Framtidens dikostall. Arbetsbesparande och säker dikalvsproduktion. Rapport 2018:8

Transkript

1 Framtidens dikostall Arbetsbesparande och säker dikalvsproduktion Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 12 %. Investeringsutgiften är kr per dikoplats. Ett flexibelt lättskött dikostall som sätter kalven och kalvningen i centrum. Rapport 2018:8 1

2 2

3 Framtidens dikostall Arbetsbesparande och säker dikalvsproduktion Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Projektledare: Mats Fredriksson, Fredriksson Arkitektkontor Lantbrukare: Tommy Engborg, NV gårdsförvaltning Bygg och Produktion: Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån Ekonomi och Produktion: Pernilla Salevid, PS Nötekonomi Arkitekt: Felix Lotz, Fredriksson Arkitektkontor Konstruktör: Gustaf von Mecklenburg, Fredriksson Arkitektkontor Veterinär: Anna Ordell, Gård och Djurhälsan 3

4 Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. 4

5 Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet. Juryn har utsett en vinnare i varje produktionsgren. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på Konceptet har också blivit godkänt vid förprövning av Länsstyrelsen i Stockholms län. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än kr per dikoplats. Driftkalkylen ska ha utrymme för minst kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: miljö- och klimatsmart produktion god och säker arbetsmiljö god djurvälfärd 5

6 högt smittskydd landsbygdens byggnadskultur. Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi ser att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! 6

7 Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 7

8 1 Innehåll 1 Sammanfattning Summary Förutsättningar för konceptet Specifika förutsättningar finns i varje projekt Planeringsförutsättning på aktuell gård Produktionsmodell Beskrivning av stallkonceptet Bakgrund Ekonomi Material & konstruktion på byggnaden Inredning, utrustning & maskiner Planlösning & logistik Gödselvårdsanläggning Besökare Djurvälfärd & smittskydd Arbetsmiljö Konceptets flexibilitet Driftledning & uppföljning Driftledning Uppföljning av produktion Hantering av avvikelser Byggprocessen Byggprocessens delar Planering Förprojektering Färdigprojektering Upphandling Byggande Drift Upphandlingsunderlag Förfrågningsunderlag Ritningar Organisation och överenskommelser Rambeskrivningar Inbjudan att lämna anbud...44 Bilaga 1 Driftkalkyl...45 Driftkalkyl för 120 dikor med rekrytering...45 Noter

9 Bilaga 2 Investeringskalkyl...51 Kalkylresultat...52 Noter investeringsutgift...52 Bilaga 3 Ritningar...55 Bilaga 4 Förfrågningsunderlag...73 Förfrågningsunderlag för inredning och utrustning mm...73 Förfrågningsunderlag Byggentreprenad...76 Rambeskrivning...89 Bilaga 5 Underlag till förprövning...97 Förprövningsritningar...98 Ansökan Beslut Mer information om stallkonceptet Publikationer inom samma område

10 1 Sammanfattning Stallet är planerat för 120 dikor, 20 rekryteringskvigor och 5 avelstjurar i ekologisk produktion. Platsen är där stallet är tänkt att byggas Stallet finns i ett tätortsnära rekreationsområde med stora arealer av äldre betesmark som behöver skötas med betesdjur för att bevaras. Låg driftskostnad för arbete, strö och energi Vårt utgångsläge för konceptet har varit att planera ett mycket rationellt stall med låg driftskostnad för arbete, strö och energi. Så mycket gödsel som möjligt ska kunna hanteras som flytgödsel för att förbättra den ekologiska växtodlingen. Planlösningen bygger på inhysning i liggbås med flera grupper dikor kring ett foderbord mitt i byggnaden. Utgödsling sker med långsamgående automatiska skrapor som för gödseln till en kulvert och vidare till pumpbrunn. Utfodring sker med rälshängd storbalsfräs som hämtar foder automatiskt från ett lager där minst ett dygns foderbehov finns. Säker arbetsmiljö och hög kalvöverlevnad Vårt fokus har varit att ta fram en planlösning som möjliggör hög kalvöverlevnad, god djurvälfärd och en säker arbetsmiljö. Den största olycksrisken i djurhållning är i samband med att en köttrasko kalvar. Hanteringen vid kalvningen är därför central för vår planering. Fasta grindar och fixeringsmöjligheter gör att en person själv kan sortera ut en ko ur gruppen och låsa fast henne för behandling. Ströbäddsboxar finns för kor nära kalvning och som liggyta för kalvar. Boxarna är tillgängliga direkt från varje grupp med dikor. Byggnad med stor flexibilitet Byggnaden och planlösningen ska enkelt kunna gå att anpassa till andra förhållanden. Planlösningen är anpassad så att det går att placera in flera linjer med bärande stolpar för stommen. Konceptet är anpassat för Smittsäkrad besättning och ekologisk produktion. Byggnaden kan användas för annan köttproduktion eller mjölkproduktion om marknadsförutsättningarna ändras. Ritningarna kan också lätt anpassas till färre eller fler dikor. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl 12 % Total investeringsutgift (utan stöd) kr Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) kr Investeringsutgift per djurplats (efter stöd) kr Ekonomisk livslängd 15 år Antal djurplatser 120 dikor plus rekrytering och avelstjurar Total yta kvm 10

11 2 Summary The project is planned on a farm with organic grain production, without any animals. On the farm and in the surrounding area there are large amounts of former grazing land with high biodiversity that both the regional authorities and the farm owner has the ambition to start using again. The labour costs in the region are high due to its proximity to Stockholm. From the start, the concept has focused on creating a rational stable with low running costs for labour energy and bedding. This stable gives the highest possible calf survival, and at the same time gives good animal welfare and safe working conditions during the calving. This solution results in a maximum amount of liquid manure to benefit the farms organic grain production. The stable is also flexible to be suitable for other kinds of future animal production. The planed stable is dimensioned for 120 suckler cows, 20 heifers for recruitment and 5 breeding bulls. The calving period is planned to be between February and April. The weaning period is in September and the calves are then sold for further breeding at other farms. The suckler cows are moved into the stable in the beginning of November The livestock herd needs about 240 hectares grazing land and 75 hectares farmland for production of winter feed. The plan of the stable is of the cubical principle with four groups of suckler cows arranged around a central feed table (one place per cow) in the middle of the building. Boxes with bedding are located for calving and calves along the side walls. Fixed and movable gates makes it possible to sort out individual cows. Heifers for recruitment and breeding bulls are held in separate partitions in the building. The buildings structural plan has multiple lines for structural pillar placing, that enables the use of thinner pillars and beams. The pillars are used as fixing points for the stable equipment. The manure handling is automatic. Feeding is done with a rail hung round bale cutter that has an automatic loading table that holds feed for more than 24h. The stable concept complies with the Swedish KRAV certification for organic production as well as the Swedish program for Smittsäkrad besättning. Key figures Value Profit margin for the stable 12 % Total investment (without subsidies) SEK Investment per animal (without subsidies) SEK Investment per animal (with subsidies) SEK Economic resilience 15 years Number of animals in stable 120 suckler cows with recruitment and breeding bulls Total area sqmr 11

12 3 Förutsättningar för konceptet 3.1 Specifika förutsättningar finns i varje projekt Lönsamhet Lönsamheten i företag som producerar dikalvar påverkas till stor del av inkomster från kalvar och från miljöstöd. Den viktigaste intäkten från dikalvsproduktionen är en levande kalv. Detta gör att kalvningen är det centrala vid investeringar i denna produktion. Den bästa lönsamheten återfinns i företag där man har många avvanda och tunga kalvar och en stor areal av naturbetesmarker med miljöersättningar. Det kan till exempel vara betesmarker klassade med särskilda värden eller åkermark med höga kompensationsstöd om företaget finns i ett sådant område. Många producenter utnyttjar dessutom de ekologiska stöden för att ytterligare förbättra sin lönsamhet. Det går att få bra ekonomi på dikalvsproduktion utan miljöersättningar med låga eller helst inga byggnadskostnader. En sådan produktion måste också ha tillgång till ett extremt billigt grovfoder. I praktiken återfinns sådan produktion i Sverige i anslutning till stora gräsbärande marker som hålls öppna för militär verksamhet eller har andra värden. Med vinterutfodring som delvis baseras på restprodukter från livsmedelsindustrin, kan foderkostnaden hållas nere. Marken måste vara tramptålig för denna verksamhet, antingen grus på stenbotten eller frusen. Vanligare i Sverige är investeringar i dikalvsproduktion i skogs- och mellanbygd eller i områden med åkermark med bra kompensationsstöd. Dessa blir mest lönsamma om besättningsstorleken anpassas till den tillgängliga betesmarken. Detta leder i sin tur till att besättningarna inte kan bli större än att man har rimliga transportavstånd till betesmarker. Därmed blir dikalvsproduktionen ofta ett komplement till andra verksamheter eftersom arbetstiden inte blir heltid. I denna typ av företag blir intäkterna från dikornas betande en förutsättning för en lönsam byggnation. Detta innebär också att även om betet är helt gratis, dvs. att djurhållaren inte får EU-ersättning för den mark som betas, är det svårt att få ekonomi i dikalvproduktionen. Planerad arbetstid och lönsam investering Den framtida planerade användningstiden (avskrivningstiden) för ett lantbruksföretag som beslutat sig för att göra en investering för dikor varierar. De flesta vill göra mindre justeringar i äldre ekonomibyggnader så att man kan vara verksam en tid till och andra gör en helt ny byggnad för att satsa inför framtiden. Att investera i att spara framtida arbete blir mest lönsamt om man räknar med att använda investeringen under lång tid och har högt värde på sin arbetstid. I tabellen nedan visas nettonuvärdet (en bedömning om hur mycket som är möjligt att investera) av en timmes inbesparat arbete per diko och år som är värt 250 kr/timme och som kommer att sparas i 5, 10 respektive 15 år. Med 4 procent realränta, är en investering på kr/diko lönsam, för varje inbesparad arbetstimme, beroende på framtida användningstid. 12

13 Tabell 1. Möjlig investering vid en inbesparad arbetstimme värd 250 kr. Avskrivningstid 5 10 år. Realränta 4 procent. Lönsam investering för att spara en timmes arbete Avskrivningstid 5 år 10 år 15 år Nettonuvärde kr kr kr Den totala arbetstiden för skötsel av dikor varierar mellan 6 20 timmar per diko och år i olika kalkyler och rapporter. Detta innefattar då arbete under vinterperioden, kalvning samt skötsel och tillsyn under betesperioden. Då ingår inte arbetet med produktion av grovfoder för vinterutfodring. Skillnaderna åskådliggörs i diagrammet nedan. Rationaliseringsnivå 1 kan då representera arbete med dikor som är uppbundna eller delvis uppbundna i äldre ladugård med delvis manuell utfodring samt enklare typ av utgödsling. Dessa besättningar har sällan fler än dikor. Rationaliseringsnivå 5 innebär att alla rutinarbeten med utgödsling och utfodring är mekaniserade. Dessa besättningar har ofta 100-talet dikor och/eller kombinerar dikalvsproduktionen med en större ungnötsuppfödning. Kalvningsboxarnas placering har stor betydelse för arbetstiden, vid långa förflyttningar av kor med kalv behövs flera personer. Även vinterperiodens längd påverkar arbetstiden per diko. Diagram 1 Schematisk skiss av arbetad tid per diko och olika rationaliseringsnivåer. Tiden påverkas av bland annat besättningsstorlek, planlösning i byggnad, mekaniseringsnivå och vinterperiodens längd. Rationaliseringsnivå 1 kan finnas i besättningar med uppbundna dikor i äldre ladugårdar där stor del av utfodring och utgödsling sker manuellt. Rationaliseringsnivå 5 kan finnas där alla rutinarbeten är mekaniserade och hantering av kor till och från kalvningsboxar går lätt. Om en investering förväntas minska arbetstiden med 5 timmar per diko och år och den inbesparade tiden värderas till 250 kr/timme tillåter detta med ovanstående resonemang en investering på cirka 2800 kr *5 timmar = kr/diko. 13

14 3.2 Planeringsförutsättning på aktuell gård Dikalvsproduktion en ny verksamhetsgren på Valsjö Valsjö ligger utanför Nynäshamn i kompensationsstödområde 8 och 12. På företaget har tidigare funnits mjölk- och senare köttproduktion som avvecklats och företaget har drivits kreaturslöst sedan 1980-talet. Idag omfattar jordbruksverksamheten cirka 420 hektar där vall och naturbetesmark utgör en mindre del. Gården drivs ekologiskt och har KRAV-certifierad växtodling sedan många år. Dessutom bedrivs fastighetsskötsel och olika entreprenaduppdrag inom gröna sektorn. Med egna djur på gården sluts kretsloppet och man räknar med att egen stallgödsel och mer grovfoderproduktion ska ge en bättre växtföljd och högre avkastning i den ekologiska spannmålsodlingen. Gödsel som är lätt att sprida i alla grödor är ett önskemål, dessutom vill man kunna mäta gödselvärdet. Därför har stallet planerats för att så mycket gödsel som möjligt ska hanteras som flytgödsel. Arbetsbelastningen på gården är idag högre under sen vår, sommar och höst. Egna dikor med kalvning under februari - mars passar bra in för jämnare arbetsbelastning över året. En person anställs med ansvar för djurskötseln. All verksamhet på gården samt driftledningen sker med anställd personal. Det är viktigt att stallet har hög mekaniseringsgrad och är rationellt. Det är också viktigt med hög säkerhet för personal. Under kalvningssäsong och helger kommer all gårdens personal behöva hjälpas åt med arbetspass och tillsyn, deras djurvana är liten och djuren är ovana vid dem. Med detta som bakgrund kan företagets krav på projektet sammanfattas: Projektet ska göra det möjligt att utveckla såväl betesmarker som växtodling på företaget. Ekologisk växtodling ska kompletteras med ekologisk djurhållning. En av företagets anställda ska vara huvudansvarig för dikalvsproduktionen, övrig tid kommer personen att arbeta med övrig verksamhet. Övriga anställda ska kunna byta av på kvällar och helger när det finns behov. Arbetsmiljö och säkerhet samt djurvälfärd är centrala vid planeringen. Arbetstid per diko ska hållas nere genom att använda modern teknik. Avskrivningstiden för investeringen ska vara 15 år. Byggnaden ska vara flexibel för utbyggnad eller komplettering med ungnötsuppfödning. Produktion av dikalv på Valsjö kalender För att kunna utnyttja dikon som betesdjur och samtidigt avvänja en användbar kalv bör kon kalva i februari mars. Då är kalvarna cirka 6 7 månader i september och har då goda förutsättningar för en fortsatt bra tillväxt på stall. Detta gäller oavsett om man tänker föda upp kalvarna till slakt själv eller om man säljer dem till en slutuppfödare efter avvänjningen. Med denna tidsplanering kommer tjurkalvarna bli slaktmogna som ungtjurar vid cirka månaders ålder (april maj) påföljande vår, medan köttraskvigor betar ännu en sommar och slaktas först till hösten. 14

15 Betessläpp sker i månadsskiftet april maj när markerna torkat upp och betestillväxten startat. Samtidigt släpps betäckningstjurarna till kogrupperna vilket gör att grupperna inte kan vara större än att en avelstjur klarar av att betäcka hela gruppen inom 2,5-3 månader. Under sommaren betar korna på naturbetesmarkerna och mot slutet av sommaren kan dikon med kalv efterbeta på slåttervallarnas återväxt. Detta för att hålla uppe mjölkproduktionen och tillväxten på kalven när näringsinnehållet i gräset minskar. Mindre åkerarealer eller svårbrukade flikar och hörn passar också som betesmark om de går att stängsla in på ett enkelt sätt. Avvänjning av kalvar sker i september för vidareförmedling till slaktungnötsuppfödare. När kalven har avvants kan dikon gå ute och beta även efter att betestillväxten avtagit. De kan då med fördel beta naturbetesmarker som inte betats tillräckligt hårt under sommaren eller som har en sådan beteskvalité att kalvarna inte kan tillgodogöra sig det. Installningen av dikorna sker i början av november. 3.3 Produktionsmodell Val av stall på Valsjö Stallet på Valsjö är planerat för 120 dikor med planerad kalvningssäsong februari mars. Valet av besättningsstorlek är kopplat till tillgängliga betesmarker i närområdet. Stallets planlösning möjliggör att den största delen av gödseln kan tas tillvara för att användas på ett effektivt sätt i växtodlingsdelen av företaget. Stallet är rationellt och högmekaniserat. Arbetsbelastningen i dikalvsproduktion varierar under året och är hög under kalvningsperioden. Verksamheten i övrigt på gården har lågsäsong under vintern. Arbetstiden för skötsel av dikor under vinterperioden samt skötsel av betesmarker och tillsyn av djur på betesmarker beräknas bli cirka 7,5 timmar per diko och år eller cirka 900 timmar per år. Till detta kommer skötsel av rekryteringskvigor med cirka 100 timmar. Arbetstiden inkluderar 0,5 timme per diko för driftledning. Uppfödningstiden för rekryteringskvigan är 12 månader. Det är tiden från den avvänjs vid ca 6 månaders ålder tills den som en dräktig kviga vid ett och ett halvt års ålder går in i produktionen och ersätter en diko. En besättning med 120 ekologiska dikor som producerar kalvar som föds på våren och säljs samma höst behöver, förutom sitt stall, cirka 240 ha naturbetesmark (beror på gräsavkastningen) samt cirka 75 ha vall för produktion av vinterfoder till kor, rekryteringskvigor och avelstjurar. Rekryteringsprocenten, hur stor andel av dikorna som byts ut varje år, är 17 procent. Ekologisk produktion På gården bedrivs ekologisk växtodling och man planerar att även djurhållningen ska vara ekologisk. I ekologisk produktion är det viktigt att djuren har möjlighet att vistas ute en stor del av året. I reglerna delar man in året i betesperiod, utevistelseperiod och stallperiod. Utevistelseperioden ska sammanlagt vara minst två månader utöver betesperioden på två till fyra månader. Stallperioden är när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till rastfålla. För nötkreatur i lösdrift krävs inte rastfålla under stallperioden. Dikorna är normalt ute på bete 6 månader per år, så reglerna uppfylls för dem utan 15

16 särskild rastfålla. Utevistelseperioden sker på betet. För ungdjuren och ibland avelstjuren måste oftast utevistelse i rastfålla planeras ihop med planlösningen för stallet. För att hålla en jämn och hög tillväxt på kalvarna ska de inte gå ute för sent på hösten. Det kan vara svårt att låta dem gå ut i rastfålla i samband med avvänjningen då de är ganska rymningsbenägna och vilsna. Här planeras istället för att kalvarna får tillgång till rastfålla intill kalvgömman under april månad för att ha de 5 månader utevistelse i samband med bete som krävs. 16

