xx-xx. DELTIDER Djurutrymmen skall vara klara och delbesiktigade senast 20xx-xx-xx. Därefter monteras inredningen av InredE för möjlig installning av djuren senast 20xx-xx-xx. FÄRDIGSTÄLLANDETIDER Samtliga arbeten ska vara färdiga i sin helhet och tillgängliga för slutbesiktning senast 20xx-xx-xx. Kan färdigställandet tidigareläggas bör detta framgå av anbudet. GARANTITID FÖR ENTREPRENADEN Garantitiden för entreprenaden enligt ABT 06. SÄRSKILD GARANTITID Entreprenören skall överlämna alla garantisedlar eller likvärdiga garantiåtaganden till beställaren i samband med slutbesiktning. ANSVAR OCH AVHJÄLPANDE VITE VID FÖRSENING Vid försening av entreprenaden i sin helhet är beställaren berättigad att av entreprenören erhålla vite med 1% av entreprenadsumman för varje påbörjad vecka som färdigställandet av kontraktsarbetena blivit fördröjda. FÖRSÄKRINGAR Enligt ABT 06 kap 5 23. Entreprenören skall kunna styrka att försäkring finns och att den uppfyller Försäkringsbranschens beskrivning av basomfattning för allriskförsäkring och ansvarsförsäkring som ska tecknas enligt ABT 06 kap 5 23. Försäkringarna skall gälla under entreprenadtiden och minst två år efter entreprenadens godkännande. ANSVAR FÖR BRANDSKYDD ANSVAR FÖR HETA ARBETEN Vid heta arbeten gäller Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) säkerhetsregler för heta arbeten. Den personal hos entreprenören, underentreprenör och leverantör som skall vara tillståndsansvarig, utföra eller bevaka brandfarliga heta arbeten skall ha behörighetsutbildning och erfarenhet av heta arbeten. Berörd personal skall efter anfordran uppvisa giltigt certifikat för heta arbeten. ENTREPRENÖRENS TILLSTÅNDSANSVARIGE SAMORDNING AV TILLSTÅNDSANSVARIGA Sida 10 av 13 88
AFD.6 AFD.611 AFD.622 AFD.624 AFD.63 AFD.7 AFD.713 AFD.714 AFD.9 EKONOMI ERSÄTTNING FÖR ÄTA-ARBETEN Skall ske enligt självkostnadsprincipen i ABT 06 kap 6 9 punkt 8 a och b. Procentsats för resp. punkt skall anges i anbud. BETALNINGSPLAN Betalningsplan upprättas av entreprenören och godkänns av beställaren innan byggstart. Betalningsplanen skall vara prestationsbunden. 5 % av kontraktssumman hålls inne och betalas ut först när samtliga eventuella fel och brister som påpekats vid slutbesiktning är åtgärdade. I övrigt enligt ABT 06 kap 6 12. FAKTURERING Prestationsbunden fakturering månadsvis, förfallotid 30 dagar. Fakturor ställs till AFA.12. Fakturor märks Mjölkstall Hillringsbergs, samt specificeras. SÄKERHET BESIKTNING SLUTBESIKTNING Beställaren utser besiktningsman. Slutbesiktning kommer att ske snarast efter entreprenadens färdigställande. Senast en vecka före slutbesiktning skall relationshandlingar överlämnas till beställaren. GARANTIBESIKTNING Garantibesiktning verkställs före garantitidens utgång. TVISTELÖSNING Med ändring av ABT 06 kap 9 1 gäller att tvist på grund av kontraktet skall avgöras av allmän svensk domstol om inte annat överenskommes mellan parterna. Sida 11 av 13 89
AFG AFG.1 AFG.11 AFG.12 AFG.13 AFG.14 AFG.16 AFG.2 AFG.21 AFG.3 AFG.311 AFG.312 AFG.313 AFG.315 AFG.316 AFG.43 ALLMÄNNA ARBETEN OCH HJÄLPMEDEL ETABLERING AV ARBETSPLATS PLACERING AV ALLMÄNNA HJÄLPMEDEL Placering av allmänna hjälpmedel skall ske i samråd med beställare. BODAR Entreprenören står själv för alla nödvändiga bodar för entreprenadens genomförande samt bekostar deras drift och underhåll m.m. TILLFÄLLIG VÄG OCH PLAN TE får för transporter utnyttja befintliga tillfartsvägar. Beställaren ansvarar ej för vägarnas bärighet. TE ombesörjer erforderligt underhåll i form av grusning och planering av vägar eller annan markyta som skadas p.g.a. entreprenaden till ursprungligt skick. TILLFÄLLIG EL- OCH VA-FÖRSÖRJNING Bef. anslutningspunkter för el och vatten får utnyttjas enligt samråd med beställaren med befintlig säkringsnivå. Ev. provisorier som kan erfordras ombesörjes och bekostas av entreprenören. Elförbrukning under entreprenadtiden bekostas av beställaren, undermätare installeras av TE. TILLFÄLLIG SKYLTSTÄLLNING Om skyltställning med skyltar sätts upp, skall ev. bygglov för denna sökas och bekostas av TE i samråd med beställaren. INMÄTNING OCH UTSÄTTNING Utsättning och inmätning utförs av entreprenören och ska godkännas av beställaren och beställarens ombud. MÄTUTRUSTNING SKYDD M.M. SKYDD AV ARBETE SKYDD AV LEDNING, MÄTPUNKT M.M. TE skall med beställaren kontrollera ledningsdragningar i mark innan schaktningsarbete påbörjas. Kontakt tas med respektive ledningsägare. SKYDD AV VEGETATION Planteringar och växtlighet ska skyddas i möjligaste mån. SKYDD AV EGENDOM Befintliga byggnader och anläggningar inom och omedelbart utanför arbetsområdet skyddas mot skada under entreprenadtiden. TILLFÄLLIG INHÄGNAD TE skall utföra och bekosta erforderliga avstängningar och inhägnader för sina egna arbeten. TRANSPORTER Entreprenören skall bekosta alla transporter och tippavgifter för överblivet material. Sida 12 av 13 90
AFG.44 AFG.51 AFG.6 AFG.7 AFG.71 AFG.752 AFG.8 AFG.81 AFG.82 AFG.83 AFG.85 LYFTANORDNINGAR ARBETSSTÄLLNINGAR URSPARNING, HÅLTAGNING IGENSÄTTNING OCH TÄTNING Ursparning, håltagning igensättning och tätning utför TE. All efterlagning, slutjustering och igensättning som härrör till kontraktsarbetena utförs och bekostas av TE. UPPVÄRMNING, UTTORKNING OCH VÄDERBEROENDE ARBETEN M.M. UPPVÄRMNING OCH UTTORKNING Uppvärmning och uttorkning som behövs för entreprenadens fullföljande bekostas av TE. SNÖRÖJNING Eventuell snöröjning inom arbetsområdet står TE för. LÄNSHÅLLNING, RENHÅLLNING, RENGÖRING MM LÄNSHÅLLNING Om behov av länspumpning uppstår bekostas detta av TE. RENHÅLLNING Entreprenören skall hålla arbetsområdet och angränsande område rent från av denne orsakad nedskräpning. Observera att djurhållning kommer att bedrivas på anläggningen och att djuren kan skadas av vassa föremål som hamnar i/på marken. Det är alltså av yttersta vikt att en stor noggrannhet upprätthålls på arbetsplatsen beträffande spill av spikar, armeringsstumpar o.dyl. STÄDNING OCH SLUTRENGÖRING Vid entreprenadens färdigställande ska arbetsområdet inne och ute vara städat och rengjort från av entreprenören orsakad nedskräpning. Rensbrunnar, dräneringsbrunnar och ledningar rensas. Innan entreprenören lämnar arbetsplatsen skall rengöring och städning synas gemensamt med beställaren. ÅTERSTÄLLANDE AV MARK Entreprenören skall återställa ianspråktagen mark till ursprungligt skick. Entreprenören skall laga väg, plan eller annan anläggningsdel som han skadat genom åverkan. Sådd av gräs eller gröda ingår ej. Sida 13 av 13 91
Rambeskrivning 2017-12-14 RAMBESKRIVNING AVSEENDE NYBYGGNATION AV STALLAR FÖR MJÖLKKOR, SINKOR OCH KALVAR HILLRINGSBERGS LANTBRUK AB HILLRINGSBERG Upprättad 2017-12-20 Karin Andersson HS Konsult AB Hushållningssällskapet Huvudkontor Box 412 751 06 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 hskonsult@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se HS Konsult Uppsala Box 412 751 06 Uppsala Besöksadress: Knivstagatan 6 753 23 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 Strängnäs Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tel 0152-235 30 Fax 0152-250 19 Nyköping Tingshusplatsen 2 611 32 Nyköping Tel 018-56 04 00 Fax 0155-28 92 09 Västerås Brunnby Gård 725 97 Västerås Tel 021-17 77 20 Fax 021-17 77 32 Örebro Box 271 701 45 Örebro Besöksadress: Boställsvägen 4 Tel 019-603 27 00 Fax 019-603 27 33 Storvik Magasinsgatan 25 812 31 Storvik Tel 0290-336 00 Fax 0290-336 09 Arbrå Kyrkbyn 4900 820 10 Arbrå Tel 0278-404 82 Fax 0278-406 56 Bankgiro 5753-7045 Org.nr 556413-1224 Plusgiro 446 16 83-7 Godkänd för F-skatt 92
