Smarta stallbyggnader slaktungnöt

Transkript

1 Smarta stallbyggnader slaktungnöt Oisolerade mottagningsstallar och isolerat spaltstall Hushållningssällskapet SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 10 % Investeringsutgiften är kr per djurplats Väl genomtänkt smittskydd och god arbetsmiljö Rapport 2018:10 1

2 2

3 Smarta stallbyggnader slaktungnöt Oisolerade mottaningsstallar och isolerat spaltstall Hushållningssällskapet Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Martina Westlund, HS Konsult AB Victoria Thuillier, HS Konsult AB Bengt Andréson, Hushållningssällskapet Värmland Per Nilsson, Esplunda Kött AB 3

4 Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finan- 4

5 sierats av det svenska landsbygds programmet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet. Juryn har utsett en vinnare i varje produktionsgren. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på Konceptet har också blivit godkänt vid förprövning av Länsstyrelsen i Uppsala län. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än kr per slaktungnötplats. Driftkalkylen ska ha utrymme för minst kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: o miljö- och klimatsmart produktion o god och säker arbetsmiljö o god djurvälfärd o högt smittskydd o landsbygdens byggnadskultur. 5

6 Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi ser att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 6

7 Innehåll 1 Sammanfattning Summary Förutsättningar för konceptet Ambitioner och förutsättningar Produktionsmodell Projektgård Beskrivning av stallkonceptet Introduktion Ekonomi Material och konstruktion på byggnaden Inredning, utrustning & maskiner Planlösning & logistik Produktion Gödselvårdsanläggning Besökare Djurvälfärd och smittskydd Arbetsmiljö Konceptets flexibilitet Driftledning och uppföljning Organisation Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Uppföljning Avvikelser Byggprocessen Behovsutredning Tidsplan Ansvarsfördelning Upphandlingsunderlag Definitioner Konceptets upphandlingsunderlag...51 Bilaga Driftkalkyl...52 Kalkylresultat...53 Noter...53 Bilaga Investeringskalkyl...56 Kalkylresultat...57 Noter...57 Bilaga Ritningar

8 Bilaga Upphandlingsunderlag...93 Administrativa föreskrifter...94 Rambeskrivning Dimensionerande flöden Kravspecifikation inredning Bilaga Underlag till förprövning Ansökan Förklaring och beskrivning till blankett Smittskyddssamråd Ventilationsdimensionering Beslut Mer information om stallkonceptet Publikationer inom samma område

9 1 Sammanfattning Flexibla och säkra djurstall med god djurmiljö från mottagning till slakt I det här projektet har vi tagit fram ett smart stallkoncept för slaktungnöt från mottagning till slutuppfödning. Målet har varit att på ett så kostnadseffektivt och hållbart sätt som möjligt ta fram ett stallkoncept med extra stort fokus på: Flexibilitet Säker arbetsmiljö Högt smittskydd och god djurmiljö Genom att ta hänsyn till dessa faktorer finns förutsättningar för att uppnå en hög och lönsam produktion med god arbetsmiljö och djurvälfärd. Vi har tagit fram en lösning som redan i projekteringsfasen kan anpassas genom möjligheten att lägga till eller minska ner byggnadens längd med en eller flera av våra förslag på stallmoduler. På så sätt kan byggnadslösningen anpassas till lokala förutsättningar och behov. Vid val av byggmaterial och system har även miljöaspekter och energieffektivisering vägt tungt. Höga krav på säkerhet och stallmiljö ger friska produktiva djur Mottagningsstallet är ett oisolerat djupströstall och inhyser mjölkraskalvar från cirka 2,5 veckor till fem månaders ålder. Oisolerade stallar ger en god miljö för kalvarna och är billigare att bygga. Slutuppfödning sker i ett spaltstall från cirka fem månader fram till slakt. Genom väl planerade mottagningsstallar, där kalvarna hålls i samma grupp och box under så lång tid som möjligt, ökar kalvarnas chanser att hålla sig friska och växa fortsatt bra under hela uppfödningstiden. Att föda upp stora tjurar i lösdrift ställer höga krav på säkerhet, både för djur och skötare. Därför har vi valt ett spaltstall med stort fokus på en säker arbetsmiljö och god djurvälfärd. Uppfödningsstallet är isolerat för att kunna ha spalt och utgödsling med hjälp av självflyt. För att få ett arbetseffektivt stall har vi dessutom valt att ha en eldriven mekaniserad utfodring. Vårt val av utgödslings- och fodersystem kräver få arbetstimmar och är ett säkert och energisnålt system för att hålla tjurar. Resultatet för stallet är kr per år och vinstmarginalen är 10 procent. Tabell 1. Nyckeltal Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl 10 % Total investeringsutgift (utan stöd) kr Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) kr Investeringsutgift per djurplats (efter stöd) kr Ekonomisk livslängd 15 år Elanvändning 0,50 kwh/kg slaktad vikt Antal djurplatser 640 Total yta 3211 kvm 9

10 2 Summary Flexible and safe animal housing from start to finish In this project we have signed an efficient housing concept for bull beef production from start to finish. The aim has been to create a concept that is as cost efficient and sustainable as possible taking three key areas into consideration: Flexibility Farm labour safety High health status and good animal welfare By considering the factors above the foundations for sustainable production and good and safe labour conditions are laid. The entire or separate components of the concept may be used and amended already in the early stages of the design and construction process, as it is possible to increase or decrease the length of the buildings with one or several of the modules. Therefore the concept can easily be modified and adjusted in order to meet local needs and conditions. In the choice of building materials and systems, environmental and energy efficiency aspects has also been considered throughout. Aim for high safety and good animal environment and get healthy and productive Lifestock The starter shed houses dairy bull calves from the age of two to three weeks and is uninsulated. Uninsulated housing offers a natural climate as well as being cost efficient. The bulls are moved on to the finishing slatted shed at approximately five months age and stay there until slaughter. Keeping the bulls in the same shed and same group and pen for as long as possible is positive for animal health and and performance. Finishing bulls requires high safety both for man and livestock at times of handling. This is one of the reasons why the choice of finishing system fell on a slatted house. In order to secure the function of an un-mechanised, gravity driven slurry movement, the slatted house will be insulated. Labour and energy efficiency is secured by a stationary, electrically powered feeding system. The gross margin for the concept is SEK and the profit margin is 10 percent. Tabell 2. Key values Key values Value Profit margin 10 % Total investment expenditure (excluding investment grant) SEK Investment expenditure per space (excluding investment support) SEK Investment expenditure per space (with investment support) SEK Economic life span 15 years Energy use per kg slaughter weight (kwh/kg) 0,50 Number of animal spaces 640 Total housing area 3211 sqm 10

11 3 Förutsättningar för konceptet 3.1 Ambitioner och förutsättningar Under arbetet med konceptet har vi valt att lägga extra stort fokus på följande delar: Flexibilitet, i den betydelse att konceptet ska vara möjligt att anpassa efter olika gårdars förutsättningar Säker arbetsmiljö Högt smittskydd God djurmiljö Tanken med vårt koncept är att det ska vara flexibelt och lättarbetat. Redan i projekteringsfasen ska man kunna lägga till eller minska ner byggnadens längd med en eller flera av våra förslag på stallmoduler, beroende på den aktuella gårdens förutsättningar och behov. Med enkla justeringar av till exempel placering av tvärkulvert, serviceutrymmen och foderhantering skapar man en planlösning som passar olika förutsättningar och olika gårdsbilder runt om i landet. Beroende på förutsättningar, placering och stallbyggnadernas storlek kan man också vid en eventuell framtida utökning av besättningen välja att förlänga, spegelvända eller bygga nya stallar med samma koncept i anslutning till de redan uppförda stallarna. Utgångspunkten har varit att byggnadsstommen ska vara anpassad efter djurboxarna för att på så sätt underlätta vid en eventuell utökning eller minskning av djurantal och därmed antal boxar. I den mån det är möjligt ska även andra utrymmen, till exempel personalutrymmen eller utrymmen för sjukboxar vara utformat som moduler för att göra byggnaden flexibel för andra jordbruksföretagare att reglera efter behov. När vi arbetade fram konceptet lade vi utöver flexibiliteten stort fokus på smittskydd, djurhälsa, arbetsmiljö och en effektiv drift. Under planeringen av stallarna har miljöaspekter och energieffektivisering vägt tungt vid val av byggmaterial. Hänsyn har tagits till önskemål och synpunkter från medlemmar av projektgruppen. Vi har även tagit hjälp av personer med särskild kompetens inom smittskydd och djurvälfärd, arbetsmiljö, miljö- och klimatsmart byggande, arkitektur samt inom forskning. Dessutom har vi fört diskussioner med personer med erfarenhet från byggnation inom andra branscher och personer med erfarenheter av lantbruk utanför Sverige. För jordbruksföretagaren som varit med och tagit fram konceptet har stort fokus legat på att få till en rationell daglig skötsel i stallen. Det har varit en viktig aspekt att en person kan sköta de dagliga rutinerna själv, på ett enkelt och arbetsmiljömässigt korrekt sätt. I dagsläget hålls de äldre tjurarna i lösdrift med liggbåssystem, och företaget har problem med skador på djuren som uppstår då de rider på eller bråkar med varandra. På grund av riskerna med tjurar i lösdrift har vi valt att låta de äldre tjurarna gå i ett spaltboxstall. Spaltboxarna är också säkrare när det gäller hanteringen av djur av den här kategorin. För yngre djur är det viktigt att stallet medger möjlighet till god tillsyn som sker ofta, ombonade och dragfria liggplatser samt goda möjligheter att utfodra både mjölk och 11

12 övrigt foder på ett bra sätt. Dessa faktorer tillsammans med ett högt smittskyddstänk ska ge kalvarna en så bra start som möjligt. Det är viktigt att kunna ha ett bra och naturligt flöde av djuren, både inom och mellan byggnader samt en bra logistik på gården i stort. Genom att även anpassa gårdsbilden och redan i ett tidigt skede planera för att ta emot besökare kan man behålla eller till och med förbättra gårdens goda smittskydd. Nedan följer specifika önskemål och synpunkter som särskilt påverkat konceptets utformning: Mottagningsstall Planerat med naturlig ventilation för att ombesörja god luftväxling. Stallet ska samtidigt ge en dragfri miljö för de känsliga kalvarna. Ströbädd för en ombonad inhysning. Ströning via ströloft som även fungerar som ett tak för en del av liggytan, för att på så sätt skapa ett mikroklimat där kalvarna kan få extra skydd. Undvika att rulla balar på ett ströloft. Utgödsling av ströbädd via flyttbara foderfronter. Utfodring i flyttbara krubbor. Högt smittskyddstänk där kontakt mellan kalvgrupper förhindras samt max 10 kalvar per grupp. Lång hållandetid av kalvarna, för att ge dem goda förutsättningar för fortsatt hög tillväxt i uppfödningsstallet. Uppfödningsstall Säker hantering av äldre och större djur. Den dagliga tillsynen och skötseln ska kunna ske av en person. Lastning och förflyttning av djur ska kunna ske på ett enkelt och säkert sätt. Gödsel hanteras som pumpbar flytgödsel för att på så sätt optimera näringsutnyttjandet i gödseln. Hantering av djur som självdör eller behöver avlivas. Utlastning så att transportören kan undvika att gå in i stallet. Yteffektivt stall som bidrar till en mer fördelaktig driftkalkyl. Mekaniserad, automatisk och effektiv utfodring som ska göra det lättare att utfodra många djur samtidigt och därmed effektivisera arbetet. 3.2 Produktionsmodell Antalet förprövade djurplatser i det här konceptet är totalt 660 stycken. För att det ska finnas utrymme i systemet för till exempel tomtid, tvättid och viss tillfällig variation i antal djur och ålder (3 veckor +/- några dagar) är 640 platser det antal som finns med i kalkylerna. Antalet djurplatser är baserade på de cirka 490 kalvarna som projektgården kommer ta emot per år, vilket innebär cirka 20 kalvar varannan vecka. Djuren tas emot i mottagningsstall och flyttas vid cirka fem månaders ålder vidare till ett spaltstall för slutuppfödning. Djuren går till slakt vid 16,5 månaders ålder. Djuren väger cirka 660 kg när de slaktas. 12

13 3.3 Projektgård Esplunda Gård ligger cirka två mil nordväst om Enköping och drivs av Per Nilsson, tillsammans med 13 anställda. Esplunda är ursprungligen en mindre släktgård som funnits i familjen sedan år Totalt brukar Per hektar åker, inklusive arrenden. Den egna fastigheten är uppdelad på cirka 390 hektar åker, 50 hektar betesmark och övrig mark samt 300 hektar skog. Cirka 25 hektar av växtodlingen är ekologisk. Moderföretaget Esplunda Lantbruk står för växtodling och entreprenadverksamhet. Dotterbolaget Esplundagrisen producerar årligen cirka smågrisar varav hälften föds upp till slakt av dotterbolaget Skälbygrisen. Nötköttsproduktionen sker inom dotterbolaget Esplunda Kött. Esplunda Kött köper i dagsläget årligen in cirka 400 mjölkraskalvar där cirka 100 säljs som mellankalv vid åtta månaders ålder och 300 stycken som slaktmogna tjurar vid cirka månaders ålder. Tjurarna är installade under hela uppfödningsperioden. Naturbetesmarkerna med miljöersättning betas av kvigor. Då den brukade arealen huvudsakligen ligger i Enköpings och Västerås kommuner, finns möjlighet att söka miljöersättning för vallodling men inte kompensationsbidrag. Antalet djur berättigar däremot till 332 kronor i nötkreatursstöd per djur och år. Företaget arbetar med arbetssättet LEAN production för att effektivisera och utvecklas. Per Nilssons vision är att Esplunda Gård i framtiden ska kunna ta emot upp till 600 kalvar per år. Investeringen i nya stallbyggnader är ett steg på vägen i hans mål om att arbeta effektivt i rationella och enkla stallar. Efter byggnationen kommer gården ta emot cirka 490 mjölkraskalvar per år. Samtliga kalvar föds upp till slakt vid en ålder av cirka 16,5 månader. Mellangårdsavtal finns med tre olika besättningar. Ungefär hälften av alla kalvar som tas emot är uppfödda i ekologisk produktion, men Esplunda föder upp samtliga kalvar konventionellt. Det innebär att potential för att producera ekologiskt kött finns men då spaltstallar inte är accepterat i ekologiska besättningar begränsas möjligheterna. De nya stallbyggnaderna placeras söder om de befintliga byggnaderna, se ritning A-01 under Bilaga - Ritningar. Genom denna placering kan man få till en bra logistik för flytt av djur mellan mottagningsstallar och uppfödningsstall då byggnaderna hamnar i nära anslutning till varandra. Det är dessutom möjligt att lägga halmlager och gödselplatta i anslutning till mottagningsstallarna, vilket är nödvändigt för att minska avståndet för hantering och transport av halm och gödsel och därmed minska arbetstiden och drivmedelsanvändningen. Placeringen av byggnaderna möjliggör även att utomstående transporter av djur kan ske på utsidan av själva gårdscentrum. Möjligheterna att bygga ytterligare stallar i anslutning till detta koncepts planerade stallbyggnader förbättras jämfört med placering enligt jordbruksföretagarens utgångsplan, norr om det befintliga liggbåsstallet. På Esplunda Gård finns redan en befintlig gödselbrunn samt en gödselplatta. I konceptet har en ny placering för en ny gödselplatta föreslagits. Gödselbrunnen är i förslaget placerad på samma ställe som den befintliga gödselbrunnen, men utgifterna för en ny gödselbrunn finns ändå inkluderade i konceptets investeringsutgifter. 13

14 4 Beskrivning av stallkonceptet 4.1 Introduktion Att föda upp mjölkrastjurar till slakt innebär en stor utmaning. Ett sådant koncept behöver tillgodose behovet hos både små, känsliga kalvar samt säkerställa en säker hantering av stora slakttjurar. I denna typ av produktion finns också ett ständigt inflöde av djur och med det risker inom smittskydd. I det här konceptet har vi lagt stor vikt på att ta fram ett lättskött och smittsäkert mottagningsstall som ska generera stabila och friska kalvar som är redo att vid fem månaders ålder flyttas över till ett spaltstall för slutuppfödning. Genom att hålla kalvarna i samma stall och samma grupp under en längre tid ökar man kalvarnas chanser att hålla sig friska och hålla en fortsatt bra tillväxttakt även i uppfödningsstallet. Vi har också försökt tänka på vilka material vi använder för att bygga stallet och har i största möjliga mån valt miljövänliga material i byggnationen. Uppfödningsstallet har många ätplatser och är indelat i två avdelningar för att fortsätta hålla smittskyddet i besättningen på en hög nivå. Stallet har högt säkerhetstänk, där den dagliga skötseln och tillsynen ska kunna skötas av en person. Dessutom utnyttjar man stallgödseln på bästa sätt genom att den största delen av djuren genererar flytgödsel. Utöver att ta fram kostnadseffektiva och smarta stallar är det viktigt att räkna in smittskydd och djurvälfärd i ett stallsystem som medger enkel och säker hantering av djuren. Eftersom ingen gård är den andra lik och alla lantbruk har sina egna förutsättningar, finns det ingen stall- och gårdsplanering som passar överallt. Vid projekteringen av stallen har vi därför strävat efter att i största möjliga mån utföra byggnaderna i modulform, för att det ska vara enklare att anpassa stallarna till olika förutsättningar. Som jordbruksföretagare ska man i konceptet kunna se helheten men kunna ändra detaljer efter vad som passar den egna gårdens förutsättningar. 4.2 Ekonomi Stallets fördelar är en mycket rationell produktion med låg arbetsförbrukning, en god djurmiljö med mindre skador på djuren (hältor) och en god och säker arbetsmiljö. Projektgården ligger i ett slättområde med hög markkostnad där det därför är intressant med högavkastande vall- och majsodling. Här är det lönsammast med en kraftfoderbaserad nötköttsproduktion som är fodereffektiv och med hög tillväxt per djur och dag. I dag är svenskt kött en eftertraktad vara på marknaden och vi har ett antal slakterier att sälja till. Det är därför möjligt att påverka avräkningspriset genom att vara en god förhandlare. Genom att utöka antalet producerade ungnöt per år förbättras möjligheterna till att förhandla fram ett bättre avräkningspris. En tung del i köttproduktionen är finansiering och likviditet. Även om investeringen är lönsam kan det vara en utmaning att få fram allt kapital till investeringen. Enligt investeringsbudgeten så krävs det 17,5 miljoner kronor till investeringarna. Dessutom krävs det ett djur- och rörelsekapital på 4 miljoner kronor. Totalt blir kapitalbehovet 14

15 21,5 miljoner kronor. Eftersom en ny stallbyggnad ofta värderas till cirka 50 % av nybyggnadskostnaden så krävs det relativt stort finansieringsutrymme i företaget för att klara en så stor investering. Personalbehovet i stallet är räknat på 5,5 timmar per ungnöt vilket motsvarar arbetstimmar som i sin tur motsvarar 1,5 anställda i stallbyggnaderna. Arbetstid per dag blir 7,35 timmar i genomsnitt. Elförbrukningen har beräknats till 214 kwh per ungnöt eller kwh per år. Se bifogad energikartläggning senare i kapitlet. Lönsamheten enligt driftskalkylen blir kronor per år eller en vinstmarginal på 10,2 procent vid ett slaktpris på 46 kronor per kilo. Nedan har gjorts en känslighetsanalys för hur lönsamheten beräknas bli vid olika slaktpriser. Tabell 3. Lönsamhet vid olika slaktpriser Slaktpris kr/kg 46,00 40,00 50,00 Vinstmarginal 10,2 % -2,8 % 17,2 % TB 3 per ungnöt kr -382 kr kr TB 3 totalt Vid ett slaktpris på 41 kronor per kilo går stallet plus/minus noll. Vid ett slaktpris på 41 kronor per kilo går stallet plus/minus noll. Tabell 4. Sammanställning nyckeltal Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl vid slaktpris på 46 kr 10 % Resultat i stallet kr Investeringsutgift per djurplats (med investeringsstöd) kr Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) kr Total investeringsutgift (utan stöd) kr Ekonomisk livslängd 15 år Antal ungnötsplatser 640 st Antal slaktade ungnöt per år 488 st Slaktvikt 330 kg Uppfödningstid 15,75 månader Arbetsförbrukning per ungnöt i stallet 5,5 timmar Beräknat antal anställda i stallet 1,5 st Elförbrukning per slaktungnöt 214 kwh Beräknat totalt kapitalbehov 21,5 miljoner kr Spaltstall jämfört med djupströ och liggbås Djupströstall har generellt sätt en låg investeringskostnad och mycket god djurmiljö. En nackdel med djupströstall är en hög kostnad för strö och en högre arbetsåtgång i stallarna. Spaltstall har högre investeringskostnad men är istället mycket arbetseffektivt och med ingen kostnad för strö. Det är också mindre risk för att djuren skadar sig i ett spaltstall. 15

