Framtidens dikostall. Godås. Rapport 2018:7

Transkript

1 Framtidens dikostall Godås Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 11 %. Investeringsutgiften är kronor per dikoplats. God djurvälfärd, hög mekanisering och effektivitet Rapport 2018:7 1

2 2

3 Framtidens dikostall Godås Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Ingela Löfquist, HIR Skåne AB Sofia Hedlund, Hushållningssällskapet Värmland Johan Svantesson, Godås Patrick Petersson, HIR Skåne AB Karin Granström, Hushållningssällskapet Värmland 3

4 Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. 4

5 Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet. Juryn har utsett en vinnare i varje produktionsgren. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på Konceptet har också blivit godkänt vid förprövning av Länsstyrelsen i Värmlands län. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än kr per dikoplats. Driftkalkylen ska ha utrymme för minst kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: miljö- och klimatsmart produktion god och säker arbetsmiljö 5

6 god djurvälfärd högt smittskydd landsbygdens byggnadskultur. Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi ser att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! 6

7 Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 7

8 Innehåll 1 Sammanfattning Summary Förutsättningar för konceptet Framtidens smarta dikostall Produktionsmodell Ambitioner och övriga förväntningar Gården Godås Beskrivning av stallkonceptet Introduktion Ekonomi Material & konstruktion på byggnaden Inredning, utrustning & maskiner Planlösning & logistik Produktion Gödselvårdsanläggning Besökare Djurvälfärd & smittskydd Arbetsmiljö Konceptets flexibilitet Driftledning & uppföljning Driftsledning Arbetssätt och rutiner för driften Rutiner och system för uppföljning av ekonomi, drift och produktion Hur avvikelser ska hanteras och åtgärdas Byggprocessen Byggprocessen Utredningsfasen Produktbestämning - programskede Produktbestämning projekteringsskede Organisation under byggprocessen Upphandlingsunderlag Upphandlingsunderlag Upphandlingens olika steg...37 Bilaga 1 Driftkalkyl...38 Diko...38 Rekryteringskviga...39 Noter

9 Bilaga 2 Investeringskalkyl...48 Kalkylresultat...49 Noter...49 Bilaga 3 Ritningar...55 Arkitektritningar...55 Konstruktionsritningar...62 Installationsritningar D-ritningar...66 Bilaga 4 Underlag till förprövning...69 Bilaga till förprövning av dikostall...76 Bilaga till förprövning Ventilationsberäkning...77 Smittskyddssamråd...79 Beslut...85 Bilaga 6 Situationsplan...87 Bilaga 7 Rambeskrivning...88 Bilaga 8 AF Administrativa Föreskrifter...93 Mer information om stallkonceptet Publikationer inom samma område

10 1 Sammanfattning Dikostall för 279 dikor Uppdraget att bygga ett framtidens stall för kr per dikoplats är en utmaning. Vårt stall är för 279 dikor med rekrytering och 6 avelstjurar. Det är m 2 stort, med djupströbäddar och skrapytor samt två körbara foderbord. Plant golv och flyttbara grindar ger ett flexibelt stall som kan anpassas efter djurgrupperna. Vår stallösning är enkel med få boxar, väl tilltagna ytor och relativt stora grupper. Djur med behov av extra tillsyn flyttas till individuella eller mindre gruppboxar längs ett eget körbart foderbord. För att hålla nere investeringsutgiften har vi valt en enklare kvalitet på takplåt och stomme. Vårt fokus är en livslängd på stallet på 15 år. Enkelt och driftsäkert Vi bygger enkelt och driftsäkert, med fokus på djurhälsa och logistik. Vårt koncept bygger på att ge djuren förutsättningar för att må bra och hålla sig friska. Det är ett ljust stall med mycket luft, stora vistelseytor. Totalytan för ko och kalv är 10,5 11 m 2 och det finns en ätplats per diko. Kalvarna har en stor kalvgömma och slipper konkurrera med dikorna vid foderbordet. Vi strävar efter en hög effektivitet där antalet arbetstimmar minimeras. Inget manuellt arbete ska behöva utföras innan kalvningssäsong. Målet är en halv minut per djur och dag. Inomgårds-transporterna har planerats noggrant med korta och raka körvägar till foder och strölager. Smarta lösningar för miljö och företagare Klimatsmart byggande använd egna eller lokala resurser. En ny fodergrind som minskar foderspill utvecklas och testas. VIP avdelning för behövande djur minskar arbetsinsats men ger bättre tillsyn. Kalvgömmor med egen foderplats ger möjlighet till bättre tillväxt, speciellt för kalvar födda tidigt på säsong. Flexibelt stall flyttbara grindar, boxar byggs och anpassas vid behov. Inom 5 år Det förbereds för eldriven inomgårdstrafik från solceller placerade på stalltak. Mål att bli självförsörjande på el. Övervakning av djur på betet och stall med kameraförsedd drönare. Elektronisk märkning av djur med medföljande teknik. Information direkt i gårdsapp. En gårdsapp i telefon för effektiv kommunikation, dokumentation och uppföljning. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl 11 % Total investeringsutgift (utan stöd) kr Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) Investeringsutgift per djurplats (efter stöd) Ekonomisk livslängd kr kr Antal djurplatser, dikor 279 Antal djurplatser, rekryteringskvigor 42 Total yta kvm 15 år 10

11 2 Summary A stable for 279 suckler cows The assignment is to build a stable for the future at a price of SEK per beef cow, which is a challenge. Our stable is made for 279 beef cows with recruitment and 6 breeding bulls. The stable is square meters with deep litter bedding, surfaces equipped with floor scrapers and two feed tables. A flat floor with flexible fittings easily adjustable for different group sizes. We choose simpler materials to keep expenditures down. We focus on 15 years lifetime of the building. For animals with needs of extra care, there is a separate feed table with individual boxes or boxes for small groups. That saves a lot of time and gives a good overview. Simple and safe We build simple and safe, with focus on animal health and logistics. Our concept builds on to supplying the animals with good prerequisites to be able to keep healthy. It is a stable with a lot of air and plenty of space for each cow, 10,5 11 m 2 for cow and calf. There is place for all cows to eat at the same time and the calves have their own space where they can eat without competing with the cows. Our goal is to have an efficient production with a minimum of working hours. No manual work beside during calving season. One person shall be able to take care of around animals on a daily basis. That means that we use about 30 seconds per animal and day. Therefore it is also extremely important to plan all transports both inside and outside the stable to minimize time loss. Smart solutions for environment and farmer Intelligent building using local resources. New feed barriers to reduces feed waste is developed and tested. VIP-section for animals with special needs. In 5 years: Planning for solarpower and electrified vehicles in the future. Supervision of animals, both inside and outside with dronars. Electronic marking of the animals, information directly in the mobile phone. A farm app in the mobile phone for efficient communication and documentation. Economic measurements Value Profit margin in the barn operating income 11 % Total investment expense (without investment support) Investment expense per cow (without investment support) Investment expense per cow (with investment support) Economic life SEK SEK SEK 15 Years Number of Beef cows in barn 279 Number of heifers in barn 42 Total area sqm 11

12 3 Förutsättningar för konceptet 3.1 Framtidens smarta dikostall Att bygga gett nytt stall är ett stort beslut. Det kommer att påverka företaget och lantbrukaren under minst år. Vårt mål är att visa en rationell stallösning med en väl planerad logistik som ger goda förutsättningar för en konkurrenskraftig dikoproduktion nu och i framtiden. Koncept bygger på en god djuromsorg och låg arbetsinsats per djur under stallsäsongen samt genomtänkta lösningar anpassade till djurens behov för att nå goda produktionsr esultat. Detta uppnår vi genom att den dagliga skötseln kan skötas maskinellt, med hög effektivitet och överblick men utan handkraft och utan att behöva gå in djurboxarna. Detta är vårt stallkoncepts största fördelar. Målet är en hållbar, lönsam drift genom att få en frisk avvand kalv per ko med hög djurvälfärd och så låg arbetsinsats som möjligt. 3.2 Produktionsmodell Det planerade stallet ska byggas på gården Godås för 279 dikor, 42 st rekryteringskvigor och till gårdens avelstjurar. Installning sker i oktober och varar i 6,5 7 månader, fram till maj månad. Kalvningsperiod för dikorna är mellan januari till april, medan kvigorna kalvar mer koncentrerat under april till maj. Kvigorna är drygt två år vid kalvning, för att minska risken för komplikationer. Rekryteringsprocenten i besättningen är cirka 15 procent. Detta stall ger nya möjligheter att fördela kalvningarna under året. Höstkalvning för två kogrupper, ca 100 kor, jämnar ut slakten under året och byggnaderna kan utnyttjas mer optimalt. Alla tjurkalvarna kastreras innan 8 veckors ålder och föds upp till slakt som stutar. Kvigkalvarna föds upp antingen till rekrytering eller slakt. Då driften på projektgården har varit KRAV-godkänd sedan många år är stallet anpassat till ekologisk produktion. 3.3 Ambitioner och övriga förväntningar God djuromsorg Vårt koncept bygger på att ge djuren så bra förutsättningar som möjligt för att de ska må bra och hålla sig friska. Genom att satsa på stora vistelseytor, ljusa stallar med mycket frisk luft och fri tillgång till vallfoder, kan man undvika många störningar i produktion och därför minska arbetsbehovet. Hög effektivisering och minimerat arbetsbehov Vårt mål är att en person ska kunna sköta det löpande arbetet med alla gårdens djur på en 8 timmars arbetsdag. För det planerade stallet med 300 djur innebär detta en arbetsinsats på cirka 2,5 timmar per dag. Arbetet inkluderar utfodring, utgödsling, ströning och tillsyn. Detta kräver att stallet som planeras måste ha en mycket rationell daglig skötsel. Det bygger på enkla lösningar för större grupper av djur och att allt kan skötas maskinellt. Det krävs inget manuellt dagligt arbete, utom 12

13 under kalvningssäsong. Grupperna av djur hålls samman i möjligaste mån under hela stallsäsongen, vilket minskar stressnivån i djurgrupperna. Homogena djur i gruppen med liknande foderbehov och samlad kalvning är en förutsättning för att kunna sköta djuren rationellt och ha god tillsyn. Klimatsmart byggande och produktion Vi har även haft ett stort fokus på att byggprocessen ska genomföras på ett miljö- och klimatsmart sätt. Byggnationen ska anpassas till gårdens förutsättningar och genom att använda lokala eller egenproducerade varor och material, minimeras transporter till och från gården. Sparade frakter gynnar vår miljö. De rödfärgade ekonomibyggnaderna smälter väl in i omgivningarna och trädetaljerna på portarna ger en extra finess på byggnationen. På gårdsnivå har vi eftersträvat att placera byggnaderna så att logistiken med foder, strö och gödsel fungerar på så effektivt sätt som möjligt, det vill säga så att inomgårdstransporter minimeras. Önskan har funnits att få en mer enhetlig byggnation på gården vilket vi har tagit hänsyn till vid utformning och i viss mån placering av byggnaden. Det kommer framöver att både rivas och byggas nya stall och därför krävs en långsiktig noggrann planering för att få logistiken att fungera både mellan och inne i stallarna. Förnyelsebar energi från solceller Vår ambition är att i framtiden ska det finnas möjlighet att producera egen energi via solceller på stalltaket, men för närvarande är elkonsumtionen för låg för denna stora investering. Målet är att inom 5 år ha hjullastare och traktor eldrivna och dessa används till alla inomgårdsaktiviteter. Eldrift är tre gånger så effektiv som diesel. I planeringen av stallet har en genomgång gjorts för vilka krav som ställs vid investering av solpaneler. Detta för att underlätta och kostnadsminimera framtida montering av solpaneler. Helst vill man ha ett tak med söderläge och en taklutning på 35 50, men även andra förutsättningar kan ge en lönsamhet investering. Skulle hela taket användas till solpaneler skulle det behövas en kabel för över 400A för att sälja elen till övrigt elnät. Denna kostnad är idag orimligt hög, men i framtiden kan detta vara ett intressant projekt. Drönare ett framtida hjälpmedel Inom snar framtid tror vi att det kommer att finnas möjlighet att ersätta övervakning med kameror till att använda drönare inne i stallet. Drönare skulle även innebära stora möjligheter till bättre övervakning på djuren under betesperioden. Detta skulle ge en bättre och flexiblare möjlighet att kunna ha en bättre tillsyn av djuren utan att störa dem under flera tidpunkter på dygnet. Drönare ska vara ett komplement till de fysiska tillsynsbesöken som skulle spara in både energi och tid. Kompoststall en möjlighet Vi har även tittat på möjligheten att bygga ett kompoststall för att kunna använda gårdsproducerad råvara till strö, såsom antingen sågspån, kutterspån eller fiberslam från närbelägen massafabrik, då halmen är en bristvara i denna trakt. Ett kompoststall kräver en nivåskillnad på minst en meter för att bädden ska kunna fungera. En kompostbädd kräver också luftning regelbundet för att öka förbränningsprocessen. Just för dikostallar finns det begränsad erfarenhet, men troligen behöver luftning ske minst ett par gånger i veckan beroende på beläggning och väder. Arbetsinsatsen och funktionen 13

14 är osäker än så länge då det inte finns något kompoststall för dikor i Sverige, vilket var en av anledningarna att alternativet inte valdes. 3.4 Gården Godås Gården Godås ligger i Värmlands Bro, nära Säffle i Värmland och drivs av Johan Svantesson. Gården är KRAV-godkänd sedan länge och Johan brukar idag ca 800 ha åker och 250 hektar betesmark. Dikobesättningen består idag av 260 dikor. Företagets mål är att med sin nötköttsproduktion producera miljönytta, kvalitetskött och ett vackert landskap Bild 1 Johan på gården Godås Marken är utspridd över ett stort område, med cirka 4 mils radie och med varierad jordart och bördighet. Just Värmlandsnäs som består av halvön som ligger ut i Värnen är Värmlands bördigaste marker, medan Johans marker har något lägre skördenivåer och får betraktas som mellanbygd. På gården odlas vall till eget foder och spannmål till foder och försäljning. Ekologisk spannmålsodling har god lönsamhetspotential men är beroende av god logistik och arrondering, Johans målsättning är att ha spannmålsodling nära gården för att kunna utnyttja stallgödseln i odlingen på ett kostnadseffektivt sätt, medan mark som är längre bort än 1 mil utnyttjas till vallodling och bete. På gården odlas också rörflen till strö på cirka 50 hektar. 14