Innehållsförteckning Allmänt... 3 Förklaring... 3 Förteckning ritningar... 3 Funktionsbeskrivning... 3 TEKNISK BESKRIVNING... 4 Markarbeten... 4 Byggnadsarbeten... 5 Djurstall- ligghallar och lalvstall... 5 Grund... 5 Golv... 5 Stomme... 6 Yttertak... 6 Ytterväggar... 6 Innerväggar... 7 Ytbehandling... 7 Snickerier... 8 Brand... 8 Foderlager... 9 Gödselbehållare... 9 Plansilo... 9 Inredning... 9 Värme och ventilation... 10 Vatten och Avlopp... 12 2 93
ALLMÄNT Beskrivningen är upprättad med krav på såväl utförande som funktioner och i förekommande fall materialval. Denna beskrivning är upprättad för att tillsammans med ritningar för objektet, daterade 2017-09-29, utgöra riktlinjer för såväl mark, bygg, el, vvs och ventilation i en delad totalentreprenad. Entreprenaden skall uppfylla vid byggnadstillfället gällande normer, lagar och förordningar samt gällande föreskrifter. Arbetet ska utföras fackmässigt. För entreprenaden gäller ABT06, TS 37 och nyaste version av BBR och EKS med ändringar samt LBK s gällande bestämmelser. Om ej annat anges gäller AMA. FÖRKLARING B TE InredE LBK PUS Personalutrymmen Motor- och installationsutrymmen Beställare Totalentreprenör Inredningsentreprenör Lantbrukets Brandskyddskommitté Potentialutjämnande system Personalrum, omklädningsrum, hygienutrymmen, sluss, veterinärsluss Maskinrum, kompressorrum, elrum Mjölkavhämtningsutrymmen Kur vid silotank, bufferttankrum SIS-TS 37 Teknisk specifikation, SIS-TS 37:2012, Ekonomibyggnader FÖRTECKNING RITNINGAR Beskrivningar och ritningar kompletterar varann. A-01 Situationsplan/flödesschema A-02 Plan- och sektionsritning mjölkstall & VIP-stall A-03 Plan- och sektionsritning liggbåsstall 1 & 2 A-04 Plan- och sektionsritning kalvstall A-05 Planritning foderlager och fastgödselplatta FUNKTIONSBESKRIVNING Generellt gäller att anläggningen ska vara funktionell och rationell i drift. Lösningar som utförs ska därför vara genomtänkta och anpassade. Där särskilt krav ej är angivet kan anbudsgivaren fritt föreslå konstruktion, material och utförande. Material och konstruktioner skall dock väljas med hänsyn till det slitage som normalt förekommer i denna typ av stallar. Luftfuktigheten kan under vissa tider vara mycket hög. Det får inte finnas vassa delar eller andra konstruktioner som djuren kan skada sig på eller fastna i. 3 94
PRODUKTION På Hillringsberg planeras en ny mjölkanläggning för 550 mjölkande kor. Gården har ekologisk mjölkproduktion och är certifierad enligt KRAVs regelverk. Mjölkning kommer i den planerade anläggningen att ske i en mjölkningskarusell med 50 platser. I den planerade anläggningen kommer mjölkkor, sinkor och kalvar <3 månader att inhysas. LOGISTIK Mjölkande kor hålls i huvudsak i de två liggbåsstallen som flankerar mjölkstallet. Vid mjölkning drivs de till mjölkning i mjölkkarusellen. Kor nära kalvning och kor under behandling hålls i stall i anslutning till mjölkningskarusellen. Kalvar hålls i kalvstall nordväst om kostallen. Foder distribueras till korna via körbara foderbord och utvändiga foderkrubbor. BYGGNADSTYP Alla djurstall är oisolerade med betonggolv, plåtväggar och tälttak. Över mjölkstall isolerat plåttak. Alla kor inhyses i liggbås, kalvar hålls i ströbäddar. Ventilation genom höj- och sänkbara gardiner utmed stallens långsidor. GÖDSEL Mekanisk utgödsling med skrapor i liggbåsstallen. Gödsel förs via skrapor i tvärkulvert till tryckare och vidare till gödsellager med självfall. Summa behov ny gödsellagring: 13 700 m 3 flytgödsel, 126 m 3 fastgödsel. Beräkningarna baseras på 8 månaders lagringstid. Befintlig brunn rymmer 2 500 m 3 flytgödsel. TRANSPORTER UTOMGÅRDS Externa leveranser inkl. mjölkavhämtning hänvisas till mjölkstallets västra gavel. Foderleveranser hänvisas till plan för foderhantering väster om uppfartsvägen mitt emot anläggningen. Besökare hänvisas till besöksutrymme i mjölkstallets västra gavel. Veterinär hänvisas till veterinäringång på mjölkstallets norra långsida. Personal hänvisas till personalingång på mjölkstallets norra långsida. TEKNISK BESKRIVNING MARKARBETEN TE utför samtliga förekommande markarbeten. I anbud förutsätts normala markförhållanden. Eventuell sprängning eller pålning hanteras som tillkommande arbeten. Placering: byggnaderna placeras enligt situationsplan A-01. SCHAKT OCH FYLLNING Erforderlig matjordsavtagning, schaktning, utfyllnad och återfyllnad för byggnaden, gödselplatta och gjutna plattor utomhus. Erforderlig schaktning och återfyllnad för grundläggning av bärande stomme samt kontroll, justering och packning av underlag för grundkonstruktioner. Erforderliga markarbeten för golv, utvändiga ytor mm. 4 95
Schakt, fyllning under och återfyllning mot plansilo & gödselbehållare enligt leverantörens anvisningar. Schakt för, nedläggning av och återfyllning över störtrör från pumpbrunn till gödsellager. Inkommande vatten och el finns framdraget till vardera husliv. DRÄNERING Erforderliga ledningar för dränering runt hus, gårdsplaner och gödselbehållare samt för dagvattenledningar. GÅRDSPLANER / KÖRYTOR Gårdsplan och nya vägar utförs med fiberduk och grus, ca 5500 m 2. Uppbyggnad dimensionerad för lantbruksverksamhet med maskiner med ett axeltryck på max 100 kn. BYGGNADSARBETEN DJURSTALL- LIGGHALLAR OCH LALVSTALL GRUND För grundläggningsdjup, lastnedräkning, dimensionering och grundläggningsmetod ansvarar TE. GOLV Sprickarmerat betonggolv i alla byggnader. Laster enligt SIS-TS 37. Generellt gäller att golv ska dimensioneras för last från traktor i skrapgångar, ströbäddsboxar samt samlingsfålla. Last från traktor med bogserad mixervagn i mittgång i kalvstall och på foderbord. BETONGARBETEN ALLMÄNT Alla träregelväggar ställs på betongsockel, 100 mm hög. Betongkvalitet: Betong utförs i utförandeklass II. Exponeringsklasser enligt SIS-TS 37. Vid samtliga portar i yttervägg ingjuts tröskelstål. Generellt för betonggolv gäller: Golven skall gjutas med fall enligt ritning eller BBRs krav för fall på golv mot golvavlopp där sådana finns. LIGGHALLAR & KALVSTALL Skrapgångar och tvärgångar i ligghallen brädrivs till halkfri men ej för grov struktur anpassad för mjölkkor eller kalvar. Vid foderbord utförs körbar brygga över drivgång genom foderbordet som i nedfällt läge är i samma nivå som foderbordet. Brygga ska kunna fällas upp när korna drivs till mjölkning och ner vid fodring. Utgödsling Utförande i samråd med InredE. Mekaniska skrapor i skrapgångar, skrapor i tvärkulvert till tryckare. Störtrör från tryckare till gödsellager. 5 96