16 Alternativet till spaltstall är liggbåsstall där investeringskostnaden är jämförbar med spaltstall. Fördelen med liggbåsstall är att det även går att använda i ekologisk produktion. Nackdelen är en högre skaderisk för ungtjurar och en något högre arbetsåtgång än i spaltstallet. I vår lösning har vi valt djupströbädd för kalvarna för att få bästa djurmiljö samt spaltstall för uppfödning till färdiga slaktdjur för att få den mest kostnadseffektiva produktionen. Investeringsutgiften för respektive stall finner ni i sammanställningen nedan. I investeringsutgiften ingår markarbetet för byggnaderna, personal- och serviceutrymmen, installationer el och VVS, gödselvårdsanläggningar samt all inredning och utrustning inklusive montage. Det som INTE ingår i investeringsutgifterna nedan är markarbete för vägar och planer, besöksbalkong i uppfödningsstall samt byggledning och ränta under byggtiden. Tabell 5. Investeringsutgift per stall Mottagningsstall Total investeringsutgift (utan stöd) Investeringsutgift per djurplats (utan stöd, inklusive personalutrymme) Uppfödningsstall Total investeringsutgift (utan stöd) Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) kr kr kr kr I konceptet har vi haft mycket liten möjlighet, på grund av tidsmässiga skäl, att pressa priser från leverantörer och entreprenörer. Sannolikt finns en stor möjlighet att kunna sänka investeringsutgifterna med procent genom att jämföra och ställa offerter mot varandra. Den ekonomiska livslängden på investeringen är given till 15 år. Inredning med mera behöver säkerligen bytas ut efter det, men byggnaderna är fortfarande i så pass bra skick att de fortfarande är fullt funktionsdugliga, och därmed kunde en längre avskrivningstid vara realistisk och då skulle lönsamheten vara bättre. Om man ändrar den genomsnittliga avskrivningstiden till 25 år ökar vinstmarginalen till 16 procent. Skulle gården vara belägen i ett annat stödområde skulle även det påverka lönsamheten. Vad man alltid borde beakta vid planering och byggande av stallar är att man ska planera som om man kommer att bygga för minst dubbelt så mycket mer än man tänkt sig eller att man kan använda byggnaderna till något helt annat senare. Det gör att man inte bygger in sig med lösningar som inte går att utvidga eller förändra. Lönsamheten i köttdjursproduktion med mjölkrastjurar är känslig, då tillväxten på mjölkrastjurar är låg jämfört med köttrastjurar och Norden med sitt klimat kräver dyrare byggnader än andra länder där klimatet är gynnsammare. Foderkostnaden blir ofta också dyrare på grund av klimat och gårdsstorlek Energiförbrukning I vårt koncept har vi fokuserat på att ha energieffektiva stallar för att kunna upprätthålla en långsiktig och därmed ekonomisk driftplan. Bland annat har alla tre stallar en naturlig ventilation som till skillnad mot mekanisk ventilation håller en betydligt lägre 16

17 energianvändning. Vidare har vi valt en eldriven stationär mixervagn i uppfödningsstallet för att i möjligaste mån undvika dieseldrivna fordon och redskap som är betydligt mindre energieffektiva och miljövänliga. På sikt är det önskvärt att investera i eldrivna traktorer, men det är inte möjligt idag då dessa fortfarande är under utveckling och alldeles för kostsamma för detta projekt. Vi har valt att investera i LED-belysning som är de mest energieffektiva lamporna på marknaden. Dessutom har dessa LED-armaturer fyra gånger så lång livslängd jämfört med lysrörsarmaturer, vilket ur miljömässigt perspektiv är positivt. För armaturförteckning, se Bilaga Ritningar. Utgödslingen har vi valt att ha med självflyt vilket ytterligare medför en låg energiförbrukning på gården. Den totala elförbrukning i detta koncept förväntas att bli cirka kwh för alla tre stallar. Detta är en förbrukning på 214 kwh/slaktungnöt vilket är räknat på 487 tjurar (genomsnittet antal uppfödda per år). Elförbrukningen kan jämföras med den nuvarande förbrukningen på 368 kwh/slaktungnöt vilket är räknat på 400 tjurar (genomsnittet antal uppfödda per år). Med detta koncept kommer vi alltså minska elanvändningen. Mer intressant är att räkna energiförbrukningen per kilo slaktad vikt, vilket i konceptet blir 0,65 kwh/kg slaktad vikt med de nya byggnaderna och driften jämfört med 1,11 kwh/kg slaktad vikt i nuvarande drift. Tabell 6. Jämförelse elförbrukning Elförbrukning idag Total elförbrukning Elförbrukning per slaktungnöt Elförbrukning per kilo slaktad vikt Elförbrukning för konceptet Total elförbrukning Elförbrukning/slaktungnöt Elförbrukning per kilo slaktad vikt (330 kg) Differens total elförbrukning efter nybyggnad Differens elförbrukning per slaktungnöt efter nybyggnad Differens elförbrukning per kilo slaktad vikt efter nybyggnad kwh 368 kwh 0,65 kwh kwh 214 kwh 1,11 kwh kwh -154 kwh -0,46 kwh Uppvärmningen av det isolerade uppfödningsstallet sker naturligt genom djurens värmeavgång, vilket är en energibesparande faktor. Stallet är i behov av tilläggsvärme under delar av den kalla årstiden, för att hålla den relativa luftfuktigheten på en godtagbar nivå. Behovet av tilläggsvärme är cirka 8,6 kw i avdelningen för djur < 400 kg och cirka 10,4 kw i avdelningen för djur > 600 kg. Se värmebalansberäkning under Bilaga Underlag till förprövning. Tilläggsvärme ges via värmefläktar. 17

18 Utförd energikartläggning 18

19 19

20 20

21 Minska investeringsutgifterna och öka vinstmarginalen för konceptet Att bygga för bra arbetsmiljö och bra smittskydd är exempel på saker som ökar investeringsutgiften. I det här konceptet har vi trots det valt att satsa på bra arbetsmiljö, smittskydd och djurhälsa då det påverkar driftkalkylen positivt i och med bättre djurproduktion och färre arbetstimmar. För att minska investeringsutgifterna kan man till exempel välja att istället dra ner på säkerheten kring hantering av djuren, göra kalvgrupperna större och ge djuren mindre yta att röra sig på, vilket inte är något vi rekommenderar. Det man får ta hänsyn till är att fokus på just smittskydd och djurhälsa är poster som spelar stor roll i driftkalkylen. Arbetsmiljö och säkerhet är saker som kan vara svårt att sätta kronor och ören på, men med god arbetsmiljö och hög säkerhet kring hantering av djuren kan man anta att personalens sjukfrånvaro minskar. Konceptets mottagningsstall med högt smittskydd bidrar till att kalvdödligheten blir mindre jämfört med ett mottagningsstall med exempelvis större kalvgrupper. Utslagsorsaken för äldre djur på projektgården är i dag benbrott. Genom att hålla de äldre djuren i ett väl planerat spaltstall kan dödligheten för denna djurkategori förväntas minska. Dödligheten på projektgården ligger idag mellan 4-7 procent, i konceptet förväntas den siffran ligga på tre procent, till följd av det smittskydd och den djurvälfärd vi åstadkommer med väl planerade stallbyggnader. Med en dödlighet på sex procent, går vinstmarginalen i konceptet ner till 9,6 procent. För stallbyggnaderna i konceptet är beräknad arbetstid 5,5 timmar per djur och år. Genom att uppföra uppfödningsstallet som ett spaltstall, som är arbetseffektivt och utan kostnad för strö kan arbetstimmarna för konceptet antas vara mindre än om de äldre djuren skulle hållas i exempelvis djupströstallar. Med en arbetstid på 6,5 timmar går vinstmarginalen i konceptet ner till 8,7 procent. Andra exempel som ger skillnad på investeringsutgifterna är till exempel antalet sjukboxar. I konceptet är antalet sjukboxar anpassat efter Statens Jordbruksverks föreskrifter, L100, vilket innebär att det finns en plats i sjukbox per 25 nötkreatur. I praktiken används i stor utsträckning utrymmen i befintliga byggnader till att husera sjuka djur, varför sannolikheten att man som jordbruksföretagare behöver bygga nytt för så många som 18 sjukplatser i uppfödningsstallet är relativt liten. Nedan följer några exempel på investeringsutgifter som konceptet skulle kunna dra ner på: Minska antalet sjukboxar cirka kronor Ta bort persongången bredvid drivgången cirka kronor 0,5 meter smalare foderbord cirka kronor Ta bort ströbalkong cirka kronor Minska ner utrymmen till minimimått i mottagningsstallet cirka kronor Minska ner utrymmen till minimimått i uppfödningsstallet cirka kronor Totalt blir detta en besparing på kronor och per djurplats blir besparingen kronor. Men som till följd får man en sämre djurhållning och arbetsmiljö. 21

22 4.3 Material och konstruktion på byggnaden I samtliga byggnader används vedertagna och välkända konstruktioner, vilket är ett kostnadseffektivt sätt att bygga i Sverige idag. Samtliga valda konstruktionslösningar återfinns i litteraturen. Foder och halm kommer att lagras på hårdgjorda ytor och inte i byggnader, på grund av kostnadsmässiga skäl. Rundbalar av halm täcks med presenning eller plastfilm. Grovfodret lagras i plastade rundbalar på ett befintligt upplag. Golv Markplattorna som stallen byggs på samt delar av väggarna kommer bestå av betong, som är ett tåligt och beständigt material. Betong är även ett helt tätt material, vilket är viktigt för att inte riskera att marken förorenas av gödsel och urin från stallarna. Betong har dessutom många förnyelsebara fördelar där ballasten, som är en del i framställningen av betong, ofta sker med återvunnet restmaterial från andra byggen. Dessutom kan en hel del restmaterial användas som fyllnadsmaterial under markplattorna. Betong har också en lång livslängd och kräver ett minimum av underhåll. Mottagningsstall Mottagningsstallen är oisolerade med en öppen långsida. I den ena stallbyggnaden är kalvkök och personalutrymmen förlagda. Konstruktionen i stallen är enkel. Kantförstärkt oisolerad platta av betong i hela byggnaden, även i personal- och serviceutrymme. Golvet i djurdelen lutar cirka två procent mot den avloppsränna som ska leda bort tvättvatten och eventuellt gödselvatten och urin. Även gången utanför boxarnas foderfronter kommer ha en viss lutning för att undvika att vatten blir stående. Takstommen av stål förankras i kantbalken. Väggar i bakkant och gavlar består av betongvägg upp till två meters höjd. Däröver består väggarna av glespanel i trä. Ovanpå betongväggen vilar bakkanten av ströbalkongen som dessutom stadgas upp i framkant av bärande stolpar av stål. Eftersom stolparna kommer utsättas för både gödsel och tvättvatten är det fördelaktigt att välja ett mindre känsligt material än trä, alternativt så ställer man stolparna på betongplintar. I konceptet har vi valt att använda stolpar av stål. Mellan grupperna kommer det finnas nötkreatursinredning anpassade efter kalvar där man sätter i en tät och fukttålig skiva, i plywood med en ytbeläggning av fenolfilm, för att undvika att kalvarna kommer i kontakt med varandra mellan grupperna. Den täta inredningen står på en cirka 60 centimeter hög betongsockel. Önskvärt hade varit att ha betong hela vägen upp mellan gruppboxarna men den lösning vi valt är billigare att bygga. Taket är en tältduk av PVDF-plast. Denna fluorplast har en hög hållfasthet, sträckspänning och elasticitet som passar bra till takkonstruktioner. Tältduken har en godkänd brandklassning och droppskydd. Takduken vilar på en enkel stålkonstruktion. Då takduken, jämfört med andra typer av tak, väger relativt lite så kan dimensionen på stålstommen hållas nere, vilket är positivt ur miljösynpunkt då mindre material behöver tillverkas. En enklare konstruktion innebär även en mindre kostnad jämfört med en konstruktion som ska klara högre laster. Ytskikt på golv i dusch och omklädningsrum i serviceutrymmet kommer utföras med linoleummattor. Golvet i kalvköket täcks med epoxy som är ett slitstarkt material som 22

23 även ger en halkfri yta, vilket är nödvändigt för arbetsmiljösäkerheten. Kalvkökets väggar kommer kläs med kakel för att lätt kunna rengöra ytorna. Livslängden för keramiska konstruktioner, både den tekniska och den ekonomiska, är mycket lång och underhållsbehovet är lågt. Bjälklaget i kalvkök och personalutrymme är isolerat med mineralull och balkarna består av trä. Bjälklaget är beklätt med plåt för att lättare kunna spola av och hålla rent. Ett mer miljömässigt bättre alternativ till mineralull är till exempel cellulosafiber, men av kostnadsskäl är det inte ett aktuellt alternativ i det här konceptet. Brandsektionering av fikarum beskrivs närmare i ritning A-02. Bjälklag och väggar inklusive dörrar utförs så att de står emot brand under minst 60 minuter. Uppfödningsstall Uppfödningsstallet är ett isolerat stall där djuren föds upp på spalt. Plattan och spalten är av betong och spalten täcks med gummimatta för att förbättra djurmiljön för tjurarna. Inredningen består av stål. Ytterväggar består av betong som placeras i betongfundament i marken. På väggarna vilar takkonstruktionen. I överkant av ytterväggarna, under takfoten, finns en 60 centimeter öppning där ventilationsluckor placerats för att förse stallet med frisk luft. Dessa är reglerbara via en väderstation som även reglerar taknocken. Taket på uppfödningsstallet är ett isolerat plåttak med stålstomme som vilar på ytterväggarna. Plåttak har sina fördelar i att priset är betydligt lägre än många andra alternativa tak, till exempel tegel. Det är slitstarkt och har en lång hållbarhet. Moderna plåttak är relativt lätta och kräver mindre energi vid framställning än äldre plåttak. Väggen mellan de båda avdelningarna är en enkel, oisolerad träregelvägg som går ända upp till nock. Väggen kläs med lantbruksplywood upp till cirka 2,5 m för att skydda väggen mot den aggressiva miljö som är i ett djurstall. Det bidrar även till att rengöringen av den delen av väggen som är mest utsatt underlättas. Att utföra väggen så enkel så möjligt och därmed hålla nere åtgången av material samt att utföra väggen av trä i så stor utsträckning som möjligt är positivt ur miljösynpunkt. I uppfödningsstallet är ventilationssystemet av typen UBA med en automatisk reglerbar nock och tilluftsluckor som sköts av en temperaturgivare och utvändig väderstation. Reglercentralen anpassar till- och frånluftsluckornas öppningsvinkel med hjälp av elmotorer beroende på väderförhållande. Besöksbalkongen utförs i trä medan trappan som placeras utomhus utförs i stål. Detta val av material grundar sig på de arbetsmiljörelaterade riskerna som en hal trätrappa kan få vid regn och annan nederbörd. Giftfria och förnyelsebara material I många konstruktionsdelar i konceptet finns trä med som material. Att bygga i trä är ett bra sätt att hålla nere energiförbrukningen samt koldioxidutsläppen. Trä är ett förnybart material som kan återvinnas flertalet gånger. När det sedan förbränns kan energin som utvinns användas som till exempel el och värme. Takduken av PVDF-plast i kalvstallet har sina fördelar i att produktionen använder mindre energi än ett plåttak eller liknande. Dessutom blir transporterna och bränsleförbrukning mindre, med detta plastmaterial än med tyngre takpartier. 23

24 I många djurstallar är ofta inredning och andra inventarier framställda av stål. I stallarna som ingår i detta koncept är en del av konstruktionen stål, men även inredningen. Stålindustrin påverkar miljön, som all annan materialtillverkning, men stål har också många miljöfördelar. Stål är ett material som enkelt kan återanvändas och omsmältas till nytt stål. Dessutom är stål ett beständigt och tåligt material, som är en viktig egenskap i ett stall med tunga djur, vilket förlänger livslängden på produkterna. Stålprodukter kan utföras i lättare konstruktioner vilket leder till minskad miljöbelastning på flera sätt, bland annat i form av lägre utsläpp både vid tillverkning och transport. Ventilationssystemet i uppfödningsstallet har många delar som är utförda i aluminium av marin kvalitet, som har hög kvalitet och hållbarhet. Plastmaterialet som finns i ventilationsluckorna är klassat som svårantändligt och med självslocknande karaktär vilket är önskvärt i ett djurstall. Dessutom är plasten i luckorna UV-stabiliserad som förlänger hållbarheten. Portar och fönster är anpassade efter lantbruksbyggnader och fönstren håller en god energiklass för att vara så energisnåla som möjligt. De är hållbara med ett minimalt underhållsbehov. Fönster i uppfödningsstallet är ingjutna i betongväggarna och ger en välisolerad byggnad (u-värde=1,1 W/m2k). Materialet i fönstren är PVC, ett material som tål en aggressiv miljö och är underhållsfritt. Fönster i servicedelen i mottagningsstallet är träfönster med 3-glas (u-värde=1,2 W/m2k). Dörrar och portar i både mottagningsstall och uppfödningsstall är av trä (u-värde=0,5 W/m2k). Linoleum används i ytskikt på golv i delar av personalutrymmena och tillverkas av naturliga och förnyelsebara material. Det är ett bättre alternativ än plastgolv, som är tillverkade av råolja. Kakel är ett miljövänligt materialval som inte avger några emissioner och kan dessutom användas för återanvändning eller återvinning. På de ytor som behöver målas kommer i stor utsträckning linoljefärg eller limfärg väljas istället för slamfärg som har en sämre miljöklassning samt är mer skadlig. Gödsellagunen utförs av HDPE-plast som är en typ av plast som inte släpper ifrån sig några kemikalier samt är ett återvinningsbart material. 4.4 Inredning, utrustning & maskiner Mottagningsstall Inredningen i mottagningsstallet har till största uppgift att hålla isär kalvgrupperna för att minska risken för smitta mellan grupper. Därför är mycket av inredningen i dessa stall utförda med täta och hållbara material som klarar av intensivare tvätt och rengöring. Mellan kalvboxarna kommer grindar med täta skivor placeras på en cirka 60 centimeter hög betongsockel. Dessa ska ha en höjd på två meter för att undvika att kalvarna kan få noskontakt med varandra genom inredningen samt för att undvika att tvättvatten stänker in i boxen bredvid. 24

25 Foderfrontsgrindarna kommer vara öppningsbara för att kunna gödsla ut varje enskild box. För att kunna ha öppningsbara grindar har vi valt att använda oss av flyttbara foderkrubbor för grovfoder och kraftfoder, som placeras utanför foderfronterna. Vid utgödsling och flytt av kalvar flyttas krubborna med hjälp av traktor. Krubborna är av stål, de är 80 centimeter breda och rymmer cirka 260 liter per meter. Varje krubba är lika lång som bredden på varje kalvbox, det vill säga fem meter. Storleken på krubborna är väl anpassade för att dagsbehovet av foder till samtliga kalvar ska kunna ske vid ett tillfälle per dag. Bild 1. Krubba mottagningsstall. Foto: BS agro Bild 2. Foderfronter mottagningsstall. Foto: BS agro Mjölkhinkar kommer kunna hängas på foderfrontsgrindarna. Hållaren för napphinkarna går att fälla upp när den inte används. Mjölkhinkarna i konceptet är av plast och napparna är av gummi. Vattenkopparna kommer att placeras i ena hörnet i framkant av boxen där de är minst i vägen. Placeringen möjliggör även att djurskötaren lätt kan kontrollera att vattenkopparna fungerar samt rengöra dem vid behov. Den utrustning och maskiner som behövs i stallet är främst för utfodring, utgödsling och ströning. Mjölkutfodringen kommer ske med en eldriven mjölktaxi där mjölken fylls på, blandas och värms upp i kalvköket. Vi har valt detta utfodringssätt framför mjölkamma på grund av flera orsaker: 25