15 Bild 2 Gårdens geografiska läge Av all mark som brukas finns 532 ha inom kompensationsområde uppdelat på område 5, 7, 8 och 13. Relativt lite naturlig betesmark betas i förhållande till storleken på dikobesättningen. Men nästan all naturlig betesmark har så höga natur- och kulturvärden att de berättigar till miljöersättning för särskild skötsel. Johan är teknikagronom och övertog gården för ca 20 år sedan. När Johan övertog gården av sin pappa, rev han alla befintliga byggnader och satsade på att bygga nytt. Johan har därefter ökat djurantalet, byggt till succesivt och köpt till flera fastigheter. Från och med hösten 2017 arrenderar Johan granngården Mässviks säteri med knappt 200 ha. Han hyr också in alla Mässviks djur, 60 dikor med vidare uppfödning av alla ungdjur. På gården är de flesta kor av lätt köttras, främst Aberdeen Angus, men det finns även tyngre köttraskor kvar i besättningen. Framöver kommer de lätta köttraserna att öka i antal. Johans målsättning är att samla huvuddelen av gårdens dikorna i samma byggnad för att få en så effektiv produktion som möjligt. Totalt kommer djurantalet att öka med ca 200 djur då nybyggnationen innebär en ökning med ca 70 kor samt deras avkommor. Både stutar och kvigor som inte behövs till rekrytering föds upp till slakt. Kalvarna stallas in i befintliga stallbyggnader på gården efter betesperioden. De flesta stallar har djupströbädd och skrapad yta fram vid foderbordet. En del foderbord är utomhus och andra är placerade under tak. Uppfödning är extensiv med en foderstat med endast vallfoder och bete och. Slaktåldern är månader. Johan är noga med att alla djur som går till slakt ska ha en bra kvalitet och vara slaktmogna. 15

16 Bild 3. Gården Godås ungdjursstallar med ett körbart foderbord i mitten. 16

17 4 Beskrivning av stallkonceptet 4.1 Introduktion Framtidens dikostall är en ljus och rymlig byggnad, byggt för en rationell och effektiv drift. Detta stallkoncept bygger på en hög effektivitet där antal arbetstimmar minimeras. Inget manuellt arbete ska behövas utföras i den dagliga skötseln. För ett dikostall med 300 djur beräknas det dagliga arbetsbehovet vara ca 2,5 timmar, det vill säga en halv minut per djur och dag. Den höga effektiviteten kräver en noggrann planering av inomgårdstransporter, både inom och utanför stall, där raka och korta körvägar eftersträvas. Foder- och strölager placeras i nära anslutning till stallet. I detta stall kan 300 djur utfodras på samma foderbord. Stora tillgängliga ytor till djuren har prioriterats för att få en bra närmiljö och god hälsa hos ko och kalv. Varje ko har dessutom en egen ätplats för att undvika konkurrens och konflikter mellan individer. Gruppstorleken är dikor, men kan variera något. Totalytan är 10,5-11m² för ko och kalv. Tanken är att gruppen hålls samman både under vinter och sommar. Detta underlättar hantering och minimerar sortering av djuren. Stallösningen är enkel med få boxar och relativt stora grupper, men där djur med behov av extra tillsyn flyttas till individuella eller mindre gruppboxar längs ett eget foderbord längs med en yttervägg. Det sparar tid samtidigt som tillsynen av det enskilda djuret förbättras. Dikalvarna har egna gömmor med egna ätplatser på foderbordet, så att speciellt tidigt födda kalvar ges möjlighet att utnyttja sin tillväxtpotential. Stallet är ett brett och stort stall på cirka m 2, vilket är för stort för många företag. Längden på stallet kan lätt kortast ner utan att funktionen och stallmiljön försämras och anpassas till ett lägre koantal. Djupströbädden kan ersättas av liggbås men det förutsätter att de raka linjerna för arbete med utgödsling, ströning och utfodring finns kvar för att få rätt logistik för den dagliga skötseln. Det finns möjlighet att ta emot besökare i stallet, men för att undvika smittor får besökare endast komma in via utomhustrappa över personalboden och in på en balkong under taket i ena gaveln på stallet. Bild 4 Interiörbild av det planerade dikostallet 17

18 4.2 Ekonomi Att bygga ett dikostall under kr per dikoplats inklusive platser för rekryteringsdjur och gödselvårdsanläggning är verkligen en utmaning. Man måste som man brukar säga vända på varje krona. Det totala priset för stallet är cirka kr vilket fördelat på de 279 dikorna som ska inrymmas i stallet blir en utgift på kr per diko efter avdrag för kr i investeringsstöd. Detta har kunnat göras genom att gårdens egna resurser utnyttjats mycket då eget berg krossats. Självkostnadspriset blir mycket konkurrenskraftigt gentemot att köpa in bergkross med mera. I nästa skede har lantbrukaren varit aktiv i att för alla poster hålla nere utgiften, så länge det är långsiktigt försvarbart. Detta har skett genom att upphandling har skett separat i många delar. Ofta genom att ta en aktiv ledning av arbetet och inköp istället för att leja bort denna del till byggfirma. En enkel och billig byggnad kan bli dyr om den inte ger potential för goda produktionsresultat eller inte är arbetsmässigt rationell. Projektgruppen har här satt höga mål för att denna byggnad ska kunna ge goda produktionsresultat och arbetsrationalitet, även om den är billig. Mestadelen av arbetet som utfodring, gödselskrapning och ströning sker med traktor. Detta anses vara en teknik som även fungerar i kall väderlek. Raden med lättskötta sjukboxar möjliggör också en mycket rationell skötsel av djur som annars kan innebära mycket mer arbete än majoriteten av dikorna. Till detta kommer storleksfördelen av att sköta många djur samtidigt. Utifrån befintlig uppföljning av företaget där stallet byggs bedöms en direkt arbetsinsats ner mot 6 timmar per diko och år vara möjlig, vilket får anses mycket konkurrenskraftigt. Ströförbrukningen i stall med djupströbäddar kan i många fall bli en stor post i lönsamhetskalkylen. Särskilt i områden med längre avstånd till utpräglade spannmålsområden, kan man ha ett högt pris på halm. Detta har också diskuterats ingående i projektet, vilket utmynnat i en väl tilltagen yta per diko för att inte halmförbrukningen ska skena iväg. Kan vi minska halmförbrukningen med 300 kg per diko vid ett halmpris på 1,10 kr/ kg innebär det ett utökat investeringsutrymme på 3640 kr per dikoplats. Det kan alltså investeras kr mer i byggnaden eller nästan 3 kvadratmeter per diko om denna extra halmförbrukning kan undvikas genom att bygga annorlunda. Frågan är var optimum mellan strömängd och yta ligger, det kan mycket väl vara så att man ur ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv ska bygga med ännu större utrymme per diko än vad som valts. Lönsamheten beror på mycket mer än utgiften för byggnaden. Johan som är lantbrukaren som bygger har noga övervägt företagets produktionsgrenar. Företaget kan på ett bra sätt utnyttja de synergier som finns mellan växtodlingen och djurproduktionen, särskilt då driften är ekologisk. Dålig arrondering tacklas med god logistik, där djurtransporter anses billigare än gödsel- och ensilagetransporter. Detta har inneburit att åkermark längre från gården i större utsträckning används som bete. Med en låg investeringsutgift och en välplanerad produktion kan bidragskalkylens överskott ge ett bra bidrag till samkostnader i företaget jämte en god vinst. I gårdens befintliga produktionsanläggning är elförbrukningen i djurstallar cirka kwh år. Fördelat på djur ger det en förbrukning per djur på 33 KWh. I det nya 18

19 stallet kommer LED-belysning att installeras. Utifrån antagandet att hälften av förbrukningen består av belysning och 60 procent besparing av el med LED-belysning, innebär detta en uppskattad elförbrukning på 23 kwh per diko och år. Dikostallet som byggs får betraktas som en ganska enkel byggnad. Men det bör betonas att det krävs en del av lantbrukaren för att bygga enligt tillvägagångsättet som presenteras i denna rapport, vilket då också är förutsättningen för att uppnå en låg investeringsutgift. Rent allmänt kräver byggnation i egen regi mer av lantbrukaren i forma av byggnadskunskap och engagemang. I detta fall som presenteras här tillverkas också mycket material t.ex. betong på gården vilket vanligen köps in med leverans av betongbil. Detta ställer då i ännu högre grad krav på erfarenhet och kunskap kring byggnadsarbete. En förutsättning för att hålla nere arbetskostnaden, vilket görs i denna byggnation, är också att lantbrukaren har vana och erfarenhet att leda och koordinera arbetet på byggnadsplatsen. Då lantbrukaren här måste ta ett tydligt leding av arbetet på bygget, kräver detta också gedigen erfarenhet och kunskap av byggande. Att ha vana att leda personal är alltså inte tillräckligt, utan lantbrukaren måste vara beredd att i många skeden ta aktiva beslut i de byggnadstekniska frågorna också. Om lantbrukare inte har denna kunskap och erfarenhet måste man räkna med högre arbetskostnad då man måste ta hjälp av en annan kunnig person att leda eller assistera i denna del. Dikostallet uppförs mycket kostnadseffektivt på grund av att redan tillgängliga resurser på gården utnyttjas t.ex. sprängning av eget berg för användning som byggmaterial. Tillgången på resurser av detta slag skiljer sig på många gårdar men bör i många fall vara tillämplig på många byggplatser i Sverige. Det skulle på andra platser kunna röra sig om att man använder egna träråvaror till beklädnad och dylikt. 4.3 Material & konstruktion på byggnaden Byggnaden är 46 meter bred och 102 meter lång, totalt cirka m² under samma tak. Målet är att ha en funktionell byggnad under 15 år. Vi har därför valt en enklare bygglösning med en stålkonstruktion av lägre kvalitet än vad som normalt rekommenderas i djurstallar för att minimera investeringsutgifterna. Vill man öka livslängden för stallet bör en stomme med en högre korrosivitetsklass väljas. Stallkonstruktionen bygger på takstolar i stål med fyra invändiga stolprader. En fribärande stomme med denna bredd och snözon skulle bli orimligt dyr, därför används stolpar för att få en billigare bygglösning. I och med att stallet är så brett blir det ändå stora fria ytor utan stolpar. Mellan takstolarna ligger takåsar i stål som taket är fastskruvat i. Stommen är en väl vedertagen och känd konstruktion i Sverige. Valet stod mellan stål- och limträstomme. Fördelen med stålstomme är att det blir färre stolprader än med limträstomme, men limträbalkarna hade klarat en eventuell brand bättre. Leverantören av stålstommen kan leverera både tak, perforerad plåt till väggarna, ventilerad nock och takavvattning vilket innebär möjligheter att förhandla sig till ett bättre pris på stålstommen, jämfört med den i limträ. Stålstommen har en lång hållbarhet och kan återanvändas om byggnaden skulle rivas. Taket är av plåt och har en ventilerande nock med ljusinsläpp på 4 meters bredd. Det finns även ljusinsläpp genom perforerad plåt längs båda långsidorna och gavlarna för att få in mycket naturligt ljus i denna breda byggnad. Perforerad plåt ger mer ljus än 19

20 vad glespanel hade gjort, vilket först var det alternativ vi övervägde. Perforerad plåt släpper igenom en stor mängd luft, men bryter luften bra så det inte blir drag på djuren. Det kan vara svårt att få till en bra ventilation i en byggnad som är så här bred och med mycket djur och djupströbädd som alstrar fukt. Enligt ventilationsberäkningen räcker det inte riktigt med den perforerade plåten och öppna nocken. Därför väljer vi att ha helt öppet en halvmeter under takfoten för att säkerställa en tillräcklig ventilation. Att bygga i trä har många fördelar eftersom det är både förnyelsebart och giftfritt material om rätt färger väljs vid målning, men i detta fall hade glespanelen begränsat ljusinsläpp och ventilation och mörknat med tiden. Portarna byggs på plats i träpanel då de håller bättre för stötar och slag än portar av plåt som lätt blir buckliga, medan väggarna är av plåt Till fyll och betongplatta används i detta fall eget krossat berg, som bara kompletteras med inköp av cement och natursand. Det är en tillgång som kan finnas på vissa fastigheter och som kan förbilliga bygget. Det är dessutom ett miljösmart sätt att bygga genom att minska antal ton transporterad vara. Istället för att se negativt på den ojämna bergsknallen på gården som begränsar nybyggnation, kan den ses som en tillgång. Alternativet är naturligtvis annars att köpa in fyll och betong till gården. Betong är beständigt och vanligtvis det bästa alternativet till golv eftersom det är tätt och inte läcker gödselvatten ner i marken. Det är dessutom lätt att hålla rent. 4.4 Inredning, utrustning & maskiner Den inredning som behövs till stallet är foderfronter och grindar till stora och små boxar. Vid det dubbla foderbordet har vi valt en diagonalfront. Dessa fronter ger ett mindre foderspill än en nackbom och försvårar för kalven att ta sig ut på foderbordet. Det finns även inköpt ett 20-tal lösa 3 meters grindar, typ Bala Agri, för att lätt kunna bygga upp tillfälliga boxar exempelvis vid kalvning. Grindarna används även under betessäsong exempelvis vid lastning av djur. Under arbetets gång har vi diskuterat nya typer av grindar och grindar som minskar foderspill ytterligare. Efter diskussioner håller nu förtaget BS Agro i Långserud på att ta fram en ny rak prototyp av den så kallande BS Häcken (bild). Tillverkningen av de första 25 grindarna är igång och kommer att testat under våren bland annat på Godås. Fördelen med BS Häcken är att den väsentligt minskar foderspillet. Den nya fronten bygger på liknande principer som rundbalshäcken på bilden. Bild 5 Rundbalshäck från BS Agro 20