17 4 Beskrivning av stallkonceptet 4.1 Bakgrund Stallet är utformat med hänsyn till ett lantbruksföretag i norra Södermanland i Stockholms län med goda tillgångar på naturbetesmarker. Företaget bedriver ekologisk växtodling men utan tillgång till egen gödsel. Driftledning och allt arbete på gården utförs av anställd personal. Stallet som utvecklats är ett rationellt stall med litet arbetsbehov för rutinarbeten. Stallet har lågdriftskostnad för strö och för energi. Stallet är utformat för att göra det möjligt med hög kalvöverlevnad, god djurvälfärd och en säker arbetsmiljö. Investeringsutgiften är hög men blir lönsam då arbetstiden är låg. Dessutom gör ersättningarna för kornas betande det möjligt att investera i en rationell byggnad. Det farligaste momentet i denna typ av djurhållning är kor som försvarar den nyfödda kalven. Flera svåra tillbud har skett i situationer som är kopplade till nykalvade dikor. Det är viktigt att bygga för en stor säkerhet för personalen som minimerar olyckor kopplat till hanteringen vid kalvning. Inhysning i liggbås har valts för att hantera så mycket gödsel som möjligt som flytgödsel och få en låg kostnad för strömedel. Ströbäddsboxar finns för kor nära kalvning och som liggyta för kalvar. Genom att erbjuda gott om ströade boxar i anslutning till kalvning minimeras risken för att en kalv föds i skrapgången och att personalen utsätts för onödiga risker. Anpassbarheten till andra förutsättningar har eftersträvats när planlösningen har tagits fram. Det ska vara möjligt att välja olika stomlösningar, bygga för fler eller färre djur och ta bort funktioner eller ändra storleken på dessa. Det är också möjligt att byta inhysningsform men välja samma mått på byggnaden. 4.2 Ekonomi Investering och täckningsbidrag I kalkylen nedan framgår investeringsutgift och täckningsbidrag för det planerade stallet. I investeringen ingår även del i traktor som används för foderlastning på matarbord samt en djurtransport för att flytta djur till och från betesmarker som ligger en bit från brukningscentrum. Den totala utgiften för hela byggnaden med markkostnader, tillfartsvägar och utvändig gödsellagring är 8,8 miljoner före avdrag för investeringsstöd. Täckningsbidraget för stallet är kronor eller utryckt per ko 2195 kronor efter att alla särkostnader är betalda. Vinstmarginalen är 12 procent. 17

18 Tabell 2. Investering och täckningsbidrag för den planerade produktionen. Nyckeltal Investeringsutgift totalt Investeringsutgift per diko* kr kr Arbetstid per diko och år**, timmar 7,5 Arbetskostnad per timme TB 1 TB 2 TB kr kr kr kr Vinstmarginal % 12,1% *före investeringsstöd **innefattar arbete med skötsel av djur, vinter och sommar samt tillsyn av staket Känslighet I nedanstående diagram åskådliggörs hur vinstmarginalen ändras om kalvintäkter respektive betesintäkter ökar eller minskar. Om kalvpriset minskar med 2 kr/kg så kommer vinstmarginalen för det projekterade stallet att minska till 10,1 procent. Om betesintäkterna minskar med 10 procent kommer vinstmarginalen att minska till 8,7 procent. Vinstmarginalens känslighet vid ändrade livkalvspriser. Diagram 2. Vinstmarginalens känslighet vid ändrade livkalvspriser. Vinstmarginalen sjunker respektive ökar med 2 procentenheter om priset ökar eller minskar med 2 kr/kg levande vikt. Vinstmarginalens känslighet vid ändrade betesintäkter. 18

19 Diagram 3. Vinstmarginalens känslighet vid ändrade betesintäkter. Vinstmarginalen sjunker respektive ökar med drygt 3 procentenheter om betesintäkterna ökar eller minskar med 10 procent. Energikartläggning av stallet Energi från el används för belysning, all utgödsling och pumpning av gödsel till gödselbrunn och all utfodring inne i stallet. Uppvärmning är en stor del av elförbrukningen. Här ingår varmvattenberedare, frostskydd av vattenkoppar och uppvärmning av personalutrymmen. Energi från diesel används till traktorn för utgödsling av ströbäddarna och inkörning av foderbalar och ströbalar in i byggnaden ifrån lager. Övrigt är bland annat kylskåp och tvättmaskin i personalrum. Gränsen för kartläggningen är produktionen i byggnaden med omgivande gårdsplan och gödsellager. T ex diesel som används vid transport mellan beten och vid transport för tillsyn av djuren ingår inte. Energianvändning för byggnad och inlastning foder Tabell 3. Förbrukning av el och diesel för dikostallet. Nyckeltal gäller kwh/diko och år inklusive rekryteringskvigor och avelstjurar. El Dieselolja kwh m3 1 Utfodring ,162 2 Ventilation 3 Utgödsling 750 0,096 4 Belysning Uppvärmning Övrigt 250 Summa enheter/år ,306 Summa Summa kwh/år Nyckeltal kwh/år

20 Lönsamhetsjämförelse Investeringsutgiften i vårt projekt är hög men investeringen är lönsam med de förutsättningar som gäller på detta företag. Varje företag har sina svaga och starka sidor och valet av byggnad måste anpassas för att vara lönsam. I nedanstående tabell redovisas lönsamheten för en enkel byggnad men med högre nivå på arbetstid per diko. Vinstmarginalen är sämre i den kalkylen. Skillnaderna i investeringsutgift består av: Mindre byggyta, cirka 1500 m2 jämfört med valt koncept på 2000 m2. Den mindre ytan är följd av att alla serviceutrymmen, isolerat personalrum, permanenta kalvningsboxar, sjukboxar, boxar för avelstjurar och rekryteringskvigor är borttagna. Kalvningsboxar byggs upp på bädden av lösa grindar. Stallet placeras på underlag som tillåter en enkel avschaktning, inga fyllmassor eller dräneringsmaterial behövs. Grusbädd under djupströbädd istället för betong. Gödseln hanteras som djupströbädd i stukor och skrapgångsgödsel lagras på platta med stödmur. Utgödsling sker dagligen med traktor i skrapgången och djupströbädden gödslas ut en gång per år med traktor. Elinstallationen består enbart av enklare belysning och potentialjordning. Inredning mot foderbord utgörs av nackbom och det finns inga fixeringsmöjligheter för några djur. Utfodring görs genom att ställa ut ensilagebalar med traktor. Kostnad för traktor, montering av inredning, ränta under byggtid och byggledning ingår inte. Den enklare byggnaden beräknas kosta 3,6 miljoner med en arbetstid per diko på 20 timmar per år. Tabell 4. Investering och täckningsbidrag vid enklare byggnad Nyckeltal Investeringsutgift totalt kr Investeringsutgift per diko* kr Arbetstid per diko och år**, timmar 20 Arbetskostnad per timme 280 kr TB kr TB kr TB kr Vinstmarginal % 7,6 % *före investeringsstöd **innefattar arbete med skötsel av djur, vinter och sommar samt tillsyn av staket I ett företag med en planering som ger sämre betesintäkter än vad som här beräknats, kan ett enklare hus vara enda möjligheten att få lönsamhet. I stallet med lägsta möjliga investeringsutgift som beskrivs här ovanför blir nyckeltalet 206 kwh per ko. Det är exklusive rekryteringskvigor och avelstjurar. Åtgången av energi i form av diesel bedöms till kwh per år och el till 1500 kwh per år. 20

21 4.3 Material & konstruktion på byggnaden Konstruktion Byggnaden grundläggs med plattgrundläggning, vilket innebär att under varje pelare förstärks betongplattan med plattor för att sprida ut lasten från pelarna. Golvet i dikostallet är av platsgjuten armerad betong i olika nivåer. Målet för val av konstruktionsmetod är att hitta en billig, flexibel stomme som tar fasta på att stallet är en ouppvärmd byggnad. Valet har fallit på en limträstomme med balkar i stallets längdriktning med tak av självbärande stålplåt. Inget sekundärt bärverk behövs. Detta ger en stomme som är enkel att montera med få ingående delar. Vi bedömer att detta ger snabb monteringstid och få arbetstimmar för stomresningen. Konstruktionen med balkarna som löper i längdriktningen ger spännande möjligheter att skapa annorlunda volymer på byggnaden. Genom att kapa limträpelarna i olika längder kan balkarna ges en lutning som i sin tur skapar en annorlunda volym. Limträ väljs för att det ger goda möjligheter till infästning av inredning, för att det är ett miljömässigt bra val samt att det bidrar till en trivsam arbetsmiljö. Fasaden domineras av att limträstommen är synlig utvändigt. Bild 1. Illustration av fasaden med synligt bärverk. I kombinationen med den bärande högprofilsplåten innebär det att man inte behöver takåsar i samma omfattning som i en byggnad med takåsarna tvärs byggnadens längdriktning. Man får även stråk längs byggnaden att montera installationer mot. Stommen stabiliseras genom vindkryss och vindstag. Dessa kan placeras utan att störa stallets funktion och planlösning. Taket utförs av en självbärande högprofilsplåt med kondensskydd på undersidan. Plåtarna kommer bara att skruvas till takbalkarna som ligger i fyra linjer. En traditionell takkonstruktion ger att man behöver skruva plåten till 15 åsar. Takplåten har också en stomstabiliserande funktion genom att den dimensioneras som en styv skiva. Nocken utförs som luftad nock med en smal öppning. Väggarna är klädda med perforerad plåt i linje med insidan av pelarna vid yttervägg. Det ger mer liv i fasaden och skyddar plåten mot påkörningsskador utifrån. 21

22 Insidan är klädd med björkplywood med plastfilm. Fenolplasten är för att göra skivan tålig mot tvätt och nötning och är avsedd för djurstallar. Portarna utförs som ridåportar, rullportar och skjutportar i vindväv. Rullportar och ridåportar har valts här för att de tar ingen plats i öppet läge. Vindväv har valts för att det tillsammans med den perforerade plåten släpper in mycket ljus och luft. De anslutande byggnaderna i form av personal-, kvig-, tjur- och foderavdelningen kan läggas till, tas bort eller ändras utan att stommen för stallet påverkas i någon större utsträckning. Personal- och besökslokalerna är grundlagda med konventionell platta på mark samt stomme av isolerad regelkonstruktion. Bild 2. Illustration av byggnadskonstruktionen under tak. Bild 3. Olika pelarlängd medger enkelt att takformen kan varieras. 22

23 Bild 4. Illustration av hur byggnaden kan se ut om man använder olika pelarlängder i de olika pelarlinjerna. Material Materialen som används tillverkas i Sverige. Limträ är ett förnyelsebart material som är enkelt att bearbeta. Stommen går att montera ned och återanvända eller energiåtervinnas. Det trä som används till inredningen och väggbeklädnad är också förnyelsebart och kan återanvändas som energi. Stålplåten går att återvinna helt och är lättare att återvinna när den omålad. I ny stålplåt ingår upp till en tredjedel återvunnet stål. Den går även att återanvända då den bara är skruvad i takbalkarna. Vindväven som används till portar går att demontera och återanvända. 23

24 4.4 Inredning, utrustning & maskiner Inredning för djur I stallet finns inredning för att avskilja liggbås och grindar mellan grupper av djur. I varje övergång finns en eller två grindar så att djuren lätt kan stängas i ena eller andra skrapgången eller i själva övergången. Inredning till kalvningsboxar innehåller självlåsande front och svängbar grind för att enkelt kunna fixera en ko. Efter avslutad kalvning används de flesta kalvningsboxar som kalvgömma. Det finns öppningsbara ingångar för kalvarna på flera ställen. Inredningen för djuren utförs i varmgalvaniserat stål. Täta boxmellanväggar består av en ram av varmgalvaniserat stål och björkplywood med fenolfilm som ytskikt. Ändbåsen består av obehandlat trä som sitter fast i en stålprofil. Utanför djurutrymmena finns en extra grind monterad i en gång. Tillsammans med två korta grindar blir det en permanent behandlingsbur. Där kan ett djur låsas fast för att behandlas eller dräktighetsundersökas. Bild 5. Permanent hanteringsplats i drivgången ordnas med två korta grindar. Inredningen mot foderbordet är en enkel nackbom med hög kant mot foderbordet. Man kan välja självlåsande grindar mot foderbordet istället för att ha möjlighet att låsa fast alla djur samtidigt. Nackbom har valts här för att det är en mycket billig lösning och vi har andra bra sätt att låsa fast djur där de kan hanteras säkrare. Mekanisk utgödsling Utgödslingen består av långsamtgående skrapor i öppna skrapgångar. Utgödslingen för alla fyra gödselgångarna drivs med två elmotorer och kätting. Lösningen har valts för att det är driftsäkert även vid minusgrader och använder lite energi. I kulverten förflyttar hydrauldrivna skrapor gödseln till pumpbrunnen utanför stallet. Utgödslingen kan starta och stanna automatisk men körs manuellt under kalvningsperioden. 24

25 Skraporna i skrapgångarna närmast foderbordet drivs av samma motor och åker på två bärjärn över kulverten. Samma skrapbana skrapar gödseln på båda sidor om kulverten men byter riktning över kulverten. Alternativ till att byta riktning är att slaglängden är lika lång som den korta rännan på ena sidan kulverten. Då får flera skrapor samarbeta för att få fram gödseln till kulverten i den långa rännan. De två bakre rännorna drivs av samma utgödslingsmotor och kedjan som sammanbinder de två skrapbanorna löper på ett bärjärn i kulverten. Alternativ till vår lösning är att ha en utgödsling i varje ränna. Ströbäddar i kalvningsboxar gödslas ut efter behov med lastartraktor. Djupströbädd till kvigor gödslas ut en gång per år med lastartraktor. Utgödsling med traktor har minimerats då det kräver mycket energi och arbetstid. Utfodringssystem Utfodring sker med rälshängd, eldriven rundbalsfräs. Utfodringsvagnen fördelar ut en rundbal med ensilage utmed foderbordet på ca 5 minuter. Den lastar sig själv via ett närlagermagasin som rymmer minst ett dygns behov tillsammans med utfodringsvagnen. Under tiden som en bal utfodras matas nästa bal fram till lastningsläge. När vagnen dockar intill magasinet matas balen in i vagnen. Magasinet fylls på med lastartraktor utifrån. Systemet har valts för att minimera arbetstid, energianvändning och foderspill. Det kan automatiseras helt och det har vi valt här. Rälshängd eldriven fodervagn är en energieffektiv utfodringslösning. Ett alternativ som innebär liten investeringsutgift är rälshängt rundbalspjut. Det kräver dock mer handkraft och mer tid för utfodring. Vatten till djuren Frostskyddade vattenkoppar finns i varje djurgrupp, minst 1 dricksplats per 25 djur, samt i varje kalvningsbox. Även kalvar i kalvgömma har tillgång till vatten. Vattnet frostskyddas genom att det cirkulerar i vattenledningen i stallet. När lufttemperaturen håller några minusgrader värms vattnet med el under cirkulationen. Vattenledningen ligger under golvet i stallet och går upp till varje vattenkopp och sedan ner under golvet igen och vidare till nästa vattenkopp. Övrigt Vattenutkast för möjlighet att spola av stövlar finns på tre ställen i stallet. I förråd i personalutrymme finns kylskåp, skrivbänk och tvättbänk. Vid sjukboxen finns ett skåp med plasthandskar och material för sjukvård. 4.5 Planlösning & logistik Planlösning Stallets ena gavel är ren sida med ingång för besökare och ingång för personal. Personal och besöksingång ligger i egen huskropp. Dikorna inhyses i 4 grupper med 30 dikor i varje grupp. Planlösningen är med två rader liggbås mot varandra. Det ger en ätplats per diko. Kalvningsutrymme och kalvgömma finns i direkt anslutning till bakre skrapgången. Det ger minsta möjliga förflyttning av kor i samband med kalvning. Det är viktigt att det är gott om kalvningsboxar för att ha möjlighet att plocka in de kor som är kalvningsfärdiga i en box. Är det ont om boxar måste korna övervakas hela tiden under kalvningsperioden. Annars riskerar man att en kalv föds i skrap- 25

26 gången och därmed riskeras att den blir nedkyld och utsatt för gödselbakterier. Kalvarna hittar snabbt kalvgömman när de är födda i närheten. Att placera kalgömma och kalvningsbox intill varandra fungerar mycket bra och ger möjlighet att utnyttja utrymmet för både kalvning och kalvgömma. Det går att lasta ut kor och kalvar direkt från kalvnings- och kalvgömmeutrymmet. Foderbordet är placerat mitt i byggnaden med möjlighet till flera utfodringssystem. Ett smalt foderbord gör att djuren når att äta rent och arbetet med att fösa intill foder minimeras. Inlastning av foder och strö sker från motsatta gavel mot personal/besökare. Intransport av foder och strö till kalvningsboxarna görs via portar i långsidorna framför kalvningsboxar. Det finns också portar med lite förvaringsutrymme innanför vid gavlarna intill boxarna. Närlager av foder och strö kan även vara på gången framför kalvningsboxarna. Bild 6. Stallets planlösning med 4 grupper dikor. Boxar för avelstjurar och kvigor i finns till höger. Avelstjurar hålls i liggbås i egen avdelning med möjlighet till utevistelse. Tjurar ges möjlighet att gå ut en stund under dagen för att röra sig mera på mjukare underlag. Det bidrar till ökad hållbarhet på avelstjuren. Tjurarna släpps ut en box i taget så man inte blandar tjurar som inte är vana att gå tillsammans. Tjurarna kan också släppas ut om man behöver underhålla eller göra rent något i boxen. Vi har valt liggbås för att det är svårt att få en djupströbädd att hålla för tunga djur. Ströbäddsboxar för tjurarna kräver mycket yta och mycket strö samt utgödsling under säsongen och har inte varit aktuellt i vårt fall. Rekryteringskvigorna hålls även de i en egen avdelning. Där har vi valt djupströbädd som fungerar väl för lättare djur. Utrymmet för kvigor kan också förses med liggbås. Djupströbädd valdes för att vi ser den i framtiden som en resursbox för dikor. Om produktionen utvecklas mot egen uppfödning av alla ungdjur byggs ett liggbåsstall för alla ungdjur. Djupströbäddsboxen kommer då att användas till dikor som behöver gå i mindre grupp en längre tid med t ex tvillingkalvar. Det ger möjlighet att utöka besättningen med upp till 10 dikor i samband med att kvigorna flyttar till ett ungdjursstall. 26

27 Logistik Personal kan röra sig utmed båda långsidor och utmed gavlarna. De kan, utan att gå in bland djuren, ha god överblick över kalvningar och djuren i stallet. Personal och veterinär kan komma direkt in till en ko i kalvningsbox utan att gå igenom några grupper av djur. Bild 7. De gröna markeringarna visar var personalen kan röra sig utanför djurens utrymme. Grovfoder lastas mekaniskt från mellanlager, i detta fall rundbalsmagasin, till rälshängd rundbalsfräs och fördelas på foderbordet. Systemet har valts för att utfodringen kan mekaniseras helt och grovfoder utfodras i olika mängd på olika sträckor av foderbordet. Åtgången av rundbalsensilage beräknas till kg torrsubstans foder per dygn. Bild 8. Stora pilen visar var foder lastas in. De mindre pilarna markerar var foder till kalvningsboxar kan köras in. 27