26 Kalvarna dricker inte mjölk under hela vistelsetiden vilket innebär att dessa mjölkammor i så fall skulle stå tomma majoriteten av tiden. Det anses vara en lägre smittorisk med hinkutfodring eftersom kalvarna i boxen inte delar på en och samma napp. Investeringsutgiften är lägre för napphinkar. Det är ett mer yteffektivt utfodringssätt eftersom man inte behöver ha någon amma inne i boxen. För att transportera mjölkhinkar har vi valt en vagn med ställning för upp till 24 napphinkar. Vagnen kopplas på mjölktaxin och underlättar arbetet vid insamling av napphinkar vid den dagliga rengöringen. Utgödsling och utfodring av grovfoder samt kraftfoder kommer ske med traktor. Vid utfodring körs traktorn längs med fronterna på boxarna. Med hjälp av en traktorskopa med skruv, som skruvar ut foder i ena änden av skopan, förses krubborna med foder. Uppställning av balar på ströbalkongen sker med traktor men fördelningen kommer ske manuellt. Vid vägning av kalvarna kommer en mekanisk kalvvåg att användas. Denna är flyttbar så att vägning av kalvar kan ske i direkt anslutning till den aktuella boxen. Bild 3. Digital kalvvåg. Foto: BS agro Transport av kalvar, både vid leverans och vid flytt till mottagningsstall sker med en djurtransportbur. Buren flyttas med traktor och rymmer cirka 10 stycken kalvar á kilo eller cirka sju stycken kalvar á 250 kilo. Uppfödningsstall I uppfödningsstallet har materialval samt val av maskiner främst grundats på en säker arbetsmiljö, men även egenskapen lång hållbarhet vilket ger ett kostnadseffektivt stall. Inredningen i uppfödningsstallet ska vara tålig och lämplig för tunga djur varför stål har använts uteslutande som material. I uppfödningsstallet är utfodringen i stort sett helt eldriven. Utgödsling av sjukboxar kommer ske manuellt. Det enda som kräver maskin är transporten av balar samt spannmål till den stationära mixervagnen. En 26

27 eldriven mixervagn är generellt sett effektivare än en traktordriven mixervagn då verkningsgraden är betydligt högre i en elmotor än en dieselmotor. I mixervagnen blandas grovfoder med gårdens egna spannmål och inköpt mineralfoder. Spannmålen lagras i slang och transporteras med traktor till mixervagnen. Mineralfodret förvaras i silos utanför foderköket. Fördelning av mineralfodret från silosarna till mixervagnen sker med eldrivna skruvar. Foderblandningen transporteras sedan ut på bandfoderfördelaren ut till de olika avdelningarna. Eftersom det är självflyt i kulvertarna så är det endast en pumpbrunn utanför stallet som behövs för att pumpa gödseln till dukbrunnen. Denna pump kommer vara eldriven. Vid vägning används vågplattformar som finns placerade i drivgångarna. En vågbur,som även kan används vid behandling eller klövverkning, finns på hanteringsyta på samma sida som utlastning sker. Se ritning A-01 & A-15. Bild 4. Behandlingsbox/vågbur uppfödningsstall. Foto BS agro 4.5 Planlösning & logistik Utgångspunkten i de olika planlösningarna har varit enkla och raka linjer, delvis för att kunna rationalisera arbetet men även på grund av de lägre investeringsutgifterna som blir resultatet av att hålla byggnaderna enkla. Man kan även spara in mycket arbetstid och därmed pengar genom att hålla korta transportsträckor för såväl djur som maskiner i arbetet. Även gödselhanteringen och gödseltransporten förenklas med raka linjer vilket är viktigt framför allt i uppfödningsstallet där självflyt ska transportera bort gödseln till pumpbrunnen. Vi har tagit hänsyn till att de dagliga flödena med såväl extern som intern trafik av foder, gödsel och djur ska kunna samverka på ett bra sätt och förhindra smittspridning till och inom gården. Att korta ner den interna trafiken så mycket som möjligt gör även att kostnader kapas både när det gäller arbetstid men också genom att bränsleförbrukningen minskar. Stallen placeras så att leverans av djur och hämtning av slaktdjur kan ske utan att bilarna behöver åka in på gårdscentrum. En ny väg anläggs där de orena transporterna för slakt och gödsel ska ske utan att behöva åka igenom gårdscentrum. Utgiften för en ny väg ingår inte i investeringsutgiften för det aktuella konceptet. 27

28 I ritning A-14 och A-15, Bilaga Ritningar, kan man se hur vi tänkt att djurflödena i respektive djurstall samt på gården ska ske. 1. Varannan vecka levererar djurtransporten 20 kalvar till uppsamlingsytan som placeras mellan mottagningsstallarna. Uppsamlingsytan ställs upp tillfälligt med hjälp av inredningsgrindar anpassade för kalvar. 2. Gårdens personal transporterar därefter kalvarna, med hjälp av en djurtransportbur som kan kopplas på en traktor, till respektive kalvbox. 3. Vid händelse av sjuka djur kan kalvarna enkelt flyttas till och från sin box till avdelningen med sjukboxar. 4. Kalvarna går kvar i sina boxar fram till en ålder på cirka fem månader (250 kg), då de flyttas med djurtransportbur till västra gaveln på uppfödningsstallet. 5. I uppfödningsstallet tas kalvarna in genom portarna på västra gaveln. 6. Två grupper med tio kalvar i varje sätts ihop till grupper om 20 tjurar. 7. Vid cia tio månaders ålder (400 kg) flyttas tjurarna av personal via drivgångarna till nästa avdelning i uppfödningsstallet, där de hålls fram till slakt. 8. Inför slakt drivs tjurarna via drivgången till östra gaveln där slaktbilen kan backa in till portarna för att lasta på djuren. 9. Vid behov kan en grupp med tjurar drivas ut genom en spaltbox och via drivgången till en vågbur (grön markering i ritning A-15) för eventuell vägning. För att komma tillbaka till rätt spaltbox igen drivs de via drivgång samt tillfälligt uppsatta grindar runt avdelningen. 10. Tjurarna kan även drivas genom en behandlingsbur där de kan sättas fast och för exempelvis behandling eller klövverkning. Behandlingsburen fungerar även som våg. 11. Här kan djur från första avdelningen drivas till de permanenta sjukboxarna genom att man ställer upp grindar. Mottagningsstall Kalvar är som mest känsliga sina första månader i livet och därför har störst fokus varit att hålla en god djurhälsa och lågt smittryck i stallarna. Vi anser att mycket manuellt arbete innebär att man också får en god översyn av alla djur, vilket är en av anledningarna till att vi valt den aktuella planlösningen. Mottagningsstallen är uppdelade i två separata byggnader med plats för 100 kalvar i varje. I änden av ena stallet finns även en personal- och servicedel som ligger i nära anslutning till de sjukboxar som placerats i vardera stall, för att på ett enkelt sätt kunna nå de sjuka djuren utan att behöva röra sig bland de friska djuren. I personaldelen finns omklädningsrum för personal och veterinär men även plats för gårdsspecifik utrustning och viss lagring av medicin som hanteras på ett säkert och lagenligt sätt. I kalvköket tillreds kalvmjölken i mjölktaxin. Här ska lagring av mjölkpulver finnas varför en större port placerats på västra sidan för direktleverans av pallar med pulver. Djurtransporten levererar kalvarna till en avlastningsyta som ligger vid de västra gavlarna, mellan stallarna. Där samlas de ihop med hjälp av lösa grindar. Kalvarna transporteras därefter med en transportbur till respektive box av gårdens egna personal. Se djurflöde på ritning A-14 under Bilaga Ritningar. Den öppna planlösningen i stallarna gör det enkelt att flytta, inspektera och komma åt kalvarna i varje grupp. Dessutom möjliggör ströbalkongen ytterligare en övergripande tillsyn. Boxarna är 28

29 utformade så att man enkelt ska kunna utföra utgödsling och tvätt av varje individuell box. Från mottagningsstallet flyttas de fem månader gamla kalvarna med gårdens egen transport till uppfödningsstallet. Krubbor och hinkar förser kalvarna med foder dagligen. Jordbruksföretagaren har haft en stor önskan att ha utgödsling av kalvboxarna framifrån. Det har resulterat i utfodring i krubbor och hinkar för att undvika att foder- och gödsellinjer korsar varandra. Halm för att strö boxarna hämtas från en hårdgjord yta öster om stallarna. För att kunna strö boxarna från ströbalkongen finns luckor i bakkant. Foder- och gödselhanteringen i mottagningsstallet har varit svårt att separera men i och med att kalvarna utfodras från hink och krubba är kontaminering från gödseln liten. Uppfödningsstall Planlösningen i uppfödningsstallet har framförallt valts med önskan om att ha naturlig ventilation i stallet. Tankar har funnits om att istället bredda och korta ner stallet, men då detta krävde mekanisk ventilation valdes alternativet bort. Enligt utförda beräkningar skulle det även fördyra investeringsutgiften. Vi ville ha en byggnad där ventilationen fungerar trots driftstopp. Detta har dock inneburit att de anställda får långa transportsträckor i stallet. Men fördelarna med naturlig ventilation anser vi väger tyngre än de längre transportsträckorna. Stallet är uppdelat i två avdelningar, som skiljs av med en vägg, där ena avdelningen utförs med mindre boxar för de djur som kommer från mottagningsstallet vid en ålder på fem månader (<400 kg). De flyttas från mottagningsstallet med hjälp av en transportabel djurbox, som förflyttas med traktor, till den västra sidan av uppfödningsstallet. När tjurarna är cirka tio månader flyttas de via drivgångarna till den andra avdelningen, som har boxar för tjurar >600 kg, för att gå kvar där fram till slakt. Slaktbilen kör, via en separat väg för att undvika smittspridning till gården, till den östra delen av stallet, där utlastning sker. Vid slakt tas djuren vanligtvis direkt från sin ordinarie box och via drivgången, som förlängs sista biten med lösa grindar, rakt ut genom portar på gaveln och på slaktbilen. Vid behov kan djuren samlas upp i en av de extra boxarna på den östra sidan och tas därifrån via drivgång upp på slaktbilen. Genom att förankra de lösa grindarna väl i varandra blir dessa så stabila att den lösningen fungerar bra även till tunga ungtjurar. Se djurflöden på ritning A-15, under Bilaga Ritningar. Ett annat stort fokus vid planeringen av uppfödningsstallet har varit säkerheten för de anställda. Jordbruksföretagarens önskemål om att en ensam person ska kunna sköta den dagliga skötseln i detta stall själv anser vi är uppnått med denna planlösning. Bland annat genom den automatiska utfodringen som sker med bandfoderfördelare och mixervagn och dels genom de säkra drivgångarna för djur och anställda. Det har även varit viktigt att ha en ordentlig utlastningsplats med bland annat våg, för de djur som ska skickas på slakt. Säkerheten kring drivning och vägning av djur upprätthålls genom att en persongång lagts på utsidan av drivgången samt att de anställda kan stå på ett säkert sätt bredvid vågburen när djuren ska vägas vid flytt till nästa avdelning. Från persongången i mitten finns även dörrar ut för att vid brand kunna utrymma byggnaden. Portarnas placering på gavlarna är nödvändiga för att enkelt kunna vinscha ut ett djur som självdött inne i en av boxarna. Gödsel från djuren samlas upp under spalten och transporteras ut med självflyt via en tvärkulvert och ut till en pumpbrunn som pumpar gödsel vidare till gödsellagunen. 29

30 Sjukboxar är placerade i vardera ända av stallet för att ha nära tillgång till dessa från båda avdelningarna. I första avdelningen med de yngre djuren finns även ett utrymme med sjukboxar som går att värma upp. Här finns vattenkoppar installerade för att ha möjlighet att hålla en tjur i sjukbox en längre tid. Vägning av djuren i uppfödningsstallet sker på vågplattformar, placerade i drivgångarna utanför boxarna. Ett vägningstillfälle sker när djuren flyttas från avdelningen med mindre djur till avdelningen med djur > 600 kg. När djuren passerat 400 kg är behovet av att väga dem mindre. I de flesta fall är vägning innan slakt inte nödvändigt, vid den tidpunkten har jordbruksföretagaren bra kontroll över djurens tillväxt. Extra vägning innebär extra arbete och hantering av djuren, vilket innebär mer arbetstid, kostnad för denna samt ytterligare en risk vid hantering. Det finns möjlighet att väga de större djuren om behov uppstår. Djuren drivs då över samma vågburar, men i motsatt riktning och drivs sedan runt stallavdelningen via drivgången som går längs med väggen som delar stallet i två avdelningar. Se djurflöden på ritning A-15, under Bilaga Ritningar. Drivgångarna längs med den avskiljande väggen i mitten av stallet har ingen separat persongång parallelt utan personalen driver på djuren bakifrån, i samma gång. Ett alternativ är att göra en extra persongång även här, men då användningen av denna drivgång sker mer sällan och sträckan är relativt kort har vi i konceptet valt bort denna lösning. En behandlingsbur med möjlighet till klövverkning finns på hanteringsytan i den östra delen av stallet. Behandlingsburen är även försedd med våg så att vägning av djuren kan ske även här. Där kan personal, veterinär och klövverkare på ett säkert sätt hantera de stora djuren. Djuren tas till denna via drivgången längs med bakkant på boxarna. För besökare finns en balkong tillgänglig på östra gaveln. 4.6 Produktion Tjurkalvarna som Esplunda Kött tar emot varannan vecka är till cirka 40 procent SRB och 60 procent SLB/Holstein. Vid ankomst är de ungefär tre veckor gamla. Kalvarna kommer idag från tre olika mjölkbesättningar. Produktionsuppföljning görs löpande i samband med att varje omgång slaktas och sammanställs och analyseras sedan av jordbruksföretagaren kvartals- eller halvårsvis. Genom att ha god kännedom om produktionsdata och ekonomi kan justeringar i produktionen göras med ett gott beslutsunderlag. Tabell 7. Nyckeltal produktion Nyckeltal Värde Medeltillväxt nuläge (g/d) 1200 Medeltillväxt driftskalkyl (g/d) 1250 Medeltillväxt produktionsmål längre sikt (g/d) 1280 Medelslaktvikt (kg) 330 Medleklassning (EUROP) O+ Dödlighet nuläge (%) 4-7 Dödlighet driftskalkyl (%) 3 30

31 Dödligheten varierar mellan fyra och sju procent beroende på årstid. De huvudsakliga utslagsorsakerna idag är benbrott hos äldre djur och lunginflammation hos yngre djur. I och med de nya stallarna räknar vi med att dödligheten kommer att minska till tre procent eller mindre. Produktion mottagningsstall djupströ (två veckor - fem månader) Två grupper om cirka 10 kalvar vardera flyttas in i rengjord och desinficerad box i det nya mottagningsstallet. Kalvarna förblir i samma box fram till flytt till uppfödningsstallet vid cirka fem månaders ålder. Kalvarna vägs i samband med inflytt i stallet och sedan i samband med flytt till uppfödningsstallet. Med den mobila vågburen som planeras i mottagningsstallet finns också möjlighet att väga kalvarna i samband med avvänjning vid cirka åtta veckors ålder. På så sätt finns goda möjligheter att följa upp den viktiga och kostsamma uppstarten av uppfödningen. Ströning av boxar sker från ströloftet bak i boxen. Halm tas in med lastare till ströloftet utifrån åtgång. Ströloftet används också som inspektionsgång, vilket är ett bra hjälpmedel i den dagliga tillsynen och vid eventuella besök till gården. Det finns flyttbara foderkrubbor vid foderfronten för enkel rengöring och utgödsling som sker framifrån. Utgödsling, tvätt och desinfektion av varje box sker mellan varje grupp. Mjölk utfodras två gånger dagligen från insättning till en ålder på cirka 8 veckor beroende på kalvens levandevikt. Kalvarna utfodras också med hö och kraftfoder fram till avvänjning. Mjölk ges i individuella napphinkar med mjölktaxi. Blandning av foder och tvätt av hinkar sker i foderköket. Hinkarna inklusive napparna diskas minst en gång per dag, för att hålla så god hygien som möjligt i förhållande till arbetsinsats. För att uppnå de produktionsresultat som vi har räknat med är det av största vikt att kalvhinkarna rengörs varje dag. Fullfodermix utfodras med lastare och skopa med foderskruv en gång per dag till de avvanda kalvarna. Mixen toppas oftast med cirka ett kg koncentrat för att höja näringskoncentrationen i foderstaten till de yngre djuren. Basen i foderstaten är gräsensilage, majsensilage och spannmål. Genom att mottagningsstallet har extra kapacitet finns möjlighet att hålla tillbaka kalvar som inte nått levandevikten på 250 kg då de avvanda kalvarna flyttas till uppfödningsstallet. Genom att ta in lite fler djur än vad som slaktas i varje omgång kan beläggningen och grupperna i uppfödningsstallet optimeras så mycket som möjligt. Uppfödningsstall spalt (5-16,5 månader) Vägning av djur sker vid flytt från mottagningsstallet till uppfödningsstallet och sedan vid flytt mellan avdelningarna i uppfödningsstallet. Utfodring av fullfoder med samma bas som ovan (mottagningsstall) sker med bandfoderfördelare. Mixen blandas en gång per dag i den stationära foderblandaren och utfodras fyra gånger per dygn. Med stallets utformning och fasta vågbur finns möjlighet att väga djur de sista månaderna innan slakt och i direkt anslutning till att djuren går iväg. Detta ökar möjligheterna till produktionsuppföljning ytterligare och är en viktig fördel med konceptet. 31

32 4.7 Gödselvårdsanläggning Utgödsling Utgödslingen i mottagningsstallen sköts med hjälp av maskin. Grindar i boxarnas framkant är öppningsbara för att släppa in en traktor eller liknande. I bakkant finns hela betongväggar som fungerar som mothåll vid utgödsling av bädden. Genom att varje box kan gödslas ut och rengöras individuellt kan smittrycket hållas nere. I mottagningsstallen går en längsgående avloppsränna för att ha möjlighet att samla upp såväl tvättvatten som urin och vätska från bäddarna och betongytan utanför boxarna. Denna är vanligtvis täckt med en körbart plåt för att kunna gödsla ut med traktor. När en box ska tvättas lyfts plåten enkelt upp. Uppfödningsstallet är utfört med gummiklädda spaltstavar. Spaltgolv håller klövarna torrare och är smittsäkert då gödsel inte förs mellan olika grupper. I drivgångar valdes spalt bort på grund av ekonomiska skäl. Under spalten kommer kulverten göras 80 centimeter djup för att kunna ha självflyt. Gödseln flyter vidare till en tvärkulvert och ut till pumpbrunnen utanför stallet. Här pumpas gödseln vidare till gödsellagunen. För att säkerställa att självflyt från tvärkulverten ut till pumpbrunnen fungerar väl görs tvärkulverten minst 1,50 meter djup. Lösningen med självflyt under spalt och i tvärkulvert i stallar för ungtjurar är beprövad i södra Sverige och har fungerat mycket väl utan behov av tillsats med vatten under spalt. Men för att undvika problem om det uppstår perioder med torrare gödsel förbereds för att kunna koppla på och tillsätta vatten under spalt. Gödsellager Gödsellager för flytgödseln från spaltstallet utförs med en cirka m3 stor dukbrunn där flyttbara pumpar och omrörare används för att minska investeringsutgiften. Plastdukslagun är ett mer ekonomiskt alternativ jämfört med betongbehållare i det här projektet då avskrivningstiden har satts till tio år. Plastlagun är också billigare i inköp än betongbehållare. För fastgödsel gjuts en 400 m3 stor platta som har kapacitet att lagra den fastgödsel som blir från ströbäddsboxar i mottagningsstall samt sjukboxar i uppfödningsstallet. Plattan utförs som en enkel platta med tre väggar och fall mot plattans bakkant. 4.8 Besökare Hela anläggningen planeras så att det finns möjlighet att ta emot besökare. Att kunna visa upp en gård för utomstående innebär bra marknadsföring för produktionsgrenen och det är något som vi naturligtvis ska dra nytta av eftersom det kan ge ökad efterfrågan av gårdens produkter. I konceptet vill vi kunna erbjuda möjligheten för besökare att få en bra överblick över produktionen och stallen, men utan att riskera alltför nära kontakt med djuren. I uppfödningsstallet kommer man att underlätta för besökare genom att bygga en balkong i ena änden. Eftersom tjurarna som hålls i uppfödningsstallet är från fem månader gamla och uppåt och därmed ganska stora så är det klokt att hålla besökare en bit från djuren för att undvika risken för skador. Balkongen kommer man upp till via en trappa som går på utsidan av stallet för att man ska minska risken för smitt- 32

