INTRODUKTION TILL OrCAD
|
|
- Ove Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg INTRODUKTION TILL OrCAD Laboration E1 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer
2 Nyckelord OrCAD, Capture, PSPICE, simulering. Målsättning Målsättningen är att du ska komma igång med att simulera med OrCAD. När du har genomfört laborationen ska du kunna: Starta programmet Hämta komponenter Placera ut komponenter Ge värden till komponenter Dra ledningar Namnge noder Bestämma vilken analys som ska utföras Starta simuleringen och titta på resultatet med Pspice A/D Teori OrCAD är ett programpaket som bl a innehåller schemaritare (Capture), simulator för analog-, digital och mixedmode-simulering samt kurvritning (PSPICE A/D). Dessutom ingår det ett antal komponentbibliotek. Allt detta är integrerat till ett programpaket. Förberedelseuppgifter Titta igen problem 1, 2 och 3 så att du förstår dem. Beskrivningen av hur du ska rita kretsarna och simulera kommer längre fram i laborationen. Uppgifterna går ut på att variera (svepa) spänning, frekvens eller tid för att ta reda på hur kretsarna fungerar. Ofta kan det räcka med att du simulerar ett exempel för att du ska uppfylla målsättningen ovan. Välj i så fall det du tycker verkar vara mest intressant. 1. Spänningssvep I den första uppgiften vill man svepa likspänningen hos spänningskällan för att se om Kirchoffs spänningslag stämmer. kan tex sättas att variera från V till 1V så att man kan få reda på hur nodspänningarna helan och halvan varierar. Räkna gärna ut vad spänningarna i noderna helan och halvan ska bli när är 5V innan du går vidare. 5Vdc helan ha lvan R2 2
3 2. Frekvenssvep Här vill man kunna svepa frekvensen hos en växelspänningssignal, från en låg frekvens till en hög, för att hitta gränsfrekvensen hos filtret. Man anger en fast amplitud på sinussignalen och sedan ser man till att variera frekvensen. 1 Gränsfrekvensen ges av f =. Det är smart att räkna ut vilken gränsfrekvens filtret får 2πRC 1 1 och ta reda på mellan vilka frekvenser det kan vara lämpligt att variera innan man börjar simulera, så att man är säker på att verkligen få med gränsfrekvensen. 1Vac Vdc C1.1u 3. Tidssvep Den tredje varianten av simulering handlar om att man vill se hur en krets uppför sig när man varierar tiden. Här är det lämpligt att välja en sinuskälla som ger oss en sinussignal med fast amplitud och frekvens. Om man väljer att låta få en amplitud på 15V, en frekvens på 1Hz och en offset på V, dvs =15sinωt, så kommer det att fungera bra. Försök att rita upp hur Uin och Uut kommer att se ut innan du börjar simulera. VOFF = VAMPL = 15V FREQ = 1 D1 D1N ut D2 D1N758 Material OrCAD installerat på en lämplig dator. 3
4 Utförande 1.1. Starta programmet genom att klicka på Capture CIS ikonen, den finns under Start/Program/Cadence PSD När programmet har kommit igång ska du ha en bild som liknar denna på skärmen: Du har tillgång till vanliga menykommandon med spara, öppna, stäng, klipp ut, klistra in osv. Det första du måste göra är att skapa ett nytt projekt. Det gör du genom att klicka på knappen för att göra ett nytt dokument eller välja File New Project. Då får du upp en ruta som ger dig möjligheten att skapa ett nytt projekt. Allt som man gör i OrCAD hänger ihop i ett projekt, därför måste man börja med att ge sitt projekt ett namn. Sedan ska man ange hur man vill skapa projektet, dvs man ser till att Analog or Mixed A/D är markerat. Till slut talar man om var projektet ska ligga. Se till att det hamnar i din hemmakatalog, dvs på H:\ H:\ När man tryckt OK så kommer nästa ruta upp. Rutan heter Create Pspice Project och du ska välja Create based upon an existing project 4
5 I vita textfältet väljer du Simple_all_libs.opj (på så sätt får du automatiskt med alla bibliotek som behövs). Under Design Resources finns ett plustecken, om man klickar på det så expanderas mapp/filstrukturen. Man får bla fram mappen Schematic1. Expandera även den så att du får fram filen PAGE1. Öppna den filen. Börja med att markera allt som finns i den och ta bort det (delete). Förutom vanliga menykommandon av typen file och edit så har man en knapprad till höger. De viktigaste knapparna i den raden och de som du kommer att använda mest är hämta komponent och dra ledning. Dessutom måste du alltid ha med minst en jord i din koppling. Att kunna ge namn till en nod är också praktiskt. För att: Kort kommando Markera Hämta en komponent Dra en ledning Ge namn till en nod Shift+P Shift+W Placera ut jord Följande komponenter kommer du att använda dig av i denna lab: Beteckning Komponent Värde (value attribute) R Resistor Resistans C Kondensator Kapacitans Jord V, Måste finnas med!! VDC Likspänningskälla Likspänning VAC Växelspänningskälla med möjlighet att variera Amplituden frekvensen, jmfr med funktionsgeneratorn. VSIN Växelspänningskälla med fast amplitud och frekvens, används för att svepa tiden, jmfr med oscilloscopet. Amplitud, offset, frekvens. VSRC Generell spänningskälla, kan användas som alla de övriga. Samma som VDC, VAC och VSIN 5