28 Strö till liggbåsens liggytor är planerade att hanteras som spånbalar på pall. Spånbalarna lastas in i resningsutrymmet framför dikorna ungefär en gång per vecka. Varje dag går personalen igenom båsen, gör rent och skrapar fram torrt spån efter behov. Beräknad åtgång är 9,6 ton till dikorna och avelstjurarna. Långhalm till kalvningsboxarna lastas in via gavelportarna intill kalvningsboxarna eller in i gången framför kalvningsboxarna. Långhalm kan också lastas direkt in i boxen om det inte är något djur där. När ytan utnyttjas som enbart kalvgömma ställs balar in direkt i bädden. Nytt strömedel strös ovanpå bädden varje dag efter behov. Detta görs samtidigt som man ser till de djur som är i kalvningsboxarna Beräknad åtgång av halm till kalvningsboxar och kalvgömma är 12 ton per säsong. Varannan dag lastas långhalm direkt in på djupströbäddsytan hos kvigorna och fördelas ut. Kvigorna är under tiden stängda i skrapgången. Beräknad åtgång 10 ton eller cirka tre balar per vecka. 4.6 Gödselvårdsanläggning Gödselhantering Utgödslingen sker med långsamtgående skrapor i öppna skrapgångar till kulvert placerad mellan avdelningen för dikor och kvigor/avelstjurar. Skrapgångar lutas lite mot mitten av gången för att undvika att gödselvatten blir stående mot båspallskanten. Täckningen över kulverten görs 20 cm bredare än kulvertens bredd åt varje håll det kommer gödsel ifrån. Öppningen för gödsel under täckningen är 20 cm eller det minimimått leverantören av utgödsling anger. Grinden monteras ca 25 cm ifrån kulverten. Utgödslingen drivs med elmotorer och vajer alternativt kätting. Gödseln förflyttas i kulvert med hydrauldrivna skrapor och vidare ut till pumpbrunn och pumpas därifrån till flytgödselbehållare. Vi har valt gödselpump och pumpledning för att gödselbrunnen inte kan schaktas ner så djupt. Om man har möjlighet att placera gödselbrunnen så att krönet på brunnen ligger under bottennivån på kulverten i stallet kan brunnen fyllas genom att gödseln flyter själv till brunnen. Producerade mängder gödsel Gödselproduktionen för stallperioden beräknas till cirka 930 m 3 flytgödsel. Till det kommer regnvatten och spolvatten. Flytgödselbrunnen är planerad till 1200 m 3. Djupströbädden hos rekryteringskvigorna får köras direkt ut på fältet och läggas i stuka en gång per år. Ströbädden från kalvningsboxar och kalvgömmor kan gödslas ut under stallperioden och skall lagras på en platta med dränering till gödselbrunn. Bedömd mängd ströbädd från kalvgömmor är 20 m 3 och från kalvningsboxar 40 m 3. För ströbäddsgödseln planeras en fastgödselplatta på 100 m 2. 28

29 Bild 9. Här visas placering av utgödslingar, 1 3 de långsamtgående skraporna, 4 valt läge för gödselkulvert, 5-6 alternativa lägen för gödselkulvert. 4.7 Besökare Besöksgrupper tas emot i ett särskilt rum i en egen byggnad med fönster mot djurstallet. Stallet kan också studeras utifrån via öppna portar i stallets långsidor. Bilden nedan visar utsikt från besöksrum. Besökare av typen servicetekniker för utrustning och veterinär, produktionsrådgivare med flera, har egen ingång där de byter om till gårdens skyddskläder och stövlar. Bild 10. Utsikt från besöksrum. 29

30 4.8 Djurvälfärd & smittskydd Djurvälfärd Alla djur har varsin ätplats. Det gör att fodergivan kan begränsas så dikorna inte överutfodras. Varsin ätplats innebär också att alla djur har chans att komma fram till foderbordet vid utfodring och personalen kan då upptäcka djur som inte följer mönstret. Ofta finns då en hälsostörning som till exempel problem med klövar eller begynnande sjukdom och behandling kan sättas in i god tid. Djuren har gott om yta och det är nära och lätt att flytta in djur i enskilda boxar. Boxar med möjlighet att fixera djuren för säker behandling finns direkt i anslutning till skrapgången i varje kogrupp. Golvet är mönstrat med speciellt hexagonmönster för att ge bra grepp utan att slita på klövarna. Djuren är uppdelade i mindre grupper i stallet för att underlätta överblick över enskilda djur. Det finns gott om ströade liggytor i enskilda boxar för djur som behöver ha särskild uppsikt och/eller hållas för sig själv. En övergång i varje ände av liggbåsraden gör att djuren kan cirkulera och vika undan för ett djur som är högre i rang. Liggbås ger djuret en avskärmad liggyta och hon blir inte lika lätt ivägkörd av ett djur som är högre i rang. Avelstjurarna har tillgång till större yta att röra sig på genom rastfålla utanför deras box. Det ger friskare och hållbarare tjurar. Äldre tjurar får annars lätt problem med benen. De släpps ut boxvis en stund under dagen. Bild 11. Avelstjurarna har möjlighet att gå ut i en rastfålla under dagen. Smittskydd Det finns en avskild sjukbox med höga täta väggar i egen del av stallet. Den avskilda sjukboxen används för djur som har en smittsam sjukdom för att begränsa smittspridning i gruppen. För skadade djur eller för djur med sjukdomar som inte är smittsamma används kalvningsboxarna. 30

31 Besökare går in via särskild besöksingång, tvättar händer och byter till gårdens stövlar och skyddskläder. När besökare har gårdsegna kläderna på sig kan de gå samma väg som personal vidare in i stallet. Även gårdens egen personal har kläder och stövlar som bara används i denna byggnad. Stöveltvätt finns mellan personalutrymme och stall samt spolslang där gång över kulvert korsar foderbord. Bild 12. Grön linje markerar besökares väg in i stallet. Innan handtvätt har besökare tagit av egna ytterplagg och efter handtvätt tar de på kläder för besökare som finns i skåpet. Röd linje markerar personalens väg in i stallet. Inkommande transport till byggnaden samt besök hos djuren är avskilt från inomgårdstransporter av foder. Gödseltransport till fält har en egen väg. Kadaver hämtas vid uppsamlingsplats skilt från byggnaden i anslutning till infarten. Den bil som hämtar kadaver ska inte köra in alls på gårdsplaner runt byggnaden. Djurtransportören ska inte gå in i stallet alls utan djuren lastas från en utlastningsbox precis utanför stallet. Behöver transportören gå in i stallet ska hon eller han byta till gårdens egna kläder först. 31

32 Bild 13. Utlastning av djur sker från box utanför stallet för att begränsa risk för smitta via djurtransport och djurtransportör. 32

33 4.9 Arbetsmiljö Personalutrymmen All personal på gården har gemensamt fikarum och omklädningsrum med dusch intill gårdens kontorsutrymmen. I djurstallet finns särskilt omklädningsrum för ladugårdspersonalen. Här tvättas overaller som enbart används i djurstallet. Personalsäkerhet I dikobesättningar är det dikon och i samband med kalvning som utgör den allra största risken och där dödsolyckor inträffat. Stallet är planerat för att grindar och fixeringsmöjligheter ska finnas fast monterat som hjälpmedel för de situationer som kan uppstå vid hanteringen. Djurskötaren ska kunna flytta eller märka en kalv och ha kon fixerad eller bakom en fast grind. Det finns fasta behandlingsplatser i alla ströbäddsboxar där dikon kan fixeras för att undersökas utan risk. Fasta grindar och fixeringsmöjligheter gör att en person själv kan sortera ut en ko ur gruppen och, vid behov, låsa fast henne för behandling. Dikorna kan stängas i bakre eller främre skrapgång vid ströning eller utsortering av djur. Om en ko kalvar i skrapgången är det lätt att stänga bort de andra korna och hålla kon bakom grinden medan kalven flyttas in i kalvningsboxen. Bild 14. De övriga korna kan stängas i främre skrapgången medan personal arbetar med den ko som ska in i kalvningsboxen. De kan också stängas på andra sidan grinden, som fixerats mot båsavskiljare, i samma skrapgång 33

34 Det finns reträttvägar för personal från alla utrymmen med djur. En reträttväg kan vara grindar som enkelt går att klättra upp på, som exempel de grindar med liggande rör som vi valt. Liggbåsavskiljarna fungerar också som ett skydd för springande djur i gången genom att gå upp mellan inredningen. En reträttväg kan vara korta grindar som är lätt att öppna eller smala öppningar mellan inredningsgrindar. I stall med dikor och kalvar kan inte så kallade persongenomgångar vara fria smala öppningar eftersom kalven då tar sig ut där. Veterinär, husdjurstekniker och klövvårdare kan gå till djuret de ska behandla utan att behöva gå bland övriga djur. Det är enkelt att fixera en ko om personalen behöver hjälpa till vid kalvning eller om kon ska behandlas på något sett. Bild 15. Bilden visar hur kon har förberetts för undersökning eller behandling. Kvigorna kan stängas i skrapgången så att ströning av boxen kan ske utan att djuren är där. Tjurarna flyttas ut till rastfållan om något behöver göras i deras box. I drivgången över kulverten finns korta grindar så att ett djur kan fixeras. Grinden fungerar också som hinder för att en djurgrupp som flyttas i gången börjar backa. 34

35 Bild 16. Med extra grindar som hänger över ströbäddsytan kan kvigorna stängas i skrapgången när nytt strö läggs på ströbädden. Bild 17. Boxarna längst långsidorna kan enkelt strös med traktor från utsidan. Observera att traktor inte ska köra upp på foderbordet. 35

36 4.10 Konceptets flexibilitet Anpassning till andra förutsättningar Konceptet kan anpassas till andra förutsättningar. För mindre besättning kan halva husbredden eller en fjärdedel av byggnaden byggas med ett enkelfoderbord. Hela utrymmet för dikorna kan minskas med några djurplatser i varje avdelning. Hela byggnaden kan förlängas och planlösningen utökas med fler grupper dikor. De olika funktionerna ligger samlade i olika delar av byggnaden så de lätt kan plockas bort eller utökas eller förminskas utan att planlösningen för dikor påverkas. Bild 17. Illustrationen visar byggbarheten i etapper. Nummer 1-4 inrymmer dikor, nummer 5 är kvigor, nummer 6 är avelstjurar och foder. Nummer 7 är personalrum och 8 särskilt besöksrum. Storleken på personalutrymme och isolerat utrymme kan anpassas efter gårdens behov. Utrymmen för avelstjur och rekryterings-kvigor kan plockas bort helt om gården redan har utrymme för dessa. Byggnadsdelarna för kvigor och avelstjurar kan utökas om gården istället har behov av flera platser för dessa. Bygga till i framtiden Utökning av redan befintlig byggnad kan göras med en ny huskropp intill foderutrymmet. Foderutrymme, utrymme för avelstjur och personalrum med besöksentré utnyttjas då för hela nya byggnaden. Ekologisk eller konventionell produktion Planlösningen och byggnaden är anpassad för ekologisk produktion och fungerar lika bra i konventionell produktion. Annan inhysningsform Byggnadens bredd med bibehållen placering av foderbord och kalvningsboxar fungerar likadant även med en planlösning med djupströbädd som liggyta. Då ersätts de två liggbåsraderna och den bakre skrapgången av en ströbädd på ett betonggolv som ligger lägre än skrapgången vid foderbordet. 36

37 Bild 18. Färgfältet visar var ströbäddsytan vid kalvningsboxarna utökas i det fall man väljer djupströbädd som inhysningssystem i byggnaden. Ombyggnad till annan produktion eller användning Planlösningen kan användas för mjölkproduktion genom att en ytterligare liggbåsrad placeras där boxar för kalvgömma och kalvningsboxar är. Automatisk mjölkningsbox kan placeras på ytan för en kalvningsbox. Några få kalvningsboxar behålls för kalvning och behandling. Nuvarande boxar för avelstjurar blir sjukavdelning. Byggnaden kan användas för ungnötsuppfödning om liggbåsinredning byts ut och anpassas efter storleken på ungdjuren. Kalvningsboxarna blir sjukboxar och boxar för kalvar. När djuren är på bete och innan kalvningssäsongen börjar kan kalvningsavdelningen inhysa andra djur. Utrymmet kan användas för förvaring av spannmål eller maskiner. Bild 19. Ytan vid kalvningsboxarna kan göras om till liggbås vid ändrad inriktning. 37

38 5 Driftledning & uppföljning 5.1 Driftledning En person är driftledare för lantbruket och verkställer styrelsens beslut om inriktning på verksamheten. Varje dag klockan 9 samlas hela personalstyrkan och har avstämning av de arbeten som pågår och vad som ska utföras under dagen. Gården har bokslutsavstämning var fjärde månad där djurhållningen kommer ha eget kostnadsställe. En person är ansvarig för djuren. Den personen har en ojämn arbetstid över året och arbetar fler timmar i veckan under kalvningsperioden och färre under resten av året. Övriga anställda kommer att byta av under ledighet. Det finns då en checklista för vilka arbeten som ska utföras och vilka kor som särskilt ska observeras. Avbytarpersonalen rapporterar vad som hänt under perioden samt vilka kor som flyttats och kalvningar mm som skett enligt de rutiner för anteckningar som ska göras om varje djur som finns i särskild box Utepersonalens arbete samordnas så foder och halm körs in i stallet när deras arbetspass börjar eller slutar. Då finns de i närheten. Rutiner under perioden innan kalvning Daglig skrapning och ströning av liggbås. Samtidig tillsyn av djuren. Vattenkoppar kontrolleras. Om det finns någon ko i kalvnings- eller sjukbox så läggs foder fram och ny halm strös i boxen. Varannan dag körs foder in till närlagret av utepersonal. Kvigorna stängs in på skrapgångsytan och djupströbädden strös med ny halm. Halmbal kan ställas in av utepersonal utan att riskera att något djur eller stallpersonal finns i vägen. Varje vecka fylls nytt strö på i liggbåsen. Avelstjurar och dikor hullbedöms och grovfodermängderna justeras om det finns behov av det. Rutiner under kalvningsperioden När kalvningarna börjar utökas rutinerna med att: Korna ses till flera gånger om dagen. Kor som bedöms närma sig kalvning flyttas in i kalvningsbox. Utgödslingen körs manuellt under uppsikt. Kalvningsboxar och kalvgömma ströas vid behov. Närlager av foder och strö finns i gången framför kalvningsboxarna. Kalvar öronmärks och flyttas ut från kalvningsbox tillsammans med kon. I boxen strös med desinfektionsmedel innan nytt strö för en ny ko strös på. Noteringar görs om varje ko med kalvningsförloppet och när kalven har ätit sitt första mål och om den har behövt hjälp. Noteringar görs om kor som bedöms närma sig kalvning. När ett djur flyttas från sin avdelning till kalvningsbox eller sjukbox görs noteringar om flytten. Varje vecka grupperas kor så att kor med kalv går i en avdelning och kor utan kalv i en annan avdelning. Korna drivs via övergången i liggbåsraden ut i drivgången över kulverten. Detta för att undvika skaderisken som finns vid klivet upp på kulverttäckningen över kulverten 38

39 Bild 20. Illustrationen visar förflyttning av ko till den grupp som är längst bort från hennes nuvarande grupp. Kalvningsboxarna används som kalvgömma när det inte längre sker några kalvningar i gruppen. 5.2 Uppföljning av produktion För uppföljning av produktionen kommer Växas program KKPC användas. Här noteras födelsevikt, tillväxt, avvänjningsvikt och sjukdomar. Vid installning dräktighetsundersöks alla kor och kvigor som gått med tjur. Dräktighetsundersökning görs med kon fixerad mellan grindarna i drivgången. Korna drivs via övergången i liggbåsraden ut i drivgången över kulvert fram till behandlingsplats. Djuren kan sedan samlas i bakre skrapgången i närmaste boxen innan de drivs tillbaka till sin egen grupp. Grovfodret analyseras och en foderstat görs för att utfodringen ska ge önskad tillväxt på kvigorna. Kvigorna ska vara i gott hull och betäckningsklara i maj. För dikorna används analysen för att bedöma hur mycket och vilket foder som ska ges till grupperna. Uppföljning kan göras med biologiska och ekonomiska nyckeltal som exempelvis antal avvanda kalvar per betäckt ko, foderkostnad per ko och lönsamhet per diko. Årliga efterkalkyler med möjlighet att jämföra mellan åren och även med andra liknande producenter ger värdefull information om var produktionens förtjänster och flaskhalsar finns. 39

40 5.3 Hantering av avvikelser Avvikelser dokumenteras och åtgärder diskuteras i personalgruppen. Planen för hantering av avvikelser finns i pärm i djurstallets personalrum. KRAV kräver rapportering av avvikelser för till exempel dödfödda kalvar, kor som dött med mera. Besättningen kommer var ansluten till smittsäkrad besättning där bland annat hälsoläge, hantering av smittrisker och sjukdomar följs upp årligen. Bild 21. Installning av dikor och dräktighetsundersökning vid behandlingsplats. 40

41 6 Byggprocessen 6.1 Byggprocessens delar Med byggprocess menar man alla händelser som sker från idé till byggnaden är i bruk. Byggprocessen brukar delas in i olika stadier. Stadierna överlappar delvis varandra i tiden. Ibland går man tillbaka och börjar om i en del av processen. Vanliga namn på de olika stadierna är planering, förprojektering, färdigprojektering, upphandling, byggande och drifttagande. 6.2 Planering Utifrån ett behov av att förändra driften på den här gården med mer egen gödsel och egna djur för att sköta betesmarkerna finns en idé om att bygga för djurproduktion på gården. Vi började med att utvärdera befintliga byggnader utifrån teknisk beskaffenhet och standard. Med det menas hur väl underhållen byggnaden är och om den är användbar för dagens produktion. En första analys av gårdens möjligheter gjordes av en produktionsrådgivare och en byggnadsrådgivare. De marker som varit betesmarker tidigare inventerades för att se vilka möjligheter det finns att ta fram de höga naturvärden och vilka ersättningar det kan ge. En ekonomirådgivare upprättade en första driftkalkyl. Beslutet från de underlagen blev att planera för nybyggnad för omkring 100 dikor. Det gjordes en bedömning av hur stor investeringsutgiften kan bli. Kontakt med företagets bank och revisor togs för avstämning att lån är möjligt. Därefter gjorde vi studiebesök på flera gårdar som byggt för dikor med olika lösningar. Vi tittade även på hur dikalvsproduktionen, och byggnaderna för denna, ser ut i Frankrike och i Finland. Efter den här fasen tog gården beslutet att det är rätt för dem att bygga för djurhållning. Kalkylerna i denna rapport kan användas som ett utgångsläge där ni justerar efter er gårds förutsättningar. Planeringsfasen tar minst två månader. 6.3 Förprojektering Nu kontrolleras om lagar och regler kan beröra byggnationen. Krav på byggnaden sätts upp. På den här gården är det krav på att så mycket gödsel som möjligt ska hanteras som flytgödsel. Hela stallet med alla djur ska vara enkelt att överblicka. Det ska vara säkert att arbeta med djuren även om personen som arbetar inte är så van vid kor. All skötsel sker med anställd personal i ett område där det krävs att man kan erbjuda bra löner och god arbetsmiljö för att locka personal. Djurhållningen ska vara ekologisk certifierad. Vi har då att ta hänsyn till bland annat djurskyddslag, förordning om ekologisk produktion, smittskyddsregler och arbetsmiljöregler. Personalen på gården satte upp önskemål kring de funktioner man tycker är viktigt. Vi diskuterade också vad under byggtiden som gården har egna resurser och kunskap för att göra och när under året den tiden finns. Det kan vara att göra en del förberedande markarbeten, montera all inredning, måla panel till att samordna de olika entreprenörerna. 41