33 spridning från skor inne i stallet. Det finns gott om utrymme i stallet för att erbjuda en person som inte har möjlighet att ta sig upp till balkongen via trappan att denne kan se stallet och djuren utan att behöva komma för nära djuren. Balkongen kommer dock att användas för besökare i första hand. I mottagningsstallet kommer man kunna se in i stallet framifrån och man behöver inte planera för någon särskild plats där besökarna ska stå. Även i mottagningsstallet är det viktigt att besökarna inte kommer i närkontakt med djuren men att de ändå får en god överblick över stallet och se hur det fungerar. Med fördel kan man köra runt besökarna i en maskindragen vagn för att undvika att de går runt i stallet och på gårdsplan. 4.9 Djurvälfärd och smittskydd Att få ihop god djurvälfärd, smittskydd och god arbetsmiljö i en anläggning för uppfödning av tjurar till slakt är komplicerat. Det innebär att man i vissa fall måste begränsa djurvälfärden till förmån för personalens säkerhet. Lättarbetade stallsystem gynnar dock djurvälfärden på så sätt att mer tid kan användas för tillsyn av djuren och mindre tid behöver användas för övrig stallskötsel. Stallen har placerats så att externa transporter ska behöva köra så lite som möjligt inom området och att transportören ska kunna lasta på eller lasta av djur utan att behöva gå in i stallen. Mottagningsstall Mottagningsstallens gruppboxar med väl tilltagna ströbäddar erbjuder djuren möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden genom födosök och ökad rörelse. Stallsystemet medför att djurvälfärden blir bra för kalvarna vilket i sin tur gynnar kalvarnas hälsa. Ytan under ströbalkongen ger ett mikroklimat. Det gör att kalvarna själva kan välja om de vill ligga där det är lite mer skyddat under balkongen, eller om de vill ligga på den öppna ytan i ströbädden. Valmöjligheten är ytterligare en detalj för att främja djurvälfärden i stallet. Det har visat sig i studier att kalvar som utsätts för högre vindhastigheter än 0,5 m/s får en förhöjd risk att drabbas av lunginflammation. Å andra sidan minskar risken för andra infektionssjukdomar. För att minimera risken för att kalvarna ska påverkas negativt av att mottagningsstallet är oisolerat och har en öppen långsida har vi i konceptet valt att låta taket gå ut tre meter från boxfronterna. Dessutom har stallarna placerats mittemot varandra, för att skapa ett lugnare klimat mellan stallbyggnaderna. På gårdar där man planerar att bygga endast ett av mottagningsstallarna, eller där gårdens utformning inte medger att stallarna placeras mittemot, varandra rekommenderar vi nedrullbara vindnät längs med hela framsidan på stallet. Kalvar mellan två och sex månader bör hållas separat från äldre djur för att minska risken för smitta. Av den anledningen är mottagningsstallen helt avskilda från uppfödningsstallet. Kalvarna hålls i grupper om max tio kalvar för att hålla nere smittrycket. Eftersom kalvarna kommer från flera olika besättningar kan det hända att det blir något färre kalvar i vissa boxar. Det är bättre smittskyddsmässigt att inte blanda kalvar mellan besättningar vid den åldern. Kalvarna hålls också på en större yta än de behöver enligt djurskyddsföreskrifternas minimimått och det hjälper också till att hålla smittrycket på en lägre nivå. Grindarna mellan boxarna är täta för att kalvarna inte ska komma åt varandra mellan boxarna. 33

34 För att kunna tvätta boxarna allt eftersom djuren flyttas till uppfödningsstallet består avdelarna mellan boxarna av en murad sektion på betongplattan och sedan grindsystem med täta skivor ovanpå den murade sektionen. På det sättet finns det möjlighet att tvätta enskilda boxar utan att grannboxen påverkas av tvätten. Systemet med mjölktaxi som kommer användas i mottagningsstallet ger bättre förutsättningar för regelbunden och noggrann rengöring än vad en kalvamma normalt ger. I samband med utfodringen kommer man dessutom närmare kalvarna och får tillfälle att kontrollera kalvarnas hälsa mer regelbundet än vid utfodring med kalvamma. Uppfödningsstall I uppfödningsstallet kommer man använda sig av stallsystem med spaltboxar för att få ett lättskött stall och minska risken att djuren skadar varandra. Eftersom utrymmet i spaltboxen är begränsat så är risken för att tjurarna ska skada varandra genom fysiska styrkemätningar liten. I stallsystem där tjurar hålls i grupp och har tillgång till större ytor (liggbåsstall eller djupströbädd) har det visat sig att tjurar oftare råkar ut för trauman på grund av uppgörelser i gruppen. Även om bristen på utrymme i en spaltbox hämmar djurens möjlighet att till viss del utföra sina naturliga beteenden medför den begränsade ytan också att djuren inte utsätts för risken att skadas vilket också är en viktig del i djurvälfärden. Jämfört med liggbåsstall så bidrar den minskade mängden inredning i inhysningssystemet till färre skaderisker. Den gummibelagda spalten ger djuren samma liggkomfort som när de har tillgång till gummimatta i liggbåsstallet. Skillnaden är att djuren inte är styrda av att ligga enskilt i ett bås vilket kan vara både en för- och nackdel. Inredningen i stallet består av grindar med liggande rör i boxväggar och grindar, av modeller med fyra eller fem rör per grind. Med fyra eller fem liggande rör minskar man skaderisken för djuren, då risken att de fastnar med huvudet är mindre i denna typ av grindar än i inredning med till exempel tre liggande rör. Uppfödningsstallet är uppdelat i två avdelningar med avskiljande vägg upp till tak för att minska smittrycket mellan djuren. Rekommendationen är att man delar upp ett stall i fler avdelningar om antalet nötkreatur som hålls i stallet överskrider 300 djur. I uppfödningsstallet finns det plats för 440 djur vilket gör att stallet måste delas upp i två avdelningar för att uppfylla gällande rekommendationer. I uppfödningsstallet finns en ätplats per 1,5 djur (>600 kg). Djuren får fri tillgång till foder och det bör av den anledningen inte påverka djuren. Som foderfront har vi valt diagonalfronter. Att bygga ett så långt stall som skulle behövas för att kunna ge varje djur en ätplats skulle bli alltför kostsamt. Yta per djur I konceptet har vi valt att hålla färre djur i varje grupp eller box än vad djurskyddslagen tillåter. Det ger en viss flexibilitet i systemet men framförallt är avsikten att djuren ska få större yta i boxarna. I mottagningsstallet hålls tio kalvar i varje grupp, men boxstorleken tillåter upp till 12 kalvar per box enligt djurskyddslagen. Större yta per kalv har positiv effekt på smittskyddet och djurhälsan vilket ger goda möjligheter till att kunna föda upp stabila och friska kalvar. 34

35 I uppfödningsstallet är det 20 djur i varje grupp. Boxstorleken i avdelningen för djur < 400 kg tillåter 22 djur per box enligt djurskyddslagen och i avdelningen för djur > 600 kg tillåter boxstorleken 21 djur per box. I Sverige är det vanligt att hålla betydligt färre djur per spaltbox, boxarna är ofta dimensionerade för maximalt 15 djur. I bland annat Finland, Tyskland och Frankrike bygger man numera spaltboxar för ett större antal djur än vad vi är vana vid att se här i Sverige, eftersom man ser fördelarna med större boxar och därmed fler ätplatser. Ytan på boxarna blir dessutom större vilket ger bättre förutsättningar för djuren att dela upp ytan och nyttja den främre delen som ätdel och den bakre delen kan användas som liggdel, vilket främjar djurvälfärden. I Sverige har vi ofta hög beläggning i spaltboxar eftersom inställningen har varit att det är vad som krävs för att djuren ska lyckas trampa ner gödsel och därmed hålla sig tillfredsställande rena. Det finns flertalet exempel på jordbruksföretagare, både i Sverige och utomlands som med en lägre beläggning i spaltboxarna, ändå har rena och fina djur. I Tyskland har man sedan länge gått ifrån resonemanget med små boxar och hög beläggning och bygger större boxar, med mer yta. Mer yta ger större möjligheter för djuren att utföra sina naturliga beteenden och bidrar till mindre konkurrens bland djuren. Det i sin tur leder till bättre förutsättningar för en hög tillväxt. Vi ser de positiva effekterna av att ha fler djur och större boxar och har därför valt att dimensionera spaltboxarna för 20 djur med extra yta i varje box. Nedan redovisas skillnaden i yta per djur jämfört med Sveriges lagkrav. Tabell 8. Jämförelse yta per djur Godkänt enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter, L100 (m 2 ) Yta i konceptet (m 2 ) Mottagningsstall 2,90 3,75 Uppfödningsstall djur <400 kg 1,90 2,10 Uppfödningsstall djur > 600 kg 2,60 2, Arbetsmiljö Mottagningsstall Personalrum Personalutrymmena är förlagda som en förlängning av kalvstallet, bredvid foderköket. Placeringen gör att personalen har nära till de djur som behöver mest tillsyn och skötsel, det vill säga kalvarna. Utrymmet förses med en trinett samt bord och stolar för att möjliggöra för all personal att inta nödvändiga måltider under arbetsdagen. I anslutning till matrummet finns toalett, dusch och omklädningsrum med förvaring av både privata kläder och arbetskläder. Eftersom det är en arbetsplats där lukten från verksamheten sätter sig i kläderna finns separata skåp för arbetskläder och privata kläder. Golv och väggbeklädnad är behandlade så att det är enkelt att städa och hålla rent. Möjlighet för stöveltvätt finns i anslutning till personalrum och foderkök. Temperaturen hålls på lämplig nivå, grader. Foderkök För att minska olycksrisken i utrymmet är golvet försett med ränna och ränngaller, 35

36 placerad där mjölken blandas och där mjölktaxi, napphinkar och annan utrustning diskas. Övriga golvytor är belagda med epoxi, som är ett ytskikt som är halksäkert. Golv och väggbeklädnad är klädda med kakel för att lätt kunna hålla rent. Dörrarna till foderköket är placerade och har en sådan bredd att det går att lyfta in hela pallar med mjölkpulver. Tröskeln under dörren ut till kalvstallet är utformad så att det går lätt att rulla ut och in mjölktaxin. Dessa faktorer underlättar arbetet och minskar risken för arbetsskador. Ströbalkong Trappan och trapplan upp till ströbalkongerna är tillverkade av galvad sträckmetall vilket är betydligt mer halksäkert än trä. Trapporna förses med ett enkelt räcke på insidan och med ett tvådelat räcke på yttersidan för att man ska kunna ta sig upp på ett säkert sätt. Trapplanen förses med tvåledat räcke samt fotlist. Trapplanen är större än dörren in till balkongen för att enkelt kunna manövrera dörren. Ströbalkongen blir tillräckligt bred för att man ska kunna passera en halmbal utan risk att ramla ner. Ströbalkongen förses med ett räcke som är tillräckligt högt för att det dels ska förhindra fall och dels så att det finns möjlighet att halma under räcket utan att räcket är i vägen. Det medger ett mer ergonomiskt arbetssätt. Luckorna i väggen bakom ströbalkongen kan öppnas och stängas från marken för att minska risken för fallolyckor. De är stabila i både över- och underkant. Stallet är utformat för att hantera rundbalar. För att underlätta arbetet med att lossa halm från balarna föreslår vi istället fyrkantbal där balsnörena är placerade på sidan av balen. Ströloftet kan då göras smalare om fyrkantbal används. Nackdelen blir att ytan i kalvboxarna som skyddas av balkongen blir mindre. Dock kan investeringsutgiften minskas något om man bygger en smalare balkong. Hantering av kalvar För att på ett enkelt sätt kunna lasta kalvarna när de ska transporteras till nästa stall kommer frontgrindar att vara till hjälp. Med hjälp av dessa kan man styra kalvarna upp i transporten på ett lugnt och så långt som möjligt stressfritt sätt och det underlättar även djurskötarens arbete. En sjuk kalv som bedöms behöva ensambox kommer antingen att ledas dit eller fraktas den i en kärra om den inte kan gå. Detta för att slippa onödig belastning på ryggen. Utgödsling Inredningen och boxbredder har anpassats så att det går att gödsla ut maskinellt. Avloppsränna finns i varje box så att tvättvattnet på ett enkelt sätt kan rinna ut ur boxen. Detta medför en mindre arbetsbelastning och innebär dessutom kortare arbetstid för utgödslingsmomenten stallet. Rännan är så pass bred att man vid behov kan använda en spade för att rensa ur, vilket underlättar arbetet väsentligt. Mjölkutfodring av kalvar Utfodring av mjölk till kalvarna sker två gånger per dag, totalt är cirka hälften av kalvarna i mottagningsstallarna (100 stycken) mjölkdrickande. För att underlätta arbetet används en mjölktaxi med steglös framdrivning. Handtaget är ställbart i höjdled och passar för både högerhänta och vänsterhänta. En vagn med ställning för upp till 24 36

37 napphinkar kopplas på mjölktaxin för att förenkla arbetet med att samla ihop napphinkarna för den dagliga rengöringen. Uppfödningsstall Stallet är planerat så att djuren går in i en box och blir kvar i samma box fram till dess att det är dags att flytta till nästa avdelning eller till slakt. Det innebär mindre hantering och därmed mindre risk för skador för personalen, jämfört med system där djuren flyttas ett steg varje gång en ny grupp ska tas in i stallet. Eventuell omgruppering av djur sker i största möjliga mån i samband med flytt till uppfödningsstallet. Efter flytt till avdelningen med djur > 600 kg sker ingen omgruppering av djur. Vägning av djuren kan ske när djuren byter avdelning, vid cirka 400 kilo, innebär enklare hantering och färre interaktioner mellan personal och djur. De mest frekvent använda drivgångarna är i konceptet utformade så att det går att driva djuren utan direktkontakt. Öppningarna in till boxarna är anpassade så att dessa går att öppna i bägge riktningar, för att kunna fösa djur åt båda håll. Inredning Hantering av stora och oberäkneliga djur som tjurar innebär en säkerhetsrisk för personal och djurskötare, vilket ställer höga krav på hanteringsmöjligheter och inredning i ett stall för tjurar. Inredningen i stallet består av grindar med liggande rör i boxväggar och grindar, av modeller med fyra eller fem rör per grind. Med liggande rör möjliggör man för enklare reträttvägar för personalen ut från tjurboxen. Det kommer även finnas servicegrindar som dels går att öppna men som också utförs med liggande rör för att ytterligare underlätta personalens flyktväg. Bild 5. Serviceport uppfödningsstall. Foto: BS agro För att öka säkerheten kring hanteringen av tjurarna finns möjlighet att kunna skilja ut ett djur i en box genom att använda grindarna i inredningen samt även genom att driva ut djuren i drivgången och där kunna skilja ifrån ett djur. Vägning och drivning av djur Genom att placera vågar i drivgångarna sker vägning av djuren på ett enkelt och smidigt sätt. Djurskötarna behöver därmed inte hantera djuren vid ett ytterligare moment 37

38 i skötseln. Vägning kan även ske i behandlingsbur på hanteringsytan i den östra delen av stallet. Här kan även klövverkning ske och personal, klövverkare och veterinär kan på ett säkert sätt utföra den vård som djuret behöver. Stallet är planerat så att en persongång är placerad på utsidan av de drivgångar som är placerade i bakkant av boxarna. Det innebär att personen som driver djuren alltid har en grind mellan sig och djuret och ger dessutom möjlighet att driva djuret snett från sidan, vilket är ett säkert sätt att driva och hantera djur. Vid slakt, eller om djuren behöver drivas via hanteringsytorna, ställs lösa grindar upp. Dessa förankras väl i varandra och i stationär inredning för att på så sätt göra den flyttbara delen av drivgången mer stabil. I drivgångar är både stationära och lösa grindar försedda med horisontella rör och höjden är 1,15 meter. Utlastning till slakt För att lastning på slaktbilen ska kunna utföras på ett så bra sätt för djuren och så riskfritt som möjligt för personalen är det viktigt att angöringsplatsen är anpassad för stora transportfordon. Där slaktbilen ska backa till finns det i konceptet gott om utrymme för lastning. Slaktbilen kan backa upp mot stallbyggnaden och de raka drivgångarna som förlängs med lösa grindar och ansluter direkt till slaktbilen möjliggör så att enbart gårdspersonalen behöver befinna sig inne i stallet vid utlastning. Chauffören har då möjlighet att på ett enkelt sätt gå från en skyddad plats utanför transporten in i transporten för att exempelvis kunna stänga grindar. Genom att man kan reglera belysningsstyrkan i stallet kan man säkerställa god belysning vid utlastningsutrymmen och sjukboxar. Hantering av döda djur Portarna på gavlarna är placerade så att döda djur kan vinschas direkt ut från drivgången. Se ritning A-02 och A15 under Bilaga - Ritningar. Sjukboxar Sjukboxarna eller plats att ställa upp sjukboxar vid behov är placerade så att det är nära till portar och/eller dörrar för att enkelt kunna transportera ut ett dött djur samt gödsla ut ströbädden Konceptets flexibilitet Flexibilitet mottagningsstall Enligt djurskyddsföreskrifterna måste kalvar tas emot i mottagningsstall, om fler än 50 kalvar som är yngre än fyra månader årligen tas emot från fler än en besättning. Ett mottagningsstall får ha plats för högst 100 kalvar. För Esplunda Gård innebär det att två mottagningsstall måste byggas, varje stall rymmer tio boxar med tio kalvar i varje box. För en mindre besättning kan det räcka med att bygga ett av dessa mottagningsstall. Anpassning efter olika förutsättningar Då varje djurbox är en modul är det lätt att justera antalet boxar och därmed även längden på byggnaden. På så sätt är byggnaden lätt att anpassa efter aktuellt behov av kalvplatser samt boxar och kan vid byggnation förberedas för eventuell förlängning av byggnaden. 38