6 1.2. Som sagts tidigare så ska vi titta på tre olika svep. DC Sweep varierar likspänningen (problem 1) AC Sweep varierar frekvensen hos en växelspänning (problem 2) Transient varierar tiden (problem 3) Det kan vara lämpligt att börja med Problem 1. helan ha lvan 5Vdc R Börja med att placera ut komponenterna: R (två stycken), VDC och (jord). Var noga med att se till att du får den jordsymbol som har en nolla bredvid sig, annars fungerar inte simuleringen. Klicka på knappen för att hämta komponenter och skriv in namnet på den komponent du vill placera ut. Placera komponenten genom att klicka med vänster musknapp. Avsluta utplacering av den valda komponenten genom att klicka på höger musknapp. Markera en komponent genom att klicka på den, den blir då rosa. Flytta markerad komponent genom att ta i den och dra iväg den. Ta bort markerad komponent genom att trycka på Delete Fortsätt med att dra ledningar. Klicka på knappen för att dra ledning. Klicka där du vill att ledningen ska fastna, både startfäste och stoppfäste. Om du vill att ledningen ska sluta i tomma intet klickar du med höger musknapp Nästa steg är att ge komponenterna värden. Det finns två sätt att göra detta på. Det enklaste är att dubbelklicka på värdet (default-värdet) som står bredvid komponenten. Och direkt ändra värdet. Det andra är att dubbelklicka på komponenten. Då får du upp en ruta med möjlighet att ändra en hel massa attribut. Skriv in det värde du vill ändra i rutan under exvis VALUE. Kom ihåg att klicka på APPLY efter varje ändring!!!! 1.7. En praktisk detalj är att ge ledningarna, noderna, namn. Det gör du genom att klicka på knappen för att namnge noder. Skriv in det namn du vill ha och klicka sedan på den ledningen som du vill namnge. För att få automatisk visning av exempelvis spänningen i noderna helan och halvan så kan man placera ut så kallade Voltage/Level Markers genom att klicka på följande knapp. och sedan klicka på den nod man är intresserad av exvis helan När du är klar med nätet är det dags att spara det. Spara alltid i din egen hemmakatalog Därefter måste du tala om för programmet vad du vill variera dvs vilket slags svep du vill göra. Titta i den övre menyn, Längst ner till vänster i den så finns det en knapp som ser ut så här 6
7 Om man klickar på den så får man upp följande ruta. Du ska ge simuleringen ett namn, det är för att man ska få en möjlighet att skapa flera olika simuleringar för samma schema. Skriv in namnet och tryck på Create. När simuleringen fått sitt namn får man upp rutan för Simulation Settings. Där börjar man med att välja vilken typ av svep man vill göra under Analysis type. I det här fallet ska man välja DC Sweep, dvs man vill svepa likspänningen När du har bestämt vilken analys som ska utföras och hur den ska utföras är det så dags att simulera. Tryck på och simuleringen går igång. Om det är något fel på nätet får du veta det direkt. Du kan tex få upp en ruta som ser ut så här: 7
8 Felmeddelandet Node NXXXX is floating, betyder att du inte kopplat en korrekt jord till din krets. När allt går som det ska så kommer Pspice A/D igång och du får möjlighet att titta på kurvor. Om du valt att sätta ut Voltage/Level Markers så kommer kurvorna direkt. I annat fall får du tala om för programmet vilka kurvor du vill se. Klicka då på så får du möjlighet att välja vilka kurvor du vill att programmet ska rita åt dig. Nästa exempel gäller hur det ser ut för AC Sweep (problem 2) 1Vac Vdc C1.1u Här är det lämpligt att placera ut en spänningskälla av typen VAC. I simulation settings väljer man AC Sweep/Noise man måste också ange start och stoppfrekvens samt punkter per dekad. Tex så här: 8
9 När man ska titta på kurvan är det i det här fallet (det handlar om filter) lämpligt att presentera den i db (decibel). Klicka på I kolumnen till höger finns det funktioner och macron. Välj DB( ). Se till att markören är mellan parenteserna och välj utsignal från kolumnen till vänster. Har du nu namngett noderna in och ut, så heter utsignalen U(ut) och insignalen U(in). Du får då DB(U(ut)). Se till att markören står mellan de två sista parenteserna och lägg till/. Du får då DB(U(ut)/). Se till att markören stå till höger om / och välj insignalen. Du får då DB(U(ut)/U(in)). Tryck på ok och du får se kurvan. Och det tredje exemplet gällde tidssvep dvs transient analys (problem 3) VOFF = VAMPL = 15V FREQ = 1 D1 D1N ut D2 D1N758 Här är det Vsin som gäller som spänningskälla. Dioderna finns i biblioteket diode.olb. I simulations settings väljer man Time Domain (Transient), dvs man vill svepa tiden. Då får man automatiskt möjlighet att välja sluttid på simuleringen. Om man har en frekvens på 1Hz och vill se tex 3 hela perioder så bör man alltså lägga sig på 3s som sluttid. 9
10 Redovisning Redovisa det din lärare säger åt dig att redovisa. 1