Kulvert täcks med spalt. Täckningen skall vara lätt att hålla ren och lätt att ta bort. Täckningen ska minst hålla för minilastare. MJÖLKNINGSSTALL Golv i mjölkstall ytbehandlas enl. tabell 1. Utformning av golv (nivåer, mått, avloppsdragningar o.dyl.) utförs enligt anvisning från leverantör av mjölkutrustning. SERVICEAVDELNING Ytbehandling enligt tabell 1. UTVÄNDIGA BETONGPLATTOR Utanför slagportar och personalingångar utförs plattor. Plattor utförs med 1 m djup. Plattans bredd utförs 0,5 m bredare än portens bredd. STOMME Stommen dimensioneras enligt gällande lagar och förordningar. Hela byggnaden hänförs till säkerhetsklass 2. Stabiliteten för den bärande stommen skall vara dimensionerad för hela byggnaden. Stommen ska utföras av limträ, trä eller stål. TE föreslår taklutning för optimering av ventilationens funktion och ekonomisk vinning. Stommens utformning skall vara sådan att det blir mest ekonomiskt fördelaktigt för beställaren, TE ger förslag. Ev. ytterligare stolprad eller annan placering kan föreslås. Inga stolpar får placeras i tvärgångar eller på andra platser som stör funktionen i stallet. Stomstolpar skall klara infästning av inredning. Minsta fria takhöjd 4 m från golv till underkant takavvattning vid foderkrubbor, till underkant stomdetaljer i gångar och på foderbordet. YTTERTAK Isolerat tak över mjölkningsstall. Oisolerat tak i övriga byggnader. Kondensskydd med beläggning eller kondensisolering. Taktäckning ska uppfylla LBK:s brandskyddskrav och vara lämplig för djurstall. Komplett taksystem. Snörasskydd skall monteras ovanför dörrar och portar, takräcke. Ventilation i nock genom öppen nock i djuravdelningar (se även under Ventilation). Vindskivor, vattplåtar och takfotsbrädor i erforderlig omfattning. PLÅTARBETEN Galvad plåt. Hängrännor med erforderliga beslag. Stuprör ansluts till dagvattenledning med lövsil. Erforderliga plåtbeslag för taket monteras. YTTERVÄGGAR Ytterväggar ska vara anpassade för det klimat som ska hållas i respektive byggnad samt för den miljön som är i de olika delarna av husen. Väggar i djurstall ska tåla högtryckstvätt. 6 97
Förslag ovan foderkrubbor: Lucka i kanalplast ovan foderkrubba, över kanalplastlucka sätts gardin vid liggbås och boxar för kor. Ventilation genom gardiner. Kalvstall utförs med gardiner i boxens bakkant som höjs vid rengöring och ströning. INNERVÄGGAR Material och utförande av väggar anpassas till utrymmet och det klimat som ska hållas. Väggar mot djurutrymme ska isoleras som yttervägg. Väggar i servicedel isoleras. Väggar runt kalvkök isoleras som yttervägg. Skivmaterial på väggarna i personutrymmen ska väljas så att de håller för att skruva upp krokar, hyllor och dylikt. Väggar i liggbåsstall 1 & 2 utförs med tät vägg upp till 1,2 m. I kalvstall sätts tät inredningsgrind innanför gardinen. Väggbeklädnader se tabell 1. Mjölkledningar ska gå genom vägg mellan karusell och silotank/bufferttankrum. I visningsutrymmet sätts fönster i vägg mot karusell. BJÄLKLAG & TRAPPOR Isolerat bjälklag över serviceavdelning och ovan kalvkök. Bjälklag ovan serviceavdelning dimensioneras som förrådsutrymme. I personalutrymmen sätts skiva i innertak. I övriga utrymmen sätts profilerad plåt i ljus kulör. YTBEHANDLING Målning, golv- och väggbeklädnader se tabell 1. Kulör i samråd med beställaren. Tabell 1. En sammanfattning av ytor och ytbehandlingar Behandling Ligghall utom foderbord, drivgångar och samlingsfålla. Foderbord Mjölkningsstall områden med persontrafik Personalutrymmen Golv: Brädriven betong. Lagom grov yta för att bli halkfritt men inte slita för mycket på kornas klövar. Väggar: Väggar ska tåla att högtryckstvättas. Skarvar samt skruvskallar tätas. Beläggning typ vattenglas eller epoxi. Golv: Slipad betong Väggar: kläs med ljus fukttålig skiva. Skarvar och skruvskallar tätas. Golv: Plastmatta med uppvik på sockel. 7 98
Väggar: målad väv, våtrumsmatta i duschutrymmen. Veterinärutrymme Golv: Målad betong. Väggar: kläs med ljus fukttålig skiva. Skarvar och skruvskallar tätas. Motor- och installationsutrymmen Mjölkavhämtningsutrymmen Ytterväggar, trä Knutplåtar, foder Vattplåt Takfotsbräda Dörrar och portar Golv: omålad betong. Väggar: kläs med ljus fukttålig skiva. Skarvar och skruvskallar tätas. Golv: Epoxibeläggning Väggar: kläs med ljus fukttålig skiva. Skarvar och skruvskallar tätas. Profilerad plåt Slät plåt Galvat, svart lackat. Målas vit Målas i svart kulör. SNICKERIER I väggar med 60 minuter brandmotstånd ska även dörrar och fönster ha 60 minuter brandmotstånd. DÖRRAR, PORTAR Alla portar och dörrar skall vara enhetliga. Alla dörrar och portar skall tåla det klimat och de påfrestningar som de utsätts för. Dörrar och portar förses med lås och trycken i erforderlig omfattning. Kulör se tabell 1. Slagportar skall ha spanjolettlåsning. Slagportar över 2 m skall förses med dörrstoppar och skall kunna låsas i öppet läge. FÖNSTER Alla fönster skall tåla det klimat de utsätts för. UV-resistent, 2-glas isolerruta eller 3-glas. Öppningsbara fönster skall förses med tätningslist och kunna fixeras i öppet läge. Mot djurutrymme fasta fönster. Fönster som djur kan komma åt skyddas med galler. Gallret ska vara öppningsbart och vara utformat så djur ej kan skada sig. Alt. istället för galler är okrossbart glas i fönstret t.ex. Hammerglass från Safegruppen eller likvärdigt. BRAND LBK ska följas. Personalutrymme och veterinärsluss (med plats för kylskåp) utförs i egen brandcell. 8 99
FODERLAGER Betonggolv i foderlager, Grusat golv vid halmlager. Stomme av trä eller stål. Oisolerade regelväggar med beklädnad av profilerad plåt. Invändig stödmur eller liknande innervägg som fungerar som mothåll vid lastning av foder. Oisolerat kondensskyddat tak av profilerad plåt. GÖDSELBEHÅLLARE Gödselbehållare av typ gummidukslagun, total lagringskapacitet ca 12 000 m 3. Komplett med erforderliga element för fyllning och tömning samt omrörare med skyddsvagn. Bottenfyllning, ledningar skall vara isolerade över frostfritt djup. Varken djur eller människor ska kunna ramla ner i gödselbrunnen. Gödselplatta för fastgödsel samt kadaverhämtning. Platta dimensioneras för axeltryck max 100 kn. Total lagringskapacitet 126 m 3. Regnvatten får inte rinna av plattan. PLANSILO Platta utförs enligt leverantörens anvisningar, exponeringsklasser minst enligt SIS TS-37. Plansilo av prefab betongelement, 3 m höga väggar. 4 st fack 12*60 m, 1 st fack 12*65m samt en lastplatta (10 m bred) framför facken. Facken ska vara öppna i båda ändar med pressvattenränna längs med kortsidan söderut. Plansilon ska dimensioneras för att fyllas med vallfoder, 30% torrsubstanshalt och att 15 tons lastmaskin används vid packning av vallfodret. Facken kommer att fyllas och tömmas oberoende över året. Plansilon ska vara utbyggnadsbar med fler fack västerut. En pressvattenränna gjuts in i lastplattan vid fackens södra kortsida. Betäckning av galvaniserat stålgaller, körbart. Avlopp från ränna dras till gödsellager. Golven i plansilo samt lastplatta utförs med fall mot pressvattenrännan. INREDNING ALLMÄNT Inredning, utgödsling, mjölkutrustning och foderhantering handlas upp separat. Samordning med InredE enligt AF-delen. Anslutning av starkström, vatten och avlopp till inredning levererad av InredE samt golvgjutningar enligt InredE anvisningar skall utföras av TE. TE LEVERERAR OCH MONTERAR: Pentry typ Trinette-kök. Diskbänkar. Plank vid foderbordets kant. 9 100