42 Vi skissade på flera idéer och värderade dem utifrån kraven. Det förslag som bäst uppfyllde kraven valdes. En situationsplan, en karta över byggnadernas placerings med den planerade byggnaden inritat togs fram. Hamnar byggnaden eller gödselbrunn nära allmän väg är det bra att söka tillstånd för placering i god tid. Kända fornlämningar och liknande kan också göra att placeringen av byggnad får justeras. Placering av gödsellager och foderlager mm markeras in i planen tillsammans med tänkta körvägar. Skissförslaget diskuteras med produktionsrådgivare och smittskyddsveterinär. Försäkringsbolaget lämnar synpunkter på skadeförebyggande åtgärder. Förprojektering tar ofta 3 6 månader. Den tiden kortas till cirka en månad för er som använder konceptet. Då handlar arbetet om att anpassa planritningen efter den besättningsstorlek som gäller för er gård och placera in byggnaden på bästa sätt i er gårdsbild. 6.4 Färdigprojektering Nu görs ritningarna färdigt med planritning och sektionsritningar anpassat efter de delar i konceptet som gäller på gården. Ansökan om förprövning av djurstall skickas till Länsstyrelsen. Beslut på ansökan om förprövning av djurstall får man inom 8 veckor efter att Länsstyrelsen har fått kompletta handlingar. Byggnadsrådgivaren hjälper lantbrukaren med ansökan. Se bilaga Underlag till förprövning. För hanteringen av toalettavlopp söks tillstånd hos kommunen. Anmälan enligt miljöbalken görs till kommunen om verksamheten omfattar mer än 100 DE (DjurEnheter) på produktionsplatsen. Vid mer än 400 DE ska man söka tillstånd hos Länsstyrelsen. En DjurEnhet är 3 dikor, 3 ungnöt över 6 månader eller 6 kalvar när det gäller nivå för anmälnings- eller tillståndsplikt. Det innebär att det är endast stora besättningar med dikor som behöver anmäla eller söka tillstånd om det inte finns andra djurslag på gården. Färdigprojekteringen tar cirka 2 månader. 6.5 Upphandling Förfrågningsunderlag tas fram med tekniska beskrivningar över funktionskrav på byggnaden och utrustningen. Se bilaga. Det är vanligt att göra flera upphandlingar. Här har vi valt att dela upp i markentreprenad, byggnadsentreprenad, elinstallation, VVS-installation samt utrustning i stallet. Gödselbrunnen och gödselplatta har också upphandlat för sig. För att få ett bra underlag bör man få in minst 2 3 anbud på byggentreprenaden och 3 4 anbud på inomgårdsutrustning. Tiden det tar att räkna på anbud är normalt 3 4 veckor. När anbuden kommit in har vi utvärderat dem efter främst pris men också hur väl de kan leverera det som vi frågat efter. Vi har träffat byggentreprenörerna och inredningsentreprenörerna och gått igenom anbuden. Investeringskalkylen justeras med de sammanräknade kostnader för de anbud man fått in på olika delar. Om kostnaden är i den storleksordning som vi räknat med att produktionen klarar av är det bara att fortsätta. Innan kontrakt skrivs med de olika entreprenörerna går vi tillsammans igenom anbuden och vad som ingår. Detta för att se till att inget har missuppfattats. Därefter tas beslut om vem som får kontraktet att utföra arbetena och leverera utrustning. Den tar omkring 2 månader från det att förfrågningsunderlaget skickats ut till kontrakt skrivits. 42

43 Entreprenaderna kan vara totalentreprenader där man beskrivit en funktion och krav på ytor/ utseende mm och entreprenören är ansvarig för utförandet. Entreprenaden kan också vara utförandeentreprenad där en byggfirma monterar upphandlat material enligt beskrivning. Då är byggherren är ansvarig för utförandet. Byggherre är den som låter uppföra en byggnad åt sig. Det är alltså alltid lantbrukaren som är byggherre oavsett om han bygger själv, egen regi, eller låter någon annan bygga på någon form av entreprenadkontrakt. Om man inte har något entreprenadkontrakt med någon byggfirma utan bygger i egen regi ska man teckna försäkring. Vid entreprenadkontrakt ska byggfirman ha sak- och ansvarsförsäkring. 6.6 Byggande Innan byggande drar igång hålls ett startmöte med alla inblandade inklusive underentreprenörer. Med underentreprenör menar man den entreprenör som byggherren inte har kontrakt med utan de arbetar åt den entreprenör som byggherren beställt arbetet av. Vid det första mötet ska tidplan och betalplan för entreprenaden bestämmas. Tidplanen samordnas med markentreprenaden, byggentreprenaden och leverantörerna av inomgårdsutrustning. Detaljritningar på utförande tas fram. Arbetsplatsen ska anmälas till skatteverket innan byggnadsarbetena påbörjas och byggherren ska tillse att elektronisk personalliggare förs på arbetsplatsen enligt Skatteverkets regler. Arbetsmiljöplan ska finnas anslagen på arbetsplatsen för samtliga engagerade entreprenörer. Byggmöten hålls sedan ca 1 gång per månad. Tidplanen följs upp vid varje byggmöte. Avvikelser noteras i protokollet och om åtgärder behövs och vilka åtgärder det är. Om det under byggtiden finns behov av att göra någon ändring så ska det skrivas ner noga i byggmötesprotokollet. I protokollet ska antecknas om det är pristillägg eller prisavdrag för ändringen. När byggnationen är klar hålls slutbesiktning. En godkänd slutbesiktning innebär att byggnaden överlämnas till byggherren. Från och med nu ska lantbrukaren försäkra byggnaden. Se till att det finns instruktioner på svenska för hur inomgårdsutrustningen fungerar och hur den ska underhållas. Ansvarig personal ska ha utbildning på inomgårdsutrustningen. Hur länge byggande håller på beror på hur det är organiserat. I detta fall är byggtiden ca 6 månader. 6.7 Drift Innan djuren tas in i byggnaden anmäler man till Länsstyrelsen att byggnaden är färdig och ska tas i bruk. Anmälan kan göras i Länsstyrelsernas e-tjänst. Länsstyrelsen göra en granskning på plats av byggnaden ur djurskyddssynpunkt. Granskning sker mot de ritningar och beskrivningar som man skickat in till ansökan om förprövning. Djuren kommer att stallas in från betet successivt för att både personal och djur ska få tid att vänja sig vid stallet och rutinerna. Innan garantitiden för entreprenaden går ut kan man kalla till en garantibesiktning. Vissa delar, till exempel stålportar, takskivor, fönster kan ha längre garantitid på själva materialet än entreprenadens garantitid. Man kallar inte alltid till garantibesiktning men har man någon fundering kring funktion eller utförande på någon del så bör man göra det. 43

44 7 Upphandlingsunderlag 7.1 Förfrågningsunderlag Med förfrågningsunderlag menar vi de beskrivningar som vi ger de företag som ska ta fram ett anbud. Ett tydligt underlag ger bra förutsättningar för att få in flera anbud utan tilläggskostnader eller förseningar i byggskedet. Upphandlingen har delats i markentreprenad som utförs i egen regi, byggnadsentreprenad med el och VVS och upphandling av utrustning. 7.2 Ritningar Ett förfrågningsunderlag ska innehålla tydliga måttsatta ritningar. Med planritning menar vi en bild över stallet taget en meter från golvet med tydliga markeringar för olika funktioner, väggar med portöppningar och så vidare. Här markeras var sektionerna är ritade. Sektioner är ett tvärsnitt genom byggnadskroppen. På sektionen visas tydligt de olika nivåerna på golvet med lutningar på gångytor och gödselytor. Den fria bredden som krävs i gångar och var eventuella bärande pelare kan placeras utan att störa funktionen markeras. Bredd och höjd på portar och dörrar beskrivs på planritning eller i beskrivning med hänvisning till placering på ritning. I fasadritningar illustreras utseende på byggnaden med fönster och dörrar. Se bilaga Ritningar. 7.3 Organisation och överenskommelser Administrativa föreskrifter beskriver hur projektet organiseras och överenskommelse som man vill ska gälla för entreprenaden. Vi beskriver avgränsning för entreprenaden, när byggandet kan påbörjas och när det senast ska vara klart. Det här blir ett bra underlag för kontraktet som sedan skrivs med entreprenören. Vi anger de förutsättningar som behövs för att entreprenören ska kunna bedöma sina kringkostnader. Vi sätter också ett datum när vi senast vill ha in uppgifter från den som lämnar anbud. Det är rimligt att begära att få in anbudet på omkring 3-4 veckor. Se bilaga Förfrågningsunderlag byggentreprenad 7.4 Rambeskrivningar Ritningarna kompletteras med tekniska beskrivningar av vilka delar som ingår i entreprenaden och hur de ska fungera. Vi beskriver särskilda krav på utförande på grund av att djur ska finnas i byggnaden till exempel. Se bilaga Förfrågningsunderlag byggentreprenad. 7.5 Inbjudan att lämna anbud Föreskrifter, tekniska beskrivningar och ritningar skickas ut med en inbjudan att lämna anbud. Ta kontakt med några entreprenörer innan och fråga om intresse så underlaget skickas till omkring 3 stycken som kommer att räkna på anbud. 44

45 Bilaga 1 Driftkalkyl Driftkalkyl för 120 dikor med rekrytering Tabell 5. Driftkalkyl för 120 dikor på Valsjö. Se noternas förklaring på kommande sidor. Kvant per Pris per Kronor Kronor per Totalt för SÄRINTÄKTER Not diko Enhet enhet per diko kalv stallet Kvigkalv 1 0,45 st 7 020, , Tjurkalv 2 0,45 st 8 400, , Utslagsko 3 0,17 st , , Netto betesmark, efter ,0 kgts 2, , miljö-, komp- (50%) och gårdsstöd Nötkreatursstöd 5 1,0 kr 800, , Kompensationsstöd 6 0,0 kr 0,00 0 0,00 0 Ersättning för ekologisk 7 1,0 kr 1 600, , produktion Gödsel,netto 8 1,0 st 600, , Summa intäkter kr kr kr SÄRKOSTNADER Rekryteringskviga (se särskild kalkyl) Not Kvant per Pris per Kronor Kronor per Totalt för diko Enhet enhet per diko kalv stallet 0,17 st , Förmedlingsavgift, frakt, 9 0 st 0, tillägg Grovfoder, netto efter komp kgts 1, , Fodersäd 11 0 kg 0,00 0 0,00 0 Koncentrat 12 0 kg 0,00 0 0,00 0 Mineralfoder kg 6, , Strömedel, spån och halm kg 1, , El och diesel kwh 0, , Semin 16 0 kr 0,00 0 0,00 0 Tjurhållning 17 1 kr 500, , Veterinär & medicin 18 1 kr 150, , Produktionsrådgivning 19 1 kr 50, , Uppföljning av produktion, ekonomi & drift 20 1 kr 200, , ,00 0 Övriga kostnader 21 1 kr 115, , SUMMA SÄRKOSTNADER kr 6 392,29 kr kr Byggnader, löpande underhåll 1,50 % , , Ränta djurkapital kr 5,0% , Ränta rörelsekapital kr 5,0% , ,00 0 SUMMA SÄRKOSTNADER kr 2 032,46 kr kr 45

46 Byggnader, avskr + ränta kr 6 127, , Försäkringar för stallbyggnad , , Försäkringar för djur , , Arbete 24 7,0 tim 280, , Driftsledning 25 1 tim 280, , ,00 0 SUMMA SÄRKOSTNADER kr 9 353,25 kr kr Summa kostnader kr ,00 kr kr Självkostnad för att producera en rekryteringskviga Tabell 6. Självkostnadspris, eller produktionskostnad, för att producera rekryteringskvigor. Beräkningsmodellen förutsätter att produktionstiden är ett år. Det innebär att produktionen startar när kvigan är ca 6 månader (vid avvänjning) och är färdig när kvigan är ca 18 månader eller när hon ersätter en diko som slaktas. SÄRINTÄKTER Not Kvant per kviga Enhet Pris per enhet Kronor per kviga Rekryteringskviga Självkostnad (TB3 =0) Netto betesmark kgts 2, Nötkreatursstöd 0,50 kr Kompensationsstöd 0 kr 0 0 Ersättning för ekologisk produktion 1 kr Gödsel 0 ton 0 0 Summa intäkter kr SÄRKOSTNADER Not Kvant per kviga Enhet Pris per enhet Kronor per kviga Kvigkalv 1 st 7 020, Grovfoder kg 1, Fodersäd 0 kg 0,00 0 Mineralfoder 37 kg 6, Koncentrat 0 kg 0,00 0 Strömedel 500 kg 0, Veterinär & medicin 1 kr 150, Tjurhållning 1 kr 500, Övriga kostnader 1 kr 100, SUMMA SÄRKOSTNADER ,45 kr kr Ränta djurkapital kr 5,0% 351 Ränta rörelsekapital kr 5,0% 129 SUMMA SÄRKOSTNADER kr Arbete (inkl. eget arbete) 5,0 tim 280, Driftsledning 0 tim 0 SUMMA SÄRKOSTNADER kr Summa kostnader kr 46

47 Sammanfattning av produktion och lönsamhet Tabell 7. Sammanfattning produktion, lönsamhet och ekonomiska nyckeltal för projektstallet i Valsjö. Grundförutsättningaar Antal djurplatser 120 dikor Antal sålda kalvar per diko & år 0,90 Uppfödningstid rekryteringskviga 12 månader Nyckeltal Värde Resultat för stallet kr Vinstmarginal i stallkalkylen 12,1 % Löner kr Täckningsbidrag per dikor TB 1 TB 2 TB 3 Värde kr kr kr 47

48 Noter Intäkter Not 1 Kvigkalv Andelen avvanda kalvar per diko är beräknad till 0,9 och med en könsfördelning på 0,5. Kvigkalvar väger 270 kg vid avvänjning vid 6 månaders ålder och livvärdet är 26 kr/kg. Not 2 Tjurkalv Andelen avvanda kalvar per diko är beräknad till 0,9 och med en könsfördelning på 0,5. Tjurkalvarna väger 300 kg vid avvänjning vid 6 månaders ålder och livvärdet är 28 kr/kg. Not 3 Utslagsko Rekryteringsprocenten är satt till 17 procent. Dikorna som slaktas ut beräknas väga 365 kg (slaktstatistik Gård & Djurhälsan)slaktad vikt med ett avräkningsvärde på 42 kr/kg. Not 4 Netto betesmark, efter miljö-, komp- (50 %) och gårdsstöd En diko behöver ha tillgång till cirka 2500 kg ts foder under betessäsongen. Betesmarkerna som kommer att användas i företaget finns dels på egen mark och dels på andra marker i närområdet. Bedömningar av markklasser och intäkter är därmed inte baserade på tidigare utfall utan uppskattningar efter diskussion med driftansvarigs kontakter med länsstyrelsen. Tillgång finns på naturbetesmark, av varierande kvalité, på 2 ha per diko. Intäkter och kostnader på dessa framgår nedan. Miljöstöd: 0,5 hektar (25 procent) med särskilda värden, 1,5 hektar (75 procent) med allmänna värden 2900 kr Gårdsstöd bete inklusive förgröning, 2 hektar*1750 kr (stödnivå som kommer att gälla år 2020)= 3500 kr Kompensationsstöd betesmarker: Delar av markerna ligger inom kompensationsstödsområde, beräkningarna utgår från att 50 procent av betesmarkerna får kompensationsstöd. och att djurtätheten ligger under 0,4 per hektar. Detta innebär att företaget får kompensationsstöd på 250 kr per hektar för den betesmark som finns i stödområdet, eller 125 kr/ha som medelvärde på två hektar per diko där 50 procent av betesmarken är utanför stödområdet. Eftersom varje diko sköter 2 hektar bete kan man räkna 2 hektar*125 kr/hektar= 250 kr Kostnad stängsel: Betesmarkerna på Valsjö kommer att ha en medelfållstorlek på ca 10 hektar. Eftersom ingen betesmark är kvadratisk har vi i beräkningarna utgått från 7 hektar i kvadrat för att beräkna stängsellängden, ca 150 meter per hektar betesmark. Kostnad för ett tvåtrådigt elstaket med material och arbetskostnad är beräknad till 27 kr per meter. Investeringsutgiften blir då 27 kr/meter* 150 meter/hektar=4050 kr/ hektar. I praktiken blir staket billigare än beräknat eftersom vissa hagar gränsar till varandra och har på det viset gemensamma sidor. 48

49 Investeringsutgift Avskrivning 10 år Medelränta 5 procent Årskostnad för avskrivning och ränta kr/hektar Varje diko sköter 2 hektar betesmark och kostnaden blir då 506 kr * 2 hektar =1013 kr per diko Intäkter och kostnader på betesmarken, kr per diko och år Mijöstöd betesmark 2900 Gårdsstöd 3500 Kompensationsstöd 250 Årskostnad staket Nettointäkt per diko och år 5638 Nettointäkt utslaget på det foder som diko utnyttjar blir då 5638 kr/2500 kg ts = 2,26 kr/kg ts. Not 5 Nötkreatursstöd Nötkreatursstöd beräknat till cirka 800 kr per ko. Rekryteringskvigan beräknas 0,5 stöd, från ett års ålder tills det att hon ersätter en diko. Not 6 Kompensationsbidrag Kompensationsbidrag för betesmarken ingår i beräkning enligt not 4, eventuellt kompensationsbidrag för åkermark för grovfoder ingår i beräkning för grovfoderkostnad. Not 7 Ersättning för ekologisk produktion Ersättning för ekologisk produktion beräknat till 1600 kr per diko och med 0,6 * 1600 = 960 kr för rekryteringskvigan Not 8 Gödselnetto Gödselvärdet per diko är beräknat till 600 kr per diko. Detta baserar sig dels på gödselvolymen per diko, dels på värdet på näringen i gödseln med avdrag för spridningskostnaden. För rekryteringskvigorna beräknas inget gödselnetto eftersom djupströbäddsgödseln är mindre värdefull i växtodlingen. Not 9 Förmedlingsavgift, frakt, tillägg Förmedlingsavgift för dikalvar är borträknad från intäkten i not 1 och 2. Not 10 Grovfoder, netto efter kompensationsbidrag Grovfoder (2500 kg per ko), netto efter kompensationsbidrag. Kostnaden, 1,20 kr/kg ts, baseras på företagets erfarenheter av ekologisk vallodling och dess produktionskostnader. Grovfoderkostnaden köps till dikokalkylen från växtodlingsdelen i företaget. Not 11 Fodersäd Fodersäd används inte i denna dikalvsproduktion. Not 12 Koncentrat Fodersäd används inte i denna dikalvsproduktion. 49