39 Om Esplunda Gård i framtiden vill utöka antalet inköpta kalvar ytterligare finns utrymme att bygga likadana stallar öster om stallarna i konceptet, se ritning A-01. Med mindre justeringar i planlösningen kan man vid projektering för en annan gård, med andra förutsättningar, istället förlägga ett mottagningsstall på var sida om serviceutrymmet. Då förläggs en öppning in till omklädningsrum även via baksidan. Dubbelporten in till kalvköket placeras då istället på kalvkökets kortsida och ytan för sophantering förläggs på annan plats. Sjukutrymmena till respektive stall förläggs då på var sida om serviceutrymmet. Den lösningen kan vara aktuell på en gård med färre antal djur, där stallbyggnaden inte blir så lång. Om man istället för att ströa via ströbalkong vill blåsa in halmen maskinellt över boxfronterna väljer man förslagsvis ett enklare och mer ekonomiskt fördelaktigt innertak till kalvarna. I konceptet har mottagningsstallarna placerats mitt emot varandra, vilket skapar ett naturligt skydd mot vind. För gårdar där endast ett mottagningsstall ska byggas, eller där det inte finns förutsättningar för att placera byggnaderna mittemot varandra, är det fördelaktigt att förse den öppna långsidan med reglerbara vindnät. Se 3D-ritningar under Bilaga Ritningar. Andra produktionsinriktningar och ekologisk uppfödning Genom att välja bort en eller flera mellanväggar kan grupperna göras större för att anpassa byggnaden för en äldre djurkategori. Med större djur i stallet behöver ströbalkongen tas bort, då avståndet två meter mellan golv och underkanten på balkongen är i lägsta laget för en större djurkategori. Stallet utan serviceutrymme kan kompletteras med ett bredare foderbord längst den öppna långsidan. Utgödsling av skrapgången och ströbädden kan då ske via öppningar i gavlarna och byggnaden blir då lämplig för bland annat dikouppfödning eller för ungdjursuppfödning där utgödsling inte behöver ske i varje djurgrupp för sig. För en sådan lösning är ströbalkong i bakkant inte aktuellt. Enligt KRAV:s regler ska kalvar över fyra månaders ålder ha tillgång till utevistelse under betesperioden. Betesperioden skiljer sig åt i olika delar av landet. I Uppsala län är betesperioden till exempel minst tre månader under perioden 1 maj 15 oktober. Typen av byggnad anpassas för ekologisk uppfödning genom att förlägga rastgårdar på baksidan av huset. För att behålla smittskyddet i stallet behövs täta mellanväggar mellan grupperna även här. När halmbalar ska placeras på ströbalkongen stängs kalvarna tillfälligt in i ströbädden. Alternativa användningsområden Då golvet i byggnaderna är plant och utan större nivåskillnader, att jämföra med till exempel ett liggbåsstall eller ett stall med nedsänkt ströbädd, finns möjlighet till andra användningsområden. Med vissa enklare justeringar kan man använda byggnaderna som ligghallar till utegångsdjur i form av nötkreatur, får eller häst. Stallet kan också användas till lösdrift för grisar om man så önskar. Plockas ströbalkong och mellanväggar bort kan byggnaden användas till exempelvis en väl fungerande maskinhall, traktorgarage, spannmålslagring eller annan foder-/halmlagring. 39

40 Flexibilitet uppfödningsstall Anpassning efter olika förutsättningar Enligt djurskyddsföreskrifterna bör ett uppfödningsstall för djur som mottagits i mottagningsstall inte inhysa fler än 300 djur. Uppfödningsstallet har därför delats in i två separata avdelningar. I en mindre besättning som kräver ett mindre uppfödningsstall kan samtliga djur hållas i samma avdelning. Uppfödningsstallet kan i projekteringsfasen utföras som ett stall med körbart foderbord istället för utfodring med bandfoderfördelare. Foderbordet och därmed även byggnaden breddas då med cirka tre meter (fem meter brett körbart foderbord). Foderbordet i det här konceptet är så pass brett att man kan komma in med en minilastare och utfodra djuren om gården drabbas av driftstopp en längre period. I konceptet är sjukavdelning och foderkök förlagda på långsidorna för att stallbyggnaden inte ska bli allt för lång. För ett lantbruksföretag som ska bygga för ett mindre antal djur är det mer ekonomiskt fördelaktigt att förlägga dessa utrymmen i en förlängning av byggnaden istället. För ett mindre antal djur behövs dessutom inte lika många sjukboxar, varför det mest troligt är tillräckligt med det antal boxar som finns placerade på hanteringsytorna i stallet. Andra produktionsinriktningar och ekologisk uppfödning Stallet kan med fördel användas för andra typer av ungdjur än tjurar men får inte användas till ekologiskt uppfödda djur. Alternativa användningsområden Storleken på byggnaden möjliggör användning inom andra produktionsgrenar med förutsättningarna av spalten täcks och inredningen tas bort eller byts ut. 40

41 5 Driftledning och uppföljning 5.1 Organisation Gården drivs som ett aktiebolag med en styrelse bestående av tre styrelsemedlemmar inklusive ordförande. Styrelsen är beslutande i samband med större investeringar och ändringar medan förvaltaren ansvarar för regelbundna inköp, schemaläggning med mera. STYRELSE Större investeringar/åtgärder FÖRVALTARE/VD Inköp och försäljning Löpande bokföring Schemaläggning Ansvarig för kontrollprogram etc PERSONAL 1 (75%) PERSONAL 2 (75%) 5.2 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Det kommer behövas 1,5 anställda för driften i stallet. Förvaltaren/VD, har hand om driftledningen. Förvaltaren/ VD ansvarar för inköp, försäljning, löpande bokföring, schemaläggning och andra administrativa uppgifter vilket beräknas ta ungefär tre timmar per vecka för den tänkta besättningen. Den här gården har flera andra verksamheter som förvaltaren är engagerad i och därför är det lämpligt att han fokuserar på den administrativa delen i det här sammanhanget. På en gård med enbart en verksamhetsinriktning är det naturligt att förvaltaren/vd också deltar i det praktiska arbetet om det administrativa ansvaret inte kräver mer än tre timmars arbetstid i veckan. För att få en driftsäker produktion kan de 1,5 tjänsterna som behövs delas upp i två deltidstjänster om 75 procent. Då är risken mindre att det blir problem med driften i stallet om en ordinarie personal blir sjuk eller slutar sin anställning på gården och måste ersättas med en nyanställd. De två anställda har olika ansvarsområden och vilka delar av produktionen som var och en ansvarar för anpassas utefter personalens kompetens. En person kanske är duktig på foder medan den andra är duktig på maskiner och teknik. För att förenkla arbetet på gården och skala bort onödiga och tidskrävande moment kommer man arbeta med konceptet LEAN. Det bygger delvis på att man för en aktiv och regelbunden kommunikation inom personalen vilket gör att det är mindre risk för att saker faller mellan stolarna. 41

42 Varje vecka samlas personalen och Förvaltaren/VD till ett kort möte då man går igenom vad som behövs göras under veckan, eventuella leveranser, hämtningar av djur och andra övergripande händelser som är viktiga för personalen att känna till. Man bestämmer också vem som ansvarar för vilka arbetsuppgifter som respektive person i personalen har ansvar för. För att få en bra översikt över produktionen används en whiteboardtavla. Den fylls med färgade knappar, röda, gröna, eller blå beroende på om jobbet ska göras, är pågående eller klart. Färgmarkeringar görs för de olika jobben som ska göras. Korta händelser (akuta och snabbt ordnade) skrivs upp på tavlan och suddas ut när jobbet är utfört. 5.3 Uppföljning För att en verksamhet av den här omfattningen ska fungera väl måste både åtgärdsplaner och uppföljningar fungera. Arbetar man på utan att ha någon uppföljning kan produktionsfelen som uppkommer hinna bli onödigt stora innan man upptäcker dem. Det i sin tur kan medföra onödiga produktionsbortfall. Eftersom LEAN eftersträvar enkla och snabba åtgärder försöker man använda så raka kommunikationsvägar som möjligt utan att någon information ska försvinna på vägen. Nedan beskrivs några av de metoder som används vid uppföljningen av driften. Korta händelser, till exempel fel som upptäckts och åtgärdats mellan veckomötena skrivs upp på en whiteboardtavla och suddas ut när åtgärden är gjord. Korta händelser återkopplas och följs upp vid nästkommande veckomöte. Vägningsrapporter och andra journaler gås igenom en gång i veckan för att snabbt kunna se avvikelser i produktionen och på så sätt snabbt kunna åtgärda problemet. För den långsiktiga produktionsuppföljningen används avräkningarna från slakteriet. Uppföljning av bokslut och resultat sker kontinuerligt av revisor. Delårsrapport tas fram varje kvartal för att undvika för stora avvikelser i ekonomin över året. 5.4 Avvikelser Avvikelserna i produktionen tas upp vid veckomöten och eventuella arbetsuppgifter för att åtgärda avvikelserna fördelas mellan de anställda under mötet. Vid större avvikelser som kräver större investeringar för att komma tillrätta med dem vidarebefordras informationen till styrelsen och beslut tas på styrelsenivå. Korta händelser som kan åtgärdas inom ett par timmar skrivs upp på whiteboardtavlan och suddas ut när man har åtgärdat saken. 42

43 6 Byggprocessen Byggprocessen brukar oftast beskrivas bestående av fyra olika delar, förstudie, projektering, produktion och förvaltning. Förstudien är till för att kartlägga de behov som man vill uppnå med bygget. Det kan till exempel vara möjligheten att inhysa fler djur eller ändra ett befintligt inhysningssystem till en annan typ som kanske är mer lättarbetat. I projekteringsfasen sammanställer, fördjupar och kompletterar man de slutsatser man fått fram i förstudien så man kan bygga vidare på dessa. När byggprocessen kommit till projekteringsskedet tas alla ritningar och beskrivningar fram som kan ligga till grund för upphandlingen av entreprenörer som ska genomföra själva bygget. I produktionsfasen sker själva byggnadens uppförande. Viktiga tidpunkter som ingår i produktionsfasen är byggstart och byggskede. Förvaltningsfasen kommer efter det att hela byggprocessen egentligen har slutförts och byggnaden är på plats och slutbesiktning har skett. Den efterkommande driften och underhållet av byggnaden ingår i begreppet förvaltning. Kan man gruppera de olika momenten i byggprocessen i mindre delar är det lättare att göra en hållbar tidsplan och risken är mindre att man missar viktiga delar (till exempel beställningar av material eller arbetskraft) som kan försena bygget i onödan. 6.1 Behovsutredning Önskemål Nyproduktion av mottagningsstall för 200 kalvar och uppfödningsstall för 440 tjurar för nötköttsproduktion. Man ska i största möjliga mån använda miljövänliga material i byggnaden. Anläggningen ska hålla för normal drift i minst tio år från produktionsstart. Anläggningen ska vara funktionell och rationell i drift. Anläggningen ska stå färdig inom 18 månader från projektstart. Prioritering Vi har valt att lägga upp tre prioriterade mål som vi vill ska kunna uppnås i byggprocessen. I vanliga fall ingår tid, kvalitet och kostnad som de tre prioriterade bitarna i 43

44 byggprocessen. Eftersom projektkravet angående stallets ekonomiska livslängd i det här fallet är tio år använder vi miljö som en prioriteringspunkt istället för kvalitet. Vi tror att livslängden för stallet kommer vara över tio år utan att vi särskilt behöver prioritera kvalitén på byggnadsmaterialen. Eftersom vi måste följa de byggnormer som finns i Sverige tror vi att vi kan använda miljö som ett mål istället för kvalitet i det här fallet. Tid Deadline då byggnaden ska stå färdig. Miljö Miljövänliga byggnadsmaterial ska användas. Utgift Investeringsutgiften får inte överstiga kronor per djurplats efter avräknat investeringsstöd. I det aktuella konceptet hamnar investeringsutgiften på kronor per djurplats. Kostnad Prioritering Tid Miljö Prioriteringsordningen för de behov som man har kan ritas upp som en triangel där den översta spetsen i triangeln symboliserar det högst prioriterade målet (skall-kravet) i processen. I fallet med anläggningen på Esplunda Gård ser prioriteringsordningen ut på följande sätt: Eftersom utgiften per djurplats inte får överstiga kronor efter avdraget investeringsstöd, enligt riktlinjerna för just det här projektet blir utgiften alltså det högst prioriterade målet i den aktuella byggprocessen. 6.2 Tidsplan Vi har satt som mål att deadline då anläggningen ska stå färdig är 18 månader från projektstart. Vi har delat in processen i milstolpar för att få en överblick över de olika delmomenten som finns med i processen. 44

45 Period MÅNAD 1 Planering och projektering Milstolpe (möte) 1. Behovsutredning och arbetsfördelning gå igenom MÅNAD 2 Projektera och skissa på byggnaden 2. Första skiss presenteras och ändringar diskuteras MÅNAD 3 4 Skisser revideras och detaljerade ritningar tas fram 3. Ritningar och stallösning granskas och godkänns av beställaren MÅNAD 5 Upphandlingsskede 4. Byggnaden och systemet granskas, funktions- och materialkrav diskuteras MÅNAD 6 7 Förfrågningsunderlag tas fram för bygg, el, VVS,mark och inredning 5. Förprövningsansökan skickas in till Länsstyrelsen MÅNAD 8 9 Anbud kommer in och justeras MÅNAD 10 Utvärdering av anbud 6. Genomgång av anbud 7. Kontrakt skrivs med valda entreprenörer MÅNAD Markarbeten 8. Markarbete och grund färdigt MÅNAD Uppförande av byggnad och inredning 9. Besiktning efter förprövning MÅNAD 18 Installning 45

46 6.3 Ansvarsfördelning I projektet kommer vi ha en ansvarsfördelning som en form av en delad totalentreprenad. Själva uppförandet av byggnaden, markarbete med mera, utförs av en entreprenör och inredningen i stallen levereras av en annan entreprenör. I det här projektet har förprojekteringen utförts av beställaren med hjälp av en konsult. Slutprojektering sker hos entreprenören. Nedan visas en bild på ansvarsfördelningen i det här projektet: Ansvarsfördelning i byggprocessen HS Konsult AB Esplunda Kött Byggentreprenör Inredningsentreprenör Mark VVS El 46

47 7 Upphandlingsunderlag 7.1 Definitioner I en upphandling behöver man skilja på upphandlingsform och entreprenadform. Entreprenadformen - anger vem som utför projekteringen. I en totalentreprenad är det den utförande entreprenören som gör färdigprojekteringen av anläggningen. Beställaren ställer en rad funktionskrav i sitt upphandlingsunderlag och dessa funktioner ska sedan totalentreprenören färdigprojektera till en lösning. Entreprenören tar fram handlingar för färdigställande, såsom konstruktionsritningar för byggnadens konstruktion, ledningsdragningar för el och liknande handlingar. I upphandlingsunderlaget ingår en rambeskrivning. Där anges de funktionskrav som ges för anläggningen. I en utförandeentreprenad gör beställaren hela projekteringen för anläggningen. Alla beräkningar och dimensioneringar utförs av beställaren, eller dennes konsult, och sammanställs i ett underlag som innehåller både beskrivningar och ritningar som är kompletta för utförandet. Entreprenören använder detta underlag och utför anläggningen helt efter detta underlag. Entreprenören gör ingen egen projektering, I detta projekt har vi valt en totalentreprenad som entreprenadform. Detta är den vanligaste typen av entreprenadform för större byggnationer inom lantbruk idag och det vi tycker speglar den vanligaste situationen. Det är den upphandlingsform vi rekommenderar, eftersom en utförandeentreprenad ställer höga krav på att du som beställare tar fram korrekta beräkningar och dimensioneringar för den aktuella byggnaden. Upphandlingsformen - anger hur anläggningen handlas upp Det finns tre grundläggande upphandlingsformer: Delad entreprenad, generalentreprenad och samordnad generalentreprenad. I detta projekt har vi valt upphandlingsformen delad entreprenad och bett flera entreprenörer lämna offerter, för olika delar av byggnationen. I en delad entreprenad handlar beställaren upp entreprenad med flera motparter. Flera kontrakt skrivs. Beställaren samordnar de olika entreprenörerna. Denna entreprenadtyp är vanlig inom lantbruket idag då man ofta väljer lokala entreprenörer för markarbeten, el eller VVS samt även handlar upp djurstallsinredning separat. Under Bilaga Upphandlingsunderlag och Bilaga - Ritningar finns underlag för upphandling som tagits fram för det aktuella konceptet. Administrativa föreskrifter Administrativa föreskrifter innehåller de regler, råd och anvisningar som gäller vid byggnationer. Ett vedertaget referensverk i dessa sammanhang är AF AMA 12, som ligger som grund för de administrativa föreskrifterna i detta projekt. De administrativa föreskrifterna innehåller i en entreprenad som denna bland annat. 47

48 - Uppgifter om beställare samt orientering om objekten. - Upphandlingsföreskrifter, där uppgifter och information om entreprenörernas inbördes förhållanden anges och annat av vikt för upphandlingen såsom exempelvis sista datum för lämnande av anbud och vilka dokument som ingår i förfrågningsunderlaget och vad som ska ingå i anbudet. - Entreprenadföreskrifter med föreskrifter gällande till exempel omfattning, samordningsansvar, arbetsmiljöplan, ÄTA-arbeten (Ändring- och tilläggsarbeten), tidsplan med mera. - Föreskrifter gällande allmänna arbeten och allmänna hjälpmedel. Där tas upp vad som gäller vid etablering och färdigställande vad gäller till exempel bodar, städning, användning av tillfällig el med mera. Se exempel på administrativa föreskrifter anpassade efter konceptet och konceptets förutsättningar under Bilaga Upphandlingsunderlag. Rambeskrivning En rambeskrivning är kopplad till en totalentreprenad och anger de funktioner som ska uppnås. Där beskrivs såväl krav på utförande som funktioner och i förekommande fall även materialval. Beskrivningens innehåll kan variera stort, men syftet är att beskriva och ge riktlinjer kring hur uppförandet ska resultera i en slutprodukt som stämmer överens med byggherrens önskan samt även uppfyller de normer, lagar och förordningar som gäller. I en rambeskrivning bör det lämnas öppet för entreprenören att välja material och utförande för att uppnå en specificerad funktion. Alternativt så kan beställaren specificera en redan bestämd typ av byggdel. Tänk på att du som beställare tar ett större ansvar med en mer specificerad beskrivning. Vid angivna material är det du som beställare som tar ansvaret för att materialet fungerar som det är tänkt. Om entreprenaden är delad (olika entreprenörer kommer att utföra olika delar, (till exempel att en entreprenör utför markarbeten, en utför byggarbeten och en entreprenör står för inredningen) kan fler rambeskrivningar behöva uppföras. I det här konceptet togs en särskild kravspecifikation för inredning och utrustning fram. Övriga delar (mark, bygg, el, VVS) innefattades av en och samma rambeskrivning. Se exempel på rambeskrivning och kravspecifikation anpassade efter konceptet och konceptets förutsättningar under Bilaga Upphandlingsunderlag. Ritningar Ritningarna i ett förfrågningsunderlag och rambeskrivningen ska komplettera varandra. Beroende på objekten kan olika typer av ritningar och olika många ritningar behövas för att ge en klar bild till entreprenören över vilken typ av anläggning som beställaren tänker sig samt likrikta de offerter som ges. I det här konceptet har vi tagit fram följande ritningar till upphandlingsunderlaget: Situationsplan Planritningar Sektionsritningar 48

49 Fasadritningar Se Bilaga Ritningar. Inom projektets ramar ingår även att ta fram schematiska konstruktionsritningar för byggnaderna och schematiska installationsritningar för el och VA. Dessa handlingar ingår inte i upphandlingsunderlaget för en totalentreprenad. Organisering och genomförande Efter att förprojekteringen har kommit fram till hur byggnaden ska se ut är det dags att ta in anbud på stallet. Ett upphandlingsunderlag med administrativa föreskrifter, rambeskrivning och ritningar gör det enklare att jämföra de anbud som lämnats eftersom entreprenörerna har fått en klar och tydlig bild av vad som efterfrågas och därmed vad det är de ska lämna pris på. Ta in anbud Att ta in och jämföra priser och kostnader från olika entreprenörer istället för från enbart en, ger dig som beställare en bättre bild av vad byggnationen bör kosta. Priset mellan olika entreprenörer kan variera stort, men att jämföra anbud kan även ge dig som beställare en bättre bild av entreprenörerna utifrån andra aspekter, som exempelvis tidsplan, garantitider, punktlighet, med mera. När förfrågningsunderlaget är framtaget skickas dessa ut till lämpliga entreprenörer. Om möjligt så bör underlaget skickas till fler en två-tre firmor, för att öka sannolikheten att få in fler anbud att jämföra och välja bland. I underlaget ska sista tid för inkommande av anbud vara tydligt angett. När anbudstiden är slut är det dags att jämföra de anbud som kommit in. Med bra information i underlaget om vad som ska anges i anbudet blir det lättare att jämföra dels priser men också vad som eventuellt saknas eller skillnader i till exempel valda lösningar, material, utförande med mera. På så sätt är det sedan lite enklare att välja den entreprenör man vill anlita. Innan man bestämmer sig för vilken entreprenör man vill anlita kan det ibland vara aktuellt att ha en projektgenomgång med en eller ett par av de anbudsgivare som verkar mest intressant. Vid en sådan genomgång går man igenom projektet och diskuterar eventuella frågeställningar som byggherre eller entreprenören kan tänkas ha. Vid projektgenomgången och vid framtida start- och byggmöten är det viktigt att skriva protokoll, så att det som sägs finns skriftligt dokumenterat. Möten innan och under utförande Som beställare är projektmöten och byggmöten de tillfällen du som beställare kan samla upp frågor som väckts och få beslut formaliserade genom att de dokumenteras. Det är även under byggmöten det ges en chans att stämma av det som ska ske med berörda entreprenörer på plats. Vid en delad entreprenad är det du som beställare som sköter samordningen och möten ger en avsatt tidpunkt för samordning mellan olika entreprenörer direkt på plats. Mellan möten sker ofta samordningen löpande men vid mötena kan dessa beslut skrivas ner för att vid en eventuelle tvist kunna gå tillbaka och se vad som beslutats. Innan entreprenaden startar är det bra att samla de olika entreprenaderna och gå 49