MONTAGE AV LEVERERAD INREDNING OCH HÅLTAGNING SOM UTFÖRS AV TE Montage skall utföras enligt InredE s anvisning. Ingjutning av foderfrontsstolpar i foderbordskanten. Håltagning, fixering och fastgjutning av inredningsstolpar med expanderbetong, ange á-pris i offerten. Anslutning av vattenkoppar till el och vatten. MONTAGE AV ÖVRIG INREDNING OCH UTRUSTNING SOM SKALL UTFÖRAS AV INREDNINGSLEVERANTÖR Bultning av inredning i golv. Liggbåsavskiljare, grindar, stolpar för inredning. Täta skivor mot tvärgångar. Foderbordsfronter och nackbom. Passage vid foderbord enligt ritning. InredE monterar inredning på fastgjutna stolpar. Vattenkar och vattenkoppar för anslutning till kallvattensystem. Mekanisk lin-, kedje- eller balkutgödsling med långsamtgående skrapor. Mjölkningskarusell. Mjölktank 30 000 liter med kylaggregat och värmeåtervinning. Madrasser till kor i selektionsfålla. MONTAGE AV INREDNING OCH UTRUSTNING SOM SKALL UTFÖRAS AV BESTÄLLAREN Garderober och omklädningsskåp, vitvaror. VÄRME OCH VENTILATION VÄRME Uppvärmning i personalutrymmen, motor- och installationsutrymmen samt utrymmen för besökande och veterinär. Energibesparande förslag är en fördel. Värme installeras över mjölkarens plattformar. Förslag: Strålningsvärmare. Värmeslinga i gödselkulvertens botten och vägg (300 mm upp från botten). Kulverten isoleras även. Dimensionerande temp: (Dim. yttertemp. 18 o C) Dim. lägsta innertemp. i personalutrymmen: min.+18 o C. Dim. lägsta innertemp. i veterinärsluss: min.+15 o C. Dim. lägsta innertemp. i besöksutrymme: min.+15 o C. 10 101
Dim. lägsta innertemp. i motor- och installationsutrymmen: min. +7 o C. Dim. lägsta innertemp. i mjölkavhämtningsutrymmen: min. +7 o C. VENTILATION ALLMÄNT TE dimensionerar och installerar ventilation i djurutrymmen och personutrymmen. LBK ska följas. Ligghall/kalvstall Ventilation: Naturlig ventilation med frånluft genom fast öppen nock och tilluft genom gardiner. Vägg utförs tät upp till 1,2 m höjd i liggbåsstall 1 & 2. Manuell reglering av gardiner. Ventilationsbehovet är beräknat för väderskyddande stall enligt SS 95 10 50 till: - 340 400 m 3 /h i liggbåsstall 1-466 500 m 3 /h liggbåsstall 2-164 500 m 3 /h i mjölkstallets liggbåsavdelning - 48 900 m 3 /h i kalvstall Personutrymmen Enkel ventilation i personutrymmen, skall kunna stängas av helt då lokalerna inte används. TE utför ventilationsanordning i maskinrum efter uppgifter från InredE. 11 102
VATTEN OCH AVLOPP ALLMÄNT Vatten framdraget till vardera husliv. Branschregler, Säker Vatteninstallation skall tillämpas. Genomförningar i brandavskiljande väggar och bjälklag skall tätas så att brandklass bibehålles. Alla installationer skall märkas. Valda komponenter skall vara av välkänt fabrikat med god reservdelshållning. Samtliga avlopp i byggnaden förutom WC dras till lagun under spalt. Djuren ska inte kunna komma åt ledningarna. Vatten frostsäkras i djurutrymmen. Ett återströmningsskydd ska placeras mellan djurens vattentillförsel och människors vattentillförsel. Inget vatten från nötkreaturens vattenledningar ska kunna strömma tillbaka till personutrymmen vid tryckfall i ledningarna. För placering av installationer se ritning R-01, R-02, R-03. Leverans och montage av nedanstående installationer: LIGGHALLAR, MJÖLKSTALL OCH KALVSTALL Vatten och anslutning till vattenkar (40 st med två platser/kar) och vattenkoppar (36 st) som placeras enligt ritning. Vattenflöde ska minst vara 12 l/min vid 250 kpa vattentryck. Vattenkar och vattenkoppar med beslag levereras av InredE. Stöveltvättar enligt ritning. Stöveltvättar i djurutrymmen skyddas från djurens åverkan. Stöveltvättar i anslutning till personutrymmen utförs med spolslang och golvavlopp med sandfång. MJÖLKNINGSSTALL All installation av mjölkningskarusellen i samråd med leverantör av mjölkningskarusell. Denne ska också tillhandahålla anvisningar och ritningar för golvgjutningar, vatten, avlopp och el-installationer. Diskbänk med blandare (vv + kv) och 10 m slang med stabil slangvinda samt stöveltvätt. Tvättmaskin för juverdukar. SILOTANKRUM & BUFFERTTANKRUM Golvbrunn: en 300 x 600 mm rostfri ränna inkl. galler som är lätt att rengöra.. Avlopp förses med vattenlås och dras till ledning som mynnar i kulverten under spaltgolvet. Handfat med blandare (vv + kv) med tappkran och 5 m slang med slangvinda. 12 103
MOTOR- OCH INSTALLATIONSRUM En golvbrunn. Avlopp förses med vattenlås och oljeavskiljare (för ev. oljeläckage) och dras gemensamt med övrigt avlopp i robotrummet till stamledning som mynnar i kulverten. Vattenpump, varmvattenberedare och ackumulatortank. Hydrofor och pump. Vattenpump dimensioneras efter max belastning. Värmeåtervinning från mjölktanken Värmeväxlare monteras på kylaggregatet. Värmeväxlaren ger ca 1 liter 40- gradigt vatten per liter mjölk. Utvinning av värme till tappvatten. Förslag och dimensionering från TE. Mer information erhålls från InredE. BESÖKSUTRYMME Golvbrunn för stöveltvätt ca 600*600 av rostfri metall med löstagbart galler och sandfång samt vattenlås. Diskbänk med blandare (vv + kv), avlopp och 10 m slang för stöveltvätt med stabil slangvinda. HYGIENUTRYMMEN Snålspolande WC med luftning. Avlopp från WC leds till sluten tank. Samråd med B om placering. RWC med tillbehör i besöksutrymme. Tvättställ med blandare (kv+vv). Avlopp från handfat. Duscharmatur och duschstång. I dusch golvbrunn av plast med sil och vattenlås. Rostfritt galler. Ansluts mot våtrumsmatta. KALVSTALL Golvbrunn: en 300 x 600 mm rostfri ränna inkl. galler som är lätt att rengöra.. Avlopp förses med vattenlås och dras till ledning som mynnar i kulverten i liggbåsstall 1. Diskbänk med blandare (vv + kv) med tappkran och 5 m slang med slangvinda. HÖGTRYCKSTVÄTT OCH BRANDPOSTER 3 brandposter med 25 m slang på vinda per djurstall, samt en brandpost med 25 m slang på vinda vid mjölkningskarusell. Placering i samråd med B. 13 104
EL ALLMÄNT El framdragen till vardera husliv. Kapslingsklass enligt SIS-TS 37. All elinstallation utförs enligt starkströmsföreskrifterna av behörig elektriker och märks upp. LBK:s rekommendationer ska följas. Flera jordfelsbrytare monteras enligt branschstandard. Potentialutjämnande system (PUS) skall installeras i alla djurutrymmen. Koppling görs i kopplingsplint i elcentral. Kabelstegar läggs på högkant. Installationen skall vara komplett med erforderliga brytare, vägguttag, datauttag m.m. Placeringar och omfattning på brytare, uttag etc. enligt nedan samt i samråd med beställare innan installationerna påbörjas. Gällande normer och föreskrifter skall följas samt skall tillses att 30 % reserv finns i matarledningar och i ny elcentral för framtida installationer. Uttag och strömbrytare skall vara av slagtåligt utförande och placeras 1,2-1,4 m över golv om annan höjd inte kan motiveras. INSTALLATIONER EL Behov av huvudsäkring beräknas. Ny elcentral i metall placeras i motor- och installationsutrymme. FÖLJANDE INSTALLATIONER SKALL GÖRAS, LEVERANS OCH MONTAGE: Ligghallar & Kalvstall Styrutrustning till utgödsling, montage. Styrskåp levereras av InredE. - Nödstopp till utgödsling 2 st. Placerade i var ände av stallet. - Aggregat till utgödsling. Placering i samråd med B och leverantör. - Styrenhet till utgödsling. Placering i samråd med B Inkoppling av frostsäkrade vattenkoppar. Mjölkstall Anslutning av en mjölkningskarusell. Mjölkavhämtningsutrymmen Anslutning av mjölkkyltank med tillbehör, 2 st. 14 105
Motor- och installationsutrymmen Anslutning för: - Vakuumpumpar - Kompressorer Leverans och montage av: - Reservelverk - Kompressorer - Värmeväxlare Anslutning av apparater som VA-E levererat: - Varmvattenberedare - Vattenpump - Ackumulatortank Personutrymmen Ventilationsanläggning i personutrymmen. Övriga installationer är: Jordade uttag 230V Dubbla jordade kraftuttag (dvs 1 nedan=2 uttag). Placering i samråd med beställare. Placering enligt standard, dock i nedanstående utrymmen minst: Ligghall, 4 st per stall (2 st i varsin gavel) Kalvstall, 2 st per stall (ett per gavel) Tankrum, 2 st Maskin- och installationsutrymmen, minst 3 st i varje utrymme Utvändigt, 1 vid mjölkstallets västra gavel. Trefasuttag 16A Utförs som kombiuttag. Ligghall, 2 st per stall. (ett per gavel) Kalvstall, 2 st per stall (ett per gavel) Mjölkstall, 3 st. Maskin- och installationsutrymmen, minst 1 st i varje utrymme BELYSNING Energibesparande armaturer och ljuskällor är en fördel. För oisolerade utrymmen väljs lämpliga armaturer och ljuskällor. Placering och val av armaturer fastläggs i samråd med B. Belysningen i ligghallen delas upp på flera brytare. Några jämnt fördelade armaturer i varje ligghall läggs på separat strömbrytare så nattbelysning erhålls. Armaturer i djurstall minst 4 m över foderbord. 15 106