50 Not 13 Mineralfoder Mineralförbrukning är hämtat från generella bidragskalkyler med en mineralfoderkostnad på 6,50 kr per kg. Not 14 Strömedel, spån och halm Planlösningen med liggbås system kombinerat med vissa strödda ytor, beräknas behöva ca 100 kg halm per diko och år. Halmen köps från växtodlingsdelen i företaget till en kostnad av 0,75 kr per kg. Spån till liggbås för dikor och avelstjurar beräknas kosta 185 kr per diko. 185 kr + 75 kr = 260 kr. Rekryteringskvigorna bedöms använda ca 500 kg halm per kviga. Not 15 El och diesel 120 kwh/diko och år inklusive rekryteringskvigor och avelstjurar. Nyckeltalet för enbart el är 96 kwh per år och för enbart diesel är 24 kwh per år. Not 16 Semin Ingen kostnad Not 17 Tjurhållning 4 avelstjurar á kr, investering skrivs av på 3 år 340 kr/ko och år, utfodring av tjur, ränta och diverse kostnader ca 160 kr kr/ko; summa 500 kr/ko. Not 18 Veterinär & medicin Akuta veterinärbesök, lusmedel m.m. Not 19 Produktionsrådgivning Foderplanering, hullbedömning m.m. Not 20 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Resultaträkning, analysverktyg, EU-ansökan. Not 21 Övriga kostnader Kadaverhämtning, öronmärken m.m. Bränsle till traktor för djurtransport, 20 timmar, 180 liter diesel á 10 kr = 1800 kr. Not 22 Försäkringar för stallbyggnad Kostnadsuppgift från försäkringsbolag Not 23 Försäkringar för djur Kostnadsuppgift från försäkringsbolag Not 24 och 25 Arbete och driftledning Arbetstid i driftbudgeten innefattar djurskötsel under hela året, betesskötsel och sommarunderhåll som utgödsling och tvätt av djurutrymmen. Beräkningarna utgår från 7 timmar per diko och år i ett högmekaniserat stall. Driftledning med 0,5 timmar/diko tillkommer. 50

51 Bilaga 2 Investeringskalkyl Tabell 8. Investeringskalkyl för projektet. Förklaringar till noter finns på nästa sida. INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Not Antal/yta Enhet Kr/enhet Utgift Markarbete Markarbete för byggnader & brunnar m2 178 kr kr Vägar & planer, matjord o återfyll m2 101 kr kr Delsumma markarbete kr Byggnad Stallbyggnad m kr kr Foderutrymmen 3 62 m kr kr Personalutrymmen 3 33 m kr kr Övriga serviceutrymmen m2 0 kr Delsumma byggnader kr Installationer Vatten, framdragning/anslutning 4 80 m 180 kr kr VA-installationer 5 1 st kr kr El framdragning/anslutning 6 80 m 110 kr kr El-installationer 7 1 st kr kr Ventilation 8 st 0 kr Övriga installationer 0 kr Delsumma installationer kr Inredning & utrustning Stallinredning o vattenkoppar 9 1 st kr kr Gummimattor 10 1 st kr kr Utfodring 11 1 st kr kr Montering stallinredning 12 1 st kr kr Delsumma inredning & utrustning kr Gödselvårdsanläggning Utgödsling 13 1 st kr kr Gödselpump 14 1 st kr kr Pumpbrunn 15 1 st kr kr Gödselledningar m 94 kr kr Gödselbrunn och gödselplatta kr kr Delsumma gödselvårdsanläggning kr Byggledning, övrigt & ränta Byggledning kr Ränta under byggtid 19 5% kr kr Delsumma byggledning & ränta kr SUMMA Investeringsutgift (exklusive kr utrymmen för visning) Investeringsstöd enligt schablon, totalt kr SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) kr 51

52 Investeringsutgift per djurplats utan stöd Investeringsutgift per djurplats med stöd kr kr Utrymmen för besök kr TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive kr utrymmen för visning, utan stöd) Kalkylresultat Tabell 9. Grunddata för investeringskalkyl. GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 120 dikor Yta stall 1889 m 2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning) 95 m 2 Yta utrymmen för visning m 2 Total yta m 2 INVESTERINGSKALKYL Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning kr Noter investeringsutgift Not 1 Markarbete för brunnar och planer Utgiften är offert från lokal entreprenör på markarbeten för utsättning, uppackning och terrassering under byggnaden samt utsättning. Schakt för gödsellagun och pumpbrunn ingår. Byggnaden ligger i kanten på befintlig åker med befintlig körväg/ gårdsplan alldeles intill. Nivåskillnaden inom markområdet är mycket liten, mindre än 0.4 m. Not 2 Vägar och planer, matjord och återfyll Gården har egna anställda och maskiner (bandgrävmaskin och traktorgrävare) och utför själva matjordsavtagning, återfyllnad och uppackning för de körytor runt byggnaden som måste kompletteras. Material för förstärkning av körytor finns att tillgå för fraktkostnaden 30 kr per ton. Gårdens personal är också med under bygget med handösning av ärtsingel under gjutningen. Vi har räknat med 180 timmar för maskinförare med maskin för 450 kr per timme och spadpersonal 180 timmar för 260 kr per timme. Material 8-16 under gjutningar 300 ton x 125 kr/ton = kr. Material utöver de 6 m runt byggnad som ingår i markentreprenörens offert bedöms till 900 ton. Material till dagvattenledning 250 m gånger 40 kr per meter. Summa kr. 52

53 Not 3 Byggnad Anbud från Byggentreprenör på kr för totalentreprenad byggnad exklusive vindnätsportar. Offerter på portar kr, kr och Summa byggnad kr. Montering av portar görs av gården egen personal där det åtgår 140 timmar gånger 260 kr per timme. Total utgift för byggnad kronor. Under 2017 är prisbilden så mellan limträ och stål att en konventionell stålstomme ger ett lägre anbud. Not 4 Vatten, framdragning och anslutning Utgift per löpmeter rörgravsschakt med vattenledning, skyddssand för gemensam läggning med elkabel. Kostnadsuppgift från markentreprenör. Anslutning ingår i VA-installationer. Not 5 VA-installationer Muntlig uppgift från VVS-installatör. Takpris på kr. Not 6 El framdragning och anslutning Utgift för matarkabel per lm. Läggs i samma rörgrav som vattenledning vilket innebär att kostnad för rörgravsschakt ingår i not 4. Not 7 Elinstallationer Utgift enligt anbud. LED-armaturer i alla utrymmen. Not 8 Ventilation Naturlig ventilation ingår i kostnaden för byggnaden. Not 9 Stallinredning och vattenkoppar Utgift enligt anbud. I anbudet ingår utmärkning av stolparnas placering och 2 dagars inredningsmontage. Montering av vattenkoppar ingår i VVS. Not 10 Gummimattor Utgift enligt anbud. De mattor som offererats är Kraiburg gummimattor på rulle, 30 mm tjocka, med mönster för svikt på mattans undersida. Till tjurarnas liggbås är det extra mjuka mattor som är 50 mm tjocka. Not 11 Utfodring Utgift enligt anbud för automatisk grovfoderutfodring inklusive montering är kr. Utfodringen som offererats är ett 6 m långt magasin för rundbalar som automatisk fyller den rälshängda utfodringsvagnen när den dockat intill mot magasinet. Utfodringsvagnen fräser sönder rundbalsensilaget och fördelar ut det åt sidorna med en sidoelevator. Vagnen startar och utfodrar ensilaget helt automatisk i förinställda mängder per meter foderbord. Äldre traktor med lastare används cirka 26 timmar per år för inlastning av rundbalsensilage och strö. Begagnad djurvagn för vissa djurförflyttningar till och från bete, utgift kr. Traktortid för djurtransport ca 20 timmar per år. Utgift del av traktor, 46 timmar av totalt 500 timmar, det vill säga cirka 9 procent. Utgift på 9 procent av kr = kr. Total utgift: kr. 53

54 Not 12 Montering stallinredning Montering utförs av gårdens personal med uppstartshjälp från inredningsleverantör. Utgiften beräknas till 200 timmar gånger 250 kronor per timme. Hyra av betongborr 2000 kronor. Not 13 Utgödsling Utgift enligt anbud. Montering ingår. Utgödsling med kedjedrift. Ett kedjespel per två gångar samt hydraulisk skrapbana ut till pumpbrunn för utgödsling i kulverten Not 14 Gödselpump Utgift enligt anbud för 30 hk skruvmatad pump m spjäll. Montering ingår Not 15 Pumpbrunn Utgift enligt anbud för betongbrunn på 10 m3. Montering ingår. Not16 Gödselledningar Utgift enligt anbud för PVC-U PNG 160 mm ledning från pumpbrunn till gödselbrunn. Schakt för ledning ingår i not 1. Not17 Gödselbrunn och gödselplatta Utgift enligt anbud för gödselbrunn 1200 m3 gummiduksbrunn med 3 m djup. Tömningsfack i betong, skyddsvagn och säkerhetsstege. Montering ingår kr. Utgift för liten gödselplatta enligt uppgift från byggentreprenör kr. Not 18 Byggledning Utgift för byggmöte samt startmöte och slutbesiktning. Not 19 Ränta under byggtid Byggtid 6 månader ger att i genomsnitt en fjärdedel av totala investeringsutgiften betalas innan stallet tas i bruk. Vi har beräknat 5 % på en fjärdedel av totala investeringsutgiften före investeringsstödet. En större utgift för stommen kommer i början av byggnadstiden medan all inredning och utrustning kommer i slutet. Not 20 Utrymmen för besök Utgift enligt anbud från byggentreprenör. Utgiften gäller egen byggnad lika stor som personaldelen men utan innerväggar. Belysning ingår men ingen toalett, vatten och avlopp. 54

55 Bilaga 3 Ritningar Fullskaliga ritningar finns att ladda ner på FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping UPPDRAG RITNINGSFÖRTECKNING DIKOSTALL NYBYGGNAD VALSJÖ Uppdragsnr Projekt Nr. (1) Sign Datum Senaste ändring Fack BLAD NR. Ritningsnr Änd Ritningens benämning Skala Ritningsdatum Ändringsdatum 1. Arkitektritningar A AXONOMETRI 1:200 A PLAN MED BESÖKARE 1:100 A PLAN -UTAN BESÖKSAVDELNING 1:100 A SEKTIONER 1:50 A SEKTIONER 1:50 A FASADER 1:100 A FASADER UTAN BESÖKSAVDELNING 1: Konstruktionsritningar K GRUNDPLAN 1:100 K STOM OCH TAKPLAN 1:100 K SEKTIONER 1:50 K DETALJER 1:20 K DETALJER 1:20 K DETALJER 1:20 K SEKTION OCH DETALJ PERSONAL 1:20 3. VA-ritningar V52-01 VA -ANLÄGGNING 1: Ventilationsritningar VENT -001 VENTILATION -BESÖK OCH PERSONAL 1:50 5. Elritningar EL-001 ELRITNING 1: Förprövningsritningar S1 SITUATIONSPLAN 1:1000 VA-003 PLANRITNING 1:100 VA-004 HUVUDSEKTIONER 1:100 55

56 AXONOMETRI STOMME AXONOMETRI MED TAK FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD AXONOMETRI SKALA NUMMER BET 1:200 1:400 A A1 A :12:02 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 56

57 N M L K J H G F E D C B A O TILL PUMPBRUNN AS-01 A A-S04 A KULVERT A P2 UT TILL BETE KALVGÖMMA KALVGÖMMA P7 2 D3 stöveltvätt D4 7.WC D4 tm P7 AS-03 A PLATS AS-02 FÖR A VERK- STOL RASTFÅLLA TJURAR B D5 D5 P3 P3 MINERALFODER ÖPPNINGSBART SPÅNBALAR SJUKBOX MED TÄTA KRUBBA VÄGGAR LUCKA FÖR UTRYMMET DELBART FODER 1 AVELSTJUR AVELSTJURAR BOX FÖR UPP TILL BOX FÖR UPP TILL DIKOR 30 DIKOR BOX FÖR BOX FÖR 2 ST 2 ST 10 M2/TJUR 10 M2/TJUR AVLOPP SPOLSLANG ALT. MATARBORD FÖR ENSILAGEBALAR TILL RÄLSHÄNGD UPPRULLARE FODERBORD ENKEL FRONT TYP DIAGONAL EN ÄTPLATS PER KO FODERHANTERING stöveltvätt FROSTSKYDDAT VATTEN P1 BOX FÖR UPP TILL 30 DIKOR SKRAPGÅNG AS-03 P5 30 DIKOR VISTELSEYTA 8,4 M2 PER KO A YTA FÖR KALVAR OCH KALVNING TILLKOMMER BOX FÖR UPP TILL 20 KVIGOR < 500 KG PÅ DJUPSTRÖBÄDD BESÖKSRUM D1 P8 P9 P8 D4 cirk. 6.TEKNIK vvb 5.BESÖK 4.PERSONAL förråd P4 D2 D1 D1 SKRAPGÅNG B P7 8 P UTLASTNING KALVNINGSBOX KALVNINGSBOX KALVGÖMMA TRANSPORT TILL BETE ÄTPLATS SJÄLVLÅS ÄTPLATS AS-02 KALVAR KALVAR A P2 A K 1 BRANDCELLSGRÄNS EI60 BRANDCELLSGRÄNS EI LIGGBÅS LIGGBÅS AS-01 A-S04 A A PLAN - MED BESÖKSAVDELNING Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD PLAN - MED BESÖKSAVDELNING SKALA NUMMER BET 1:100 1:200 A A1 A :35:02 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 57

58 N M L K J H G F E D C B A O TILL PUMPBRUNN AS-01 A KULVERT A P2 UT TILL BETE KALVGÖMMA KALVGÖMMA P7 P7 AS-03 2 RASTFÅLLA TJURAR B D5 D5 P3 P3 MINERALFODER SPÅNBALAR SJUKBOX MED TÄTA KRUBBA VÄGGAR LUCKA FÖR UTRYMMET DELBART FODER AVLOPP SPOLSLANG ALT. MATARBORD FÖR ENSILAGEBALAR TILL RÄLSHÄNGD UPPRULLARE FODERHANTERING P1 AS-03 P5 A D3 stöveltvätt D4 7.WC D4 tm A PLATS AS-02 FÖR A VERK- STOL ÖPPNINGSBART 1 AVELSTJUR AVELSTJURAR BOX FÖR UPP TILL BOX FÖR UPP TILL 30 DIKOR 30 DIKOR BOX FÖR BOX FÖR 2 ST 2 ST 10 M2/TJUR 10 M2/TJUR FODERBORD ENKEL FRONT TYP DIAGONAL EN ÄTPLATS PER KO stöveltvätt FROSTSKYDDAT VATTEN BOX FÖR UPP TILL 30 DIKOR SKRAPGÅNG 30 DIKOR VISTELSEYTA 8,4 M2 PER KO YTA FÖR KALVAR OCH KALVNING TILLKOMMER BOX FÖR UPP TILL 20 KVIGOR < 500 KG PÅ DJUPSTRÖBÄDD P8 P9 P8 D4 cirk. 6.TEKNIK vvb 5.BESÖK 4.PERSONAL förråd P4 D2 D1 D1 SKRAPGÅNG B P7 8 P UTLASTNING KALVNINGSBOX KALVNINGSBOX KALVGÖMMA TRANSPORT TILL BETE ÄTPLATS SJÄLVLÅS ÄTPLATS AS-02 KALVAR KALVAR A P2 A K 1 BRANDCELLSGRÄNS EI LIGGBÅS LIGGBÅS AS-01 A PLAN - UTAN BESÖKSAVDELNING Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD PLAN -UTAN BESÖKSAVDELNING SKALA NUMMER BET A :35:43 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 58

59 AS AS-02 Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD SEKTIONER SKALA NUMMER BET 1:50 1:200 A A1 A :09:02 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 59

60 AS-03 A-S Skala 1: m FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD SEKTIONER SKALA NUMMER BET 1:50 A :26:54 60

61 AS-02 AS-03 A A-S04 A A AS-01 A TÄT PLÅT PERFORERAD PLÅT TÄT PLÅT INGEN PLÅT, BALK SYNLIG A-S04 AS-03 A A AS-02 AS-01 A A AS-02 A-S04 A AS-03 A A AS-01 FASAD MOT ÖST A INGEN PLÅT, BALK SYNLIG TÄT PLÅT PERF. PLÅT TÄT PLÅT A-S04 AS-03 A AS-01 AS-02 A A A FASAD MOT VÄST TÄT PERORERAD PLÅT TÄT TÄT PERFORERAD PLÅT TÄT PLÅT PLÅT PLÅT PLÅT FASAD MOT SYD FASAD MOT NORR Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD FASADER SKALA NUMMER BET 1:100 1:200 A A1 A :09:21 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 61

62 AS-02 AS-03 A A-S04 A A AS-01 A TÄT PLÅT PERFORERAD PLÅT TÄT PLÅT INGEN PLÅT, BALK SYNLIG A-S04 AS-03 A A AS-02 AS-01 A A FASAD MOT ÖST- UTAN BESÖKSADELNING AS-02 A-S04 A AS-03 A A AS-01 A INGEN PLÅT, BALK SYNLIG TÄT PLÅT PERF. PLÅT TÄT PLÅT A-S04 AS-03 A AS-01 AS-02 A A A FASAD MOT VÄST - UTAN BESÖKSADELNING TÄT PERORERAD PLÅT TÄT TÄT PERFORERAD PLÅT TÄT PLÅT PLÅT PLÅT PLÅT FASAD MOT SYD - UTAN BESÖKSADELNING FASAD MOT NORR - UTAN BESÖKSADELNING Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM FL FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD FASADER UTAN BESÖKSAVDELNING SKALA NUMMER BET A :09:36 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 62

63 O N M L K J H G F E D C B A S-01 K KULVERT ENL. DET. D D-04 D K K S-03 D-05 D-05 K K K S-02 K D-02 K BTG ÖK S-03 K URSPARING FÖR UTGÖDSLINGSSYSTEM D-07 K D-06 D-06 K K D-07 K BTG ÖK D-03 D-03 K K URSPARING FÖR UTGÖDSLINGSSYSTEM 100 BTG ÖK URSPARING FÖR UTGÖDSLINGSSYSTEM D-01 K D-11 K D-12 D-12 K K BTG ÖK D-11 K D K S-02 K D-01 S-01 K K % 1.5% 4.0% 4.0% 1.4% 1.4% 1.4% 1.4% 4.0% 4.0% 1.5% 1.5% Skala 1: m FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD GRUNDPLAN SKALA NUMMER BET K :36:41 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 63