21 Vid sjuk- och kalvningsboxarna ska det däremot vara låsbara fronter, där halsöppningen kan justeras steglöst efter storleken på djur. Fångfronter kan behövas vid behandling eller hantering av ett djur till exempelvis vid en svår kalvning. Till tjurboxarna finns det extra förstärkt fånggrind som är upp till 1,3 m c/c så hantering av tjurarna blir mindre riskabelt. Grindar mellan boxar är med liggande rör och med personpassager i bakkanten på bädden. Grindarna är så långt det går anpassade efter bärande stolpar. I grinden intill kalvgömman ska öppningen lätt kunna justeras efter kalvarnas storlek, så att alla kalvar kan välja att gå in i gömman. Grindar samt foderfronter är av galvaniserat stål och vissa detaljer som har direktkontakt med gödsel är gummibeklätt. Detta för att klara den aggressiva stallmiljön bättre och på så sätt kunna användas under fler år. Dessutom är inredning av galvaniserat stål lätt att få ren vid tvätt, vilket är en stor fördel ur hälso- och smittosynpunkt. Vi har letat efter lättare grindar som är lika hållbara och slitstarka som de grindar som normalt används i stallen idag. Dels för dessa är miljömässigt ett bättre val då materialåtgången är lägre, men framför allt är de mer hanterbara i stallet. Än så länge är utbudet begränsat i Sverige med kommer att finnas framöver Denna typ av inredning introduceras idag på franska marknaden. Till vattenförsörjning används vattenautomater med bollar som trycks ner av djuret när det ska dricka. Två djur kan dricka samtidigt från en automat. Automaten är inte frostkänslig trots att det inte finns någon uppvärmning eller elkabel och passar därför bra i denna typ av stallar och klimat. I boxarna längs det enkla foderbordet, där kalvnings- och sjukboxar finns, är det däremot eluppvärmda vattenkoppar. Bild 6 Driftssäker vattentilldelning i kalla stallar De maskiner som behövs till stallet är främst för den dagliga skötseln: utfodring, utgödsling och ströning. Utfodringen sker med traktor och mixervagn på ett körbart foderbord där även strö sprids via en traktordriven ströningsmaskin. Under lågdräktighet utfodras dikorna delvis med hela rundbalar som ställs på foderbordet. Utgödslingen ska göras dagligen med hjullastare och underlättas genom att det är möjligt att köra rakt igenom stallet för att undvika onödig körning. Skopan är klädd med gummi för att inte slita på betongen och göra golvet halt. Alternativet till hjullastaren är att installera gödselskrapor på skrapytorna. Tillräckligt starka skrapor som klarar så långa skrapgångar med torrgödsel och mycket halm är svåra att hitta på marknaden och skulle troligen bli dyra. Eftersom stallet dessutom endast används under den kalla årstiden då risken för driftsstopp är stor på grund av kyla valde vi hellre att satsa på ett driftssäkert system. 21

22 Eldrivna hjullastare med litiumteknologi har utvecklats av bland annat av Avant och kommer att börja säljas i Sverige i början av Dessa bör kunna användas till mycket av inomgårdskörning på Godås och laddas med förnyelsebar energi i form av solceller på tak. Vi beräknar att tekniken finns på gården inom en fem års period Idag är bränsleförbrukningen för skötsel av djuren ungefär 70 l diesel per dag, det vill säga totalt under stallperioden m 3. Om el ersätter dieseln behövs det motsvarande 4 4,5 m 3 istället 4.5 Planlösning & logistik Utgångspunkten för vår planlösning med djupströbäddar med skrapad gång är att ha ett enkelt, mycket rationellt och flexibelt stall samtidigt som det erbjuds en bra närmiljö för kor och kalv. Inget manuellt arbete ska behöva utföras i den dagliga skötseln. Stallet är uppdelat i boxar med djupströbäddar och skrapad gång vid ett dubbelsidigt körbart foderbord. Det finns dessutom möjlighet att bygga upp individuella eller mindre gruppboxar med hjälp av flyttbara grindar längs ett smalare körbart foderbord längs ena långsidan. Stallet har ett plant golv och grindar som kan flyttas, så antalet boxar kan därför lätt anpassas efter djurantal och kategori. Det planeras att ha djuren uppdelade i sex boxar, varav en box med 42 rekryteringskvigor och fem boxar med dikor. Inkalvade kvigor samt kor i dåligt hull sorteras in i boxen med 48 djur. Planlösningen för stallet är enkel och bygger på raka körvägar för foder, strö och gödsel. Körvägarna av smutsig (gödsel) och ren (foder) trafik ska inte korsa varandra utan utgår från varsin gavel. Vid utfodring vänder traktor och mixervagn på ren yta utanför stallet, medan gödseltrafik körs utanför den rena zonen, se skiss. Ungdjursstall Nytt dikostall Gödsel Foder Ungdjursstall Gödselplatta Bild 7 Körvägar för foder och gödseltransporter i stallet 22

23 För att bli effektiv och minimera arbetstiden krävs det en noggrann planering av inomgårdstransporter, både inom och utanför stall. Lager av foder och strö placeras nära stallet. Rätt sak ska vara på rätt plats redan från början, så onödiga transporter för att flytta på foder och halm undviks. Effektiv logistik är grunden till god lönsamhet. Djuren flyttas så lite som möjligt för att undvika stress och extra arbete. Vid betesgång tas djuren in och ut från stallet via portar i skrapgången och flyttas vidare till boxarna. Vid slakt får korna sorteras ut och vänta på skrapytan tills de lastas på bilen. Slaktbilen backar till porten på skrapytan, men transportören får inte gå in. Ett ännu bättre alternativ för att undvika smittor är att hämta slaktdjuren i egen transport och lasta på dem på slaktbilen ute vid infarten till gården. Om djuren i stallet blir sjuka eller det blir komplikationer vid kalvning, så kan korna flyttas till individuella boxar med tillgång till foderbord. Korna flyttas via skrapgången och om de finns på motsatt sida passerar de via drivningsgång längs gaveln. Det finns möjlighet att flytta djur på båda kortsidorna. Kor med behov av extra tillsyn samlas längs ett körbart foderbord och skötseln av dessa blir rationell samtidigt som tillsynen förenklas. Vid dräktighetstester eller gruppbehandlingar av flertal djur används behandlingsbox där kon kan fixeras. Gäller det bara djur i en enskild box placeras behandlingsboxen på skrapytan när djuren stängts ner på djupströbädden. Därefter används grindar till att få en fålla från bädd till skrapytan och därefter drivs korna en och en fram till behandling. Gäller behandlingarna en stor del av djuren placeras behandlingsboxen i stället på gaveln. 4.6 Produktion Stallet som byggs för 279 kor kommer att hysa de flesta av gårdens dikor samt en grupp rekryteringskvigor i ålder 7 15 månader. Här kommer även gårdens avelstjurar att hållas i enskilda tjurboxar. Rekryteringskvigor kommer vara de första att stallas in på hösten. Därefter kommer dikorna till stallet. Kornas kalvningsperiod planeras till januari april, medan kvigorna kalvar mer koncentrerat under april och maj. Detta för att en mer koncentrerad kalvningsperiod ger bättre möjlighet för tillsyn. Kvigorna är drygt två år vid kalvning, för att minska risken för komplikationer. Vid installning har dikorna tillgång till hela ströbädden förutom den del som avelstjurarna behöver. De två olika foderborden kan då nyttjas av hela koflocken. Om det finns tunna kor som ska slaktas på hösten, finns det plats att behålla dessa och bättra på hullet innan slakt. Efterhand när kalvningen börjar kommer det att byggas upp kalvgömmor och kalvningsboxar efter behov. Märkning av kalvarna görs lämpligen inne i kalvgömmorna. Alla tjurkalvarna kastreras innan 8 veckors ålder. Utfodring ska ske en gång per dag med traktor och fullfodervagn. Fodret är en mix av olika partier av vallfoder anpassat till respektive djurkategori. Även utgödsling och ströning utförs dagligen. Med stora ytor och lägre beläggning ska det finnas möjlighet att under helgen gödsla och strö under endast en dag, utan att få dålig hygien i boxarna. Under kalvningsperioden bör det strös varje dag. Ute på skrapytan kommer det att bli relativ torrt eftersom det är plant golv och korna kommer att trampa ut en del halm på gången. 23

24 En extra utgödsling av bädden behöver troligen göras en gång under stallsäsongen för att undvika att bädden bli allt för hög. Djuren får då stängas upp på skrapytorna med grindarna medan djupströbädden gödslas ut. Detta görs lämpligen innan kalvningssäsongen börjar. För att säkra tillgången på strö odlas rörflen som skördas när det är torrt och soligt i april. Detta gör att riskerna att inte få tillräckligt med strö av bra kvalitet sprids och arbetet med skörd av strö fördelas över året. Bild 8 Skörd av rörflen på Godås i aprilmånad. Om alla ska kor hanteras exempelvis vid dräktighetstest eller klövverkning på hösten, kan djuren köras runt i hela stallet via drivgång på gavlarna. För att inte korsa djurtrafik och fodertransporter kan man med fördel ha spalt innan foderbordet, vilket spolas av när djur har passerat. Eftersom det är en dyr lösning kommer här i stället finnas en gummimatta som rullas ut när djuren flyttas. Gummimattan spolas ren så att vatten och gödsel rinner ner till skrapytan efter användning. Är det mindre grupper som ska hanteras går det bra att samla ihop djuren på skrapytan och driva dem ner mot bädden. Nyckeltal att eftersträva Antal avvanda kalvar per betäckt diko bör vara minst 95 % av antalet kor Kalvingsintervall 12 månader Avvänjningsvikter Aberdeen Angus, 290 kg för tjurkalvar och 260 kg för kvigkalvar. Rekryteringsprocent 15 % Kalvningsperiodens längd max 100 dagar 4.7 Gödselvårdsanläggning Djupströgödseln i stallet kan i princip lagras i boxarna medan gödseln från skrapgångarna ska tas ut till en lagun. Den kommer att byggas parallellt med stallet på den norra sidan. Finns det behov av att gödsla ut djupströbädden så läggs gödsel i lagunen. Lagunen är nedsänkt 1,5 m för att undvika utflöde av gödsel och gödselvatten. Gödseln från skrapytan kommer troligen vara tämligen torr, eftersom halm kommer med vid utgödslingen. Regn och snö däremot kommer att stå för en betydande del av vätskan i lagunen. Utgödsling med hjullastaren sker dagligen förutom på helgen då det normalt görs endast en gång. 24

25 Lagunen kommer att byggas med en ramp ner till det gjutna golvet. Kanterna byggs upp av skalblock. Lagringsbehovet är beräknat i programmet Vera och storleken på lagunen är m 3 och med en bottenyta på 900 m 2. Bild 9 Ritning på planerad gödsellagun 4.8 Besökare Det finns möjlighet att ta emot grupper på personer. Dessa kommer att ledas upp via en trappa på utsidan av servicedelen och in på en balkong på gaveln i stallet. Balkongen finns på cirka 3,5 m höjd, vilket kommer att ge besökaren en utmärkt överblick över djuren i stallet. Detta besök kan ge en verkligare känsla när man både känner lukt och hör ljud från stallet till skillnad om man tittar in genom ett fönster. Före och efter besök har besökarna möjlighet att tvätta sina händer i servicedelen. Eftersom besökarna inte kommer i direktkontakt med djuren minimeras risken för smittspridning. 4.9 Djurvälfärd & smittskydd Korna har gott om plats, 10,5 11 kvm per ko och kalv om kalvgömman inkluderas. Större yta per djur ger en högre investeringsutgift men lägre driftskostnader och förutsättningar för en bättre djurhälsa. Åtgången på strömaterial minskar kraftigt. Kalvarna som föds har tillgång till stora kalvgömmor med egen plats till foderbordet. För kalvar födda tidigt på året kommer detta att ge en stor skillnad mot tidigare uppfödning när kalvarna skulle konkurrera med dikorna om plats till foderbordet. Det är även gott om lättskötta boxar för kalvning, smågrupper och problemdjur av olika slag så att dessa djur inte tar lång tid att sköta men enkelt kan ges extra tillsyn. Dessutom kommer dessa djur bort från stora gruppen om det finns risk för smitta. Dessa djur ska alla utfodras vid ett eget foderbord då boxarna byggs upp efter behov på bakkanten av ströbädden. Detta för att få en rationell hantering och skötsel av en grupp som annars oftast är mycket arbetskrävande. 25

26 Planen är att de stora grupperna av kor ska hållas ihop i möjligaste mån både ute på bete och inne på stall. En stabil grupp kommer att minska stressen för djuren då hantering och sortering minimeras, samtidigt som arbetet blir rationellt. Exempelvis vid betesgång kan alla djur i gruppen transporteras ut samtidigt. Tanken är att kvigorna hålls för sig själva och slipper konkurrera med äldre dikor vid foderbordet. De kalvar in i april-maj och får då extra tillsyn under kalvning. Oftast flyttas kvigan till en egen kalvningsbox vid kalvning där hon får stå under några dagar tillsammans med sin kalv. Kvigorna placeras i stallet nära kalvningsboxarna för att underlätta eventuell flytt. Äldre kor däremot brukar klara sig själv och kalvning sker vanligtvis i ströbädden. Övrigt Stallet är välventilerat vilket minskar smittrycket. En ätplats per diko, vilket gör att även lågrankade djur har möjlighet att äta när nytt foder utfodras, Väl tilltagna ytor per djur. Nyinköpta djur och djur som behöver isoleras på grund av smitta inhyses i andra byggnader på gården, då det är svårt att isolera djur med luftburen smitta i samma byggnad. Möjlighet till stöveltvätt finns vid båda gavlarna på stallet. Besökarna kommer aldrig i direktkontakt med djuren utan finns på balkongen 3,5 m upp. Besökare ska tvätta händer både före och efter stallbesök Arbetsmiljö Personalrum Personalutrymme finns i en fristående inköpt nyrenoverad fast begagnad personalbod somansluts till ena stallgaveln. Boden levereras färdigmonterad med både värme, varmvattenberedare och mekanisk ventilation. Det krävs endast en elanslutning samt ett avlopp till en septitank för att vara i drift.. Stöveltvätt finns i anslutning till personalboden. Personalutrymmet är uppdelat i ett ombytesrum med klädskåp dusch, handfat och avskild toalett samt en ett pentry utrustat med kylskåp, mikrovågsugn och ätplatser för 6 personer.. Golv och väggar har beklädnad som är lätt att hålla rent. Detta utrymme kommer även veterinären att ha tillgång till och här förvaras skyddskläder i ett eget klädskåp samt stövlar till veterinären. Miljö och säkerhet i dikostallet Stallet har en mycket god arbetsmiljö med få riskmoment i den dagliga skötseln. Detta åstadkoms genom att: Stallet är ljust med bra ventilation. Träväggar som dämpar buller. Golv med struktur så att inte djur eller personal halkar. Den dagliga skötseln och utfodringen sker maskinellt utanför djurens boxar vilket ger få riskabla och tunga arbetsmoment. 26