Utomhusbelysning med skymningsrelä eller timer vid båda gavlarna. Arbetsbelysning med bländningsfria strålkastare vid mjölkstallets plan väster om byggnaden. Belysningsstyrkor Enligt SIS-TS 37 i djurutrymme, enligt norm i personutrymmen. Nödsignalsystem För att kunna påkalla hjälp från RWC installeras en kallelseanläggning. Utställt larm skall indikeras med lampa på befolkad plats utanför RWC. Överspänningsskydd Ett inledningsskydd skall installeras med grovskydd (blixtströmsavledare), mellanskydd (överspänningsskydd) och blixtströmsavledare. 16 107
Rambeskrivning VA Vatten och avloppsinatallationer KOSTALL 2017-07-03 All installation av vatten och avlopp skall göras i samråd med beställare och projektör samt berörda inredningsleverantörer. VVS-entreprenören står för konstruktioner och arbetsritningar. Nedan följer rambeskrivning, se även tabell och ritning. Samtliga vattendragningar, möjligaste mån, görs med slangdragning PEM-slang under plattan Avlopp från kalvstall, silotank, samtliga serviceutrymmen och karusell leds till kulvert Golvbrunnar av plast D 225 där de förekommer förutom vid silotank som görs av rostfritt stål. Vattenlås i avlopp vid stöveltvättar (ST) Avloppsrör avslutas i ursparing med löstagbar böj ned för att skapa vattenlås och sandfång. Vatten till vattenkar och vattenkoppar dras väl under platta, Slangskydd/Frostskyddad uppgång i rör från plattan Vattenkoppars övre kant monteras max 500(kalvar) och max 600 från golv under vattenkoppen. Samråd med beställare. Vattenkars övre kant monteras max 650 från golv under kar. Samråd med beställare. Slangvinda som försörjs med vatten från bufferttank via tryckstegringspump monteras på vägg bredvid mjölkplats Invid mjölkkarusellen monteras linje för "duschuttag", KV+VV blandare Behövliga installationer i motorrum. Varmvattenberedare, bufferttank, diskmaskin värmeåtervinning från mjölktankkylning, m m Golvvärme pex 20 i servicedel(ej motor, kompressor o el) med central i motorrum. Matas med vatten från värmeåtervinning samt stöttas med elpanna Läggning av slang i samråd med installatör av mjölkningsstall. Position Kalvstall Anmärkningar 1 Inkommande vatten Från mjölkcenter 2 Fördelning 3 Vattenutkast kv/vv Med slangvinda 4 VVB 100 l 5 Avloppsgaller Avlopp dras till kulvert vid mjölkningsstall 6 Diskbänk kv/vv 7 Cirkulationspaket i inredningsleveransen 8 Vattenkoppar Försörjs från cirkulationspaket med PEM 25 Liggbåsstall 1 Inkommand vatten Från mjölkcenter PEM 50 2 Fördelning I skyddad brunn D 600 3 Vattenkar 2 slingor saxat PEM 32 Karen ska ha elvärme Båda liggbåsstallar med förvärmt vatten från tank, friskvatten när slut Liggbåsstall 11 Inkommand vatten Från mjölkcenter PEM 50 12 Fördelning 13 Vattenkar 2 slingor saxat PEM 32 Karen ska ha elvärme Mjölkningsstall 1 Inkommande Kommunalt/Borra? 2 Fördelning Återströmningsventil 3 Vattenutkast kv/vv 4 Avlopp 5 VVX 6 Tank för vatten 5000 l 16000 l mjölk/dygn=24000 l vatten=3 mjölkningar 8000 l Vatten till vattenkar och mjölkgropsspolning 7 Tank återvinning kompressor från kompressorrum 500 l Matning till VVB 8 VVB 500 l Till disk mjölkning och silotank 9 Avlopp 10 2 xcirkulationspaket Vidare till vattenkoppsmatning mjölkningsstall PEM 25 11 Mjölkavhämtningsrum med handfat, avlopp och tankdisk 12 Mjölkanläggningsdisk kv/vv 13 Vattenutkast med lång slangvinda, matas via pump från 6, friskvatten då slut 14 Diskbänk kv/vv 15 "Duschuttag" 16 Avlopp i inredningsleveransen 17 Stöveltvätt kv 18 Tvättmaskin för juverdukar kv/vv 19 Stöveltvätt 20 Diskbänk kv/vv 21 Stöveltvätt kv 22 Diskbänk kv/vv 23 Diskbänk kv/vv 24 Tvättmaskin arbetskläder 25 Dusch 26 Dusch 108
27 WC 28 WC 29 WC 30 Stöveltvätt 31 Diskbänk kv/vv 32 Diskbänk kv/vv Litet Sericerum? 33 Stöveltvätt 34 Vattenkoppar försörjs via cirkulationspaket 2 slingor PEM 25 2 x 2 x 200 m 2 x 12 koppar Rekommenderar ett stort vattenkar i returgången ovan kulvert som matas med vatten från vvx Dimensionerande flöden Vattenförbrukning per dag KV VV ~dygnsbehov Dim flöde l/min Kalvstall - 16 kalvar/box 2 080 3 120 25,0 1 kopp per box - 13 boxar - Kalvkök 1 040 - Liggbåsstall 1-312 mjölkande 37 440 37 440 149,8 19 vattenkar - Liggbåsstall 2-208 mjölkande 24 960 30 860 123,4 59 sinkor 3 540-59 kvigor 2 360-19 vattenkar - Mjölkningsstall - 25 behandling 2 500 13 520 67,6 46 nykalvade 5 520-52 Högdräktiga 5 200-15 koppar - Kalvning o sin 9 koppar - Serviceutrymme kv/vv 300 100 - Mjölkningsdelen - Samlingsfålla 156 kvm 780 3 530 35,3 Mjölkkarusell utv 52 platse 1 300 Mjölkplats kv/vv 500 200 Silotank 600 300 Vet/Sluss/Entré 100 50 Fikarum ovanvåning 50 20 Omklädning WC o Dusch 200 80 Summa 88 470 401 30 % regeln ger 442 l/min Frågor angående upptecknat underlag kan ställas till: Henrik Karlsson Byggnadsrådgivare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Telefon 070-684 90 61 Fax 0480-290 46 E-post henrik.karlsson@hush.se 109
Förfrågningsunderlag Inredning FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG AVSEENDE INREDNING, UTGÖDSLING, FODERUTRUSTNING OCH MJÖLKNINGSUTRUSTNING TILL KOSTALL HILLRINGSBERGS LANTBRUK HILLRINGSBERGS GÅRD Upprättad 2017-12-20 HS Konsult AB Karin Andersson Hushållningssällskapet Huvudkontor Box 412 751 06 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 hskonsult@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se HS Konsult Uppsala Box 412 751 06 Uppsala Besöksadress: Knivstagatan 6 753 23 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 Strängnäs Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tel 0152-235 30 Fax 0152-250 19 Nyköping Tingshusplatsen 2 611 32 Nyköping Tel 018-56 04 00 Fax 0155-28 92 09 Västerås Brunnby Gård 725 97 Västerås Tel 021-17 77 20 Fax 021-17 77 32 Örebro Box 271 701 45 Örebro Besöksadress: Boställsvägen 4 Tel 019-603 27 00 Fax 019-603 27 33 Storvik Magasinsgatan 25 812 31 Storvik Tel 0290-336 00 Fax 0290-336 09 Arbrå Kyrkbyn 4900 820 10 Arbrå Tel 0278-404 82 Fax 0278-406 56 Bankgiro 5753-7045 Org.nr 556413-1224 Plusgiro 446 16 83-7 Godkänd för F-skatt 110
HÄRMED INBJUDS NI ATT INKOMMA MED OFFERT I ENLIGHET MED NEDANSTÅENDE FÖRESKRIFTER. BESTÄLLARE (B) Hillringsbergs Lantbruk Hillringsbergs Gård 670 20 Glava Tfn: E-post: BESTÄLLARENS OMBUD (BO) Karin Andersson Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tfn: E-post: FRÅGOR OM UNDERLAGET Förfrågningar under anbudstiden kan ställas till BO. ORIENTERING OM OBJEKTET OCH BAKGRUND På Hillringsbergs Lantbruk bedrivs mjölkproduktion. Hillringsberg är beläget ca 5 km sydöst om Glava. Den tänka platsen finns ca 1,5 km öster om befintligt gårdscentrum. Inom ramen för Statens Jordbruksverks projekt Framtidens smarta djurstallar projekteras en ny anläggning för ca 550 mjölkkor samt sinkor och kalvar <3 månader. Denna förfrågan gäller leverans och i vissa fall montage av inredning och utrustning vid nybyggnad av kostall, mjölkningsstall och kalvstall. Byggnaderna är oisolerade och kommer att inhysa 544 mjölkande kor, 110 sinkor samt 208 kalvar. Mjölkning kommer att ske i en karusell med 50 platser. I anslutning till byggnaden kommer en ny plansilo, gödselbehållare och foderhus att anläggas. Anläggningen ska stå färdig 20xx-xx-xx. Utifrån bifogad ritning och specifikationer nedan inbjuds Ni nu att inkomma med offert på rätt utrustning för anläggningens funktion. FÖRTECKNING ÖVER FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Denna offertförfrågan ABT 06 (bifogas ej) Ritningar: A-02, A-03 & A-04 daterade 2017-12-20. Ritningar och beskrivningar kompletterar varandra. 2 111
UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 1. Denna förfrågan avser materialleverans och montage samt att ta fram förslag på rätt inredning med rätt funktion och kvalitet till objektet. ABT 06 gäller. 2. Entreprenadform: Ni blir sidoentreprenör (InredE). 3. Fast pris utan indexreglering. 4. Alla priser ska gälla fritt byggarbetsplatsen. 5. Alla eventuella rese- och traktamentskostnader skall vara inkluderade i offerten. 6. Leveranstid och leveransvillkor. a. Anbudsgivaren anger i anbudet förslag på leveranstid och montage för respektive utrustning. b. Vid eventuell beställning fastläggs leveransplan. c. Ritningar över ev. ingjutningsgods och inredningsritning med håltagning som påverkar utformningen av golv och plattans utförande skall skickas till beställaren och beställarens ombud inom 14 dagar efter beställning. 7. Betalning 30 dagar efter leverans/montage. Upp till 10 % av kontraktssumman får hållas inne tills ev. brister vid slutbesiktning är åtgärdade. 8. Vite utgår om 3 % av kontraktssumman per påbörjad vecka som leveranser av material och utrustning eller montage försenas. 9. I offerten ska följande ingå: a. Efterfrågade priser i enlighet med övriga föreskrifter. b. Kort beskrivning av inredningens utformning, hur grindar öppnas och dylikt, gärna med foton. c. Dimensioner och tjocklek på gods och galv. 10. Offertgivaren skall vara bunden till sitt anbud i 60 dagar efter inlämnandet. 11. Garantier skall anges i offert, 5 års garanti är önskvärt. 12. Fri prövningsrätt förbehålls. Beställaren förbehåller sig rätten att antaga den offert som med hänsyn till samtliga omständigheter är för beställaren förmånligast. Om eventuell byggnation uteblir ska beställaren vara skadefri från kostnader i samband med offertförfrågan. Beställaren förbehåller sig rätten att upphandla endast delar av offerten om denne finner så är lämpligt. 13. Preliminärt slutbesiktningsdatum för inredningen är 20xx-xx-xx. Montaget ska ingå från InredE och samordnas med byggentreprenören. 14. Inredningsleverantören är skyldig att delta på fem byggmöten. Beställaren eller beställarens ombud kallar till byggmöte när så erfordras. Kostnader som uppstår i samband med byggmöten står respektive part för. 15. Inredningsleverantören ska samordna sig med bygg, el- och vvs-entreprenörer för projektet. Samordningsansvarig är byggentreprenören. 16. Faktablad, drift- och skötselanvisningar på svenska samt enkel relationshandling ska tillhandahållas beställaren senast vid slutbesiktning. 17. Vid montering finns tillgång till el. 3 112
18. Underskrivet anbud skall vara märkt Offert och vara beställaren och beställarens ombud (separata försändelser) tillhanda senast 20xx-xx-xx. OFFERTENS INNEHÅLL I offerten skall ingå komplett inredning inklusive montage (om inte annat anges) till kostall enligt denna beskrivning och ritningarna A02, A03 & A04 Det får ej finnas detaljer i offererat material som djuren kan skada sig på, t.ex. utstickande skruvskallar eller liknade. All inredning skall vara varmförzinkad. Inredningen ska vara anpassad till det aktuella stallet och påfrestningen från djuren. I byggnaderna skall mjölkkor, sinkor samt kalvar inhysas. ANBUD ÖNSKAS PÅ FÖLJANDE DELAR: A. Mjölkningsutrustning B. Inredning C. Utgödsling D. Mjölkkyltank E. Utfodring F. Ventilation Anbud skall anges för del A-E var för sig. Övriga priser som efterfrågas nedan anges separat. Totalanbud med ev. rabatter för alla offererade delar ska också anges. Offert behöver ej lämnas för del som Ni inte har i Ert utbud. Ni är också fria att göra vissa anpassningar efter era produkter. Avsteg skall dock anges i offert! A. MJÖLKNINGSUTRUSTNING 1. Mjölkkarusell med 50 platser med mjölkledning till tank. I grundutförandet ska ingå: Konduktivitetsmätning och möjlighet att upptäcka blod i mjölken. Provmjölkningsutrustning. Montage, igångkörning och utbildning av beställaren. Mjukvara för driftsledningssystem. I anbud ska anges vattenförbrukning och energiförbrukning årsvis samt tidsåtgång per diskning. Karusell ska anslutas till mjölktank. I offert önskas även pris på: - 660 transpondrar inkl. halsband. Lämplig tilläggsutrustning utöver ovan nämnda utrustning kan offereras. 2. Komplett grindsystem för selektion av kor efter mjölkning. Påfösargrind till samlingsfålla. 3. Mobil mjölkningsmaskin. Allt montage ska ingå. 4 113
B. INREDNING Allmänt: Anvisningar för hur inredningen skall fästas i golv skall bifogas anbudet. I anbud lämnas offert montering av all inredning. Se även ritningarna A-02, A-03 & A-04. Pris önskas på följande inredning: 1. Foderbordsfronter enligt ritning A-02 & A-03. Självlåsande fronter i VIP-stallets liggbåsavdelningar, och i kalvnings- och benhandlingsbox, i övrigt nackbom. Nackbom ska vara framskjuten. Självlåsande fronter skall vara av tyst modell som ej slår och gör oväsen. Höjden på fronten anpassas efter storlek på djur. Stolpar till fronterna borras/gjuts fast på foderbord. 2. Kompletta frihängande liggbås med fästanordningar. Totalt 684 liggbås anpassade till mjölkkor och dräktiga kvigor, 1250 mm breda. Stolpar till liggbås bultas. Liggbåsen ska vara utformade så att djuren kan föra huvudet framåt och åt sidan när de reser och lägger sig. 3. Ändliggbåsen skall vara täta ner mot golvet mot tvärgång. De liggbås med front mot skrapgång ska vara täta ner mot golvet i skrapgång. Täta inredningsväggar ska tillverkas med ändamålsenlig plastskiva eller likvärdigt. 4. Gruppavskiljande grindar med liggande rör, placering enligt ritning A-02 & A-03. Samtliga grindar ska gå att öppna åt två håll. Stolpar skall gjutas fast i golv. Utformning och funktion hos flyttbara grindar redovisas. Grindar i gångar ska vara lättöppnade. 5. Täta boxväggar i kalvningsboxar och sjukboxar. Grindar skall vara öppningsbara. Stolpar ska gjutas fast i golv. 6. Kompletterande grindar för att få fungerande kotrafik exklusive selektionsgrind som ingår i del A Mjölkningsutrustning. 7. 23 st vattenkoppar inklusive fästen och beslag monteras enligt ritning A-02, A-03 & A-04. Frostskyddat system. 40 st vattenkar á 2 m, gärna grund modell, med minst 2 vattenplatser. Vattenkopp och kar skall ge minst 12 l/min. Vattenkaren skall vara lätta att tömma och hålla rena och helst tippbara. 8. Madrass i liggbås i selektionsfålla. Ange garanti och livslängd. Olika alternativ kan offereras. 9. Bakkanter till liggbåskanter för bädd i liggsängen. Betong. 10. Inredning för kalvstall: - 32 ensamboxar. Skall kunna lyftas bort för rengöring alternativt med flyttbara mellanväggar för rengöring med hjälp av minilastare. Komplett med hållare för napphink och foder. - Inredningsgrindar med tät skiva. Grindar i bakkant ska kunna öppnas utåt och inåt. Inklusive erforderliga stolpar, beslag, fästen och hylsor. Stolpe i boxens bakkant ska placeras i hylsa för att kunna lyftas vid utgödsling. - Foderfront, låsbar för kalv <150 kg. Levereras med hållare för kalvhinkar. - Mjölktaxi. Storlek lämplig för mjölkutfodring av ca 210 kalvar. Möjlighet till pastörisering av mjölken och enkel diskning. Doseringshandtag med inställning av mjölkgiva. Omrörare och tidsstyrd värmning. - 13 st vattenkoppar inklusive fästen och beslag monteras enligt ritning A04. Frostskyddat system. Vattenkopp och kar skall ge minst 12 l/min. Vattenkoppen skall vara lätt att tömma och hålla ren. 5 114