64 O N M L K J H G F E D C B A S-01 K TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION S-03 S-02 K K D-02 K LIMTRÄPELARE TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION 2 S-03 K K D-01 TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION D-11 K D-11 K D-02 K S-02 K TAKBALK AV LIMTRÄ ENL. SEKTION 9 D-01 K S-01 K BRANDCELLSGRÄNS LIMTRÄBALK LIMTRÄBALK FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG SE SEKTION S-01 FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG SE SEKTION S-01 FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG LIMTRÄBALK LIMTRÄBALK LIMTRÄBALK LIMTRÄBALK EI60 SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT SKIVVERKAN I PLÅT SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT FÖRSLAG PLACERING VINDKRYSS FÖRSLAG PLACERING VINDKRYSS SKIVVERKAN I PLÅT FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT SKIVVERKAN I PLÅT FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDKRYSS ÖPPEN NOCK FÖR VENTILATION AV BYGGNAD FÖRSLAG PLACERING VINDKRYSS SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT SKIVVERKAN I PLÅT NOCKBALK SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT SKIVVERKAN I PLÅT BRANDCELLSGRÄNS EI60 SE SEKTION S-01 SE SEKTION S-01 NOCKBALK FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG SJÄLVBÄRANDE TAKPLÅT SKIVVERKAN I PLÅT FÖRKLARINGAR - FÖRSLAG PÅ PLACERING LIMTRÄPELARE Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD STOM OCH TAKPLAN SKALA NUMMER BET K :36:44 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 64

65 BALKAR RÄLSHÄNGD FODERVAGN FÄSTS TILL STOMME SAMT TILL KOMPLETTERANDE PELARE ENL. LEV. FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG FÖRSLAG PLACERING VINDSTAG S BALKAR RÄLSHÄNGD FODERVAGN FÄSTS TILL STOMME SAMT TILL KOMPLETTERANDE PELARE ENL. LEV S-02 S-03 Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD SEKTIONER SKALA NUMMER BET K :32:19 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 65

66 4.0% 4.0% 1.5% INGJUTEN FOTPLÅT INGJUTEN FOTPLÅT MED PÅSVETSADE MED PÅSVETSADE AV BTG PLÅTAR FÖR PELARSOCKEL AV BTG PLÅTAR FÖR ÖK 100 Ö.F.G INFÄSTNING AV PELARE ÖK 100 Ö.F.G INFÄSTNING AV PELARE % 4.0% % 1.4% % LIMTRÄPELARE PELARSOCKEL AV BTG ÖK 100 Ö.F.G KANTJÄRN AV L-STÅL I PLATTKANT ÖPPEN NOCK FÖR VENTILATION AV BYGGNAD 200 LIMTRÄBALK LIMTRÄBALK SJÄLVBÄRANDE PLÅTTAK LIMTRÄBALK MED KONDENSSKYDD I UK. LIMTRÄBALK MONTERAS SYNLIG INF. AV PORT ENL. LEV. PORT ENL. BESKRIVNING LIMTRÄPELARE LIMTRÄPELARE LIMTRÄPELARE MONTERAS PÅ INSIDA PELARE BALKAR RÄLSHÄNGD FODERVAGN FÄSTS TILL STOMME SAMT TILL KOMPLETTERANDE PELARE ENL. LEV. TYPSNITT VID PORT INGJUTEN FOTPLÅT MED PÅSVETSADE PLÅTAR FÖR INFÄSTNING AV PELARE INGJUTEN FOTPLÅT LUTANDE YTA PÅ PLATTA MED PÅSVETSADE UTANFÖR INSIDA VÄGG PLÅTAR FÖR PELARSOCKEL AV BTG INFÄSTNING AV PELARE ÖK KANTFÖRSTYVNING LOKAL FÖRSTÄRKNING AV INGJUTNINGSGODS FÖR GÖDSELSKRAPA PLATTA UNDER PELARE INGJUTNINGSGODS FÖR GÖDSELSKRAPA LOKAL FÖRSTÄRKNING AV LOKAL FÖRSTÄRKNING AV PLATTA UNDER PELARE PLATTA UNDER PELARE Skala 1: mm ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD DETALJER SKALA NUMMER BET K PELARSOCKEL :28:02 66

67 3 INGJUTEN FOTPLÅT MED PÅSVETSADE PELARSOCKEL AV BTG PLÅTAR FÖR ÖK 100 Ö.F.G INFÄSTNING AV PELARE KANTFÖRSTYVNING INGJUTNINGSGODS FÖR GÖDSELSKRAPA LIMTRÄBALK ḶIMTRÄBALK LIMTRÄPELARE LIMTRÄPELARE INGJUTEN FOTPLÅT MED PÅSVETSADE INGJUTEN FOTPLÅT PELARSOCKEL AV BTG MED PÅSVETSADE ÖK 100 Ö.F.G PELARSOCKEL AV BTG PLÅTAR FÖR ÖK 100 Ö.F.G INFÄSTNING AV PELARE PLÅTAR FÖR PELARSOCKEL AV BTG INFÄSTNING AV PELARE ÖK 100 Ö.F.G INGJUTNINGSGODS LOKAL FÖRSTÄRKNING AV LOKAL FÖRSTÄRKNING AV FÖR GÖDSELSKRAPA PLATTA UNDER PELARE PLATTA UNDER PELARE KANTFÖRSTYVNING. LIMTRÄBALK..... ḶIMTRÄBALK % 1.4% % 1.4% 4.0% SJÄLVBÄRANDE PLÅTTAK MED KONDENSSKYDD I UK. TÄT VÄGG BYGGS MELLAN PELARE PELARE ENL. STOMLEV. PERF. PLÅT ENL. BESKRIVNING TRÄREGELVÄGG ENL. ENTR. BALKAR RÄLSHÄNGD FODERVAGN FÄSTS TILL STOMME SAMT TILL KOMPLETTERANDE PELARE ENL. LEV. LIMTRÄPELARE TYPSNITT VID TÄT VÄGG LANTBRUKSSKIVA MONTERAS I LIV MED INSIDA PELARE Skala 1: mm ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD DETALJER SKALA NUMMER BET K BETONGSOCKEL VID TÄT VÄGG PLÅTAVTÄCKNING D :32:27 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 67

68 A J K SKJUTPORT LIMTRÄPELARE TRÄTRALL FÖR ÅTKOMST AV KULVERT UPPLAG PÅ STÅROFIL MOT SKRAPGÅNG TRÄTRALL FÖR ÅTKOMST AV KULVERT UPPLAG PÅ STÅROFIL MOT SKRAPGÅNG INREDNING SKRAPGÅNG SKRAPGÅNG STRÖBÄDD KANTFÖRSTYVNING KANTFÖRSTYVNING VÄNDZON FÖR UTGÖDSLINGANLÄGGNING KULVERT TILL KULVERT TILL GÖDSELBRUNN GÖDSELBRUNN D-07 K D-06 K 4 K TRÄTRALL FÖR ÅTKOMST AV KULVERT UPPLAG PÅ STÅROFIL MOT SKRAPGÅNG TRÄTRALL FÖR ÅTKOMST AV KULVERT INREDNING INREDNING UPPLAG PÅ STÅROFIL MOT SKRAPGÅNG 400 min SKRAPGÅNG SKRAPGÅNG KULVERT TILL KULVERT TILL GÖDSELBRUNN GÖDSELBRUNN ENKELARMERAD BTG MAKADAM D-07 D-06 K K D-06 D-07 K mm 400 D-03 D-04 D-05 Skala 1:20 FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD DETALJER SKALA NUMMER BET K :32:29 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 68

69 D-11 BÄRANDE YTTERVÄGG KANTFÖRSTYVNING 7 YTTERTAK BÄRANDE TAKPLÅT NOCKBALK ISOLERAD TAKBJÄLKLAG 100 ENKELARM. BTG 200 CELLAST 200 MAKADAM GEOTEXTIL D-12 BÄRANDE YTTERVÄGG 100 ENKELARM. BTG 200 CELLAST 200 MAKADAM KANTFÖRSTYVNING TILLBYGGNAD A 30 STENULL 120 ENKELARM. BTG 200 MAKADAM KANTFÖRSTYVNING STALL Skala 1: mm FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD SEKTION OCH DETALJ PERSONAL SKALA NUMMER BET K :28:04 69

70 O N M L K J H G F E D C B A TILL PUMPBRUNN AS-01 M6 A A-S04 A KULVERT P2 UT TILL BETE KALVGÖMMA KALVGÖMMA P7 P7 AS-03 2 RASTFÅLLA TJURAR UTGÖDSLINGSSYSTEM M2 D5 D5 P3 P3 MINERALFODER ÖPPNINGSBART SPÅNBALAR SJUKBOX 3 KRUBBA M1 LUCKA FÖR UTRYMMET DELBART FODER 1 AVELSTJUR AVELSTJURAR BOX FÖR UPP TILL BOX FÖR UPP TILL D DIKOR 30 DIKOR BOX FÖR BOX FÖR 2 ST 2 ST P8 10 M2/TJUR 10 M2/TJUR D3 stöveltvätt D4 D4 tm D4 cirk. A PLATS AS-02 FÖR A VERK- STOL AVLOPP SPOLSLANG ALT. MATARBORD FÖR FODERVAGN ENSILAGEBALAR TILL M4 M3 RÄLSHÄNGD UPPRULLARE ENL. BESKRIVNING ENKEL FRONT TYP DIAGONAL FODERHANTERING stöveltvätt BOX FÖR UPP TILL P1 30 DIKOR FODERBORD EN ÄTPLATS PER KO FROSTSKYDDAT VATTEN SKRAPGÅNG M1 P9 P AS-03 P5 30 DIKOR VISTELSEYTA 8,4 M2 PER KO A YTA FÖR KALVAR OCH KALVNING TILLKOMMER BOX FÖR UPP TILL 20 KVIGOR < 500 KG PÅ DJUPSTRÖBÄDD 6.TEKNIK vvb förråd 7.WC 5.BESÖK 4.PERSONAL 7 P4 UTGÖDSLINGSSYSTEM D2 D1 D1 SKRAPGÅNG P7 8 P FÖRKLARINGAR UTLASTNING KALVNINGSBOX KALVNINGSBOX KALVGÖMMA TRANSPORT TILL BETE ÄTPLATS SJÄLVLÅS ÄTPLATS LYSRÖR AS-02 KALVAR KALVAR STRÅK FÖR LEDNINGSDRAGNING A UTTAG 1-FAS UTTAG 3-FAS P2 9 M2 - HYDRAULMOTOR FÖR UTGÖDSLING I KULVERT ENL. BESKRIVNING AS-01 A-S04 A A M3- MOTORER PÅ FODERVAGN ENL. 5. K 1 ELCENTR. CIRK. VVB 2500 M5 M1 - MOTOR FÖR UTGÖDSLING ENL. BESKRIVNING BESKRIVNING M4 - MOTOR PÅ MATARBORD ENL. BESKRIVNING M5 - PORTMOTOR ENL. BESKRIVNING M6 - MOTOR TILL GÖDSEUMP. Skala 1: m ANSVARIG MATS FREDRIKSSON RITAD/KONSTR AV DATUM GM FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD ELRITNING SKALA NUMMER BET E :36:36 N:\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall Spegelvänd.rvt 70

71 71

72 A B K BRANDCELLSGRÄNS EI60 FRÅNLUFTSFLÄKT PAX CALLIMA MED VÄGGRÖR OCH YTTERVÄGGSGALLER 20 l/s FRÅNLUFTSFLÄKT SYSTEMAIRS TYP KV-160 RWC MED TYRISTON REE-1 MED SG OCH ALG 160 ÖVERLUFTSDON TYP WOODS BYSO-100 BESÖKSRUM 3 VÄGGVENTILER FRESCH BRANDCELLSGRÄNS EI60 VÄGGVENTIL FRESCH 80 3 VÄGGVENTILER FRESCH 80 FRÅNLUFTSFLÄKT PAX CALLIMA MED VÄGGRÖR OCH YTTERVÄGGSGALLER 20 l/s ÖVERLUFTSDON 7. WC TYP WOODS BYSO-100 SPALT 5. BESÖK 6. TEKNIK 4. PERSONAL STALLET VENTILERAS GENOM VINDVÄV PÅ LÅNGSIDOR SAMT NOCKVENTILATION Skala 1: m FREDRIKSSON arkitektkontor ab Skolgatan 1A Norrköping ANSVARIG NILS-GÖRAN KEMPE RITAD/KONSTR AV DATUM FL BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN DIKOSTALL VALJSÖ NYBYGGNAD VENTILATION -BESÖK OCH PERSONAL SKALA NUMMER BET 1:100 1:200 VENT A1 A :57:44 \\ \Norrkoping\Projekt\JV Framtidens Dikostall\Ritningar A\Modell\JV Dikostall rvt 72

73 Bilaga 4 Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag för inredning och utrustning mm Objekt: Beställare: Underlag: Datum: Sektion Anbudsförfrågan inredning utgödsling och utfodring Nybyggnad för dikalvsproduktion Valsjö gård Huvudritning plan och sektion Denna beskrivning Lantbruk 16 Utförande Detta är en kortfattad rambeskrivning. Det ankommer på entreprenören att utifrån denna lämna anbud på ett komplett fungerande utförande. För entreprenaden gäller Lantbruk 16. Aktuella särskilda föreskrifter: Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer. 1. Förfrågningar Frågor ställs till XX eller till beställarens ombud. 2. Orientering Objektet gäller nybyggnad av stall för 120 dikor som kalvar på stall tidigt på säsongen. Objektet finns på Valsjö gård, Nynäshamns kommun. 3. Upphandling Anbud kan fritt lämnas på hela eller delar av underlaget. Priset ska gälla fast pris monterat/levererat till gården och vara giltigt till den 31 december Anbudsdatum Offert med fast pris fritt gården, senast 22/ ställd till beställaren. Kopia skickas samtidigt till beställarens ombud Bifoga broschyrer, planskiss, beskrivningar och liknande som visar offererad utrustning. I samband med beställning ska skriftliga anvisningar på svenska och ritningar för ursparingar, håltagningar o dyl. överlämnas. 5. Omfattning inredning Leverans av komplett inredning till hela nybyggnaden enligt: a) Inredning till liggbås för dikor. Tät utfyllnad i ändbåsen i varje grupp med U-profil och plank. b) Grindar med täta väggar mellan grupper för att undvika noskontakt mellan kalvar i grupperna. Grindöppning för passage in/ut och mellan grupper i övergångarna. c) Grindar som stänger övergångarna. Dubbla grindar i övergång närmast gavel. 73

74 d) Inredning till kalvningsboxar. Golvytan i boxen är nedsänkt i förhållande till kant för inredning. Bärande träpelare finns på c- c 6 m. Kalvningsboxar i varje grupp ska ha låsbar front mot foderkrubba och extra tvårörsgrind för fixering av kon. Främre grind bredvid krubba ska vara lätt och snabb att öppna för personal. Öppningsbara grindar för stolpar c-c 3 m i bakkant på varje kalvningsbox. Grindar mellan varje kalvningsbox ska kunna gå att fälla åt sidan så boxarna kan gödslas ut och användas som en stor box. Tre stäng ningsbara öppningar för kalvingång i grindar mot skrap gång i varje grupp. e) Foderbordsfront av typ pinnfront, gaffel eller diagonal front. Placering av stolpar för inredning och rälsbock på klövpallen. Bärande stolpar för stommen kommer att finnas vid foderbordet, på de markerade placeringarna för rälsbockar (c-c 6 m). f) Inredning för boxar till avelstjurar. Två liggbås ska fungera som gång ut till rastfålla och ha grind eller öppningsbart rör. g) Inredning till kvigor i djupströbäddsbox. Enkel front mot foderbord. Grindar så djuren kan stängas både i skrapgång och på ströbäddsytan. h) Grindar för drivgång/persongång mellan dikor och tjurar/kvigor med låsgrind så djuren kan fixeras i gången och 2-rörsgrind bakom djuret. i) Vattenkoppar för cirkulerande frostskyddat vatten med system för värmning och cirkulation av dricksvattnet. j) Tät grind 3 meter med väggfäste framför port till sjukbox. Ingen övrig inredning i sjukbox. k) Gummimattor till liggbås för dikor och tjockare gummimatta alternativt madrass till tjurar, 5 platser l) Ange tillägg för självlåsande front till rekryteringskvigor och 2 grupper dikor istället för enkel foderfront. m) Ange gods- och galvtjocklek för inredningen. 6. Omfattning utgödsling a) Leverans, montering och igångkörning av utgödsling för öppna gödselrännor i fyra skrapgångar. Utgödslingen ska kunna gå på automatik eller köras manuellt. b) Separat pristillägg önskas för en separat utgödsling i varje ränna som kan köras oberoende av de andra. c) Utgödsling i kulvert fram till pumpbrunn utanför vägg, ca 32m. 7. Utfodring a) Leverans, montering och igångkörning av utfodringsanläggning. b) Rälshängd fodervagn. 74

75 c) Mellanlager för fyllning av fodervagnen. Mellanlagret ska kunna hantera rundbalar. Mellanlagret med fodervagn ska kunna rymma en dags foderbehov för 120 dikor ca 6 rundbalar. d) Ange pris inklusive och exklusive styrsystem för automatisk påfyllning av fodervagn och automatisk utfodring från fodervagn. 8. Tidplan Ange hur lång leveranstiden respektive färdigställandetiden är efter beställning respektive monteringsstart. Planerad leverans av stallinredning v. X, 2018 Planerad igångkörning av utgödsling v. X, Slutbesiktning Slutbesiktning kommer att ske när djurstallet är färdigställt. Övertagande av utfodring/inredning/utgödsling sker vid slutbesiktning. 10. Garantitid Garantitiden ska vara 2 år från godkänd slutbesiktning. 11. Byggmöten Inredning/utrustningsentreprenören skall närvara vid minst ett byggmöte. 75

76 Förfrågningsunderlag Byggentreprenad AGROTEKTBYRÅN NV Godsförvaltning AB Valsjö gård NYNÄSHAMN Valsjö 1:15 Nybyggnad dikostall TOTALENTREPRENAD bygg ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Anbudshandling Kund/projektnr: 2016:33 Handläggare: Helena Olsson Hägg Datum: Ändringsdatum: AGROTEKTBYRÅN Kårtorps gård, Valdemarsvik Tel: , E-post: Internet: 76

77 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 2 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Dessa administrativa föreskrifter är upprättade i anslutning till AF-AMA 12. För entreprenaden gäller ABT 06. AFA ALLMÄN ORIENTERING AFA.12 Beställare NV Godsförvaltning AB, Valsjö gård, Nynäshamn Tommy Engborg Tel: Mobil: AFA.121 Beställarens ombud under anbudstiden Eventuella frågor om entreprenaden och om förfrågningsunderlaget kan ställas till: Beställarens ombud under anbudstiden: Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån Tel Kårtorps gård Valdemarsvik Mobil E-post helena@agrotektbyran.se AFA.155 Nätägare el Kraftringen Nät AB Tel: Huvudsäkring är idag 63 A. AFA.21 Översiktlig orientering om objektet Nybyggnad av oisolerad stall för dikalvsproduktion med litet isolerat personalutrymme. Total byggnadsyta på mark ca 2000 m 2. AFA.22 Objektets läge Objektet är beläget i Nynäshamns socken i Nynäshamns kommun. 77