50 igenom utförande för att se till att alla är på det klara med vad som ska göras och av vem. Det är bra att gå igenom gränsdragningar mellan olika entreprenörer för att så tidigt som möjligt hitta luckor i utförandet och kunna komma fram till hur det ska lösas. Detta gäller framförallt vid en delad entreprenad där du som beställare tecknat avtal med flera entreprenörer. Samordning Vid en delad entreprenad är samordningen viktig. Möten är en del av samordningen, men det är även uppgiften att hålla det övergripande perspektivet för projektet och se till att de olika parterna kommer in i rätt tid för att hålla tidsplanen. Samordningsansvaret kan överlåtas på en entreprenör, men denne tar oftast ut en viss kostnad för samordningen. Kontrakt När beslut om vilken eller vilka entreprenörer som kommer att utföra byggnationen är fattat är det viktigt att upprätta skriftliga kontrakt. I kontraktet ska det framgå vilken överenskommelse som gjorts gällande till exempel tider, ändrings- och tilläggsarbeten, priser samt vilka underlag och uppgifter som ligger till grund för kontraktet. Besiktningar Efter, och emellanåt under, byggnationen är det bra att utföra besiktningar. Slutbesiktningar utförs typiskt efter entreprenadens utförande för att fastställa att beställaren fått det den beställt. Det är även en säkerhet för entreprenören. Besiktningar kan även utföras löpande under entreprenadtiden om man vill kunna ta delar i bruk eller då vissa delar byggs in och inte är synliga vid slutbesiktningen, exempelvis besiktning av grunden. Innan djuren får stallas in gör Länsstyrelsen en besiktning för att se att stallet är utfört enligt det beslut som fattats vid förprövningen. Tidsplan Tiden det tar att ta fram ett förfrågningsunderlag fram till dess att kontrakt skrivs varierar självklart beroende på typ av projekt, tillgängliga entreprenörer och om du skriver underlaget själv eller anlitar en konsult. Beroende på hur marknaden på byggsidan ser ut påverkar i allra största grad tiden det tar att upphandla en byggnation och det har dessutom en väldigt stor inverkan på prissättningen av arbetet. Vid lågkonjunktur har byggfirmor och entreprenörer av naturliga skäl mer tid till att dels lämna anbud, dels att utföra själva byggnationen. För ett par, tre år sedan var tillgången på lediga byggfirmor och entreprenörer i Mälardalsregionen så pass bra att en månads anbudstid, det vill säga tiden från det datum förfrågningsunderlaget gick ut till dess att anbudet skulle vara inlämnat, var en rimlig tid. I skrivande stund ser situationen annorlunda ut och det kan vara bra att ta i beaktande att anbudstiden kan behöva förlängas med två veckor eller upp till en månad. Om inredningen ska upphandlas separat kan anbudstiden för inredningen vanligtvis hållas något kortare, två till tre veckor är lämpligt. Det är alltså av stor vikt att vara ute i god tid med både projektering och upphandling om man har en speciell tidpunkt då byggnationen måste vara klar. 50

51 Tänk på att även lämna tid för förhandling och justering av det som upphandlas. Det kan vara att byggnationen överskrider budget och behöver revideras, eller att det tillkommit delar som ska läggas offert på. Trycket på entreprenörer är som störst under den varma delen av året, inte enbart för att det i svenskt klimat är lämpligast att bygga då, utan också för att det är efter betessäsongen flest jordbruksföretagare vill ta sin nya stallbyggnad i bruk. Se exempel på tidsplan under kapitel 6 Byggprocessen. 7.2 Konceptets upphandlingsunderlag Inom projektets ramar ingår att ta fram schematiska konstruktionsritningar för byggnaderna och schematiska installationsritningar för el och VA. Dessa handlingar ingår inte som ritningar i upphandlingsunderlaget. Ritningar som ingår i upphandlingsunderlaget finns under Bilaga Ritningar och benämns som arkitektritningar. I Bilaga Upphandlingsunderlag hittar du följande handlingar: Administrativa föreskrifter RAM-beskrivning Dimensionerande flöden Kravspecifikation inredning 51

52 Bilaga Driftkalkyl Grundförutsättningaar Antal djurplatser 640 slaktungnöt Ålder kalv inköp 0,75 månader Slaktålder 16,5 månader Uppfödningstid rekryteringskviga 15,75 månader Genomsnitt antal uppfödda per år 487,62 SÄRINTÄKTER Not Kvant per slaktungnöt Enhet Pris per enhet Kronor per slaktungnöt Totalt för stallet Kött 1 330,00 st 46, Netto betesmark 2 0,0 kr 0, Nötkreatursstöd 3 1,00 kr 332, Kompensationsstöd 4 0,0 kr 0, Ersättning för ekologisk produktion 5 0,0 kr 0, Nationellt stöd 6 0,0 kr 0, Gödsel 7 7,2 ton 25, Summa intäkter kr kr SÄRKOSTNADER Not Kvant per slaktungnöt Enhet Pris per enhet Kronor per slaktungnöt Totalt för stallet Kalv 8 1 kg 1 620, Förmedlingsavgift 9 1 kr 250, Dödlighet 10 0,03 kr 2 805, Grovfoder + majs kg 1, Kalvkraftfoder kg 3, Mjölkersättning kg 20, Spannmål kg 1, Koncentrat kg 2, Mineralfoder kg 7, Strömedel kg 0, El kwh 0, Veterinär & medicin 19 1 kr 100, Produktionsrådgivning 20 1 kr 16, Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Framkörning foder, drivmedel, underhåll 21 1 kr 64, st 120, Övriga kostnader 23 1 kr 50, SUMMA SÄRKOSTNADER kr kr Byggnader, löpande underhåll 24 0,50 % , Ränta djurkapital kr 5,0% Ränta rörelsekapital kr 5,0% SUMMA SÄRKOSTNADER kr kr 52

53 Byggnader, avskr + ränta kr 2 616, Försäkringar för stallbyggnad , Försäkringar för djur , Arbete (inkl. eget arbete) 27 5,5 tim 220, Driftsledning 28 0,23 tim 220, SUMMA SÄRKOSTNADER kr kr Summa kostnader kr kr Kalkylresultat Nyckeltal Värde Resultat för stallet kr Vinstmarginal i stallkalkylen 10,2% Löner kr Täckningsbidrag per dikor TB 1 TB 2 TB 3 Värde kr kr kr Noter Intäkter Not 1 Kött Medelslaktvikt 330 kilo eftersträvas i företaget. Priset på kött har stadigt gått uppåt de senaste åren. Med den aktuella volymen djur, antal djur vid slakttillfälle och frekvens på leverans bör jordbruksföretagaren kunna få ut ett pris på över 45 kronor per kilo. Priset ligger i linje med snittpris enligt Jordbruksverkets prisstatistik de senaste året Not 2 Netto betesmark Endast tjurar, vilket innebär att inga djur går på bete. Not 3 Nötkreatursstöd Växelkurs ,62 kr/. 4,5/12 * 92*9,62= 332 kr per djur. Baserat på 2016 års växelkurs. Not 4 Kompensationsstöd Gården ligger utanför stödområde för kompensationsstöd. Not 5 Ersättning för ekologisk produktion Gården drivs konventionellt. 53

54 Not 6 Nationellt stöd Gården ligger utanför stödområde för nationellt stöd. Not 7 Gödsel Totala vikten gödsel beräknas till 7,2 ton per djur. Detta är huvudsakligen flytgödsel och en andel fastgödsel. Flytgödseln uppskattas till sex m 3 per djur och djupströgödseln till ca fyra m 3 per djur. Utgifter Not 8 Kalv Kalvpriset har stigit de senaste åren från 700 till kronor. Då kalvtillgången förväntas vara begränsad även framöver, men jordbruksföretagaren har mellangårdsavtal räknar vi på ett pris som på lång sikt ligger lägre än nuvarande marknadspris. Not 9 Förmedlingsavgift Förmedlingsavgifter för företaget är 250 kronor per djur. Not 10 Dödlighet Nuvarande dödlighet på 4-7 procent beräknas sjunka på grund av bättre stallmiljö och djurvälfärd. Not 11 Grovfoder + majs Grovfoderåtgång enligt företagets nuvarande grovfodersystem och odlingsförutsättningar. Bas i uträkningen från resultaträkningen fördelat på antalet djur. Foderåtgången beräknad för 16,5 månaders tjur enligt resultaträkningen. Kraftfoder enligt resultaträkningen, två sorter sammanräknade. Åtgång cirka 1,3 ton torrsubstans per djur fördelat på 417 kilo majs, 833 kilo ensilage samt cirka 25 kilo hö i uppstarten. Eventuellt foderspill ingår. Pris enligt jordbruksföretagarens beräkningar. Not 12 Kalvkraftfoder Kalvkraftfoder som utfodras i mottagningsstallet. Not 13 Mjölkersättning Mjölkersättning utfodras två gånger per dag i sex veckor. Åtgång knappt ett kilo per kalv och dag. Totalt 35 kilo. Genomsnittligt pris beräknas till 20 kronor per kilo beroende på näringsinnehåll. Not 14 Spannmål Spannmål 1,8 ton per djur för att täcka näringsbehovet vid aktuell tillväxt. Not 15 Koncentrat Koncentrat: lägre förbrukning än i dagsläget på grund av effektivare utfodring. 54

55 Not 16 Mineralfoder Mineralfoder enligt resultaträkning. Not 17 Strömedel Strömedel enl. resultaträkning cirka 285 kilo per djur. Prognos för ströåtgång är ungefär samma som idag. Not 18 El Från energikartläggning utförd , se uträkning under kapitel 4 avsnitt Energiförbrukning. Ny foderblandare med eldrift ingår. Not 19 Veterinär & medicin, inklusive avhorning I veterinärkostnader ingår veterinär, medicin och avhorning. Utgiften beräknas sjunka avsevärt i jämförelse med dagsläget på grund av bättre djurmiljö. Not 20 Produktionsrådgivning Produktionsrådgivning enligt resultaträkning. Inkluderar uppföljning av ekonomiska resultat, slaktvikter, uppfödningstid samt foderrådgivning. Not 21 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift Uppföljning drift och ekonomi baserat på resultaträkning. Not 22 Framkörning foder, drivmedel, underhåll Utgifter framkörning foder förutom arbetstid. Arbetstid se not 23. Not 23 Övriga kostnader Övriga utgifter enligt resultaträkning, förväntas bli oförändrad. Not 24 Byggnader, löpande underhåll De första åren är underhållskostnaderna mindre, men ökar senare då byggnaderna blir äldre. I kalkylen är det räknat med 0,5 % i underhåll de första 5-7 åren. Troligtvis ökar underhållet på längre sikt. Not 25 Försäkringar för stallbyggnad Försäkringar stallbyggnader enligt jordbruksföretagarens uppskattning/resultaträkning. Not 26 Försäkringar för djur Försäkringar djur enligt jordbruksföretagarens uppskattning/resultaträkning. Not 27 Arbete (inklusive eget arbete) Arbete timmar (inklusive egna) baserat på kundens beräkningar: Drygt en heltidstjänst per år = 5,5 timmar per djur Not 28 Driftsledning Driftsledning 2 3 h /vecka*52 veckor= 140 h /640 djur = 0,22 h/djur 55

56 Bilaga Investeringskalkyl GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 640 slaktungnöt Yta stall 3093 m2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning) 118 m2 Yta utrymmen för visning 15,3 m2 Total yta m2 INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Not Antal/yta Enhet Kr/enhet Utgift Markarbete Markarbete för byggnader & brunnar m2 400 kr kr Vägar & planer m2 250 kr kr Delsumma markarbete kr Byggnad Tak, mottagningsstall 3 1 st kr kr Stallbyggnad inkl. ventilation 4 1 st kr kr Personalutrymmen 5 1 st kr kr Övriga serviceutrymmen 6 1 st kr kr Delsumma markarbete kr Installationer Vatten, framdragning/anslutning 7 0 kr VA-installationer, inkl. sluten tank 8 1 st kr kr El framdragning/anslutning 9 1 st kr kr El-installationer 10 1 st kr kr Övriga installationer 11 1 st 0 kr 0 kr Delsumma installationer kr Inredning & utrustning Inredning 12 1 st kr kr Övrig utrustning 13 1 st kr kr Utfodringsutrustning 14 1 st kr kr Traktor inkl. utrustning 15 1 st kr kr Silos 16 1 st kr kr Montering inredning 17 1 st kr kr Montering utfodringsutrustning 18 1 st kr kr Delsumma inredning & utrustning kr Gödselvårdsanläggning Gödselplatta 19 1 st kr kr Pumpbrunn, pump& gödselgasventilation 20 1 st kr kr Gödselledningar 21 1 st kr kr Gödsellagun 22 1 st kr kr Delsumma gödselvårdsanläggning kr Byggledning & ränta Byggledning 23 1% kr kr Ränta under byggtid 24 5% kr kr Delsumma byggledning & ränta kr 56

57 SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning) kr Investeringsstöd enligt schablon, totalt kr SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) kr Investeringsutgift per djurplats utan stöd kr Investeringsutgift per djurplats med stöd kr Utrymmen för besök kr TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd) kr Kalkylresultat Investeringskalkyl Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning kr Noter Not 1 Markarbete för byggnader & brunnar Uppskattat pris från entreprenör: 400 kronor per m2 för markarbete under byggnader och brunnar. Priset baseras på goda markförhållanden på den aktuella platsen. Total yta som kräver markarbete för berörda byggnader är m2. Not 2 Vägar & planer Uppskattat pris från entreprenör 250 kronor per m2. Totalt är den yta som kräver vägar och planer cirka m2 (se ritning A-01). Redan befintliga vägar och planer: m2. Yta som krävs för nya planer och vägar: = m2. Priset baseras på goda markförhållanden på den aktuella platsen. Not 3 Tak, mottagningsstall PVDF- tak mottagningsstall. Omräknat från offererat pris från Uniqcover, danska kronor. 1 DKK = 1,2854 kronor i september Not 4 Stallbyggnad Ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata I utgiften ingår uppförande av stallbyggnader: golv, väggar, målningsarbeten, plåtarbeten, ventilation samt stomme och tak i uppfödningsstall. Exklusive tak och stomme i mottagningsstall (Se pris i not 3). 57

58 Mottagningsstall: kronor Uppfödningsstall: kronor (exklusive besöksbalkong). Not 5 Personalutrymme Ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata I utgiften ingår uppförande av omklädningsrum och fikarum för personal. Exklusive komplett kök (se pris i not 13). Not 6 Övriga serviceutrymmen Ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata I utgiften ingår uppförande av foderkök i uppfödningsstall, kronor och kalvkök i mottagningsstall kronor. Not 7 Vatten, framdragning/anslutning Inkluderas i pris för VA- installationer (se not 8). Not 8 VA-installationer, inklusive sluten tank Muntligt pris från leverantör kronor för tank inklusive installation. Offererat pris för övriga VA- installationer: kronor. Priset inkluderar sakvaror och utrustning så som vattenutkastare, slangvindor, handfat, WC-stol, diskbänkar, avlopp, pumpar, varmvattenberedare et cetera. Not 9 El framdragning/anslutning Offererat pris, innefattar framdragning och anslutning till alla tre byggnader. Inkommande el utanför kalvköket. Not 10 El-installationer Offererat pris. Inkluderar matning, installationer, potentialutjämning platta och inredning, ytter- och innerbelysning och armaturer, uttag, elcentral, brytare, elradiatorer i personalutrymmen. Mottagningsstall utan personaldel: kronor. Mottagningsstal inklusive personaldel och kalvkök: kronor. Uppfödningsstall: kronor Not 11 Övriga installationer Inga övriga installationer. Not 12 Inredning Mottagningsstall: Grindar (inklusive stolpar och lösa grindar för hantering vid slakt), foderfronter, krubbor, hinkar med napp, vågbur för kalv: kronor. Vagn för mjölkhinkar, inklusive ställningar för 24 hinkar: kronor. En mjöltaxi med behållare 250 liter. Inkluderar värmare, omrörare, pistolhandtag, framdrivning: kronor. 58

59 Fyra stycken värmelampor till mottagningsstall för uppvärmning vid sjukboxar: kronor. Vattenkoppar inklusive termorör och transformatorer: kronor Uppfödningsstall: Grindar, foderfronter, hanteringsgrindar: kronor Två vågplattformar till drivgångar samt behandlingsbur med våg: kronor Vattenkoppar inklusive rörventil och fästen: kronor Gummimatta till sjukbox: kronor. Det baseras på den beräknade ökningen av byggpriset per månad enligt byggindex. Not 13 Övrig inredning och utrustning Fasta priser på internet. Tre värmefläktar á 9 kw (med funktion att få ner luftfuktigheten i stallet vintertid): 3 * kr= kronor. Plywood till mellanväggar mottagningsstall: 275 kronor per m2. 7,1 meter långa mellanväggar, 2 meter höga. 20 stycken mellanväggar: 284 m2*275 kronor = kronor Bur för förflyttning av djur: Bredd 3000 millimeter, djup millimeter, höjd meter: kronor Kök med ugn, häll diskbänk, köksfläkt och kylskåp: kronor. Not 14 Utfodringsutrustning Offererat pris utrustning uppfödningsstall. Inkluderar stationär mixer, 18 m3 samt förhöjningskant i gummi, bandfoderfördelare 86 meter, varav 84 meter utfodring, bandtransportör samt styrskåp. Not 15 Traktor inklusive utrustning Offererat pris. Traktorutgift beräknas på 30 procents användning för arbete i stallarna. Begagnad Massey Ferguson 5465 med lastare -05 inklusive skopa: kronor. 30 procent av konor = kronor Rundbalsgrip: kronor Pris på internet. Foderskopa med skruv, lastvolym liter: kronor Not 16 Silos Offererat pris. Två stycken CT Silos á 12,30 m3 inklusive skruvar. Inkluderar frakt och uppställning av silos. Förser uppfödningsstallet med kraftfoder. Not 17 Montering inredning Offererat pris från leverantör kronor för mottagningsstallet och kronor för uppfödningsstallet. Kostnad 400 kronor per timme. 59

60 Arbetet utförs istället som eget arbete med ett pris på 220 kronor per timme. Kostnad mottagningsstall: kronor. Kostnad uppfödningsstall: kronor. Not 18 Montering bandfoderfördelare och mixer Offererad uppskattad tidsåtgång och timpris från leverantör. Montagehjälp från leverantör 4,5 arbetsdagar, 2 man, 495 kronor per timme. Not 19 Gödselplatta Ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata 4.21 Not 20 Pumpbrunn, pump och gödselgasventilation Pumpbrunn och pump ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata 4.21: kronor Gödselgasventilation mellan pumpbrunn och stallbyggnad. Fläkt 50 centimeter i diameter, 6000 varv per minut. Inklusive vippspjäll och trumma: kronor. Not 21 Gödselledningar Offererat pris. 40 meter gödselledning mellan pumpbrunn och gödsellagun, uppfödningsstall. Pris 230 kronor per meter. Not 22 Gödsellagun Offererat pris. Dukbrunn 3600 m3 (djup tre meter, krönmått 39,11 x 39,11 meter). Not 23 Byggledning Beräknat på uppskattat konsultarvode under byggperioden. Not 24 Ränta under byggtid Räknat fem månaders kredittid på markarbete och två månaders kredittid på byggnation och inredning. Not 25 Utrymme för besök Besöksbalkong för personer i uppfödningsstall. Ingår i beräkning grundat på offerter och beräkningar i Wikells sektionsdata