Allt montage ska ingå. C. UTGÖDSLING Allmänt: Skrapor i öppna gångar. Utgödslingssystem ska vara anpassat för kalla stallar och det ska var möjligt att skrapa gångar med traktor. Inga linspel eller annan drivning får placeras så att det kommer i vägen för person- och djurtrafik. Ange lämplig placering av drivenheter/spel etc. i offerten. Om drivenhet och brythjul placeras utomhus skall dessa vara anpassade för detta. I anbudet skall skrapans höjd, samt lägsta frigångshöjd under kulverttäckning för fullgod funktion anges. I anbudet ska vidare anges vilka krav som ställs på underliggande golv. Tvärkulvert med skrapor till pumpbrunn, sedan självfall vidare till gödsellager. Pris önskas på följande utgödslingsanläggning: Specifikation: 1. Mekanisk utgödsling med långsamgående skrapor (skrapa går med 4-7 m/min) i öppna rännor till tvärkulvert. Energisnål modell. Om linspel eller vajerutgödsling offereras skall linans/vajerns utförande, dimension och garanti anges i anbud. Observera att skrapgångar är av olika längd på var sida om tvärkulverten. Skraporna ska klara en lutning på 2 % mot mitten av skrapgången. Skraporna ska gå på betonggolv. Skraporna ska kunna gå automatiskt med möjlighet till tidsprogram och skall stanna vid för högt mottryck. I VIP-stall manuell start av skrapor. 2. Instruktioner/ritningar för ingjutning av urinseparering i mitten av skrapgången. 3. Två separata nödstopp som skall placeras i resp. ända av vardera stall skall ingå. Allt montage ska ingå. D. MJÖLKKYLTANK 1. Standardutrustad mjölkkyltank, silotank, volym 40 m 3, med omrörare och automatisk disk. 2. Värmeåtervinning för mjölktank inkl montage. 3. Dimensionering av ventilation i motorrum. 4. Bufferttank med kylning, volym 10 m 3, med omrörare och automatisk disk, placeras i bufferttankrum. Samt förslag på pump eller annat sätt att överföra mjölk till huvudtanken utan att skada mjölkkvalitén. Allt montage ska ingå. 6 115
E. UTFODRING - Foderkrubbor för utvändigt foderbord i VIP-stall. Krubbelement ska ha infästning för stolpar till foderfronter. I anbud anges om infästning för foderfrontsstolpe är rund eller fyrkantig. Allt montage ska ingå. F. VENTILATION - Reglerbara gardiner för tilluft till samtliga stall. Manuell styrning med hjälp av elmotorer. I kalvstall ska gardin kunna höjas i nederkant för utgödsling och i överkant för reglering av tilluftsflödet. Pris för montage anges i anbud. Vi ser fram emot ert anbud! 7 116
Bilaga Underlag till förprövning Blankett förprövning Bilaga nr 1 - förklaring och beskrivning till blankett Bilaga nr 2 - smittskyddssamråd Beslut 117
Ansökan ANSÖKAN - förprövning av djurstall enligt djurskyddsförordningen (1988:539) D173B Ansökan om förhandsgodkännande för ny-, till- eller ombyggnad för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls. Ansökan skickas till länsstyrelsen Ansökan ska innehålla Denna ansökningsblankett Ritningar (se ruta D) Beskrivning av inredning eller ritning på inredning (se ruta D) A. Sökande Namn eller firma och adress Hillringsbergs Lantbruk AB/ Framtidens smartaste stallbyggnad Hillringsbergs Gård 670 20 Glava Person-/organisationsnummer Produktionsplatsnummer (PPN) Kontaktperson Telefonnummer (även riktnummer) E-postadress Mobiltelefonnummer Fastighetsbeteckning Socken Kommun Arvika B. Byggnadsåtgärd X Nybyggnad Tillbyggnad Ombyggnad Annan åtgärd SJV D173B 2012-06 www.jordbruksverket.se -RTF C. Tidplan Byggnadsåtgärden beräknas påbörjad D. Till ansökan bifogas Situationsplan (2 ex) X ritningsnummer: A-01 Byggnadsåtgärden 2018-2019 beräknas avslutad 2020 Beskrivning av inredning eller ritning på inredning Övriga handlingar (numreras) X Planritning (2 ex) ritningsnummer: A-02, A-03, A-04 Bilaga nr 2- Smittskyddssamråd Bilaga nr X Sektionsritning/ritningsnummer: A-02, A-03, A-04 Bilaga/ritning nr 1 Bilaga nr 118
E. Djurhållning Djurslag/djurkategori Ras Vikt, kg Antal djurplatser före byggnadsåtgärd Antal djurplatser efter byggnadsåtgärd Antal djurplatser som berörs av byggnadsåtgärd Mjölkko Holstein >650 546 546 Sinko Holstein >650 110 110 Kalv Holstein <150 208 208 Ungdjur Holstein <600 0 Produktionsförutsättningar Jämn kalvning över året. Ekologisk produktion. F. Särskild vård Utrymmen för djur i behov av särskild vård framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02 Även i bilaga 1 G. Smittskydd & hygien Hand- och stöveltvätt framgår av ritning Avlopp för stallrengöring framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 Hygiengränser Ja, ritningsnr X 1 Nej, beskrivning i bilaga nr Intyg om smittskyddssamråd X 2 Ja, bilaga nr Nej, smittskyddssamråd har inte skett H. Byggnad och brand Ytter- och innertakets material och utformning framgår av ritning Ytter- och innerväggars material och utformning framgår av ritning Placering och typ av dagsljusinsläpp framgår av ritning Brandsektionering framgår av ritning Utrymningsvägar framgår av ritning X Ja, ritning nr X Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02 Även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 Räddnings- och släckutrustning finns X Ja Nej Brandlarm finns Ja X Nej 119
J. Golv och liggytor Golvens material och utformning framgår av ritning Åtgärder vidtas för att förhindra hala golv Typ av strömedel X Ja, ritning nr Nej, beskrivning enligt bilaga nr A-02, A-03, A-04 Även i bilaga 1 X Ja, följande åtgärder vidtas Betong brädrivs Sand, spån, torv, halm. Typ av bädd/underlag på vistelseytor såsom ligg-/gångytor Dränerande golv Sandbäddar i liggbås och boxar för tillsyn. Halm eller spån i kalvboxar. Djur - kategori Material Spaltbredd (mm) Stavbredd (mm) Mjölkkor Betong 35 125 K. Vattning Manuellt X Automatiskt, genom Vattningssystem X Vattenkar X Vattenkoppar Flödeskapacitet på automatiska vattningsanordningar 10-12 liter/minut Nipplar Vattentråg Automatiska vattningsanordningar frostskyddas X Ja Nej L. Mekanisering och installationer X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning enligt bilaga nr Utgödslingssystem framgår av ritning A-02, A-03, A-04 Även i Bilaga 1 Urindränering finns X Ja Nej Gaslås finns X Ja Nej Gödselgasventilation finns Ja X Nej Belysningsarmaturer Nattbelysning Typ Belysningseffekt LED-armatur 3,5-30 Typ Belysningseffekt LED-armatur 0,4 (W/m 2 ) (W/m 2 ) Plan för elavbrott finns X Ja Nej Reservkraft finns X Ja köps in (kw) Nej 120