27 Öppningsbara grindar så man slipper klättra in och ut till djuren. Grindar med liggande rör så att man lätt kan klättra upp om man behöver en reträttväg. Manhål (personpassage) för att snabbt kunna hoppa ur boxen till foderbord om djuren uppträder hotfullt. Motsvarande passager mellan boxarna i bakkanten på bädden. Låsbara fånggrindar i sjuk- och kalvningsboxar. Tjurarna hyses i individuella boxar istället för hos korna. Kameraövervakning i stallet. Balkong för besökare kan även utnyttjas av personalen för att få en snabb överblick över djuren. Inom fem år period är planen att investera i elektronisk märkning av djuren för att få en lättare och mer säker hantering. Samtidigt underlättas uppföljning av produktionsresultat när data från sortering och vägning skickas direkt till datorn. Där utöver planeras inköp av en drönare för övervakning av djur på stall och bete så fort den tekniken har utvecklas. Detta skulle komplettera den dagliga tillsynen och kunna förbättra övervakning och djurskydd samtidigt som det effektivisera arbetsinsatserna Konceptets flexibilitet Trots att stallet är brett och rymligt på cirka kvm, kan konceptet anpassas till andra förutsättning på gårdar runt om i landet. Längden på stallet kan lätt kortast ner utan att funktionen och stallmiljön försämras och anpassas till ett mindre antal dikor. Det finns även möjlighet att bygga ett smalare stall genom att ta bort det enkla foderbordet med de individuella boxarna och behålla endast ett körbart foderbord. Då blir bredden på stallet 35 meter istället. Tjurboxar och sjukboxar kan placeras i närliggande byggnad istället. Stallösningen som presenteras bygger på en öppen, flexibel lösning med flyttbara grindar som används för att dela olika grupper. Foderbord samt diagonalgrindar vid foderbordet är fastmonterade medan övriga grindar i princip kan flyttas efter behov. Golvet är plant vilket ger fler möjligheter till att anpassa stallet till de behov gården har. Detta stall är ovanligt brett med 46 meter och har fyra stolprader. Dessa stolpar kan underlätta eventuell sektionering. Stallets utformning kan lätt ändras efter gruppernas storlek och behov utan att det dagliga arbetet försvåras. Önskar man att bygga till detta stall är en förlängning en möjlig åtgärd. Raka linjer ger ett rationellt arbete. Men stallet är redan idag 100 meter långt och i så fall ska det vara en mittsektion med portar på bådalångsidorna så det finns utrymningsvägar för djur och maskiner. Måttet på stallbyggnaden är anpassat så att en eller flera avdelningar kan bytas ut till liggbås. Tre liggbåsrader ersätter skrapyta och djupströbädd. Då kommer det att få plats fler dikor i stallet, 71 st. istället för 55 kor per box. Se ritning i Bilaga Ritningar. Det förutsätter att de raka linjerna för arbete med utgödsling, ströning och utfodring finns kvar för att få rätt logistik för den dagliga sköt 27

28 Bild 10 Liggbås som alternativ till djupströbädd Stallet kan utnyttjas till ungdjur istället för dikor utan större problem. Ätplatserna är dock cm för breda för ungdjuren men antingen får ätplatsen var generös eller får kvigorna dela på en plats. Vid fri tilldelning av allt foder som ges på foderbordet får antalet ätplatser minskas till 1 ätplats per 3 djur. En kviga som väger 400 kg behöver 0,5 meter medan en ko som är 200 kg tyngre ska ha 0,7 meter ätplats. Stallet är anpassat till ekologisk produktion. Skulle man istället vilja ha konventionella djur och endast ha de minimiytor till djuren som krävs i djurskyddsbestämmelserna kan stallet rymma 409 kor och 58 kvigor. Det är liggytan som är begränsande. Väljer man att ha så många djur så skulle både djurhälsa och produktionsresultat påverkas negativt. Vi vill alltså avråda från att planera för djurskyddslagens minimiytor och att hålla så mycket djur. Om byggnaden ska utnyttjas under sommarhalvåret när inte djuren är där, så finns det en stor plan yta tillgänglig. Här skulle man exempelvis kunna korttidslagra spannmål innan leverans eller mellanlagra andra grödor eller maskiner. 28

29 5 Driftledning & uppföljning 5.1 Driftsledning Att leda och styra ett företag är svårt men inspirerande. Det kräver en person som både kan lyssna på andra och som kan ta egna beslut när man är driftsledare. I ett lantbruksföretag som detta måste det finnas en hög kompetens inom både växtodling, djurhållning och ekonomi för att kunna utveckla företaget. En god adekvat utbildning hos driftsledaren ger vanligtvis bättre förutsättningar och en tryggare roll som företagsledare. En stor fördel är om driftsledaren för företaget är delaktig i det praktiska arbetet åtminstone under vissa perioder för att förstå produktionen med dess styrkor och svagheter då oftast brister åtgärdas snabbare. För att kunna utveckla sitt företag krävs det tydliga mål och en strategi hur man når dit. Som arbetsgivare med anställd personal måste även personalen vara delaktig. Att engagera sina anställda och delegera ut beslut och ansvar gör företaget mindre sårbart och får personalen att växa. Målet är att de anställda ska känna till vilka rutiner som gäller och kunna alla moment på gården, så att de kan ersätta varandra om någon blir sjuk eller är ledig. Det kommer att behövas regelbundna möten för avstämning med personalen, exempelvis ett kortare möte en gång i veckan för att diskutera aktuella frågor och följa upp vad som har hänt i veckan. Kompetensutveckling är viktigt. Att få delta på kurser, seminarier eller en LEANutbildning betyder mycket både för att förbättra resultaten men även för arbetsglädjen. 5.2 Arbetssätt och rutiner för driften För att kunna jobba på ett effektivt sätt krävs det rutiner i ett företag. Rutiner som alla i företaget följer. Då blir det minimal spilltid och alla arbetsuppgifter blir utförda. Samtidigt ska det alltid finnas en drivkraft att bli bättre, hitta bättre lösningar och att utvecklas, vilket är grunden i Lean-konceptet. Här på detta företag gäller att de anställda är så självständiga att de klarar av de dagliga sysslorna själva. De är väl uppdaterade på vad som ska göras. En svårighet är att hitta ett bra rationellt sätt att kommunicera med varandra om vardagshändelser när verksamheten är så pass omfattande. En önskan är att ha en Gårdsapp där var och en direkt kan notera en händelse som exempelvis en kalvning eller en sjuk ko. Om gårdsappen har en molnlösning så kan alla använda sina telefoner och direkt skriva in uppgifterna, motsvarande som Dataväxt växtodlingsprogram. Inom animalieproduktionen finns ett mycket begränsat utbud i landet, men tekniken är på väg från bland annat Holland. Om detta var kopplat till den kommande CDB-app skulle detta underlätta vardagen ännu mer. Appen skulle då ersätta de små noteringshäftens som ligger i traktorn eller är i kostallet. En app gör att alla får samma information direkt. Genom att ha elektronisk märkning på djuren framöver kommer indata och uppföljning i produktionen att underlättas betydligt. Information om kalvningar, vägningar och slaktdata finns direkt tillgängliga och kan exempelvis nyttjas för att välja nya livdjur. Många nyckeltal blir lätta att få fram. Denna teknik är inte medräknad konceptet. 29

30 5.3 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi, drift och produktion Kort sikt På kort sikt är det svårt att följa upp företagets ekonomiska mål löpande under året, särskilt i en produktion som pågår en säsong i taget. Men produktionsresultaten kommer självklart att påverka det ekonomiska resultatet, så att följa produktionsresultaten i företaget är ett sätt att även tidigt följa företagets lönsamhet. Nedan presenteras nyckeltal som har stor betydelse för lönsamheten i dikoproduktionen. De är relativt enkla att ta fram. Dikoproduktion Andel levande födda kalvar Avvänjningsvikt (vanligen 6 månader) Slaktproduktion Slaktvikt Slaktålder Slaktintäkt/slaktad vikt Bra klassning på alla djur Ungnöt till slakt per diko Hela produktionen Arbetsförbrukning/ungnöt Ströåtgång Även om företagets slutprodukt är stutar och kvigor som skickas till slakt, är det bra att i dikoproduktionen ha produktionsnyckeltal så störningar tidigt i produktionskedjan kan upptäckas. Det finns självklart fler nyckeltal av intresse, men dessa har tagits fram som särskilt intressanta. Mål för dessa nyckeltal sätts tillsammans med anställda och uppföljning kan sedan diskuteras löpande. På detta sätt kan anställda få ett engagemang för produktionens resultat. Medellång sikt Många gånger brukar man säga att det är siffran på sista raden som har betydelse. Med det menar man att man till exempel kan driva ett lantbruksföretag på olika vis, men det viktigaste är att man i resultaträkningen har ett bra resultat som kan täcka kostnad för eget arbete och eget kapital. Detta gäller kanske särskilt ett lantbruksföretag med dikoproduktion där det finns stora och betydande synergier mellan djurproduktionen och växtodling som många gånger är svåra att fördela mellan de olika produktionsgrenarna. Till detta tillkommer diverse EU-stöd och miljöersättningar som kräver både djur och mark vilket gör att det inte är självklart var dessa intäkter ska placeras. Redovisningen i företaget utgör samtidigt ett mycket bra underlag för att bedöma hela företagets ekonomi, dock efter att vissa justeringar görs. Dessa justeringar gör man i en räkenskapsanalys. Det tar inte särskilt lång tid att göra samtidigt som det ger ganska raka svar på hur företagets lönsamhet varit senaste året. Redovisningens värde som uppföljning av hela företagets lönsamhet är ofta något som inte utnyttjas så mycket som det borde. 30

31 En räkenskapsanalys bör årligen göras för att undersöka följande nyckeltal: Resultat före arbete och eget kapital Resultat efter avdrag för marknadsmässig timlön på eget arbete som utförts under året. Avkastning i % på eget kapital Avkastning i % på totalt kapital Avkastning på totalt kapital är intressant. Den kan visa om företaget i teorin skulle kunna klara en finansiering av företaget helt med lånat kapital. Den kan vara bra att ha med sig när man sedan gör nya investeringar. Att ta sig tid att årligen göra denna analys kanske inte svarar på alla frågor om vad som görs fel eller rätt i företaget, men en minst lika viktig indikation var företaget är på väg. Ett bra resultat ger nya krafter genom att den bekräftar att allt arbete som läggs ner betalar sig. Att veta att företaget går bra kan vara minst lika viktigt för företagaren som att ta få reda på om något går dåligt. Lång sikt En ekonomisk uppföljning uppdelad på produktionsgren är en ganska omfattande analys som tar längre tid att ta fram än räkenskapsanalysen. Redovisningen är här till hjälp men berättar långt ifrån hur fördelningen av intäkter och kostnader ska ske. Till detta kommer att man måste värdera och bedöma fler priser och kvantiteter. Exempelvis måste interna produkter som ensilage och halm prissättas och kvantifieras. Till detta kommer intäkter som uppstår på grund av synergier mellan produktionsgrenar i företaget, vilka inte är helt självklara vad de ska placeras. Inte desto mindre är en ekonomisk uppföljning på produktionsgrensnivå viktig, då den inte bara svarar på om företaget går bra. Den svarar också på vilka produktionsgrenar som går bättre eller sämre, vilket är viktigt att ha i bakhuvet vid framtida utveckling av företaget. Samtidigt får man en känsla av olika nyckeltal i produktionen som man kan diskutera med andra producenter, till exempel. halmförbrukning. Även om analysen tar lång tid att göra är den väl värd att göra, men på grund av stor tidsåtgång skulle man kunna tänka sig att man inte gör den årligen. Ett exempel på en uppställning för uppföljning av produktionsgrenen diko kan ses i kalkylen som bifogas denna rapport. Denna bygger på en uppföljning på dikoproduktionen. Kalkylen har sedan justerats för nya förutsättningar efter investeringen. Branschorganisationer tillhandahåller mallar för produktionsgrensuppföljning i köttproduktion. 5.4 Hur avvikelser ska hanteras och åtgärdas Är det mindre problem i produktionen som upptäcks kan dessa direkt diskuteras på ett veckomöte med personalen och åtgärdas. Är det allvarligare avvikelser som finns får man följa upp orsaken och göra en plan över vilka åtgärder som ska göras. Det är viktigt att direkt följa upp hur resultaten blir, ifall ytterligare justering måste göras. Regelbunden återkoppling till personal är viktig för att dessa ska bli delaktiga och genomföra förändringar om det behövs. 31

32 6 Byggprocessen 6.1 Byggprocessen Byggprocessen beskriver de steg som behöver ske från en tanke att bygga till ett färdigt stall. Genom att systematisera byggprocessen och dela in den i olika steg, är det lättare att koppla ihop olika moment med olika styrmedel och planeringsverktyg. Främsta målet är att ge processen förutsättningar att löpa på utan oväntade överraskningar, störningar eller hinder. Det är inte alltid som de olika stegen har en tydlig startpunkt och slutpunkt. Oftast övergår dock ett skeende till ett annat genom att någon form av beslut fattas. Att behöva gå tillbaka ett steg i processen kan också vara motiverat ibland. Byggprocessen kan beskrivas på olika sätt, samt i olika detaljeringsgrad, men en vedertagen modell är den som ges i Bygghandlingar 90 ( En förenklad modell av denna återges i bild 5 och beskrivs mer ingående, samt kopplat till detta projekt, nedan. Byggprocessen Utredning Produktbestämning Produktframställning Produktbestämning Programskede Projekteringsskede Projekteringsskede Förslagshandlingsskede Huvudhandlingsskede Bygghandlingsskede Bild 11. Byggprocessen och dess olika skeenden. Efter Bygghandlingar 90. Det finns olika anledningar till att man bygger och att en byggprocess därmed inleds. Grundläggande är att det finns ett behov av att bygga som i sin tur kan bero på många olika saker. Det kan vara lagändringar, den tekniska eller ekonomiska livslängden på befintliga byggnader är förbrukade, arbetsmiljö- och djurmiljöförbättringar krävs, möjlighet till utökad produktion m.m. För byggherren i detta projekt har byggnation initierats av ett behov av att samla alla djuren under ett tak. Att ha djur på flera ställen är ofta inte rationellt eller kostnadseffektivt. För att kostnadseffektivisera ytterligare kan man även i ett nytt objekt upprätta funktioner som ej funnits tidigare, exempelvis särskilt anpassade boxar för tjurar. 32