61 Bilaga Ritningar Förteckning ritningar Arkitektritningar A-01 Situationsplan/flödesschema A-02 Planritning mottagningsstall A-03 Planritning uppfödningsstall (A-11 utan besöksbalkong) A-04 Sektionsritning A-A, B-B mottagningsstall A-05 Sektionsritning C-C, D-D uppfödningsstall (A-12 utan besöksbalkong) A-06 Sektionsritning E-E, F-F uppfödningsstall A-07 Plan- och sektionsritning G-G gödselplatta A-08 Fasadritning mottagningsstall 1 A-09 Fasadritning mottagningsstall 2 A-10 Fasadritning uppfödningsstall (A-13 utan besöksbalkong) A-14 Djurflöde mottagningsstall A-15 Djurflöde uppfödningsstall Konstruktionsritningar K-01 Konstruktionsritning mottagningsstall K-02 Konstruktionsritning uppfödningsstall K-03 Konstruktionsritning gödselplatta Installationsritningar R-01 Installationsritning VA mottagningsstall, se även dimensionerande flöden under 7.2 Konceptets upphandlingsunderlag. R-02 Installationsritning VA uppfödningsstall, se även dimensionerande flöden under 7.2 Konceptets upphandlingsunderlag. V-01 Installations- och dimensionsritning ventilation uppfödningsstall, för uträkning av ventilationsdimensionering och värmebalans se Bilaga- Underlag till förprövning. E Installationsritning El mottagningsstallet, se även specifikationen för elinstallationer samt armaturförteckning. E Installationsritning El uppfödningsstallet, se även specifikationen för elinstallationer samt armaturförteckning. 61

62 Förprövningsritningar FP01 Förprövningsritning situationsplan FP02 FP03 FP04 FP05 Förprövningsritning plan mottagningsstall Förprövningsritning sektion A-A, B-B mottagningsstall Förprövningsritning plan uppfödningsstall Förprövningsritning sektion C-C, E-E uppfödningsstall 3D-ritningar Se samtliga 3D-ritningar. 62

63 A-01 ³ Svart linje - gödseltransporter Blå linje - fodertransporter Grön linje - halmtransport Röd linje - djurtransporter (t.ex. slaktbil) Streckad linje - möjlighet placering vid utökning - vägar & planer PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR ² HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt MW/SL SIT.PLAN & FLÖDESSCHEMA 1:1000 Förfrågningsunderlag A-01 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 63

64 A-02 inv Avlopp Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Brandvägg, EI D Plats för 10 st kalvar < 250 kg (0,5-5 mån) 3,75 m² /kalv Betongkant Ströbalkong/skydd för kalvar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT 4000 WC/DUSCH Omklädn.rum/ veterinär Fikarum Foderkrubbor samt napphinkar KV+VV Kalvkök Plats för mjölkpulver Sophantering Plats för 4 st sjukboxar Möjlighet till uppvärmning med värmelampor el. likvärdigt Foderkrubbor samt napphinkar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT Plats för 10 st kalvar < 250 kg (0,5-5 mån) 3,75 m² /kalv Betongkant Ströbalkong/skydd för kalvar Plats för 4 st sjukboxar Möjlighet till uppvärmning med värmelampor el. likvärdigt KV KV inv FÖRKLARINGAR: Frostsäkrad vattenkopp Vattenutkast Elcentral F1 Fast fönster 9 x 21 D1 D2 D3 D4 SP1 Ytterdörr 8 x 21 Ytterdörr 12 x 21 Branddörr, EI 60 7,5 x 21 Innerdörr 7,5 x 21 Slagport 20 x 21 Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar inv inv B B A A A A D2 D1 D MOTTAGNINGSSTALL 1 Ströbäddsboxar med utgödsling via flyttbara foderfronter. Ströbalkong som även fungerar som tak för en del av liggytan. Utfodring av mjölk med mjölktaxi. Grovfoder och kraftfoder i flyttbara foderkrubbor Oisolerade väggar, den öppna långsidan förses vindnät som kan rullas ner vid behov. Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX UPPSALA Esplunda Kött AB Tel: Mobil: Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall 1 & 2 MW, SL PLAN 1:100 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING MOTTAGNINGSSTALL 2 Förfrågningsunderlag A-02 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. D4 D D1 D1 SP1 64

65 A-03 - med besöksbalkong KV SJUKBOX 2,5x2,5 m SJUKBOX 2,5x2,5 m Stationär mixer Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m SJUKBOX 3x2,5 m SJUKBOX 3x2,5 m 6600 Inv Inv Inv FÖRKLARINGAR: Vattenkopp Kraftfodersilos Avlopp Vattenutkast Fläkt för gödselgasventilation Elcentral Fast fönster 8 x 12 Ytterdörr 8 x 21 Ytterdörr 12 x 21 PD1 Pendeldörr 8 x 21 SP1 F1 F1 F1 F1 Slagport 20 x 21 PERSONGÅNG DRIVGÅNG VÅGBUR PLATS STÄLLA UPP SJUKBOX Utlastningsbox/ 3x3 m 42 m² med plats för 56 m² med plats för slaskgrupp 20 tjurar <400 kg 20 tjurar >600 kg 56 m² med plats för spalt med största spalt med största 20 tjurar >600 kg PLATS spaltöppning 30 mm spaltöppning 35 mm STÄLLA UPP SJUKBOX 3x3 m Besöksbalkong för BANDFODERFÖRDELARE personer 15,3 m² KV Box kan vid behov förses med gummimatta och strö och fungera som behandlingsbox för totalt 8-10 djur. Förslagsvis genom indelning i två grupper 4-5 djur/grupp. DRIVGÅNG VÅGBUR UTLASTNING PERSONGÅNG C C Inv PERSONGÅNG OVAN TVÄRKULVERT Foderkök Pumpbrunn SP1 SP1 F E E F D D SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 D2 D2 SP1 SP1 D1 F1 F1 F1 F1 F1 D1 D1 F1 F1 F1 F1 PD1 PD1 D1 PD1 PD1 UTLASTNING F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 D1 F1 SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 Inv PERSONGÅNG VÅG-/ BEHANDLINGSBUR HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 F1 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall PLAN MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-03 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 65

66 A-03 - utan besöksbalkong KV SJUKBOX 2,5x2,5 m SJUKBOX 2,5x2,5 m Stationär mixer Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m SJUKBOX 3x2,5 m SJUKBOX 3x2,5 m 6600 Inv Inv Inv FÖRKLARINGAR: Vattenkopp Kraftfodersilos Avlopp Vattenutkast Fläkt för gödselgasventilation Elcentral Fast fönster 8 x 12 Ytterdörr 8 x 21 Ytterdörr 12 x 21 PD1 Pendeldörr 8 x 21 SP1 F1 F1 F1 F1 Slagport 20 x 21 PERSONGÅNG DRIVGÅNG VÅGBUR PLATS STÄLLA UPP SJUKBOX Utlastningsbox/ 3x3 m 42 m² med plats för 56 m² med plats för slaskgrupp 20 tjurar <400 kg 20 tjurar >600 kg 56 m² med plats för spalt med största spalt med största 20 tjurar >600 kg PLATS spaltöppning 30 mm spaltöppning 35 mm STÄLLA UPP SJUKBOX 3x3 m BANDFODERFÖRDELARE KV Box kan vid behov förses med gummimatta och strö och fungera som behandlingsbox för totalt 8-10 djur. Förslagsvis genom indelning i två grupper 4-5 djur/grupp. DRIVGÅNG VÅGBUR UTLASTNING PERSONGÅNG C C Inv PERSONGÅNG OVAN TVÄRKULVERT Foderkök Pumpbrunn SP1 SP1 F E E F D D SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 D2 D2 SP1 SP1 D1 F1 F1 F1 F1 F1 D1 D1 F1 F1 F1 F1 PD1 PD1 D1 PD1 PD1 UTLASTNING F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 D1 F1 SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 Inv PERSONGÅNG VÅG-/ BEHANDLINGSBUR HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 F1 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall PLAN utan besöksbalkong MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-11 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 66

67 A Glespanel samt ströluckor STRÖBALKONG Ca 6300 Väggar av betong Täta väggar mellan grupper Lutning ca 2 % Lutning ca 2 % Inv SEKTION A-A SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING 4100 Ca 6200 Isolerade träväggar WC/DUSCH OMKLÄDN.RUM /VETERINÄR 11 Isolerat bjälklag FIKARUM KALVKÖK SEKTION B-B Inv HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall Martina Westlund SEKTION A-A, B-B 1:100 Förfrågningsunderlag A-04 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 67

68 A-05 med besöksbalkong REGLERBAR VENTILATIONSNOCK Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor GUMMIBEKLÄDD SPALT FODERBORD GUMMIBEKLÄDD SPALT SEKTION C-C Inv REGLERBAR VENTILATIONSNOCK Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor BESÖKSBALKONG SEKTION D-D Inv HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall Martina Westlund SEKTION C-C, D-D 1:100 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING Förfrågningsunderlag A-05 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 68

69 A-12 utan besöksbalkong REGLERBAR VENTILATIONSNOCK Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor GUMMIBEKLÄDD SPALT FODERBORD GUMMIBEKLÄDD SPALT SEKTION C-C Inv REGLERBAR VENTILATIONSNOCK Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor SEKTION D-D Inv HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall Martina Westlund SEKTION C-C, D-D utan balkong 1:100 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING Förfrågningsunderlag A-12 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 69

70 A Oisolerade träregelväggar ca 5000 Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor SJUKBOX SJUKBOX Inv Inv SEKTION E-E SEKTION F-F HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall Martina Westlund SEKTION E-E, F-F 1:50 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING Förfrågningsunderlag A-06 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 70

71 A-07 G GÖDSELPLATTA med ramp alt. lutning (ca. 7%) ~400 m² (16x25 m) ~1 % lutning ~7 % lutning SEKTION G-G G HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Gödselplatta Sofia Lindman PLAN OCH SEKTION G-G 1:200 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING Förfrågningsunderlag A-07 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 71

72 A-08 HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall 1 FASADER SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-08 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 72

73 A-09 HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall 2 FASADER SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-09 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 73

74 A-10 med besöksbalkong HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall FASADER med besöksbalkong MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-10 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 74

75 A-13 utan besöksbalkong HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall FASADER utan besöksbalkong MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-13 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 75

76 A KALVAR TILL UPPFÖDNINGSSTALL SJUKBOXAR HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Djurflöden - Mottagningsstal PLAN SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-14 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. SJUKBOXAR WC/DUSCH KV+VV KV 1. KV 76

77 A KV 5. SJUKBOX KALVAR FRÅN MOTTAGNINGSSTALL VÅGBUR SJUKBOX 8. TILL SLAKT SJUKBOX VÅG-/ BEHANDLINGSBUR SJUKBOX SJUKBOX SJUKBOX SJUKBOX SJUKBOX SJUKBOX SJUKBOX TILL SLAKT VÅGBUR HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Djurflöde Uppfödningsstall PLAN MW, SL :100 Förfrågningsunderlag A-15 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 77

78 K-01 # ø6s FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Armering: #6150 samt D12 o D10 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm Sockel mellan varje box dobbas i platta och armeras med 2 st längsgående D12 Sockel mellan varje box # ø6s

79 K-02 Sektion Spaltboxar Spalt Spalt ø 12 s 500 4ø 10 längsg. 5ø 10 längsg. ø 12 s 500 Kulvertbotten Vägg/Golv Sjukboxar Kantbalk Foderintag Plintskaft 400x250 Stående 4x ø10 1 bygl. ø 8 i Överkant Kantbalk Överkant 2 ø 12 längsg. 10 s 500 tvärsg. Underkant 2 ø 12 längsg FÖRESKRIFTER Exponeringsklass Xc3 + Xf1 Betong=C30/37, C25/30 slodad botten under spalt Armering: #6150 samt D12 o D10 B500BT Nps50 tätskikt 50 mm mot mark och 40 mm övrigt t=minst 120 mm 79

80 K-03 # ø6s150 Gödselplatta Gödselplatta med stödmur Pågjutna L-stöd/T-stöd med olika höjder Platta med Xc4, Xf3, betong C28/35, vct 0,55, luft Armering #6150, B500BT Nps50 t=120 mm 80

81 R-01 Omklädn.rum/ veterinär Plats för mjölkpulver inv WC/DUSCH Fikarum Kalvkök Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Ströbalkong/skydd för kalvar Lucka för intag av rundbalar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT För dimensionerande flöden vattenförbrukning, se "bilaga dimensionerande flöden" Foderkrubbor samt napphinkar Plats för 4 st sjukboxar Möjlighet till uppvärmning med värmelampor el. likvärdigt Sophantering Foderkrubbor samt napphinkar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT Sjukboxar Sluten tank FÖRKLARINGAR: Betongkant Betongkant Ströbalkong/skydd för kalvar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar inv MOTTAGNINGSSTALL 1 MOTTAGNINGSSTALL Inkommande vatten 2. Fördelning. Återströmningsventil. 3. Vattenutkast kv/vv 4. VVB 100 liter 5. Avloppsbrunn 6. Diskbänk med kv/vv 7. Fördelning vatten 8. Vattenutkast kv, frostskyddad lösning 9. Vattenkoppar 10. Pumpbrunn. 3-fas skärande flottörpump till kulvert i uppfödningsstall 11. Pentry med kv/vv 12. Handfat/Dusch kv/vv 13. Avloppsgaller 30 x 50 cm 14. Inkommande vatten från mottagningsstall Vattenutkast kv, frostskyddad lösning 16. Avloppsbrunn med rör D 110. Svagt fall till pumpbrunn i mottagningsstall Vattenkoppar 18. Avloppsgaller 30 x 50 cm Schematisk dragning vatten Övre ledning försörjer 1:a, 3:e os.v. vattenkopp med vatten Nedre ledning försörjer 2:a, 4:e os.v. vattenkopp med vatten Schematisk dragning avlopp 17. HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Schematiska installationer VA Mottagningsstall PLAN DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING HK, MW :100 Arbetshandling R

82 R-02 Inv Inv Inv Kraftfodersilos FÖRKLARINGAR: Stationär mixer 19. Inkommande vatten från mottagningsstall 20. Fördelning 21. Vattenutkast kv. Med slangvinda 22. Avloppsgaller 23. Vattenkoppar. Två slingor st Schematisk dragning vatten Foderkök Schematisk dragning avlopp Pumpbrunn PERSONGÅNG DRIVGÅNG UTLASTNING PLATS STÄLLA UPP SJUKBOX Sjukbox Utlastningsbox/ 3x3 m slaskgrupp 56 m² med plats för Spaltboxar Spaltboxar 20 tjurar >600 kg PLATS STÄLLA UPP SJUKBOX Sjukbox 3x3 m Besöksbalkong för 22. BANDFODERFÖRDELARE personer KV Sjukbox KV Box kan vid behov förses med gummimatta och strö och fungera som behandlingsbox för totalt 8-10 djur. Förslagsvis genom indelning i två grupper 4-5 djur/grupp. DRIVGÅNG PERSONGÅNG SJUKBOX SJUKBOX 2,5x2,5 m 3x2,5 m SJUKBOX SJUKBOX 2,5x2,5 m 3x2,5 m 6600 F Inv PERSONGÅNG OVAN TVÄRKULVERT Sjukbox VÅG-/ BEHANDLINGSBUR UTLASTNING HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: PROJEKTHANDLING SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Schematsika installationer VA Uppfödningsstall PLAN HK,MW :100 Arbetshandling R-02 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 82

83 V Frånluft REGLERBAR VENTILATIONSNOCK Reglerbar nock med minsta öppning 0,5 m Reglerbara tilluftsluckor, med maximala öppningsvinkel på 0,6 m Ventilationsbehov: Avdelning 1 (tjurar <400 kg): Minventilation m3/h, maxventilation m³/h Avdelning 2 (tjurar >600 kg): Minventilation m3/h, maxventilation m³/h För ventilationsdimensionering och värmebalans, se Underlag för förprövning 3100 Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor GUMMIBEKLÄDD SPALT FODERBORD GUMMIBEKLÄDD SPALT Tilluft Tilluft Inv HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall MW, SL Installation & dimension vent. 1:100 SMARTA STALLÖSNINGAR 2017 PROJEKTHANDLING Arbetshandling V-01 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 83

84 E

85 E

86 ARMATURSPECIFIKATION Datum: Projekt: Status: Position: L Hushållningssällskapet proj. Köttproduktion, Esplunda GRANSKNINGSHANDLING Art nr: Typ: LENTUS II L LENTUS II L, 30W E IP65 D Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L2 LENTUS II XL E LENTUS II XL, 45W IP65 D Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L2D LENTUS II XL E LENTUS II XL DALI, 45W IP65 D Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L3 ALTUM 100 BRED E ALTUM 100 BRED, 100W IP66 D Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L3D ALTUM 100 BRED E ALTUM 100 BRED DALI, 100W IP66 D Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L4 TULO K E TULO K, 20W IP44 Ljuskälla: LED (ej utbytbar) L5 L6 L

87 ARMATURSPECIFIKATION Datum: Projekt: Status: Position: Hushållningssällskapet proj. Köttproduktion, Esplunda GRANSKNINGSHANDLING Art nr: Typ: Y1 SCHACK GRAFIT SCHACK GRAFIT 3000K, 11W E IP54 Ljuskälla: LED (ej utbytbar) Y2 ONE FLOOD LED ONE FLOOD LED II, 100W IP65 Ljuskälla: LED (ej utbytbar) 87

88 FP01 ³ ² HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Gård AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall + spaltstall Martina Westlund SIT.PLAN 1:1000 Förprövningsritning FP01 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 88

89 FP02 Omklädn.rum/ veterinär Plats för mjölkpulver inv WC/DUSCH Fikarum Kalvkök Sophantering Avlopp Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Brandvägg EI60 Plats för 10 st kalvar < 250 kg (0,5-5 mån) 3,75 m² /kalv Ströbalkong/skydd för kalvar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT Foderkrubbor samt napphinkar Nedrullbara luftgenomsläppliga gardinder eller vindnät Plats för 4 st sjukboxar Möjlighet till uppvärmning med värmelampor el. likvärdigt Nedrullbara luftgenomsläppliga gardinder eller vindnät Foderkrubbor samt napphinkar KÖRBAR AVLOPPSRÄNNA, TÄCKS MELLAN TVÄTTAR MED PLÅT Plats för 10 st kalvar < 250 kg (0,5-5 mån) 3,75 m² /kalv Ströbalkong/skydd för kalvar Plats för 4 st sjukboxar Möjlighet till uppvärmning med värmelampor el. likvärdigt FÖRKLARINGAR: Frostsäkrad vattenkopp Max. 10 m³ halm kommer förvaras på ströbalkongen Betongkant Betongkant Max. 10 m³ halm kommer förvaras på ströbalkongen Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar Lucka för intag av rundbalar B B A A A A 1500 D1 D1 Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX UPPSALA Esplunda Gård AB Tel: Mobil: Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall Martina Westlund PLAN 1:100 Förprövningsritning FP02 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 89

90 FP03 11 Nedrullbara luftgenomsläppliga gardiner eller vindnät Glespanel samt ströluckor STRÖBALKONG 2000 Väggar av betong Täta väggar mellan grupper Lutning ca 2 % Ca SEKTION A-A 11 Isolerat bjälklag 4100 Ca 6200 Isolerade träväggar WC/DUSCH OMKLÄDN.RUM /VETERINÄR FIKARUM KALVKÖK SEKTION B-B Inv HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Gård AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Mottagningsstall Martina Westlund SEKTION A-A, B-B 1:100 Förprövningsritning FP03 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 90