M. Djurslagsspecifika uppgifter (fyll i aktuellt alternativ i förekommande fall) M1. Nötkreatur, får och get Fri tilldelning Restriktiv tilldelning Platser för kalvning/lamning/killning framgår av ritning Grovfoder X X Ja, ritning nr A-02 Kraftfoder/spannmål/ koncentrat X Nej, beskrivning i bilaga nr M2. Gris Blötutfodring Torrutfodring M3. Fjäderfä Tillgänglig area eller burarea Ströarea m 2 (eller m 2 /bur) m 2 (eller m 2 /bur) Ej aktuell Ej aktuell Golvarea (m 2 ) Ej aktuell Typ av fodertråg Rakt Runt Längd på fodertrågskant mm/djur eller (m totalt) Typ av vattensystem Tillgång på vattenanordning Längd på sittpinnar Rakt Runt mm/djur eller (m totalt) mm/djur eller (m totalt) Ej aktuell Nippel/kopp Djur per nippel/kopp Typ av rede Dimensioner på redet Area på ströbad Fackrede Kollektivrede Ej aktuellt Längd Bredd Höjd (mm) (mm) (mm) (m 2 /bur) Ej aktuellt Möjlighet till utevistelse Ljusprogram kommer att finnas Ja Ja Nej Nej 121
N. Ventilation N1. Eventuell projektör Namn eller firma och adress HS Konsult AB Sergeantsstigen 5, 645 33 Strängnäs Kontaktperson Karin Andersson E-postadress Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer N2. Allmänt Mekanisk X Naturlig/självdrag Ventilationsprincip Fyll i uppgifter under punkt N3 Fyll i uppgifter under punkt N4 Byggnadens värmeisolering Isolerad X Oisolerad Placering av tillufts- och frånluftsanordningar framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning A-02, A-03, A-04 Även i Bilaga 1 Bullernivåer förväntas bli under 65 db(a) X Ja Nej N3. Mekanisk ventilation Ventilationsprincip Undertryck Neutraltryck Övertryck Larm finns Nej Ja, larmar för Varningssätt Övertemperatur Lampa Strömavbrott Siren Fel på larmanordning Tele Steg nummer Fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation Annat Frånluftsfläktar Fläkt nummer Flöde (m 3 /h) Typ av reglering Summa maxventilation (m 3 /h) 122
Tilluft Typ av luftintag Antal och flöde per don/fläkt Spaltdon (st) (m 3 /h) Fläkt/-ar (st) (m 3 /h) Annat med öppningsarea (st) (m 3 /h) (m 2 ) Summering av maxventilation (m 3 /h) Öppning i takfot (cm 2 ) N4. Naturlig ventilation/självdragsventilation Frånluft Typ av frånluft X Öppen nock Självdragstrumma Annat Frånluftsarea varierar, se bilaga 1 Höjd på självdragstrumma (m 2 ) (m) Tilluft Typ av tilluft Glespanel Vindväv Öppningsarea eller area på vindväv varierar, se bilaga 1 (m 2 ) Eventuellt fabrikat X Gardiner Annat N5. Reglering av ventilationsanläggning X Manuellt Reglering av frånluft X Manuellt Reglering av tilluft Temperaturgivare Automatisk reglering via Automatiskt Automatiskt Fuktgivare Ej reglerbar Ej reglerbar Annat N6. Stalltemperatur Följer utetemp Förväntad stalltemperatur vintertid C 0 Tilläggsvärme kommer att installeras Ja, typ av värmekälla X Nej Erhållen effekt på värmekälla (kw) O. Underskrift Datum Underskrift Namnförtydligande 123
Förklaring och beskrivning till förprövning 2017-09-27 BILAGA 1 FÖRKLARING OCH BESKRIVNING TILL FÖRPRÖVNING Sökande: Hillringsbergs Lantbruk AB Hillringsbergs Gård 670 20 Glava Fastighetsbeteckning: - Kommun Typ av stall: Projektör förprövning: Arvika Konceptstall Framtidens smartaste stall Mjölkkor. Karin Andersson HS Konsult AB Sergeantsstigen 5 645 33 STRÄNGNÄS Kopia på begäran om komplettering samt förprövningsbeslut skickas vänligen till projektör. Hushållningssällskapet Huvudkontor Box 412 751 06 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 hskonsult@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se HS Konsult Uppsala Box 412 751 06 Uppsala Besöksadress: Knivstagatan 6 753 23 Uppsala Tel 018-56 04 00 Fax 018-56 04 29 Strängnäs Sergeantsstigen 5 645 33 Strängnäs Tel 0152-235 30 Fax 0152-250 19 Nyköping Tingshusplatsen 2 611 32 Nyköping Tel 018-56 04 00 Fax 0155-28 92 09 Västerås Brunnby Gård 725 97 Västerås Tel 021-17 77 20 Fax 021-17 77 32 Örebro Box 271 701 45 Örebro Besöksadress: Boställsvägen 4 Tel 019-603 27 00 Fax 019-603 27 33 Storvik Magasinsgatan 25 812 31 Storvik Tel 0290-336 00 Fax 0290-336 09 Arbrå Kyrkbyn 4900 820 10 Arbrå Tel 0278-404 82 Fax 0278-406 56 Bankgiro 5753-7045 Org.nr 556413-1224 Plusgiro 446 16 83-7 Godkänd för F-skatt 124
Bakgrund Hillringsberg är projektgård i projektet Framtidens smartast stallar som Statens Jordbruksverk upphandlat. Gården bedriver mjölkproduktion och inom projektets ramar projekteras ett stall för mjölkkor, sinkor och kalvar < 3 mån. Nybyggnad för mjölkproduktion i oisolerade lösdrifter. Gemensamma uppgifter Byggnad Byggnaderna har betonggolv, oisolerade väggar med beklädnad av skiva eller plåt invändigt och profilerad plåt utvändigt. Taket är en oisolerad tältduk eller isolerat plåttak. Tältduken bildar inte brinnande droppar och brinner inte utan tillförd låga. Anläggningen är fördelad i fyra stall: - Ett stall för mjölkning med en isolerad avdelning för mjölkning och en oisolerad lösdrift för kor med extra behov av tillsyn. I mjölkningsstallet har byggnaden isolerat plåttak, över kornas lösdrift ett oisolerat tälttak. - Två oisolerade liggbåsstall för mjölkande kor och sinkor. - Ett stall för kalvar från 1 dygn- 3 månaders ålder. Sjukbox För kalvar i kalvstall, för kor finns plats i en grupp med liggbås samt plats i ströbäddsbox. Inredning Köps in, anpassas efter djurkategorin i gruppen. Nackbom vid foderbordet hos de flesta djuren. Låsbar foderfront i selektionsfålla och boxar för kalvningar och sjuka djur. Utfodring Kor och kalvar fodras med fullfoder i fri tillgång. Foder ges på foderbord eller i krubba en-två gånger per dygn. Mjölkkalvar tilldelas mjölk i napphink två gånger per dag <3 månaders ålder. Ströning Ströning i liggbås och boxar sker med hjälp av ströskopa. Vatten Vattenkoppar och vattenkar placeras enligt ritning. Utgödsling I liggbåsstall: Öppna skrapgångar med mekanisk utgödsling. Skrapor stannar vid för högt mottryck. Gödsel förs med skraport till och i kulvert och vidare till uppsamlingsbrunn med självfall till gödsellager. I kalvstall: Ströbädd som gödslas ut maskinellt mellan varje grupp. Ventilation Tilluft genom gardiner i stallarnas långsidor och frånluft genom öppen nock. Ljusinsläpp Genom ventilationsöppningar och genom tältduk. Brandskydd Stallen är ej brandsektionerade. Personaldel och veterinärutrymme är egen brandcell. Utrymningsvägar genom portar enligt ritning. 2 125
Smittskydd Handtvätt finns på flertalet ställen i mjölkningsstallet. Stöveltvättar placeras på flertalet ställen i alla stall. Inga hygiengränser, men besökare hänvisas till besöksutrymme. Veterinär och seminör hänvisas till veterinärsluss. Smittskyddssamråd bifogas som bilaga 2. Vid stalltvätt leds tvättvatten via gödselgångar till gödsellager i stallar för vuxna djur. I kalvstall leds tvättvatten till uppsamlingsränna i boxens framkant och vidare till gödsellager. Elavbrott Vid strömavbrott körs reservelverk som dimensionerat för att klara vattenförsörjning, mjölkning och belysning. Stallspecifika uppgifter: Ventilation Tilluft genom manuellt reglerbara gardiner. Frånluft genom öppen nock. Mjölknings/VIP-stall, ritning A-02, plats för 300 mjölkande. Ventilationsbehov 164 500 m 3 /h i väderskyddande stall enligt 95 10 50. Tilluftsarea 248 m 2. Frånluftsarea 62 m 2. Liggbåsstall 1, ritning A-03, plats för 200 mjölkande och 60 sinkor. Ventilationsbehov 340 400 m 3 /h i väderskyddande stall enligt 95 10 50. Tilluftsarea 272 m 2. Frånluftsarea 72 m 2. Liggbåsstall 2, ritning A-03, plats för 300 mjölkande. Ventilationsbehov 466 500 m 3 /h i väderskyddande stall enligt 95 10 50. Tilluftsarea 320 m 2. Frånluftsarea 80 m 2. Kalvstall, ritning A-04, plats för 208 mjölkkalvar. Ventilationsbehov 48 900 m 3 /h i väderskyddande stall enligt 95 10 50. Tilluftsarea 192 m 2. Frånluftsarea 51 m 2. 3 126
Smittskyddssamråd 127
128
129
130
131
132
Beslut 133
134
135
136