33 6.2 Utredningsfasen Det grundläggande i utredningsfasen är att komma fram till om man ska gå vidare med ett byggprojekt eller ej. Denna del av byggprocessen karakteriseras bl.a. av att olika investeringsalternativ, nu och i framtiden, utreds. Frågor som kan ställas i utredningsfasen är bl.a. Vilka mål finns med företaget på kort och lång sikt? Är en byggnation förenlig med målen? Vilken byggnad svarar bäst upp mot måluppfyllelsen? Vilka möjligheter finns att bygga? Ekonomi, produktionsförutsättningar (areal, arbetskraft, vattentillgång m.m.), lagar, branschregler osv. Vad och hur ska man bygga? Ny-, till- eller ombyggnation, inhysningssystem, funktionalitet och estetik. Var ska man bygga? Plats för byggnationen. Om beslut fattas att byggnation är aktuellt påbörjas efterkommande skeenden i byggprocessen där man bestämmer mer i detalj vad som ska byggas. Avseende detta byggobjekt hade en större del av utredningsfasen gåtts igenom innan start av själva projektet eftersom det redan fanns ett ganska långt framskridande beslut om att bygga. Av ovanstående beskrivning av utredningsfasen framkommer dock vilka frågor som berörts tidigare och vilka beslut som fattats. 6.3 Produktbestämning - programskede Produktbestämning avser de moment som leder fram till att alla handlingar och beskrivningar till det kommande byggobjektet är upprättade. I denna del av byggprocessen brukar två olika skeenden kunna urskiljas, nämligen i programskede och projekteringsskede. Programskedet avser den process där man sammanställer alla krav och förutsättningar som finns för byggnadens utformning. De delar som kan ingå är Projektbeskrivning Objektsbeskrivning med verksamhetsbeskrivning Lägesbeskrivning inkl. områdesbeskrivning Rumsprogram specificerar rum, avdelningar och utrymmen Beläggningsschema Funktioner och funktionssamband Skisser Tidplan KMA-plan Eftersom detta projekt redovisas i rapportform så finns flera av de olika delarna i programskedet redovisade i kapitlet Beskrivning av stallkonceptet. Ett styrmedel man har i byggprocessen är tidplanen. För projektet har en översiktlig tidplan gjorts vilken framkommer i bild 6. 33

34 Aktivitet Produktframstälning Mark Gjutning platta, SUS Stomresning Montage tak Väggar + portar Inredning Elinstallation VVS Bod (serviceutrymme) Gödselplatta Återställande Senast ibruktagande Semester 2018 Vecka Bild 12 Ett styrmedel i byggprocessen är tidplanen där man checkar av att byggnadsarbetena förflyter enligt plan. 6.4 Produktbestämning projekteringsskede Då projekteringsskedet vidtar startar upprättandet av de handlingar, både ritningar och beskrivningar, som sedan utmynnar i bygghandlingar. Innan man kommit så långt att bygghandlingarna är framställda, arbetar man med förslagshandlingar. Förslagshandlingarna är ett arbetsmaterial där olika förslag skissas på, utvärderas, antas, förkastas, kostnadsberäknas etc. för att nå ett slutligt resultat. Den byggnadslösning som slutligen väljs ska ju svara upp mot de önskemål och funktioner som tidigare fastställts liksom rymmas inom den budget som fastställts för projektet. Det är en fördel att lägga relativt mycket tid, arbete och tankekraft i detta stadie eftersom ändringar i pappersstadiet är betydligt billigare än ändringar under själva byggproduktionen. I detta projekt har projektgruppen även åkt på studiebesök för att få nya uppslag till det kommande byggprojektet. När väl ett slutligt förslag är antaget så upprättas huvudhandlingar. Dessa handlingar beskriver objektet och används för upphandling, olika tillståndsansökningar m.m. Utifrån dessa handlingar görs även bygghandlingar. Bygghandlingar används ute på byggarbetsplatsen, dvs. vid produktframställningen, och anger hur det ska byggas. Då byggproduktionen är klar sker vanligen någon typ av besiktning varvid produktframställningen sedermera övergår i förvaltningsskedet. I detta projekt har huvudhandlingar upprättats utifrån de olika förslag som har bollats inom projektgruppen. Huvudhandlingar, i form av ritningar, ligger bl.a. till grund för förprövningsansökan. Dessa används också för upphandling vilket framkommer i kommande kapitel. Även om förvaltningsskedet inte beskrivs närmare här så är många beslut som fattas under byggprocessens olika skeenden avgörande för förvaltningen. 34

35 6.5 Organisation under byggprocessen De parter som genomför de olika delarna i byggprocessen kan variera bl.a. beroende på roll i processen och projektorganisation. Vid utförandeentreprenad projekterar byggherren för att överlåta alla handlingar till entreprenören som står för utförandet. Motsatsen är totalentreprenad där entreprenören projekterar utifrån byggherrens funktionsframställan. En tredje variant är att byggherren bygger i egen regi även om detta egentligen inte är att beakta som en egen entreprenadform. Att bygga i egen regi innebär att byggherren har sådana resurser och erfarenheter att byggherren kan planera, projektera och utföra en entreprenad, i helhet eller delar, med en egen organisation. Byggherren, har i detta projekt, haft en egen projekteringsorganisation i form av projektgruppens rådgivare som bistått i projekteringen och framtagande av olika program och handlingar. Därutöver har byggherren till större del anlitat egna arbetare, inhandlat byggmaterial och stått för samordningen av dessa. Innebörden av detta är att byggherren har byggt i egen regi. Då entreprenörer anlitats, såsom vid stomresning och elarbeten, har dessa stått för projekteringen och framtagande av erforderliga bygghandlingar. I bild 7 framkommer projektets organisation. Rådgivarorganisation Byggherre Eget arbete Anställd arbetskraft Bygg (stomme och klimatskal) El Bild 13. Bild över projektets organisation där byggherren valt att bygga i egen regi. 35

36 7 Upphandlingsunderlag 7.1 Upphandlingsunderlag I detta projekt har byggherren valt att bygga i egen regi, det vill säga att själv ansvara för projekteringen. Detta förutsätter att byggherren har gedigen erfarenhet och relativt omfattande resurser för att kunna genomföra projekteringen och entreprenaden. I detta fallet har byggherren varit ansvarig för ett flertal byggprocesser tidigare. Vi valde därför att bygga i egen regi då detta bedömdes vara mest kostnadseffektivt. Totalentreprenad däremot avser den entreprenadform då entreprenören står för projekteringen. I detta fall har stomleverantören projekterat stommen varvid anbudsinbjudan och förfrågningsunderlaget avser detta. Förfrågningsunderlaget omfattar ritningar, administrativa föreskrifter samt rambeskrivning. Förfrågningsunderlaget kan med en viss anpassning användas för att upphandla andra entreprenörer om detta är aktuellt. Administrativa föreskrifter De administrativa krav som kommer att vara gällande för en entreprenad brukar sammanfattas i de administrativa föreskrifterna. De administrativa föreskrifterna anger bland annat hur entreprenaden ska bedrivas, vilka skyldigheter och rättigheter de involverade parterna har, vem som är ansvarig för vilken del osv. De administrativa föreskrifterna möjliggör för involverade parterna att beräkna tidsåtgång, kostnader och resurser som just deras administrativa skyldigheter kommer medföra. En praxis för att upprätta de administrativa föreskrifterna är att använda AMA Af som referensverktyg ( AMA Af är indelad i följande kapitel; AFA Allmän orientering AFB Upphandlingsföreskrifter AFC Entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad AFD Entreprenadföreskrifter vid totalentreprenad AFG Allmänna arbeten och allmänna hjälpmedel De administrativa föreskrifter som är gällande för detta projekt finns i bilaga 8 Rambeskrivning Vid en totalentreprenad står entreprenören för projekteringen. För att entreprenören ska kunna utföra projekteringen samt lämna ett pris på entreprenaden så behövs ofta ytterligare uppgifter än de som framkommer på ritningarna. Dessa uppgifter lämnas som text där dokumentationen sammanställs i en så kallad rambeskrivning. Rambeskrivningen omfattar ofta flera discipliner (anläggning, mark, bygg etc.) varvid ett dokument finns för hela entreprenaden. Vardera disciplin får sedan själva ta del av den information de behöver. Att inte upprätta flera rambeskrivningar kan i viss mån sägas vara ett styrmedel att ingen information hamnar mellan stolarna. Detta projekts rambeskrivning finns i bilaga 7. 36

37 7.2 Upphandlingens olika steg Upphandling brukar ske systematiskt där olika steg gås igenom innan upphandlingen kan sägas avslutad i samband med kontraktstecknande. Upphandlingens olika steg framgår i bild 14. Tiden för upphandlingen beror främst på entreprenadens omfattning och storlek. Ju större entreprenaden är desto mer tid behövs i flera av de olika stegen. Att få fram ett förfrågningsunderlag med många ritningar samt omfattande beskrivningar kan ta relativt lång tid. Om detta projekt hade upphandlats som en generalentreprenad där entreprenören står för all projektering så uppskattas tidsåtgången vara cirka 3 ibland 6 månader. Då kommer den huvudsakliga projekteringen att ske efter kontraktstecknande. Byggherre Entreprenör Förfrågningsunderlag Kompletterande uppgifter Anbudsräkning Anbudsöppning Beställningsskrivelse Ev. förhandling Anbud Kontrakt Bild 14. Översiktlig bild över upphandlingen olika steg. 37

38 Bilaga 1 Driftkalkyl Diko Kvant per Pris per Kronor Kronor per Totalt för SÄRINTÄKTER Not diko Enhet enhet per diko kalv stallet Kvigkalv 1 0,45 st 7 000, , Tjurkalv 2 0,45 st 8 640, , Utslagsko 3 0,15 st , , Netto betesmark kgts 0, , Nötkreatursstöd 5 1,0 år 863, , Kompensationsstöd 6 1,0 DE 925, , Ersättning för ekologisk produktion 7 1,0 DE 1 600, , Gödsel 8 3,7 ton 20, , Summa intäkter kr kr kr SÄRKOSTNADER Rekryteringskviga (se särskild kalkyl) Förmedlingsavgift, frakt, tillägg Kvant per Pris per Kronor Kronor per Totalt för Not diko Enhet enhet per diko kalv stallet 9 0,15 st , st 0, Grovfoder, ensilage kgts 1, , bete åker kgts 0, , bete ej åker 395 kgts 0,00 0 0,00 0 Fodersäd 12 0 kg 0,00 0 0,00 0 Koncentrat 13 0 kg 0,00 0 0,00 0 Mineralfoder kg 7, , Strömedel, halm kg 1, , rörflen 675 kg 0, , El kwh 0, , Semin 17 0 kr 0,00 0 0,00 0 Tjurhållning 18 1 kr 181, , Veterinär & medicin 19 1 kr 50, , Drivmedel liter 7, , Transporter 21 1 kr 120, , Produktionsrådgivning 22 1 kr 18, , Uppföljning av produktion, ekonomi & drift 23 1 kr 13, , ,00 0 Övriga kostnader 24 1 kr 15, , SUMMA SÄRKOSTNADER kr 6 999,00 kr kr 38

39 Byggnader, löpande underhåll Maskiner, löpande underhåll 25 0,35 % , , ,00 kr 139, , Ränta djurkapital kr 5,0% , Ränta rörelsekapital kr 5,0% , ,00 0 SUMMA SÄRKOSTNADER kr 1 086,01 kr kr Byggnader, avskr + ränta kr 1 906, , Maskiner, avskr + ränta 27 1 kr 122, , Försäkringar för stallbyggnad 28 1 kr , Försäkringar för djur 29 1 kr , Arbete (inkl. eget arbete) 30 6,6 tim 260, , Driftsledning 31 0,5 tim 360, , ,00 0 SUMMA SÄRKOSTNADER kr 4 429,10 kr kr Summa kostnader kr ,11 kr kr Rekryteringskviga SÄRINTÄKTER Not Kvant per kviga Enhet Pris per enhet Kronor per kviga Rekryteringskviga Självkostnad (TB3 =0) Netto betesmark kgts 0, Nötkreatursstöd 33 1,08 år Kompensationsstöd 34 0,98 DE Ersättning för ekologisk produktion 35 0,98 DE Gödsel 36 3 ton 20,00 60 Summa intäkter kr

40 SÄRKOSTNADER Not Kvant per kviga Enhet Pris per enhet Kronor per kviga Kvigkalv 37 1 st 7 000, Grovfoder, ensilage kgts 1, bete åker 968 kgts 0, bete ej åker 212 kgts 0,00 0 Fodersäd kg 2, Koncentrat 40 0 kg 0,00 0 Mineralfoder kg 7, Strömedel, halm kg 1, rörflen kg 0, El kwh 0, Tjurhållning 44 1 kr 181, Veterinär & medicin 45 1 kr 35,00 35 Drivmedel liter 7, Transporter 47 1 kr 120, Produktionsrådgivning 48 1 kr 18,00 18 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift 49 1 kr 13, Övriga kostnader 50 1 kr 15,00 15 SUMMA SÄRKOSTNADER kr Maskiner, löpande underhåll 51 1,00 kr 136, Ränta djurkapital kr 5,0% 525 Ränta rörelsekapital kr 5,0% SUMMA SÄRKOSTNADER kr Maskiner, avskr + ränta 52 1 kr 119, Försäkringar för stallbyggnad 53 1 kr Försäkringar för djur 54 1 kr Arbete (inkl. eget arbete) 55 4,4 tim 260, Driftsledning 56 0,35 tim 360, SUMMA SÄRKOSTNADER kr Summa kostnader kr 40