91 FP04 SJUKBOX 2,5x2,5 m SJUKBOX 2,5x2,5 m Stationär mixer Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m Plats för sjukbox 3x3 m SJUKBOX 3x2,5 m SJUKBOX 3x2,5 m 6600 Inv Inv Inv Kraftfodersilos Vattenutkast PERSONGÅNG PLATS Elcentral DRIVGÅNG VÅGBUR STÄLLA UPP SJUKBOX 3x3 m Box kan vid behov förses med gummimatta och strö och fungera som HANTERING 42 m² med plats för 56 m² med plats för behandlingsbox för totalt med våg. 20 tjurar <400 kg 20 tjurar >600 kg 8-10 djur. Förslagsvis spalt med största spalt med största genom indelning i två spaltöppning 30 mm spaltöppning 35 mm grupper 4-5 djur/grupp. BANDFODERFÖRDELARE Besöksbalkong för personer 18 m² DRIVGÅNG VÅGBUR PERSONGÅNG Utlastningsbox/ slaskgrupp UTLASTNING/UTLASTNINGSBOX 56 m² med plats för med bra drivgångar 20 tjurar >600 kg PLATS STÄLLA UPP SJUKBOX 3x3 m C C Inv PERSONGÅNG OVAN TVÄRKULVERT Foderkök 800 Pumpbrunn FÖRKLARINGAR: Vattenkopp Avlopp Statens Jordbruksverk HS KONSULT AB BOX UPPSALA Esplunda Gård AB Tel: Mobil: Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Spaltstall Martina Westlund PLAN 1:100 Förprövningsritning FP04 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. E E Inv

92 FP05 REGLERBAR VENTILATIONSNOCK 3100 Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor GUMMIBEKLÄDD SPALT FODERBORD GUMMIBEKLÄDD SPALT SEKTION C-C Inv Isolerade betongväggar med fönster och reglerbara ventilationsluckor SEKTION E-E Inv.6600 HS KONSULT AB BOX UPPSALA Tel: Mobil: Statens Jordbruksverk Esplunda Kött AB Framtidens smartaste stallbyggnad-slaktungnöt Uppfödningsstall Martina Westlund SEKTION C-C, E-E 1:100 Förprövningsritning FP05 DENNA RITNING FÅR EJ ANVÄNDAS, KOPIERAS, FÖREVISAS FÖR ELLER UTLÄMNAS TILL ANNAN PERSON OCH EJ HELLER UTNYTTJAS FÖR TILLVERKNING TILL ANNAN ANVÄNDNING ÄN INOM ANGIVET PROJEKT UTAN SKRIFTLIGT TILLSTÅND FRÅN UPPHOVSMANNEN. 92

93 Bilaga Upphandlingsunderlag Förteckning Administrativa föreskrifter RAM-beskrivning Dimensionerande flöden Kravspecifikation inredning 93

94 Administrativa föreskrifter 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 Rambeskrivning 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 Dimensionerande flöden 118

119 Kravspecifikation inredning 119

120 120

121 121

122 Bilaga Underlag till förprövning Förprövningsansökan har skickats till Länsstyrelsen i Uppsala län. Ansökan blev godkänd Förprövningsritningar finns under Bilaga - Ritningar (Förprövningsritningar). Dessa ritningar är de originalen som skickades in. Dessa har under projektets gång uppdaterats och ändrats. Aktuella ritningar finns under Bilaga - Ritningar (Arkitektritningar). I detta avsnitt finns: Blankett förprövning Bilaga nr 1 - förklaring och beskrivning till blankett Bilaga nr 2 - smittskyddssamråd Bilaga nr 3 - ventilationsdimensionering samt värmebalans Beslut 122

123 Ansökan ANSÖKAN - förprövning av djurstall enligt djurskyddsförordningen (1988:539) D173B Ansökan om förhandsgodkännande för ny-, till- eller ombyggnad för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls. Ansökan skickas till länsstyrelsen Ansökan ska innehålla Denna ansökningsblankett Ritningar (se ruta D) Beskrivning av inredning eller ritning på inredning (se ruta D) A. Sökande Namn eller firma och adress Framtidens smartaste stallbyggnad - Jordbruksverket Person-/organisationsnummer Produktionsplatsnummer (PPN) Kontaktperson Sofia Lindman, HS Konsult AB, , sofia.lindman@hushallningssallskapet.se E-postadress Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer Fastighetsbeteckning Socken Kommun Enköping B. Byggnadsåtgärd X Nybyggnad Tillbyggnad Ombyggnad Annan åtgärd SJV D173B C. Tidplan Byggnadsåtgärden beräknas påbörjad D. Till ansökan bifogas X FP01 Situationsplan (2 ex) ritningsnummer: Byggnadsåtgärden beräknas avslutad 2020 Beskrivning av inredning eller ritning på inredning Övriga handlingar (numreras) X Planritning (2 ex) ritningsnummer: FP02, FP04 Bilaga nr 2 Bilaga nr X Sektionsritning/ritningsnummer: FP03, FP05 Bilaga/ritning nr 1 Bilaga nr 123

124 E. Djurhållning Djurslag/djurkategori Ras Vikt, kg Antal djurplatser före byggnadsåtgärd Antal djurplatser efter byggnadsåtgärd Antal djurplatser som berörs av byggnadsåtgärd Kalv 0,5-5 mån Mjölkras < Ungtjurar 5-10 mån Mjölkras < Tjurar mån Mjölkras > Produktionsförutsättningar Mottar kalvar från 3 besättningar Mottagningsstall upp till 5 månader Slutuppfödningsstall från 5 månader fram till slakt. Tjurar slaktmogna vid ~16 månaders ålder F. Särskild vård Utrymmen för djur i behov av särskild vård framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning i bilaga nr FP02, FP04 även i bilaga 1 G. Smittskydd & hygien Hand- och stöveltvätt framgår av ritning Ja, ritningsnr 1 X Nej, beskrivning i bilaga nr Avlopp för stallrengöring framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning i bilaga nr FP02, FP04 även i bilaga 1 Hygiengränser X Ja, ritningsnr FP02, FP04 X Nej, beskrivning i bilaga nr även i bilaga 1 Intyg om smittskyddssamråd X Ja, bilaga nr Nej, smittskyddssamråd har inte skett 2 H. Byggnad och brand Ytter- och innertakets material och utformning framgår av ritning Ytter- och innerväggars material och utformning framgår av ritning Placering och typ av dagsljusinsläpp framgår av ritning Brandsektionering framgår av ritning Utrymningsvägar framgår av ritning X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr FP03, FP05 även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr FP03, FP05 även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr FP03, FP05 även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr FP04 även i bilaga 1 X Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr FP02, FP04 även i bilaga 1 Räddnings- och släckutrustning finns X Ja Nej Brandlarm finns Ja X Nej 124

125 J. Golv och liggytor Golvens material och utformning framgår av ritning Åtgärder vidtas för att förhindra hala golv Typ av strömedel X Ja, ritning nr Nej, beskrivning enligt bilaga nr FP03, FP05 även i bilaga 1 X Ja, följande åtgärder vidtas Betong brädrivs, gummibeklädd spalt Halm Typ av bädd/underlag på vistelseytor såsom ligg-/gångytor Dränerande golv Djupströbädd på liggytor i kalvstall, gummiklädd spalt i uppfödningsstallet Övriga vistelseytor utförs i betong. Djur - kategori Material Spaltbredd (mm) Stavbredd (mm) Tjurar <400 kg Gummiklädd beton Tjurar >400 kg Gummiklädd beton K. Vattning Manuellt X Automatiskt, genom Vattningssystem Vattenkar X Vattenkoppar Nipplar Vattentråg Flödeskapacitet på automatiska vattningsanordningar liter/minut Automatiska vattningsanordningar frostskyddas X Ja Nej L. Mekanisering och installationer Utgödslingssystem framgår av ritning Ja, ritningsnr X 1 Nej, beskrivning enligt bilaga nr Urindränering finns Ja X Nej Gaslås finns X Ja Nej Gödselgasventilation finns Ja X Nej Belysningsarmaturer Nattbelysning Typ Belysningseffekt LED 5-7,5 Typ Belysningseffekt LED 0,3 (W/m 2 ) (W/m 2 ) Plan för elavbrott finns X Ja Nej Reservkraft finns X Ja 35 (kw) Nej 125

126 M. Djurslagsspecifika uppgifter (fyll i aktuellt alternativ i förekommande fall) M1. Nötkreatur, får och get Fri tilldelning Restriktiv tilldelning Platser för kalvning/lamning/killning framgår av ritning Grovfoder X Ja, ritning nr Kraftfoder/spannmål/ koncentrat X Nej, beskrivning i bilaga nr M2. Gris Blötutfodring Torrutfodring M3. Fjäderfä Tillgänglig area eller burarea Ströarea m 2 (eller m 2 /bur) m 2 (eller m 2 /bur) Ej aktuell Ej aktuell Golvarea (m 2 ) Ej aktuell Typ av fodertråg Rakt Runt Längd på fodertrågskant mm/djur eller (m totalt) Typ av vattensystem Tillgång på vattenanordning Längd på sittpinnar Rakt Runt mm/djur eller (m totalt) mm/djur eller (m totalt) Ej aktuell Nippel/kopp Djur per nippel/kopp Typ av rede Dimensioner på redet Area på ströbad Fackrede Kollektivrede Ej aktuellt Längd Bredd Höjd (mm) (mm) (mm) (m 2 /bur) Ej aktuellt Möjlighet till utevistelse Ljusprogram kommer att finnas Ja Ja Nej Nej 126

127 N. Ventilation N1. Eventuell projektör Namn eller firma och adress HS Konsult AB Box 412, Uppsala Kontaktperson Sofia Lindman E-postadress Telefonnummer (även riktnummer) (vxl) Mobiltelefonnummer N2. Allmänt Mekanisk X Naturlig/självdrag Ventilationsprincip Fyll i uppgifter under punkt N3 Fyll i uppgifter under punkt N4 Byggnadens värmeisolering X Isolerad X Oisolerad Placering av tillufts- och frånluftsanordningar framgår av ritning X Ja, ritningsnr Nej, beskrivning FP03, FP05 även i bilaga 1 Bullernivåer förväntas bli under 65 db(a) X Ja Nej N3. Mekanisk ventilation Ventilationsprincip Undertryck Neutraltryck Övertryck Larm finns Nej Ja, larmar för Varningssätt Övertemperatur Lampa Strömavbrott Siren Fel på larmanordning Tele Steg nummer Fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation Annat Frånluftsfläktar Fläkt nummer Flöde (m 3 /h) Typ av reglering Summa maxventilation (m 3 /h) 127

128 Tilluft Typ av luftintag Antal och flöde per don/fläkt Spaltdon (st) (m 3 /h) Fläkt/-ar (st) (m 3 /h) Annat med öppningsarea (st) (m 3 /h) (m 2 ) Summering av maxventilation (m 3 /h) Öppning i takfot (cm 2 ) N4. Naturlig ventilation/självdragsventilation Frånluft Typ av frånluft X Öppen nock Självdragstrumma X Annat se ritningar och bilaga 1. Frånluftsarea se ritningar och bilaga 1 Höjd på självdragstrumma (m 2 ) (m) Tilluft Typ av tilluft X Glespanel Vindväv Öppningsarea eller area på vindväv se ritningar och bilaga 1 (m 2 ) Eventuellt fabrikat X Gardiner Annat se ritningar och bilaga 1 N5. Reglering av ventilationsanläggning Manuellt Reglering av frånluft Manuellt Reglering av tilluft X Temperaturgivare X X Automatiskt Automatiskt Fuktgivare X X Ej reglerbar Ej reglerbar Annat Automatisk reglering via N6. Stalltemperatur se bilaga 1 Förväntad stalltemperatur vintertid C 0 Tilläggsvärme kommer att installeras X Ja, typ av värmekälla värmefläkt Nej Erhållen effekt på värmekälla se bilaga 1 (kw) O. Underskrift Datum Underskrift Namnförtydligande 128

129 Förklaring och beskrivning till blankett Bilaga 1 FÖRKLARING OCH BESKRIVNING TILL FÖRPRÖVNING Sökande: Fastighet: Byggnader: Konceptstall-Framidens smartaste stallbyggnad Slaktungnöt Nybyggnation av oisolerat mottagningsstall för kalvar samt isolerat uppfödningsstall för tjurar Planerat byggår: Projektör förprövning: Sofia Lindman HS Konsult AB Box Uppsala sofia.lindman@hushallningssallskapet.se ; VÄNLIGEN SKICKA KOPIA PÅ BESLUT OCH EVENTUELLA KOMPLETTERINGAR TILL PROJEKTÖREN. Hushållningssällskapet Huvudkontor Box Uppsala Tel Fax hskonsult@hushallningssallskapet.se HS Konsult Uppsala Box Uppsala Besöksadress: Knivstagatan Uppsala Tel Fax Strängnäs Sergeantsstigen Strängnäs Tel Fax Nyköping Tingshusplatsen Nyköping Tel Fax Västerås Brunnby Gård Västerås Tel Fax Örebro Box Örebro Besöksadress: Boställsvägen 4 Tel Fax Storvik Magasinsgatan Storvik Tel Fax Arbrå Kyrkbyn Arbrå Tel Fax Bankgiro Org.nr Plusgiro Godkänd för F-skatt 129

130 Nuvarande och planerad produktion Esplunda Gård är projektgård i projektet Framtidens smartast stallbyggnad som Statens Jordbruksverk upphandlat. Gården bedriver köttproduktion och inom projektets ramar projekteras stallbyggnader för slaktungnöt från ~2 veckorskalv till slakt. Esplunda Kött AB kommer på sikt ta emot 480 kalvar/år och vill därför bygga ett nytt mottagningsstall för kalvarna upp till 5 månader samt ett nytt spaltstall dit kalvarna flyttas vid 5-6 månader ålder. Här hålls tjurarna fram till slakt runt 16 månader. Mottagningsstallet kommer utföras i två likadana men skilda stall. I ena mottagningsstallet kommer det finnas serviceutrymmen med omklädningsrum/utrymme för veterinär, dusch och wc, fikarum och kalvkök. Spaltstallet kommer att delas upp i 2 separata avdelningar som delas av med en tät vägg upp till nock för att minska risken för smitta mellan stallarna. Nybyggnation av oisolerat mottagningsstall för kalvar; FP02, FP03. Väggar På långsidan i bakkant är det betongväggar upp till 2 meter. I överdel glespanel ca. 2 meter upp till takfot. Gavelspetsarna utförs med trä alt. plåt. Öppen långsida mot sörjer för god ventilation. Mellan kalvgrupperna kommer 2 m höga och täta skivor av lantbruksplyfa eller likvärdigt sättas fast på inredningsgrindar som kommer stå på en 0,6 m hög betongvägg. Tak Pulpettak. Oisolerat duktak. Golv Betonggolv, brädrivet eller likvärdigt som halmas. Ventilation Oisolerad lösdrift. Öppen långsida samt glespanel i bakkant ger en välventilerad och öppen lösning som sörjer för god ventilation. I framkant kommer vindnät installeras som kan regleras efter väderlek samt efter behov. Ventilationen beräknas på ett av stallen men har samma kapacitet även på det andra. Maxventilation beräknas till m 3 /h inkl. djupströbädd enligt SS Beräknat på 100 kalvar <250 kg. Temperaturen förväntas vara samma som utomhustemperaturen vintertid. Foder och vatten Grovfoder och kraftfoder ges i fri tillgång i foderkrubbor. Kalvarna får mjölk i napphink där mjölken fördelas av en mjölktaxi minst 2 gånger om dagen. Frostskyddade vattenkoppar. Ungefärlig placering av foder och vatten enligt ritning. Strö Ströning i djupströbädden sker manuellt från ströbalkongen ovanför bädden där balar ställs in genom portar i bakkant med hjälp av en traktor eller lastare. 130

131 Utgödsling Djupströbädden gödslas ut med maskin när gruppen flyttas vidare till uppfödningsstall. Värme Inget behov. Sjukbox I båda avdelningarna finns ett utrymme för att ställa upp sjukboxar, se ritning. Dessa går att värma upp med värmelampor vid behov. Inredning Öppningsbara fronter som går att öppna för utgödsling, där foderkrubbor hängs på inredningen. Ljusinsläpp Genom glespanel samt öppen långsida. Brandskydd Utrymningsvägar via öppningsbara fronter samt öppen långsida. Brandsektionering, EI60 enligt ritning. Smittskydd Hand- och stöveltvätt finns i anslutning till servicedelen. Omklädning och dusch/wc i servicedel för veterinär och anställda. Inredning med täta väggar mellan kalvgrupperna ordnas så att noskontakt undviks. Smittskyddssamråd har utförts, se bifogad bilaga nr 2. Vid stalltvätt leds tvättvatten till gödsellager genom en avloppsränna i boxarnas framkant. Plan vid elavbrott Vid elavbrott används befintligt reservelverk för att förse djuren med vatten samt för belysning. Nybyggnation av isolerat spaltstall för tjurar; FP04, FP05. Väggar Betongväggar upp till 2,5 m höjd och däröver justerbara ventilationsluckor med en höjd på 0,6 m. Tak Sadeltak med reglerbar nockventilation. Isolerat plåttak. Golv Gummiklätt spaltgolv med självflyt under spalt. I drivgångar betonggolv, brädrivet eller likvärdigt. Ventilation Isolerad lösdrift med självdragsventilation som regleras automatiskt via ett reglersystem. Tilluft genom ventilationsluckor på långsidor och frånluft genom ventilationsnock med en öppning på minst 1 m. Ventilationen delas upp i två separata delar: Avdelning 1: Minventilation beräknas till m 3 /h och maxventilation beräknas till m 3 /h enligt SS Beräknat på 240 tjurar <400 kg. Tilluftsarea 40,8 m 2. Frånluftsarea 39 m 2. Vid behov, för att upprätthålla värmebalansen vintertid, finns 1 värmefläkt på 9 kw. Avdelning 2: Minventilation beräknas till m 3 /h och maxventilation beräknas till m 3 /h enligt SS Beräknat på 240 tjurar >600 kg. Tilluftsarea 63,6 m 2. Frånluftsarea 50 m 2. Vid behov, för att upprätthålla värmebalansen vintertid, finns 3 värmefläktar på 9 kw st. 131

132 Förväntad temperatur vintertid är ~10 C i båda stallarna. Inredning Diagonalfronter vid foderbord. All inredning anpassas efter djurkategori. Foder och vatten Fullfoder ges i fri tillgång med bandfoderfördelare ut på foderbord. Vatten ges i vattenkoppar, ungefärlig placering enligt ritning. Foder och vatten ges manuellt i sjukboxar. Vatten i sjukavdelning, i stallets västra del ges i vattenkoppar. Strö Sjukboxar halmas vid behov. Utgödsling Utgödsling med självflyt under spalt till en tvärkulvert som transporterar gödseln till en pumpbrunn som pumpar gödseln vidare till gödselbehållaren. Utgödsling av sjukboxar sker manuellt eller med minilastare. Sjukbox I stallet finns utrymme för att ställa upp sjukboxar samt en sjukavdelning med permanenta boxar i stallets västra del, se ritning FP03. I avdelning 2 finns även en spaltbox som, vid behov, kan delas av och förses med gummimatta och strö för att fungera som behandlingsbox för totalt 8-10 djur. Ljusinsläpp Genom fönster i väggar samt ventilationsnock. I sjukboxarna kommer fönstren sättas för med galler. Brandskydd Utrymningsvägar genom drivgångar och sedan genom portar på bägge gavelsidor. Finns också portar på bägge långsidor för att utrymma djur och personal. Det kommer finnas max 10 m 3 halm på ströbalkongen. Smittskydd Hand- och stöveltvätt längs med gavel i vardera avdelning. Smittskyddssamråd har utförts, se bifogad bilaga nr 2. Vid stalltvätt leds tvättvatten genom kulvert till gödsellager. Plan vid elavbrott Vid elavbrott används befintligt reservelverk för att förse djuren med vatten samt för belysning. 132

133 Smittskyddssamråd 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 Ventilationsdimensionering 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 147