Laboration ( ELEKTRO



Relevanta dokument
AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

TENTAMEN Elektronik för elkraft

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Laboration - Va xelstro mskretsar

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Spänningsstyrd Oscillator

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

5 OP-förstärkare och filter

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Konduktivitetsmätning

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

IE1206 Inbyggd Elektronik

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Videoförstärkare med bipolära transistorer

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

2 Ortogonala signaler. Fourierserier. Enkla filter.

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Elektronik 2018 EITA35

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Hambley avsnitt

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Bildbehandling i frekvensdomänen

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

INTRODUKTION TILL OrCAD

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

System, Modeller och Metoder

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

Laboration, analoga applikationer

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Hambley avsnitt

vt 04 Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Spänningsmätning av periodiska signaler

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Antennförstärkare för UHF-bandet

Aktivt stereo delningsfilter för hifi och High End

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01. Lokaloscillator. för användning i FM-mottagare

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Laborationshandledning för mätteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer

7HRUL$OOPlQWRPNRQVWUXNWLRQDYDNWLYDILOWHU Vid dimensionering av filter kan man ge filtret olika egenskaper allt efter vad filtret skall användas till. Vill man ha ett filter med maximalt flat frekvenskurva, dvs minimalt rippel i passbandet väljer man ett sk Butterworthfilter. Ett Butterworthfilter har dåliga transientegenskaper, dvs man får översvängar om insignalen är kantformad. Om man alltså har pulsformade signaler väljer man då kanske hellre ett sk Besselfilter, som har bra transientegenskaper. Vill man ha så brant filterflank som möjligt omedelbart utanför gränsfrekvensen är Chebyshevfiltret ett bra alternativ. Då får man visserligen ett rippel i passbandet, men detta kan man kanske stå ut med, speciellt som man vid dimensioneringen själv kan bestämma hur stort ripplet skall bli. När man skall konstruera sitt filter kan man göra detta på olika sätt. Den metod som skall användas i denna laboration går ut på att man vid konstruktionen av ett filter först bestämmer vilka egenskaper man vill att filtret skall ha och sedan med hjälp av en tabell, ett fåtal formler och en lämplig kombination av filtersteg av l:a och 2:a ordningen enligt figur 1 och 2, får fram ett filter med önskade egenskaper. Standardkopplingarna på nästa sida visar lågpass-länkar. Vill man ha högpasslänkar, är det bara att låta komponenterna R och C i RC-näten byta plats. Tabellerna är generellt användbara, trots att de bara gäller för den normerade gränsfrekvensen 1 rad/s. För att man skall få fram den vinkelfrekvens g som skall användas i formlerna, måste man därför vid dimensioneringen av en lågpasslänk multiplicera den verkliga vinkelfrekvensen g med tabellens värde och vid dimensioneringen av en högpasslänk måste man dividera g med, dvs = för lågpasslänkar = för högpasslänkar Tabellerna kan alltså användas för konstruktion av både låg- och högpasslänkar, bara man ser upp vid beräkningen av g. När man vet g väljer man ett lämpligt värde på C och räknar därefter ut värdet på R. Filtrets egenskaper är starkt beroende av produkten RC. Vid uppkopplingen av filtrets RC-nät bör man därför välja kondensatorer med en tolerans på 2% och resistansvärden som ligger nära de framräknade värdena. Det går normalt inte att ta närmaste standardvärde. När man dimensionerar filtersteg av andra ordningen ingår dämpfaktorn α i det uttryck som bestämmer stegets förstärkning. Dämpfaktorns värde finns i tabellen. Den här beskrivna metoden resulterar alltså i att steg av andra ordningen får en viss bestämd förstärkning. Är förstärkningen för stor får man sätta in en spänningsdelare på ingången och är förstärkningen för liten får man sätta in ett extra förstärkarsteg. Har man filter av udda ordning kan man reglera totala förstärkningen via en 1:a ordningens länk. 2