41 Kalkylresultat Grundförutsättningaar Antal djurplatser 279 dikor Antal sålda kalvar per diko & år 0,90 Uppfödningstid rekryteringskviga 18 månader Nyckeltal Värde Resultat för stallet kr Vinstmarginal i stallkalkylen 10,7% Löner kr Täckningsbidrag per dikor TB 1 TB 2 TB 3 Värde kr kr kr Noter Dikokalkylen bygger på den genomsnittskalkyl som bedöms gälla sedan gårdens befintliga dikoproduktion utökats med stallet som detta projekt handlar om. Idag behålls både tjur och kvigkalvar för vidare uppfödning till slakt eller rekrytering. Intäkter Diko Dikokalkylen omfattar 1 diko och år. Not 1 Kvigkalv Alla kvigor behålls på gården för vidare uppfödning till slakt eller rekrytering. För att bedöma lönsamheten i de olika produktionsgrenarna sätts ett interpris mellan dikooch kvigkalkylen. Under senare år har förmedlingspriset ökat markant. I kalkylen värderas kvigkalvar till 25 kr/kg vid förmedling. Kvigorna bedöms vid ca 7 månaders ålder väga 280 kg i genomsnitt vilket ligger till grund för intäkten. Utifrån lantbrukares erfarenhet av i befintlig drift sätts antalet avvanda kalvar till 0,9 per diko och år. Not 2 Tjurkalv Alla tjurar behålls på gården för vidare uppfödning till slakt som stutar. För att bedöma lönsamheten i de olika produktionsgrenarna sätts ett interpris mellan dikooch stutkalkylen. Under senare år har förmedlingspriset ökat markant. I kalkylen värderas tjurkalvar till 27 kr/kg vid förmedling. Kalvarna bedöms vid ca 7 månaders ålder väga 320 kg i genomsnitt, vilket ligger till grund för intäkten. Utifrån lantbrukares erfarenhet av i befintlig drift sätts antalet avvanda kalvar till 0,9 per diko och år. Not 3 Utslagsko Rekryteringsprocenten sätts i kalkylen till 15 % som bedöms vara en rimlig nivå i en stabil produktion. Johan har ofta legat högre då han stadigt expanderat besättningen. Slaktvikten sätts till 290 kg som utgör lantbrukarens genomsnitt. Priset sätts till 40 kr/kg. 41

42 Not 4 Netto betesmark En förutsättning för att erhålla miljöstöd för betesmark är att den betas, vilket då ger argument för att eventuellt täckningsbidrag för naturbetesmark ska hänföras till de betande djuren. För att erhålla gårdsstöd måste inte betesmarken betas utan kan istället putsas, vilket dock kan vara mycket svårt eller omöjligt på många naturbetesmarker. Johan brukar mycket betesmarker som berättigar till miljöstöd för särskild skötsel. Efter utökning som genomförs vid byggnation av nytt stall är bedömningen att 75 % av naturbetesmarker får miljöersättning för särskild skötsel. På marknaden för arrende i trakten prissätts betesmark till ca kr/ha. Täckningsbidrag inkl. betesmarksstöd och gårdsstöd efter avdrag för arrende ger ett netto på ca kr som hänförs till kalkyl för betande djur. Med en bedömd avkastning på kg/ts per ha blir nettot då 0,95 kr/kg ts som bör hänföras till betande djur. Kostnad för stängsel inkl. arbete med underhåll på betesmark och åkermarksbete finns beaktat i kalkyl för respektive betestyper. Arbete med tillsyn av djur på bete finns beaktad i kostnad för arbete i kalkyl för diko, se not 30 nedan. Dikon bedöms konsumera 18 % av det som betas på just naturbetesmarker, resterande del på återväxt på slåttervallar och på betesvallar. Not 5 Nötkreaturstöd För nötkreatur med en ålder över 12 månader kan ett nötkreatursstöd erhållas. År 2016 uppgick det till 96 euro per djur som hålls under ett helt år. Med avdrag för EU:s krisreserv på 1,3 % och en bedömd valutakurs på 9,50 kr/euro blir detta stöd 863 kr/ djur. Not 6 Kompensationsstöd Mycket av marker som brukas av Johan ligger i områden som kan erhålla kompensationsstöd d.v.s. stöd för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet erhålls per hektar och för vall och betesmarker bestäms utbetalning utifrån djurtäthet på grovfoderareal och i vilket område som marken ligger. Därför förutsätter kompensationsbidrag på vall- och betesmark att man håller betesdjur. Därför tas detta stöd upp som intäkt djurkalkylerna. Utslaget på alla djur beräknas en djurenhet enligt 2017 års regler och utbetalning ge 925 kr/djurenhet. En diko motsvarar 1 djurenhet. Not 7 Ersättning för ekologisk produktion Dikoproduktionen som Johan driver är KRAV-certifierad. Därför erhålls ersättning för ekologisk produktion. Som intäkt i djurkalkylerna tas därför ersättning för ekologisk produktion upp som är kopplad till djurhållningen, kr per djurenhet. Ett krav är att det för varje djurenhet finns motsvarande 1 ha certifierad vall eller 2 ha betesmark där miljöstöd söks, annars reduceras stödet motsvarande. Efter expansionen ligger har Johan tillräckligt för att erhålla kr/djurenhet. En diko motsvarar 1 djurenhet. Not 8 Gödsel En diko beräknas producera 3,7 ton fastgödsel under stallsäsong. Värderat utifrån näringsvärde med avdrag för spridning bedöms denna gödsel vara värd 20 kr/ton. 42

43 Kostnader Diko Not 9 Rekryteringskviga Rekryteringsprocenten i dikokalkylen är satt till 15 %, se not 3 ovan. Pris per rekryteringskviga sätts utifrån kalkyl för rekryteringskviga. Not 10 Förmedlingsavgift, frakt, tillägg Då alla kvig- och tjurkalvar behålls för uppfödning till slakt finns ingen kostnad för förmedling eller frakt av livdjur. Not 11 Grovfoder Bedömningen har gjort att varje diko årligen äter ca kg ts grovfoder som ensilage och kg ts grovfoder på bete. Priset på bete på naturbetesmark sätts till 0 kr. Istället erhåller dikon en intäkt då kon betar betesmark, se not 4 ovan. Priset på ensilage sätts till självkostnadspris där priset ska bära kostnaderna i odlingen inkl. fasta maskinkostnader och ett marknadsmässigt arrende. Priser sätts på samma sätt för bete som konsumeras på åker. Not 12 Fodersäd Ingen utfodring av spannmål sker till dikorna. Not 13 Koncentrat Ingen utfodring av koncentrat sker till dikorna. Not 14 Mineralfoder Dikorna bedöms årligen utfodras med 15 kg mineralfoder. Gällande pris Not 15 Strömedel Idag används spannmålshalm och rörflenshalm för att strö i stallar. Totalt bedöms idag 900 kg strö åtgå per diko och år, vilket också är den bästa bedömningen av framtida åtgång i nytt stall. Av denna mängd bedöms 75 % kunna försörjas med rörflenshalm efter expansionen med nytt stall. Spannmålshalm värderas till gällande marknadsvärde i området hemlevererat på gården inkl. kostnad för lagring, 1,10 kr/kg. Rörflen värderas operationellt mot alternativgröda till 0,80 kr/kg hemlevererad på gården inkl. kostnad för lagring. Not 16 El Elåtgång har bedömts utifrån befintlig produktion till 33 kwh per diko. Då LED lampor kommer användas görs bedömningen att elåtgången minskar med 30 %. Priset har satts till ett 0,50 kr/kwh, som omfattar de rörliga delen i elpriset. Not 17 Semin Semin tillämpas inte. Not 18 Tjurkostnad Beräknad utifrån erfarenheter av befintlig produktion. Kostnad för inköp, foder, förnödenheter, ränta och arbete samt intäkt för slakt och nötkreatursstöd. Fördelat på fyra säsonger med 35 betäckningar per säsong, där tjuren hålls på stall i tre vintrar. 43

44 Not 19 Veterinär & medicin Kostnad bedöms utifrån kostnad i befintlig produktion. Tjurkalvar kastreras för uppfödning till slakt som stutar, denna kostnad ingår inte i denna kalkyl utan ikalkylen för stutar. Not 20 Drivmedel Mängden drivmedel som går åt för att sköta djuren bygger på åtgång i befintlig produktion med fördelning utifrån antalet stalldagar. För dikor 20 liter/år. Pris efter återbetalning av koldioxidskatt sätts till 7,80 kr/liter. Not 21 Transporter Nästan uteslutande sker transporter av djur till, från och mellan betesmarker med inhyrd lastbil. Värderas utifrån befintlig kostnad i företaget som fördelats ut på alla djur i företaget. Not 22 Produktionsuppföljning Kostnad för produktionsuppföljning varje år beräknas till kr fördelat på 608 djur. Produktionsuppföljning omfattar avgift djurhälsovård, foderanalys, foderstatsberäkning och uppföljning slaktresultat. Not 23 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Varje år genomförs en räkenskapsanalys inkl. kassaflödesanalys efter färdigställt bokslut för att först undersöka hela företagets lönsamhet. Kostnad fördelas på hela företaget. Varje år sker en enklare analys av djurproduktionen med upprättande av företagsspecifika bidragskalkyler för produktionsgrenar i köttproduktionen. Vart tredje år görs denna analys djupare. Värderas som ett genomsnitt på kr fördelat på 608 djur. Not 24 Övriga kostnader Uppskattad post för mindre kostnader som direkt kan hänföras till produktionskalkyler, t.ex. förbrukningsmaterial. Not 25 Byggnader, löpande underhåll En rimlig siffra har uppskattats utifrån Johans tidigare erfarenheter och upptagna kostnader i bokslut av underhåll av stall. Not 26 Maskiner, löpande underhåll Kostnader för underhåll på maskiner som används i djurproduktionen utifrån befintlig kostnad. För maskiner som inte används uteslutande i djurproduktionen har en fördelning gjorts. Not 27 Maskiner, avskrivning + ränta Värdeminskning och ränta på maskiner som används i djurproduktionen utifrån befintlig drift. För maskiner som inte används uteslutande i djurproduktionen har en fördelning gjorts. Då det för dessa maskiner sätts en lägre avskrivningstid i förhållande till stallet presenteras dess avskrivning och ränta separerat från stallets avskrivning och ränta. Not 28 Försäkring för stallbyggnad Årspremien på försäkring för byggnaden sätts till kr per år, vilket fördelas på djuren som ryms i stallet. 44

45 Not 29 Försäkring för djur Årspremien på försäkring för djur som ryms i stallet sätts till kr per år. Not 30 Arbete (inkl. eget arbete) Genomgång av befintlig arbetstidsåtgång för arbete med djuren har genomförts och ligger som grund för antal timmar per djur. En rimlig bedömning av storleksfördelen av att samtidigt sköta mer djur har också gjorts vilket sänker genomsnittskalkylen något. Fördelning har skett mellan de tre djurkalkyler som finns i företaget: diko, kviga och stut. I antalet timmar ingår dag- och veckorutiner för skötsel och tillsyn av djuren både under stallperiod och betesperiod. Till detta har också arbete med ut- och hemtransport lagts till. Timlönen har satts till 260 kr/tim inkl. sociala avgifter som motsvarar en genomsnittlig kostnad för anställda i företaget som arbetar kombinerat med djurskötsel och som traktorförare Not 31 Driftsledning Även Antalet timmar för driftsledning har bedömts utifrån befintlig produktion. Av de timmar Johan jobbar bedöms 700 timmar vara av karaktär driftsledning. Av total arbetstid som direkt kan kopplas till viss produktionsgren utgör 38 % tid i djurkalkyler (vara dikor 24 % och kvigor 7 %), vilket används vid utfördelning av timmar för driftsledning. Som drifts- och företagsledare har Johan större ansvar och bör därför ha en högre lön, därför prissätts timmar för driftsledning till 360 kr/tim inkl. sociala avgifter. Intäkter Rekryteringskviga Kvigkalkylen omfattar tiden från avvänjning av kvigkalv till inkalvning, det vill säga 18 månader. Not 32 Netto betesmark Dikon bedöms konsumera 12 % av det som betas på naturbetesmarker, resterande del på återväxt på slåttervallar och på betesvallar. För mer information se not 4 ovan. Not 33 Nötkreatursstöd Med dagens genomsnitt på 25 månaders ålder vid inkalvning erhåller varje rekryteringskviga ca 1,08 nötkreatursstöd under kalkylperioden. För mer information se not 5 ovan. Not 34 Kompensationsstöd En rekryteringskviga sätts till 0,6 djurenheter vid en ålder av 6 månader till 24 månader respektive 1 djurenhet över 24 månader. Med en inkalvningsåldern satt till 25 månader ger rekryteringskvigan under kalkylperioden ca 0,98 djurenheter. För mer information se not 6 ovan. Not 35 Ersättning för ekologisk produktion En rekryteringskviga sätts till 0,6 djurenheter vid en ålder av 6 månader till 24 månader respektive 1 djurenhet över 24 månader. Med en inkalvningsåldern satt till 25 månader ger rekryteringskvigan under kalkylperioden ca 0,98 djurenheter. För mer information se not 7 ovan. Not 36 Gödsel En diko beräknas producera 3,0 ton fastgödsel under de två stallsäsong som förlöper 45

46 under kalkylperioden. Värderat utifrån näringsvärde med avdrag för spridning bedöms denna gödsel vara värd 20 kr/ton. Kostnader Rekryteringskviga Not 37 Rekryteringskviga Priset på kvigkalven sätts till alternativvärdet vid förmedling som också utgör en intäkt i dikokalkylen, se not 1. Not 38 Grovfoder Bedömningen har gjort att rekryteringskvigan under kalkylperioden äter ca kg ts grovfoder som ensilage och kg ts grovfoder på bete. För mer information se not 11 ovan. Not 39 Fodersäd Kvigorna på gården utfodras idag med fodersäd och mängden i kalkylen är framräknad utifrån denna utfodring. Oftast används egen spannmål och därför prissätts fodersäden till 2,40 kr/kg då det är vad den ungefär kunde ha sålts till om den inte används till egna djur. Not 40 Koncentrat Ingen utfodring av koncentrat sker till rekryteringskvigorna. Not 41 Mineralfoder Dikorna bedöms årligen utfodras med 13 kg mineralfoder under kalkylperioden. Gällande pris år Not 42 Strömedel Idag används spannmålshalm och rörflenshalm för att strö i stallar. Totalt bedöms idag kg strö åtgå under de två stallsäsonger som förlöper under kalkylperioden, vilket också är bedömningen av framtida åtgång i nytt stall. Av denna mängd bedöms 75 % kunna försörjas med rörflenshalm efter expansionen med nytt stall. Spannmålshalm värderas till gällande marknadsvärde i området hemlevererat på gården inkl. kostnad för lagring, 1,10 kr/kg. Rörflenen värderas operationellt mot alternativgröda till 0,80 kr/kg hemlevererad på gården inkl. kostnad för lagring. Not 43 El Elåtgång har bedömts utifrån befintlig produktion till 66 kwh per kviga. Då LEDlampor kommer användas görs bedömningen att elåtgången minskar med 30 %. Priset har satts till ett 0,50 kr/kwh som omfattar de rörliga delen i elpriset. Not 44 Tjurkostnad Beräknad utifrån erfarenheter av befintlig produktion. Kostnad för inköp, foder, förnödenheter, ränta och arbete samt intäkt för slakt och nötkreatursstöd. Fördelat på fyra säsonger med 35 betäckningar per säsong, där tjuren hålls på stall i tre vintrar. Not 45 Veterinär & medicin Bedöms utifrån kostnad i befintlig produktion. 46