78 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 3 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER AFB.13 Entreprenadform Totalentreprenad för byggnaden exklusive mark. Markarbete och Djurstallsinventarierna i denna entreprenad upphandlas samtidigt som separata totalentreprenader och ska samordnas som sidoentreprenader till byggentreprenaden. AFB.14 Ersättningsform Fast pris utan indexreglering. AFB.15 Ersättningsform Fast pris utan indexreglering. AFB.17 Förutsättningar för upphandlingen Beställaren förbehåller sig rätten att förkasta samtliga anbud. AFB.2 Förfrågningsunderlag AFB.21 Tillhandahållande av förfrågningsunderlag En utskriven omgång av förfrågningsunderlaget tillhandahålls av beställaren efter begäran. Förfrågningsunderlaget tillhandahålls elektroniskt som pdf-filer. Ytterligare kopior kan beställas av projektören mot kopieringskostnad. 78

79 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 4 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag 03) Allmänna bestämmelser ABT 06 (bifogas ej) 06) A) Eventuella kompletterande föreskrifter för entreprenaden, lämnade före anbudets avgivande B) Dessa Administrativa Föreskrifter (AF) dat C) Rambeskrivning för byggnadsentreprenaden; dat Byggnadsbeskrivning Rumsbeskrivning D) Ritningar enligt ritningsförteckning dat 07) Övriga handlingar 1. AMA (bifogas ej) 2. Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer (LBK) AFB.23 AFB.3 Kompletterande förfrågningsunderlag Om förfrågningsunderlaget behöver kompletteras kan komplettering komma att skickas ut senast 7 dagar innan anbud fordras in. Frågor med anledning av förfrågningsunderlaget skall ställas till beställarens ombud eller beställaren. Anbudsgivning AFB.31 Anbuds form och innehåll Anbud skall, utöver fast kostnad, innehålla uppgift om timkostnader och entreprenörarvoden vid ändringar och tilläggsarbeten. I anbud skall planerad byggtid för genomförande av projektet anges. Ange i anbud när arbetena kan påbörjas och när de kan avslutas om den angivna tiden för färdigställande inte kan hållas. AFB.311 Huvudanbud Avgivet anbud skall avse åtagande helt enligt förfrågningsunderlaget med två alternativa stomlösningar. 79

80 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 5 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFB.312 Sidoanbud Om anbudsgivare har något annat från teknisk eller ekonomisk synpunkt ändamålsenligt förslag eller alternativa utföranden, beträffande val av material, konstruktioner, arbetsmetoder eller dylikt än vad förfrågningsunderlaget anger, eller något i övrigt att erinra med avseende på förfrågningsunderlaget, skall avvikelserna anges skilda från huvudanbudet och vara prissatta så att jämförelse lätt kan ske med huvudanbud. AFB.32 Anbudstidens utgång Anbud skall vara beställaren tillhanda senast den XX. AFB.33 Anbuds giltighetstid Anbudsgivare är bunden av sitt anbud i tre månader efter anbudstidens utgång. AFB.34 Adressering Anbudet ställs till beställaren, samtidigt skickas en kopia till beställarens ombud via e-post eller post. AFB.314 Kompletteringar till anbud Före upphandling kan beställaren komma att begära följande uppgifter: uppgift om vilka underentreprenörer, som kan komma att anlitas förslag till tidplan förslag till betalningsplan ansvarig byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) AFB.54 Meddelande om beslut vid prövning av anbud Anbudsgivare vars anbud inte antagits meddelas skriftligt. 80

81 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 6 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTAL- ENTREPRENAD AFD.1 Omfattning Entreprenaden omfattar projektering samt i entreprenaden ingående material och arbeten. Till beställaren ska överlämnas en färdig och funktionsduglig, inflyttningsklar anläggning. Mark och djurstallsinventarier är undantagna. AFD.11 Kontraktshandlingar Kontrakt utgörs av antaget anbud med därpå följande beställningsskrivelse. AFD.111 Sammanställning över ändringar i ABT 06 Följande punkter i ABT 06 är ändrade eller kompletterade: AFD.23 ÄTA-arbeten AFD.371 Samordning av arbeten AFD.123 Disponering av arbetsområdet Entreprenören upprättar dispositionsplan i samråd med B. AFD.131 Uppgifter om sidoentreprenader och andra arbeten Som sidoentreprenad till denna totalentreprenad, upphandlar beställaren djurstallsinventarier och markarbeten. Vissa djurstallsinventarier upphandlas av beställaren som materialleveranser, där materialet skall monteras av totalentreprenören, t ex vattenkoppar och frostskydd av vattenkoppar. AFD.133 Pågående drift eller verksamhet inom och invid arbetsområdet Entreprenören ska bedriva arbetena med hänsyn till att B:s verksamhet skall pågå i intilliggande områden. Direkt intill arbetsområdet pågår gårdens normala lantbruksdrift. 81

82 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 7 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFD.16 Tillstånd, m m AFD.161 Tillstånd från myndigheter Tillstånd från Länsstyrelsen enligt djurskyddsförordningen är sökt av beställaren. Entreprenören ansvarar för övriga tillstånd som erfordras för entreprenadens utförande. Om det inom ramen för denna entreprenad förekommer transporter för vilka det erfordras trafiktillstånd, åligger det entreprenören att försäkra sig om att transportören innehar sådant tillstånd. AFD.17 Anmälningar AFD.171 Anmälningar till myndigheter Byggherren anmäler byggstart till Skatteverket. Entreprenören gör förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen på av TE upprättat underlag. AFD.1831 Arbetsmiljöplan Entreprenören ska upprätta arbetsmiljöplan innan byggarbetsplatsen etableras. AFD.1832 Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) TE utses att vara byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av entreprenaden med de uppgifter som anges i arbetsmiljölagen kap 3 7a samt i anslutande föreskrifter. AFD.1833 Byggarbetsmiljösamordnare för utförande (BAS-U) Entreprenören utses att vara byggarbetsmiljösamordnare för utförande av entreprenaden med de uppgifter som anges i arbetsmiljölagen kap 3 7a samt i anslutande föreskrifter. 82

83 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 8 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFD.1834 Upplysning om byggarbetssamordnare AFD.2 Utförande AFD.21 Kvalitetsangivelser AFD.23 ÄTA-arbeten Underrättelse om ÄTA-arbeten enligt ABT 06 kap 2 6 ska lämnas skriftligen, t ex i byggmötesprotokoll. AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden Entreprenören tillhandahåller alla erforderliga ritningar och handlingar för entreprenadens genomförande. Entreprenören skall också tillhandahålla: - Arbetsmiljöplan, enligt AFS 1999:3, samt löpande anpassningar i planen, gemensam för alla entreprenader på arbetsplatsen. - Förhandsanmälan till arbetsmiljöverket - Tidplan - Betalningsplan - Försäkringsbevis / kopia på försäkringsbrev. AFD.26 Varor, m m För samtliga varor, utrustningar och maskiner där leverantören tagit fram byggvarudeklarationer skall dessa överlämnas till beställaren insatt i pärm. Förekomst av ämnen enligt Kemikalieinspektionens begränsningslistor skall begränsas i varor, material och apparater som ingår i entreprenaden. AFD.3 Organisation AFD.311 Beställarens ombud Beställarens ombud under entreprenadtiden är: 83

84 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 9 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev Tommy Engborg NV Godsförvaltning AB Tel: E-post: AFD.331 Startmöte Beställaren kallar till startmöte för alla utsedda entreprenörer innan entreprenaden påbörjas. AFD.343 Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning ID06 ID06, Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning gäller för projektet. AFD.345 AFD.371 Elektronisk personalliggare Entreprenören ska överta samtliga skyldigheter avseende elektronisk personalliggare enligt 39 kap. 11 b och 12 samt 7 kap. 2 a och 4 skatteförfarandelagen. TE ansvarar för att hålla med utrustning så att elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen samt hålla personalliggaren tillgänglig på byggarbetsplatsen. Ansvar och utrustning för personalliggare inkluderas i anbudet. Samordning av arbeten Med ändring av ABT 06 kap 3 9 föreskrivs att totalentreprenören för byggentreprenaden ska samordna samtliga egna och underentreprenörers arbeten samt de arbeten som utförs av sidoentreprenörer. AFD.38 Dagbok Utöver dagbokens allmänna uppgifter är entreprenören skyldig att i dagbok eller på annat sätt föra anteckningar om vid vilken tid som ändring och tilläggsarbeten har utförts, om omfattning och av vem. Noteringar skall föras för varje ändring och tilläggsarbete för sig. Beställaren, hans ombud eller hans kontrollanter äger rätt att även i dagboken föra in kompletterande uppgifter, göra tillägg eller föra in uppgifter av värde för framtiden. Vid oenighet om visst förhållande, skall båda parters uppfattning antecknas. 84

85 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 10 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFD.4 Tider AFD.41 Tidplan Entreprenören upprättar i samråd med B en samordnad tidplan och håller den aktuell. Tidplanen skall vara aktivitetsindelad. Tidplanen överlämnas senast vid entreprenadens startmöte. AFD.42 Igångsättningstid Byggentreprenaden kan påbörjas efter erhållen beställning. Kontraktsarbetena skall påbörjas och avslutas vid tidpunkt som anges i samordnad tidplan. AFD.45 Färdigställandetider Kontraktsarbetena i sin helhet skall vara färdigställda och anmälda för slutbesiktning senast den 15 maj 2018, eller vid tidpunkt som anges i kontrakt. Dock skall golv och yttertak i djurstallsdelen var klart senast till den 1 februari för start av inredningsmontering. AFD.472 Särskild varugaranti Bevis om särskilda varugarantier överlämnas till beställaren i samband med slutbesiktning. Garantisedlar transporterade på beställaren överlämnas i samband med slutbesiktning. AFD.51 Vite AFD.511 Vite vid försening Vid försening är beställaren berättigad att av Entreprenör erhålla vite av 0,5 % av entreprenadsumman för varje påbörjad vecka, varmed färdigställandet av kontraktsarbetena i deras helhet blivit fördröjt. AFD.54 Försäkring Entreprenören skall styrka att hans allrisk- och ansvarsförsäkringar uppfyller Försäkringsbranschens beskrivning av basomfattning för 85

86 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 11 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev allriskförsäkring och ansvarsförsäkring som skall tecknas enligt AB 04, kap 5, 22, eller ABT 06, kap 5, 23. AFD.55 Ansvar för brandskydd Entreprenören skall överta det ansvar som åvilar byggherren för brandskyddet på det gemensamma arbetsstället och inom arbetsplatsen som helhet och vara ansvarig för samordning av arbetsplatsens brandskydd. Varje entreprenör skall samråda med den brandskyddsansvarige och är skyldig att följa dennes anvisningar. AFD.6 Ekonomi AFD.611 Ersättning för ÄTA-arbeten Vid ändrings- eller tilläggsarbete beräknas värdet enligt följande: I första hand lämnas anbud. I andra hand utförs arbete på Iöpande räkning enligt självkostnadsprincipen. I anbudet skall anges arvode för ÄTA-arbeten enligt ABT 06 kap 6, 9, moment 8a. För arbete på Iöpande räkning skall i anbudet anges arvode för arbete, hjälpmedel, material eller vara som tillhandahålls av beställaren, enligt ABT 06, kap 6, 9, moment 8b. AFD.62 Betalning Betalning till entreprenören sker 30 dagar från uppkommen fordran och mottagen godkänd faktura. AFD.622 Betalningsplan Entreprenören upprättar prestationsbunden betalningsplan senast 10 dagar efter beställning. AFD.613 Ersättning för rese- och traktamentskostnader Rese-, restids- och traktamentskostnader skall vara inräknade i anbudssumman samt i à-priser och timkostnader. 86

87 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFD ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 12 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFD.7 Besiktning AFD.713 Slutbesiktning Slutbesiktning kommer att ske efter entreprenadens färdigställande. AFD.714 Garantibesiktning Beställaren kallar till garantibesiktning. AFD.718 Besiktningsman Besiktningsförrättare utses och bekostas av beställaren. 87

88 AGROTEKTBYRÅN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER AFG Allmänna arbeten och hjälpmedel Uppdragsnamn Nybyggnad dikostall Sidnr 13 (13) Handläggare Helena O Hägg Kund / Projektnummer 2016:33 Datum Status Anbudshandling Fastighetsbeteckning Nynäshamn, Valsjö 1:15 Ändringsdatum Kod Text Mängd Enhet Rev AFG ALLMÄNNA ARBETEN OCH HJÄMEDEL AFH.12 Bodar Entreprenören håller och bekostar erforderliga bodar. Gårdens personalrum med kök och toalett får utnyttjas av entreprenören. Beställaren håller utrymme för byggmöten. AFG.141 Tillfällig el-försörjning Anslutning av tillfällig elförsörjning ombesörjs av entreprenören. Beställaren svarar för elförbrukningen. AFG.142 Tillfällig VA-försörjning Entreprenören ombesörjer tillfällig VA-försörjning från fastighetens anläggning. AFG.16 Tillfällig skyltställning och orienteringstavla Om skyltställning med skyltar mm sätts upp skall sådan även ha plats för skylt från beställaren och projektören. AFG.422 Lossning som kan tillhandahållas Beställaren kan, efter överenskommelse och mot ersättning, tillhandahålla jordbrukstraktor med lastare och lastmaskin för lastning/lossning av gods. Aviseras i god tid. AFG.752 Snöröjning som tillhandahålls Beställaren tillhandahåller snöröjning inom arbetsområdet. AFG.831 Städning Resp entreprenör utför själv all grovstädning efter eget arbete. 88

89 Rambeskrivning 6C. BYGGNADSBESKRIVNING: Dikostall Objekt: Beställare: Nybyggnad för dikalvsproduktion NV Gårdsförvaltning AB Valsjö gård Nynäshamn Underlag: 3. ABT 06 6B. Administrativa föreskrifter 6C. Rambeskrivningar, Byggnadsbeskrivning Rumsbeskrivning 6D. Ritningar Enligt ritningsförteckning Datum: Sektion Utförande Detta är en kortfattad rambeskrivning. Det ankommer på entreprenören att utifrån denna lämna anbud på ett komplett fungerande utförande. Beakta klimatet i djurstall. Laster och normer enligt Teknisk specifikation SIS-TS 37:2012 Ekonomibyggnader- Tillämpningar. Installationer av rörsystem ska utföras enligt branschregler för säker vatteninstallation Aktuella särskilda föreskrifter: Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer Handbok för elinstallationer i lantbruk ( Elhandboken ) från LBK Allmänt godtas utförande enligt AMA Hus 14, AMA Anläggning 13, AMA VVS 16, AMA El 16 om ej annat anges i denna beskrivning eller övriga objekthandlingar 1. Markarbeten a) Utförs av annan entreprenör. 2. Grund/golv a) Oisolerad kantförstyvad platta på mark för djurstallsdelen. b) Isolerad kantförstyvad platta i personalrumsbyggnad Golv i personalutrymmen skall isoleras med min 200 markisolering. Ytbehandling av golv enligt rumsbeskrivning c) Kostnad för besöksrum redovisas separat. d) Golv i djurstallsdelen utförs av armerad betong vct 0,55, exponeringsklass XC3,XF1, och foderbord utförs av betong vct 0,50, exponeringsklass XA1,XF1. Potentialutjämnande system skall införas. Innan golv påbörjas ska tänkt utförande av skydd mot farlig spänningssättning redogöras på byggmöte. e) Sockel under väggarna vid gavlar i djurstallsdelen, min 100 hög betong ska gjutas enligt markering på planritning Betongklackar min 100 höga ska gjutas till pelare enligt markering på planritning. f) Täckning av träluckor över kulvert som ska hålla för belastning Förfrågningsunderlag 89

90 av kor som förflyttas. Vändläge utanför djurutrymme för utgödsling ska täckas med trä. Gödselskrapa ska kunna passera in under täckning, fri höjd ca 20 cm. g) Nivåer enligt ritning. Exakt utformning av ursparing för inredning, utgödslingvajer, brythjul, motor mm görs efter gjutritning från leverantör. 4. Stomme stall a) Stomme av trä. Bärande invändiga pelare kan placeras enligt markering på ritning. b) Ytterligare alternativ kan lämnas som sidoanbud. c) Beakta placeringen av synliga pelare och portar i gavlarna. 5. Yttertak stall a) Fribärande kondensskyddsbehandlad plåt. Galvad som färdig yta utåt. b) Fast öppen nock med ljusinsläpp, bredd 2,2 m, öppning i takfallet ca 25cm, med förhöjd täckning som går omlott med taket minst 25 cm på varje sida. Nocken ska vara försedd med vindavvisare ca 30 cm nedanför öppningen som är minst lika hög som öppningen. Nockens längd ca 51 m. c) Takutsprång på långsidor och i gavlar på min 500 mm. d) Snörasskydd över alla portar. 6. Ytterväggar stall a) Ytterväggarna i stalldelens långsidor ska förses med öppningsbara portar med grå vindnät, ca 90% vindreduktion. b) Övriga ytterväggar i stallet utföres med min 10 cm betongsockel och kläs utvändigt med korrugerad plåt där stora delar ska utföras perforerad, se fasadritningar. Kulör röd enligt tillverkarens standard, både tät och perforerad plåt ska komma från samma tillverkare och ha samma kulör. Reglar kortlas mellan bärande pelare som underlag för väggplåten. Ytterkant plåt ska ligga min 30 mm in från ytterkant pelare så att pelarna är synliga i fasad. 7. Invändig vägg a) Vägg mellan sjukbox och foderrum utföres som träregelvägg på min 10 cm betongsockel med beklädnad av lantbruksplywood på bägge sidor. 8. Personaldel a) Ytterväggar i personaldel utföres som isolerad träregelvägg, isolering Diffusionstät gummisylltätning ska användas till samtliga ytterväggar på personalrum. Utvändig beklädnad med lackad stålplåt i samma röda kulör som stalldelen. Observera att dolda elinstallationer inte är tillåtna i Förfrågningsunderlag 90