3 1 = 5& 51 ) = 1+ 52 )LXU/3OlQNDYDRUGQLQHQ 1 = 5& ) = 3 α ) 51 = 1+ 52 )LXU/3OlQNDYDRUGQLQHQ ([HPSHO Konstruera ett Chebyshev lågpassfilter av andra ordningen, med ett rippel = 2 db p-p, gränsfrekvensen = 1 khz och godtycklig förstärkning. Vi tar standardkopplingen enligt figur 2 ovan som är ett filtersteg av andra ordningen, dvs n = 2. Tabellen ger =,97 och α =,886 f g = 1 khz ger g = 2π1 3 rad/s = 6283 rad/s = =,97 6283 UDG / V 5699 UDG / V = = 1 5& dvs 1 5 = Välj C =,l µf R = 17,5 kω & F =3-α ger ) = 3,886 = 2,114 U = ger 51 = () 1) 52 51 ) 1+ 5 2 Välj R2 = 1 kω Rl = 11,l kω Sammanfattningsvis, vi ska använda ett schema enligt figur 2 med förutsättningarna f = 1 khz rippel = 2 db, p-p och komponentvärdena C =,l µf R = 17,5 k. Ω F = 2,l ggr Rl = 11,l kω R2 = 1 kω Vill man ha en annan förstärkning än 2,l ggr får man lägga till ett förstärkarsteg.

4

8SSLIW/nSDVVILOWHUDY%XWWHUZRUWKW\S I denna uppgift skall du med hjälp av en tabell och standard-kopplingarna på sidan 3 konstruera ett lågpassfilter. Specifikation: Filtret skall vara ett Butterworth LP-filter av 3:e ordningen, förstärkningen F = 1 ggr och gränsfrekvensen f g = 1,6 khz. 1. Gör beräkningar, redovisa dessa och rita sedan ett fullständigt kopplingsschema. Kondensatorer har ofta stora toleranser varför du bör kontrollera värdena på de komponenter du väljer. 2. Koppla upp filtret och mät upp filtrets frekvenskurva. Redovisning på nästa sida. 3. Studera även hur filtret hanterar kantformade signaler. Ta en lämpligt stor fyrkantspänning och variera frekvensen från låga frekvenser och upp till några khz. Se upp med överstyrning av förstärkarna. Redovisa dina iakttagelser och förklara. 5

Ange de teoretiska och experimentella värdena för gränsfrekvensen, för förstärkningen vid låga frekvenser samt dämpningen vid höga frekvenser, där dämpningen är uttryckt i db/dekad. 6

8SSLIW/nSDVVILOWHUDY&KHE\VKHYW\S Även i denna uppgift skall du med hjälp av en tabell och standardkopplingarna på sidan 3 konstruera ett lågpassfilter. Specifikation: Filtret skall vara ett Chebyshev LP-filter av 3:e ordningen, förstärkningen F = 1 ggr, f g = 1,6 khz och ripplet = 3 db, p-p. 4. Gör beräkningar, redovisa dessa och rita sedan ett fullständigt kopplingsschema. Kondensatorer har ofta stora toleranser varför du bör kontrollera värdena på de komponenter du väljer. 1. Koppla upp filtret och mät upp filtrets frekvenskurva. Redovisning på nästa sida. 2. Filtren i uppgifterna 1 och 2 har i princip samma egenskaper. De är båda av 3:e ordningen, de har förstärkningen 1 ggr vid låga frekvenser och de har gränsfrekvensen 1,6 khz. Ändå är de inte helt lika. Hur stor är t ex förstärkningen vid 4 khz? Ange egenskaperna, samt för- och nackdelar med de båda typerna. 7

Ange de teoretiska och experimentella värdena för gränsfrekvensen, för förstärkningen vid låga frekvenser samt dämpningen vid höga frekvenser, där dämpningen är uttryckt i db/dekad. 8