47 Not 46 Drivmedel Mängden drivmedel som går åt för att sköta djuren bygger på åtgång i befintlig produktion med fördelning utifrån antalet stalldagar. För dikor 33 liter från avvänjning till inkalvning. Pris efter återbetalning av koldioxidskatt sätts till 7,80 kr/liter. Not 47 Transporter Nästan uteslutande sker transporter av djur till, från och mellan betesmarker med inhyrd lastbil. Befintlig kostnad i företaget har fördelats ut på alla djur i företaget. Not 48 Produktionsuppföljning Kostnad för produktionsuppföljning varje år värderas till kr fördelat på 608 djur. Produktionsuppföljning omfattar avgift djurhälsovård, foderanalys, foderstatsberäkning och uppföljning slaktresultat. Not 49 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Varje år genomförs en räkenskapsanalys inkl. kassaflödesanalys efter färdigställt bokslut för att först undersöka hela företagets lönsamhet. Kostnad fördelas på hela företaget. Varje år sker en enklare analys av djurproduktionen med upprättande av företagsspecifika bidragskalkyler för produktionsgrenar i köttproduktionen. Vart tredje år görs denna analys djupare. Värderas som ett genomsnitt på kr fördelat på 608 djur. Not 50 Övriga kostnader Uppskattad post för mindre kostnader som direkt kan hänföras till produktionskalkyler, t.ex. förbrukningsmaterial. Not 51 Maskiner, löpande underhåll Kostnader för underhåll på maskiner som används i djurproduktionen utifrån befintlig kostnad. För maskiner som inte används uteslutande i djurproduktionen har en fördelning gjorts. Not 52 Maskiner, avskrivning + ränta Värdeminskning och ränta på maskiner som används i djurproduktionen utifrån befintlig drift. För maskiner som inte används uteslutande i djurproduktionen har en fördelning gjorts. Då det för dessa maskiner sätts en lägre avskrivningstid i förhållande till stallet presenteras dess avskrivning och ränta separerat från stallets avskrivning och ränta, Not 53 Försäkring för stallbyggnad Årspremien på försäkring för byggnaden sätts till kr per år, vilket fördelas på djuren som ryms i stallet. Not 54 Försäkring för djur Årspremien på försäkring för djur som ryms i stallet sätts till kr per år, vilket fördelas. Not 55 Arbete (inkl. eget arbete) Se not 30. Not 56 Driftsledning Se not 31 47

48 Bilaga 2 Investeringskalkyl INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Not Antal/yta Enhet Kr/enhet Utgift Markarbete Markarbete för byggnader, gödselplatta och planer Delsumma markarbete Byggnad Stallbyggnad m² 154 kr kr kr -betongplatta m² 145 kr kr -stomme, tak och perforead plåt till sidor m² 638 kr kr -väggar, portar m² 79 kr kr Personal- och serviceutrymmen 5 24,0 m² kr kr Delsumma markarbete Installationer kr VA-installationer m² 9 kr kr El-installationer m² 67 kr kr Delsumma installationer Inredning & utrustning kr Inredning m² 132 kr kr Vattenkoppar m² 19 kr kr Delsumma inredning & utrustning Gödselvårdsanläggning kr Gödsellagun m² 188 kr kr Delsumma gödselvårdsanläggning Maskiner kr Foder-, strö- och utgödselmaskiner kr kr Delsumma maskiner Byggledning, övrigt & ränta kr Byggledning tim 360 kr kr Förprövning och Investeringsstöd kr Övrigt kr Ränta under byggtid 15 5% kr kr Delsumma byggledning & ränta SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning) Investeringsstöd enligt schablon, totalt SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) Investeringsutgift per djurplats utan stöd Investeringsutgift per djurplats med stöd kr kr kr kr kr kr Utrymmen för besök kr TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd) kr 48

49 Kalkylresultat GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 279 dikor Yta stall 4692 m 2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning) 24,0 m 2 Yta utrymmen för visning 5,7 m 2 Total yta m 2 INVESTERINGSKALKYL Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning kr Noter I beräkningarna är antalet arbetstimmar för eget arbete och inhyrda byggnadsarbetare beräknade av lantbrukare, byggnadsrådgivare och ekonomirådgivare. Utgångspunkten har varit uppföljning av tidigare arbetsåtgång för liknande byggprojekt som uppförts av lantbrukaren där momenten varit mycket likartade de moment som utförs för att uppföra detta stall. Om inte annat anges är mängder av betong och annat material beräknade av byggnadsrådgivare. I utgift för inhyrda byggarbetare ingår utgift för att tillhandahålla bostad under byggtiden. Pris enligt offert. Lantbrukaren tillhandahåller skyddskläder och verktyg. Not 1 Markarbete för byggnad, gödselplatta och planer Markarbetet inleds med avtagning av matjord. Grävarbetet utförs av entreprenör och kostar kr. Bortforsling sker med egen personal och dumpersvagn till en total kostnad av kr (100 tim, x 260 kr/tim förare samt 396 kr/tim maskin). Sedan följer sprängning och bortforsling av sprängmassor. Totalt bedöms ton berg sprängas och tas bort. Av detta kommer ton forslas bort till annan byggnadsplats där fyllnadsmassorna behövs. Resterande ton berg kommer krossas till olika kvalitet av bergkross, av vilket en del återanvänds för utjämning av grund till stall och gödselplatta samt till vägar och planer runt stallet. Total utgift för sprängning, krossning, bortforsling och schaktning är krenligt offert. Tidigare har eget berg (närbelägen täckt) använts på samma sätt till egna byggnationer. Utifrån dessa byggen kan utgifterna för de olika momenten värderas till följande: sprängning bortforsling krossning 15 kr/ton 15 kr/ton 25 kr/ton 49

50 Material som erhålls och används till andra byggnationer på gården avräknas enligt värderat självkostnadspris ovan: fyllnadsmassor till 30 kr/ton och bergkross till 55 kr/ ton. Då återstår en utgift på kr av de offerterade kr som motsvarar utgiften för att förbereda byggytan på 6700 m2 (stall, gödselplatta, vägar och planer). Där stenkross används för byggnationen prissätts det till självkostnadspris på 55 kr/ ton. Vägar och planer ingår med m2. På hela ytan inkl. planer och vägar läggs 2500 ton 0-35 kross som prissätts till ett självkostnadspris på 55 kr/ton. Markarbete inkl. planer Totalt Avtagning matjord kr Bortforsling med dumpervagn 100 tim kr Sprängning schaktning kr Bergkross ton kr Hyra vibrationsplatta 10 tim kr Inhyrda byggnadsarbetare 15 tim kr kr Not 2 Stallbyggnad- betongplatta Anläggning av betongplattan sker av lantbrukaren med inhyrda byggarbetare. Betong blandas på plast med inhyrd självgående betongblandare. Till plattan beräknas 544 m 3 betong användas. Beräkningen utgår ifrån en generell betongtjocklek på 100 mm, med tillägg för plintar, kantbalk mm samt 5 % tillägg. Priser enligt offerter och prisuppgifter. Armering Betong Skalblock Arbete Totalt Armeringsnät, st kr Distanser st kr Armeringskorgar 126 st kr Cement 176,7 ton kr Naturgrus 408 ton kr Bergkross ton kr Flytmedel 544 kg kr Hyra blandare 544 m kr Drivmedel blandare 777 liter kr Återinvestering formvirke kr Skalblock 200 mm kr Inhyrda byggnadsarbetare 382 tim kr Eget arbete kr kr Not 3 Stallbyggnad- stomme, tak och perforerad plåt till sidor Inköpt stomme inklusive kondensskyddat tak, takavvattning, ventilerad nock, perforerad plåt på långsidor och gavelspets. I priset på kr ingår också montering av stomme. Pris enligt offert. Kalkylerad totalkostnad för användning av egen teleskopslastare. 50

51 Inköpt stomme inklusive kondensskyddat tak, takavvattning, ventilerad nock, perforerad plåt på långsidor och gavelspets Enligt offert Inhyrda byggnadsarbetare monterar tak med hjälp av egen teleskåpslastare Totalt kr Inhyrda byggnadsarbetare 792 tim kr Teleskopslastare 80 tim kr kr Not 4 Stallbyggnad- väggar och portar Väggar består av uppmurade och putsade skalblock. Mängden betong som behövs beräknas till 43 m 3. Resterande väggar och gavelspetsar förse med perforerad plåt. Perforerad plåt ingår i offert för stomme mm som beskriv ovan. Väggar längs kortsidor kommer huvudsakligen täckas av portar. Portar byggs på plats. Arbetet utförs av inhyrda byggnadsarbetare. Priser enligt offerter och prisuppgifter. Skalblocksvägg Betong, skalblocksvägg Övrig vägg Skalblock 200 mm 5300 st kr Armeringsstänger 10 mm m kr Cement 18,5 ton kr Naturgrus 32 ton kr Bergkross ton kr Hyra blandare 43 m kr Drivmedel blandare 61 liter 584 kr Murcement kg kr Virke 45x m kr Infästning och beslag kr Vindskivor 22x m kr Portar Arbete Totalt Räls 23 st kr Beslag 19 st kr Virke 22x120 målat 3140 m kr Inhyrda byggnadsarbetare 726 tim kr kr Not 5 Personal- och serviceutrymmen En prefabricerad bod inköps och sätts upp i direkt anslutning till stallet med ingång utifrån samt ingång till stallet (monteras på plats). Begagnad 6-mans personalbod med klädskåp, varmvattenberedare, tvättränna, wc, dusch, varmvattenberedare och torkrum. Fikarum med bord, stolar, kylskåp samt mikrovågsugn. Priser enligt offerter och prisuppgifter.inhyrda byggnadsarbetare bygger samman bod och stall samt monterar extra dörr in till stallet. 51

52 Personal- och serviceutrymmen Totalt Bod 24 m 2 inkl. frakt Dörr Avloppstank kr kr kr Inhyrda byggnadsarbetare 25 tim kr kr Not 6 VA-installationer Framdragning av vatten till stall samt till vattenkoppar i stallet. Montering av vattenkoppar ingår här men utgift för vattenkoppar återfinns nedan under inredning. Pris enligt offert med mindre tillägg för mindre övrigt material. Totalt Markrör 110 mm, 6 m 68 st kr T-koppling, 11 mm 30 st kr 90-vinkel, 110 mm 10 st 251 kr PEM slang, 20 mm,100 m 6 st kr T-koppling, 20 mm 30 st kr Övrigt, ventiler, kopplingar kr Inhyrda byggnadsarbetare 91 tim kr kr Not 7 El-installationer Offerten omfattar armaturer, ytterbelysning, potensialjordning, uttag i båda gavlar, inkoppling av vattenkoppar, central i personalutrymme och matning 20 m till stallet. Vidare omfattar offerten arbete och material som behövs för dessa poster samt lift där det är nödvändigt. El-installationer Offert El-installationer kr Not 8 Inredning Inredning bestående av grindar och ätfronter mm. Montering av inhyrda byggnadsarbetare. Behandlingsbox som delas med andra stallar, 60 % hänförs till dikostall. Lösa grindar att använda i stallet. Pris behandlingsbox enligt offert och grindar enligt prisuppgift. Inredning Offert Inredning Inhyrda byggnadsarbetare 135 tim kr kr Totalt Behandlingsbox 60 % * kr kr Grindar 20 st * kr kr kr Not 9 Vattenkoppar Offerten omfattar 13 vattentråg med 2 bollar i varje och 10 eluppvärmda vattenkoppar inkl. thermorör och transformatorer. Montering ingår i utgift för arbete i posten VAinstallationer ovan. 52

53 Vattenkoppar Offert vattenkoppar kr Not 10 Gödsellagun Anläggning av gödselplattan lagunen sker av lantbrukaren med inhyrda byggarbetare. Betong blandas på plats med inhyrd självgående betongblandare. Till plattan beräknas 110 m 3 betong användas. Beräkningen utgår ifrån en generell betongtjocklek på 100 mm, med tillägg för väggar av skalblock. Priser enligt offerter och prisuppgifter. Armering Betong inkl. skalblock Arbete Totalt Armeringsnät, st kr Distanser 737 st 619 kr Armeringsstänger 10 mm m kr Cement 35,8 ton kr Naturgrus 83 ton kr Bergkross ton kr Flytmedel 90 kg kr Hyra blandare 110 m kr Drivmedel blandare 157 liter kr Skalblock 200 mm 2463 st kr Inhyrda byggnadsarbetare 68 tim kr Eget arbete 15 tim kr kr Not 11 Foder-, strö- och utgödslingsmaskiner I stallet utförs arbete med utfodring, ströning och utgödsling med traktor. För dessa ändamåls inköps begagnad utrustning. Dessa maskiner inköpskostnad, avskrivning, ränta och underhåll tas upp utifrån procentuell användning som hänförs till stallet. Då dessa maskiner skiljer sig i avskrivning i förhållande till stallet presenteras dess avskrivning och ränta på separat rad i lönsamhetskalkyl. Pris enligt värderingsutlåtande. Maskiner Totalt Hjullastare 28 % * kr kr Traktor 57 % * kr kr Mixervagn 57 % * kr kr Strömaskin 57 % * kr Div. redskap 40 % * kr kr kr Not 12 Byggledning Tid för att övervaka, leda och administrera arbetet. Inkluderar tid för arbetsmiljöarbete. Utförs av lantbrukaren. Byggledning Eget arbete 140 tim kr 53