91 produktionsbyggnader på lantbruk. b) Personaldel skall vara brandavskiljd från djurstall. Vägg och gavelspets mot djurstall utföres brandavskiljande för brand i personaldel. Mot stalldelen skall utvändig beklädnad vara lantbruksplywood och invändig beklädnad vara 2 lager 12 mm beklädnadsskiva med skarvar omlott. Isolering 195. c) Innerväggar utföres som min 95 träregelvägg med full isolering på diffusionstät gummisylltätning. d) Vindsbjälklag med isolering och innertaksbeklädnad, u-värde max 0,25 W/m2K. e) Yttertak lika djurstallsdelen. f) Hängrännor och stuprör. Fabrikslackerade i svart. Stuprören kopplas till dagvattenledning. Lövsil mellan stuprör och dagvattenledning. g) Snörasskydd över dörrar. h) Fönster 10x10 i trä. U-värde max 1,5 W/m2K. Målas utvändigt med roslagsmahogny (rå linolja, trätjära och balsamterpentin). Överdroppbläck i plåt, färg lika väggplåtar. Nedre droppbläck i galvad plåt lika tak. i) Fönster och dörrar i personaldelens vinkel med djurstall och inom 6 m från djurstall ska motstå brand i 30 minuter. EW30 9. Dörrar a) Dörrar mot djurutrymmet ska vara avsedda för djurstall och försedda med trycke, täckbricka och cylinderlås. Alla trädörrar ska vara behandlade enligt målning. Överdroppbläck i plåt, färg lika väggplåtar. D1= Isolerad ytterdörr av trä, termoglasruta, 9x21. EI30. D2= Isolerad ytterdörr av trä, termoglasruta, 11x21. EI30. D3= Isolerad ytterdörr, brandklassad dörr, ska stå emot spridning av flammor och rök i 60 min. EI60. Om trädörr väljs skall den kläs på insidan med lantbruksplywood. D4= Innerdörr 8x21, överluft via tröskel. D5= Dörr ut till rastfålla 13x22, endast trycke på insidan, ska ej kunna öppnas utifrån. Kläs på insidan med lantbruksplywood på nedre del. 10. Portar a) P1= Vindnätsport rullport/maxiport med vindnät % vindreduktion. Fri öppningen 96x.50. Grå Motormanövrerad. b) P2= Ridåportar/rullportar med vindnät % vindreduktion. Portarna ska tillsammans täcka öppningen på 42m x fri höjd till bärlina minst 3 m. Grå c) P3= Rullport med vindnät 32x42. Ca 90 % vindreduktion. Grå Förfrågningsunderlag 91

92 d) P4= Rullport med vindnät 36x42. Ca 90 % vindreduktion. Grå e) P5= Rullport med vindnät 32x42. Ca 90 % vindreduktion. Grå f) P6= Rullport/ridåport med vindnät fri öppning 32x42. Ca 90 % vindreduktion. Grå g) P7= Rullportar/ridåport med vindnät. Öppning 26+32x42. Ca 90 % vindreduktion. Grå. h) P8= Skjutport klädd med grå vindnät 31x42, invändig klädd med lantbruksplywood. i) P9= Skjutport klädd med grå vindnät, 23x42, invändig klädd med lantbruksplywood. 11. Målning a) Ev. skadade, tidigare behandlade, byggnadsdelar skall återställas i ursprungligt skick. b) Invändig målning i personaldel enligt rumsbeskrivning. 12. Utvändig mark a) Betongplatta utanför nordöstra hörnet för utlastning av djur. 13. Besöksrum a) Som separat tillägg önskas pris på besöksrum. Utförs med samma byggnadsmått och material som byggnaden med personalutrymmen. Förses med fönster in mot djurstall. b) Fönster mot djurstall får ej vara öppningsbara och ska stå emot spridning av flammor och rök i minst 60 min, EW60. c) Dörrar D6= Isolerad ytterdörr av trä, 10x21 D7= Innerdörr 10x21, överluft via tröskel. Förfrågningsunderlag 92

93 AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader 1 6C. RUMSBESKRIVNING: Dikostall Objekt: Beställare: Nybyggnad för dikalvsproduktion NV Gårdsförvaltning AB Valsjö gård Nynäshamn Underlag: 3. ABT 06 6C. Rambeskrivningar, Byggnadsbeskrivning Rumsbeskrivning 6D. Ritningar Enligt ritningsförteckning Datum: Sektion Utförande Detta är en kortfattad rambeskrivning. Det ankommer på entreprenören att utifrån denna lämna anbud på ett komplett fungerande utförande. Beakta klimatet i djurstall. Laster och normer enligt Teknisk specifikation SIS-TS 37:2012 Ekonomibyggnader- Tillämpningar. Installationer av rörsystem ska utföras enligt branschregler för säker vatteninstallation Aktuella särskilda föreskrifter: Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer Handbok för elinstallationer i lantbruk ( Elhandboken ) från LBK. Observera att infällda installationer inte är tillåtna i produktionsbyggnad Allmänt godtas utförande enligt AMA Hus 14, AMA Anläggning 13, AMA VVS 16, AMA El 16 om ej annat anges i denna beskrivning eller övriga objekthandlingar G= Golv, S= Sockel, V= Väggar, T= Tak, TL= Taklist, I= Installationer Ö=övrigt 1. Djurstall G= Stålglättat betong utom övergångar vid båspall som brädrivs. Öppen skrapgång ska mönstras med mönsterrulle med hexagonmönster avsett för stallgångar med nötkreatur. S= 10 cm betong V= Invändig beklädnad med lantbruksplywood till 1,2 m över sockel, i djupströbäddsbox och i foderrum/förråd till min 2,0 m över golv. T= enligt byggnadsbeskrivning TL= - I = Vatteninstallation till vattenkoppar, vattenkoppar tillhandahålls. Frostskyddad utkastare för stöveltvätt vid foderbordskant över kulvert. Frostskyddad utkastare vid sjukbox Elinstallation; invändig belysning, lysrörsarmaturer T5 alt LED-armatur, placerad över gödselgångar, belysningsstyrka 150 lux. Brinntid för belysningen är mindre än 1000 timmar per år. Belysningen ska vara grupperad och kunna tändas var för sig i varje linje och grupperat mellan dikor, tjurar, kvigor, sjukbox och foderrum. Särskild nattbelysning ska tändas/släckas med ljusrelä, belysningsstyrka 3-5 lux. Förfrågningsunderlag Valsjö 93

94 AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysningsarmaturen får inte fästas i takplåten. Fri höjd 4,2 m under armaturer. Utvändig belysning vid utlastningsplatta och vid gavelspets mot söder. Eluttag 230 V i varje hörn av liggavdelningen för dikor. Kraftuttag 380 V på vägg vid foderrum och gavel vid utgödslingsmotorer. Strömförsörjning till; M1= Utgödslingsmotorer 0,35 kw (2 st) 2 styrskåp som behöver 16 A M2= Utgödsling i kulvert ca 2 kw M3= Fodervagn motorer 7,5 kw + 2 x 0,5 + 0,75 kw M4= Matarbord för rundbalar 2,2 kw, med Styrskåp 230 V AC och 24V styrsignal. M5= Motor till rullport 0,2 kw M6= Gödselpump 11 kw Potentialutjämning av alla ledande inredningsdetaljer som djuren kan nå och armering i golv ska utföras. Ö= Ventilation; fast öppen nock Personal/ entré G= Betonggolv ska utgöra färdigt ytskikt. Stålslipas och dammbinds med vattenglas spätt 1:5 S= Målad trälist V= Färdigbehandlad/målad beklädnadskiva alt färdigmålad träpanel. Fönster och dörrar målas med ljusgrå kulör inv. T= Träpanel av träfiber, färdigmålad TL= Målas trälist I = Avlopp och vatten till tvättmaskin. Avlopp leds till kulvert. Elinstallation; invändig belysning eluttag. Utvändig belysning av typ stallykta, tänds/släcks med ljusrelä. Elradiator. Ö= Ventilation, friskluftsventil 5. Besökare/ entré G= Betonggolv ska utgöra färdigt ytskikt. Stålslipas och dammbinds med vattenglas spätt 1:5 S= Målad trälist V= Färdigbehandlad/målad beklädnadskiva alt färdigmålad träpanel. Fönster och dörrar målas med ljusgrå kulör inv.. T= Träpanel av träfiber, färdigmålad TL= Målad trälist I = Tvättställ med vatten och avlopp. Blandare med utkastare för slang till stöveltvätt. Avlopp för stöveltvätt utförs som en gallertäckt försänkning och leds till kulvert. Elinstallation; invändig belysning eluttag. Elradiator. Förfrågningsunderlag Valsjö 94

95 AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Ö= Ventilation, friskluftsventil Maskinrum G= Betonggolv ska utgöra färdigt ytskikt. Stålslipas och dammbinds med vattenglas spätt 1:5 S= Målad trälist V= Färdigbehandlad/målad beklädnadskiva alt färdigmålad träpanel. Fönster och dörrar målas med ljusgrå kulör inv.. T= Träpanel av träfiber, färdigmålad TL= Målad trälist I = Tvättbänk, Avlopp, inkommande vatten, varmvattenberedare 100 liter. Avlopp leds till kulvert. Elinstallationer; inkommande el, belysning, eluttag 230 V, kraftuttag 380 V. Elradiator. Strömförsörjning till: M5=Enhet för frostskydd av vatten i stall Cirkulationspump 0,1kW med elpatron 3kW, 2 st. Ö= Ventilation, friskluftsventil 7. WC G= Betonggolv ska utgöra färdigt ytskikt. Stålslipas och dammbinds med vattenglas spätt 1:5 S= Målad trälist V= Färdigbehandlad/målad beklädnadskiva T= Träpanel av träfiber, färdigmålad TL= Målad trälist I = Wc, handfat m ettgreppsblandare, belysning, avlopp leds till kulvert elradiator Ö= Ventilation, frånluft genom yttertak. 8. Besöksrum G= Betonggolv ska utgöra färdigt ytskikt. Diamantslipas och dammbinds med vattenglas spätt 1:5 S= Målad trälist V= Färdigbehandlad/målad beklädnadskiva alt färdigmålad träpanel. Fönster och dörrar målas med ljusgrå kulör inv.. T= Träpanel av träfiber, färdigmålad TL= Målad trälist Förfrågningsunderlag Valsjö 95

96 AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader I = Toalett och tvättställ med vatten och avlopp. Avlopp leds till kulvert. Elinstallation; invändig belysning, eluttag. Elradiatorer. Ö= Ventilation, friskluftsventiler i rum och frånluftsfläkt i toalett och i rum. 4 Förfrågningsunderlag Valsjö 96

97 Bilaga 5 Underlag till förprövning Ansökan om förprövning av djurstall görs till Länsstyrelsen i det län där byggnationen görs. Ansökningsblankett finns på Jordbruksverket hemsida och på Länsstyrelsens hemsida. Till ansökningsblanketten ska två omgångar av alla ritningar bifogas samt ofta bilagor som förklarar och intyg om smittskyddssamråd. De ritningar som ska bifogas är måttsatt, skalenlig planritning samt sektioner över varje del av byggnaden. En situationsplan som visar byggnadens placering i gårdscentrum med avstånd till intilliggande byggnader. Planritningen ska visa: Mått för alla utrymmen. Hur många djur som kan rymmas i varje box. Inredning med grindslagning. Drickplatser Sektionsritning ska visa: Höjder nivåer och lutningar, Ventilationens placering, Inredning 97

98 Förprövningsritningar 98

99 4.0% 1.5% % KONDENSSKYDDAT YTTERTAK VINDNÄT FRI ÖPPNING UNDER EV. BALK OCH PORT % 1.4% % 1.5% SEKTION A A SKALA 1:50 KONDENSSKYDDAT YTTERTAK PERFORERAD PLÅT PERFORERAD PLÅT INVÄNDIG TVÄTT-TÅLIG SKIVA TILL 2 M ÖVER GOLV BET ANT ÄNDRINGEN AVSER HUVUDRITNING SEKTION DATUM SIGN VALSJÖ GÅRD NYBYGGNAD DIKALVSPRODUKTION agrotektbyrån Helena Olsson Hägg Kårtorps gård VALDEMARSVIK helena@agrotektbyran.se 1.4% % % UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE SEKTION B- B SKALA 1:50 H Olsson Hägg DATUM ANSVARIG AGROTEKTBYRÅN Nybyggnad för 120 dikor samt rekrytering och avelstjur på Valsjö gård för NV godsförvaltning AB Nynäshamn SKALA NUMMER BET 1:100 A2 AGROTEKTBYRÅN

100 100

101 Ansökan ANSÖKAN - förprövning av djurstall enligt djurskyddsförordningen (1988:539) D173B Ansökan om förhandsgodkännande för ny-, till- eller ombyggnad för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls. Ansökan skickas till länsstyrelsen Ansökan ska innehålla Denna ansökningsblankett Ritningar (se ruta D) Beskrivning av inredning eller ritning på inredning (se ruta D) A. Sökande Namn eller firma och adress NV gårdsförvaltning AB Valsjö gård Nynäshamn Person-/organisationsnummer Produktionsplatsnummer (PPN) Kontaktperson Telefonnummer (även riktnummer) Tommy Engborg E-postadress Mobiltelefonnummer Fastighetsbeteckning Socken Kommun SE75974 tommyengborg@gmail.com 070XXXXXX Valsjö 1:15 Nynäshamn Nynäshamn B. Byggnadsåtgärd X Nybyggnad Tillbyggnad Ombyggnad Annan åtgärd SJV D173B C. Tidplan Byggnadsåtgärden beräknas påbörjad D. Till ansökan bifogas Situationsplan (2 ex) X ritningsnummer: S1 Byggnadsåtgärden beräknas avslutad Beskrivning av inredning eller ritning på inredning Övriga handlingar (numreras) Planritning (2 ex) X ritningsnummer: A1 Bilaga nr Bilaga nr X Sektionsritning/ritningsnummer: A2 Bilaga/ritning nr 1 Bilaga nr 101

102 E. Djurhållning Djurslag/djurkategori Ras Vikt, kg Antal djurplatser före byggnadsåtgärd Antal djurplatser efter byggnadsåtgärd Antal djurplatser som berörs av byggnadsåtgärd Dikor H, HX Avelstjur H 5 5 Kvigor H, HX Produktionsförutsättningar Nybyggnad för ekologisk dikalvsproduktion F. Särskild vård Utrymmen för djur i behov av särskild vård framgår av ritning X Ja, ritningsnr A1 Nej, beskrivning i bilaga nr G. Smittskydd & hygien Hand- och stöveltvätt framgår av ritning Avlopp för stallrengöring framgår av ritning Hygiengränser X Ja, ritningsnr A1 X Ja, ritningsnr A1 X Ja, ritningsnr Stallet är hygiengräns Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Intyg om smittskyddssamråd X Ja, bilaga nr Nej, smittskyddssamråd har inte skett 2 H. Byggnad och brand Ytter- och innertakets material och utformning framgår av ritning Ytter- och innerväggars material och utformning framgår av ritning Placering och typ av dagsljusinsläpp framgår av ritning Brandsektionering framgår av ritning Utrymningsvägar framgår av ritning X Ja, ritning nr A2 X Ja, ritning nr A2 X Ja, ritning nr A2 X Ja, ritning nr S1 X Ja, ritning nr A1 Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Räddnings- och släckutrustning finns X Ja Nej Brandlarm finns Ja X Nej 102

103 J. Golv och liggytor Golvens material och utformning framgår av ritning X Ja, ritning nr A2 Nej, beskrivning enligt bilaga nr Åtgärder vidtas för att förhindra hala golv Typ av strömedel X Ja, följande åtgärder vidtas Mönstring av golv med hexagonmönster avsett för nötdjur sågspån/ riven halm/ Långhalm Typ av bädd/underlag på vistelseytor såsom ligg-/gångytor strö i liggbås, ströbädd i kalvningsboxar Djupströbädd hos kvigor Djur - kategori Material Spaltbredd (mm) Stavbredd (mm) Dränerande golv K. Vattning Manuellt X Automatiskt, genom Vattningssystem Vattenkar X Vattenkoppar Flödeskapacitet på automatiska vattningsanordningar 10 liter/minut Nipplar Vattentråg Automatiska vattningsanordningar frostskyddas X Ja Nej L. Mekanisering och installationer X Ja, ritningsnr Utgödslingssystem framgår av ritning A1 Nej, beskrivning enligt bilaga nr Urindränering finns X Ja Nej Gaslås finns X Ja Nej Gödselgasventilation finns Ja X Nej Belysningsarmaturer Nattbelysning Typ Belysningseffekt Lysrörsarmatur 5 Typ Belysningseffekt Några lysrörsarmaturer utnyttjas 0,5 (W/m 2 ) (W/m 2 ) Plan för elavbrott finns X Ja Nej Reservkraft finns X Ja (kw) Nej 103

104 M. Djurslagsspecifika uppgifter (fyll i aktuellt alternativ i förekommande fall) M1. Nötkreatur, får och get Grovfoder Kraftfoder/spannmål/ koncentrat Fri tilldelning Restriktiv tilldelning Platser för kalvning/lamning/killning framgår av ritning X X X Ja, ritning nr A1 X Nej, beskrivning i bilaga nr M2. Gris Blötutfodring Torrutfodring M3. Fjäderfä Tillgänglig area eller burarea Ströarea m 2 (eller m 2 /bur) m 2 (eller m 2 /bur) Ej aktuell Ej aktuell Golvarea (m 2 ) Ej aktuell Typ av fodertråg Rakt Runt Längd på fodertrågskant mm/djur eller (m totalt) Typ av vattensystem Tillgång på vattenanordning Längd på sittpinnar Rakt Runt mm/djur eller (m totalt) mm/djur eller (m totalt) Ej aktuell Nippel/kopp Djur per nippel/kopp Typ av rede Dimensioner på redet Area på ströbad Fackrede Kollektivrede Ej aktuellt Längd Bredd Höjd (mm) (mm) (mm) (m 2 /bur) Ej aktuellt Möjlighet till utevistelse Ljusprogram kommer att finnas Ja Ja Nej Nej 104

105 N. Ventilation N1. Eventuell projektör Namn eller firma och adress Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer Kontaktperson E-postadress N2. Allmänt Mekanisk X Naturlig/självdrag Ventilationsprincip Fyll i uppgifter under punkt N3 Fyll i uppgifter under punkt N4 Byggnadens värmeisolering Isolerad X Oisolerad Placering av tillufts- och frånluftsanordningar framgår av ritning X Ja, ritningsnr A2 Nej, beskrivning Bullernivåer förväntas bli under 65 db(a) X Ja Nej N3. Mekanisk ventilation Ventilationsprincip Undertryck Neutraltryck Övertryck Larm finns Nej Ja, larmar för Varningssätt Övertemperatur Lampa Strömavbrott Siren Fel på larmanordning Tele Steg nummer Fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation Annat Frånluftsfläktar Fläkt nummer Flöde (m 3 /h) Typ av reglering Summa maxventilation (m 3 /h) 105

106 Tilluft Typ av luftintag Antal och flöde per don/fläkt Spaltdon (st) (m 3 /h) Fläkt/-ar (st) (m 3 /h) Annat med öppningsarea (st) (m 3 /h) (m 2 ) Summering av maxventilation (m 3 /h) Öppning i takfot (cm 2 ) N4. Naturlig ventilation/självdragsventilation Frånluft Typ av frånluft X Öppen nock Självdragstrumma Annat Frånluftsarea 11 Höjd på självdragstrumma (m 2 ) (m) Tilluft Typ av tilluft Glespanel X Vindväv Öppningsarea eller area på vindväv 288 (m 2 ) Eventuellt fabrikat X Gardiner Annat perf plåt N5. Reglering av ventilationsanläggning Manuellt Reglering av frånluft Manuellt Reglering av tilluft Temperaturgivare Automatiskt Automatiskt Fuktgivare X X Ej reglerbar Ej reglerbar Annat Automatisk reglering via N6. Stalltemperatur Förväntad stalltemperatur vintertid ute + 3 C 0 Tilläggsvärme kommer att installeras Ja, typ av värmekälla X Nej Erhållen effekt på värmekälla (kw) O. Underskrift Datum Underskrift Namnförtydligande Tommy Engborg 106

107 Beslut 107

108 108