54 Not 13 Förprövning och Investeringsstöd Ungefärlig utgift för konsult att ta fram ansökan om förprövning av stall samt ansökan om investeringsstöd. Förprövning och Investeringsstöd Förprövning Investeringsstöd Totalt kr kr kr Not 14 Övrigt Under denna post tas mindre utgifter upp som inte kan hänföras till en av de andra enskilda posterna. Pris saxlift enligt offert. Övrigt Totalt Verktyg och skyddskläder under byggtid kr Container för avfall kr Saxlift 595 kr/dag * 45 dagar kr kr Not 15 Ränta under byggtiden Beräknas utifrån när olika byggnadsdelar betalas i förhållande till när byggnaden tas i bruk. Omräknat till årsbasis binds kr. Not 16 Utrymme för besök Inne i stallet byggs en balkong precis över dörren in i stallet från serviceutrymme. Denna nås med spiraltrappa och en terrass över serviceutrymmet. Pris utifrån offerter. Utrymme för besök Totalt Offert på material till förstärkning och räcke för terrass över serviceutrymme, dörr, invändig balkong med räcke kr Spiraltrappa, 3,20 m, r 800 mm kr Inhyrda byggnadsarbetare 66 tim kr kr 54

55 Bilaga 3 Ritningar Arkitektritningar A Planritning dikostall med besöksmöjlighet A Planritning dikostall utan besöksmöjlighet A Sektionsritning A Fasadritning dikostall med besöksmöjlighet A Fasadritning dikostall utan besöksmöjlighet A Planritning förslag liggbås Fullskaliga ritningar finns att ledda ner på 55

56 A Planritning dikostall med besöksmöjlighet Totalyta 255 m² Liggyta 153 m² 42 rekryteringskvigor Totalyta 540 m² Liggyta 324 m² 60 dikor med kalv 9 m²/ko exkl kalvgömma Djupströbädd Kalvgömma Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² Kalvgömma Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² Totalyta 525 m² Liggyta 315 m² 58 dikor med kalv 9 m²/ko exkl kalvgömma MH= Manhål till foderbordet för akut reträttväg Skrapgång Klövpall Foderbord när de ska över foderbordet ST MH Klövpall MH ST MH Gummimatta läggs ut på foderbordet som korna går på Skrapgång Totalyta 525 m² Liggyta 315 m² 56 dikor med kalv 9,4 m²/ko exkl kalvningsboxar och kalvgömma Djupströbädd Totalyta 540 m² Liggyta 324 m² 57 dikor med kalv 9,5 m²/ko exkl kalvgömma Sjukbox Kalvningsboxar 3 st Kalvgömma Kalvgömma Tjurbox 5 st Kalvgömma Kalvningsbox 4 st Sjukbox Totalyta 110,5 m² Totalyta 111 m² Djupströbädd Totalyta 94 m² Liggyta 51 m² Liggyta 51,3 m² Skrapgång Liggyta 43,5 m² 500 Klövpall Totalyta 435 m² Liggyta 261 m² 48 dikor med kalv 9 m²/ko och kalv exkl kalvningsboxar och kalvgömma Balkong med räcke med ingång från ovanvåning av veterinär rum ST Tvättränna ST Veterinär och personalingång ST = Stöveltvätt MH = Manhål = Brandsläckare = Vattentråg = Vattenkopp HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Plan och sektion 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 56

57 A Planritning dikostall utan besöksmöjlighet Totalyta 255 m² Liggyta 153 m² 42 rekryteringskvigor Totalyta 540 m² Liggyta 324 m² 60 dikor med kalv 9 m²/ko exkl kalvgömma Djupströbädd Kalvgömma Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² Kalvgömma Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² Totalyta 525 m² Liggyta 315 m² 58 dikor med kalv 9 m²/ko exkl kalvgömma MH= Manhål till foderbordet för akut reträttväg Skrapgång Klövpall Foderbord när de ska över foderbordet ST MH Klövpall MH ST MH Gummimatta läggs ut på foderbordet som korna går på Skrapgång Totalyta 525 m² Liggyta 315 m² 56 dikor med kalv 9,4 m²/ko exkl kalvningsboxar och kalvgömma Djupströbädd Totalyta 540 m² Liggyta 324 m² 57 dikor med kalv 9,5 m²/ko exkl kalvgömma Totalyta 435 m² Liggyta 261 m² 48 dikor med kalv 9 m²/ko och kalv exkl kalvningsboxar och kalvgömma Sjukbox Kalvningsboxar 3 st Kalvgömma Kalvgömma Tjurbox 5 st Kalvgömma Kalvningsbox 4 st Sjukbox Totalyta 110,5 m² Totalyta 111 m² Djupströbädd Totalyta 94 m² Liggyta 51 m² Liggyta 51,3 m² Skrapgång Liggyta 43,5 m² Tvättränna ST Veterinär och personalingång 500 Klövpall ST ST = Stöveltvätt MH = Manhål = Brandsläckare = Vattentråg = Vattenkopp HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Plan och sektion 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 57

58 A-40.2 Sektionsritning Fast öppen nock Taktäckning av plåt med kondensskydd Helt öppet 500 mm +10,30 +10,12 +10,10 +10,00 +10,30 +10,12 +10,10 +10,00 Perforerad plåt 1500 mm Betongvägg 2000 mm Perforerad plåt 1400 mm Betongvägg 1800 mm Stolpar fästes i hylsor som gjuts ner i golvet. Ingen kant mellan ströbädd och skrapgång Helt öppet 500 mm Sektion, skala 1:200 Betonggolv 100 mm +10,30 +10,12 +10,10 +10,00 Betongplint ca 500x500 mm Bärlager mm Bergkross mm Detalj sektion, skala 1:100 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Sektion 1:200 (A3) A-40.2 A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 58

59 A Fasadritning dikostall med besöksmöjlighet HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Fasad 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 59

60 A Fasadritning dikostall utan besöksmöjlighet HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Fasad 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 60

61 A Planritning förslag liggbås Skrapgång Skrapgång Klövpall Kalvgömma 74 Foderbord ST MH Klövpall MH ST Skrapgång Totalyta 525 m² Liggyta 315 m² 56 dikor med kalv 9,4 m²/ko exkl kalvningsboxar och kalvgömma Djupströbädd Totalyta 540 m² Liggyta 324 m² 57 dikor med kalv 9,5 m²/ko exkl kalvgömma Sjukbox Kalvningsboxar 3 st Kalvgömma Kalvgömma Tjurbox 5 st Kalvgömma Kalvningsbox 4 st Sjukbox Totalyta 110,5 m² Totalyta 111 m² Djupströbädd Totalyta 94 m² Liggyta 51 m² Liggyta 51,3 m² Skrapgång Liggyta 43,5 m² Klövpall Totalyta 435 m² Liggyta 261 m² 48 dikor med kalv 9 m²/ko och kalv exkl kalvningsboxar och kalvgömma HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund liggbåsritning 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 61

62 Konstruktionsritningar Stålstomme 62

63 Taknock 63

64 Installationsritningar El Elinstallationer 9 st ledarmaturer Uttag 3-fas och 1-fas Ytterbelysning LED 9 st ledarmaturer Uttag 3-fas och 1-fas Ytterbelysning LED 9 st ledarmaturer 9 st ledarmaturer Inkoppling av vattenkoppar 24 V, 10 st El till uttag, armatur och element i bod Undercentral Frammatning 20 m från huvudcentral Ytterbelysning LED 9 st ledarmaturer HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Plan 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 64

65 VA ritning VA installationer Avlopp från bod till septitank Tappställe Tappställe Tvättränna KV1 ut till KV2 ut KV3 ut KV4 ut KV1 in Tappställe Schema över vattendragning KV2 ut KV3 ut KV4 ut KV1 ut till bod KV1 in KV1in= Kallvatten in 40 mm slang KV1ut= Kallvatten ut, 20 mm slang, kopplas på bodens vattensystem KV2ut= Kallvatten ut, 20 mm slang till vattentråg KV3ut= Kallvatten ut, 20 mm slang till vattentråg och tappställe KV4ut= Kallvatten ut, 20 mm slang till vattenkoppar och tappställe HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Bro Godås Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Plan 1:300(A3) A A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. WC Dusch ST bod 65

66 3D-ritningar 1 (1.jpg) Dikostall med ströbädd 2 (3.jpg) Dikostall med ströbädd interiör 3 (4.jpg) Dikostall med ströbädd interiör 4 (5.jpg) Dikostall med ströbädd, översiktsbild stallösningar 5 (6.jpg) Situationsbild över stallbyggnation 6 (3.jpg) Dikostall utan besöksbalkong Bild 1 Dikostall med ströbädd Bild 2 Dikostall med ströbädd - interiör 66

67 Bild 3 Dikostall med ströbädd, boxar för djur med extra tillsyn - interiör Bild 4 Dikostall med ströbädd, översiktsbild stallösning Bild 5 Situationsbild över stallbyggnation 67

68 Bild 6 Dikostall utan besöksbalkong 68

69 Bilaga 4 Underlag till förprövning Ansökan om förprövning Förprövning är att jämföra med bygglov och ska sökas hos länsstyrelsen när du tänker bygga nya djurstallar, bygga till eller ändra i ett befintligt stall. Detta gäller för djur som föds upp och hålls för produktion av livsmedel, ull, pälsar eller skinn samt hästar. Ansökan om förprövning måste göras innan du bygger. Länsstyrelsen bedömer om du uppfyller kraven som gäller för Mått och utrymmen Inredning, liggytor och utgödslingssystem Stallklimat och luftkvalitet Brandskydd Du får inte börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen. När djurstallet är färdigbyggt och klart anmäler du det till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska göra en besiktning innan du kan använda stallet. Vid besiktningen kontrolleras att du har följt förprövningsbeslutet. För lantbruksföretag med få djur på gården, under 20 st. för nötkreatur krävs det ingen förprövning. I ansökan ingår: Blankett Ansökan - förprövning av djurstall Ritningar; plan-, sektions- och situationsplan över byggnadens placering Beskrivning av inredning, utrustning och tekniska system Aktuella förprövningshandlingar dikostall Godås Förprövningshandlingar för dikostall i Godås, vilka är inskickade till länsstyrelsen i Värmland. Blankett D173 Ansökan förprövning av djurstall Plan- och sektionsritning (se under Ritningar/Arkitektritningar) Bilaga 1 till förprövning, förtydligande Bilaga 2 ventilationsberäkning Bilaga 3 Samråd med veterinär Situationsplan 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 Bilaga till förprövning av dikostall 76

77 Bilaga till förprövning Ventilationsberäkning HS Värmland Utskriven :20 RESULTAT AV VENTILATIONSDIMENSIONERING OBJEKT Bilaga 2 Planerat av Datum Sofia Hedlund BYGGNAD Bredd 46,0 m Taklutning 15,0 grader Längd 102,0 m Golvarea totalt 4692 m2 Höjd till takbrott 4,0 m Typ av byggnad Väderskyddande STRÖBÄDD Fuktvent m2 m3/h Väderskyddande, 20g/m Summa ströbäddar DJUR Fuktvent Djurkategori Antal m3/h NÖT Kalv och rekryteringsdjur Kalv 60 kg Kalv 90 kg Slaktnöt, kviga eller stut 400 kg Diko 600 kg kg Summa nöt TOTALT FÖR STALL Summa VENTPLAN ver 1.3f Licensierad till HS Värmland 77

78 NATURLIG VENTILATION Väggöppningar Sida 1 Sida 2 Antal lika don/öppningar 1,0 st 1,0 st Öppningens längd 102,000 m 102,000 m Öppningens höjd 2,000 m 2,000 m Öppningens underkant, höjd över golvnivå 2,00 m 2,00 m Öppningens överkant, höjd över golv 4,00 m 4,00 m Sammanlagd öppningsarea 204,00 m2 204,00 m2 Motståndstal 10,00 10,00 Nocköppningar Antal lika don/öppningar 1,0 st Längd 90,00 m Bredd/fri öppning 0,6 m Area per don/öppning 54,00 m2 Öppningsarea totalt 54,00 m2 Utlopp höjd över golv 10,66 m Motståndstal 3,10 Förutsättningar och resultat Dimensionerande temperaturskillnad 3,0 C Dimensionerande vindhastighet 1,4 m/s Beräknad ventilationskapacitet m3/h VENTPLAN ver 1.3f Licensierad till HS Värmland 78

79 Smittskyddssamråd 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 Beslut BESLUT Datum Rek + mb Sida 1(2) Djurskydd & Vilt Johan Sigvardsson Johan Svantesson Bro Godås Säffle Förprövning av djurstall BESLUT Med stöd av 5 och 6, djurskyddsförordningen, godkänner länsstyrelsen den nybyggnad av stall för dikor med kalv på fastigheten Bro Godås 2:1 i Säffle kommun, som Du ansökt om förprövning av. Ansökan kom in till myndigheten den 29 september BESIKTNING Av 6, djurskyddsförordningen, framgår att länsstyrelsen ska besiktiga stall och andra förvaringsutrymmen för djur som förprövats innan de tas i bruk eller, om detta inte är lämpligt, snarast möjligt därefter. Ta därför kontakt med länsstyrelsen i god tid när besiktning kan ske, antingen skriftligen eller per telefon: FÖRPRÖVNINGENS OMFATTNING I beslutsunderlaget ingår, förutom ansökan, följande handlingar: bilaga till förprövning (bilaga 1), resultat av ventilationsdimensionering (bilaga 2), ritningar i plan och sektion (bifogas), situationsplan (bifogas), intyg om smittskyddssamråd inklusive tillhörande checklista, innehåll i underrättelse, rubricerad "Noteringar och anteckning" samt tjänsteanteckning per den 6 december Länsstyrelsens godkännande vid en förprövning, enligt djurskyddslagen (1988:534), avser endast stalls och andra förvaringsutrymmens samt hägns lämplighet från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Prövning och kontroll avseende byggnadsåtgärder och förvaringsutrymmen m.m. kan även krävas enligt annan lagstiftning (t.ex. miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900) och väglagen (1971:948)). Elinstallatör svarar för installation av jordfelsbrytare och erforderligt skydd mot spänningssättning av stallinredning. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: (växel) Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se 85

86 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND BESLUT Datum Sida 2(2) UPPLYSNINGAR, se bilaga. Enhetschef Maria Hammarström har fattat beslut i detta ärende. Förste lantbrukskonsulent Johan Sigvardsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen deltog också länsveterinär Susan Edlund. Bilaga: Upplysningar. Bifogas: ritningar i plan och sektion samt situationsplan. 86

87 Bilaga 6 Situationsplan Ungdjursstall minst 15 m ca 20 m Nytt dikostall Ungdjursstall HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET VÄRMLAND Ventilg 5d, Karlstad Tel: Johan Svantesson Sveriges smartaste dikostall Sofia Hedlund Situationsplan 1:1000 Förprövning A00 A DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 87