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
INTRODUKTION TILL PSPICE
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Jonsson 1995-02-13 INTRODUKTION TILL PSPICE Laboration E159 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Operationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar
090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i
DEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1999-09-06 Rev 1.0 APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET Laboration E101 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum
Introduktion till LTspice
Introduktion till LTspice LTspice kan laddas ned gratis från www.linear.com/designtools/software. Där hittar man även en fullständig användarguide. För att det ska vara lättare för er att komma igång följer
PSpice hemma. Som simuleringsprogramvara använder vi Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas I elektronikkurserna.
PSpice hemma Som simuleringsprogramvara använder vi Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas I elektronikkurserna. OrCADlite finns för nedladdning från kurshemsidan. (Ett bra och modernare
080327/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar
080327/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar 1 Starta programmet genom att välja under ALL PROGRAMS -> Cadence PSD 14.2-> Capture CIS Vi skall i denna laborationen endast rita
IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Laboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 216-5-25 Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren Redigerad av Agneta Bränberg TRANSISTORER Målsättning: Denna
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:
Simulering I. Laboration 158 Elektro. LABORATION Analog elektronik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Jonsson LABORATION Analog elektronik 950321 Simulering I Laboration 158 Elektro Namn Ej godkänd/åter Datum1 Datum2 Godkänd Datum 1. Målsättning. Efter
Konduktivitetsmätning
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2002-09-04 Rev 0.7 Konduktivitetsmätning Laboration xx ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Qucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson
Institutionen för tillämpad 2013-09-05 fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren TRANSISTORER Målsättning: Denna
ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig
Simulering med simulatorn TINA version 1.0
Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Denna gratissimulator kan köras på operativsystemen Windows XP eller Windows 7. Det är en simulator som det går ganska lätt att lära sig använda. I denna korta
Simuleringsprogrammet LTspice
Simuleringsprogrammet LTspice Som simuleringsprogramvara använder vi i skolan Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas i elektronikkurserna. En annan populär variant av simuleringsprogrammet
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II.
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II. För att det skall bli lite enklare använder jag följande exempel: ut1
Laboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2
OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och
Kretskortsframställning PEK Programvaran ORCAD Laboration 1
Umeå Universitet 24-11-17 Tillämpad fysik och elektronik Stig Esko Kretskortsframställning PEK Programvaran ORCAD Laboration 1 Målsättning Genom denna laboration skall du få en inblick i kretskortsframställning
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Simulering med PSpice
Simulering med PSpice Bengt Molin 20V 10V 0V -10V 3.0V -20V 0s 2ms 4ms 6ms 8ms 10ms V(UT) V(R9:1) Time 2.0V 1.0V 0V 1.0Hz 10Hz 100Hz 1.0KHz 10KHz 100KHz 1.0MHz V(UT) Frequency Simulering med PSpice Bengt
Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg Laboration nr 4 i digitala system ht-15 Ett sekvensnät.. grupp.. namn. godkänd Laborationens syfte: att ge grundläggande kunskaper i att
Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-09-22 Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren Laboration E36 ELEKTRO Laboration E36 Vanliga förstärkarkopplingar
Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.
Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger
Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Spänningsmätning av periodiska signaler
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-05-15 Spänningsmätning av periodiska signaler Laboration E8 ELEKTRO Laboration E8 Spänningsmätning av periodiska signaler
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen
DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1996-12-06 DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE Laboration E-35 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK
TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
DATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 2000-03-17 specialversion inför kursstart Elektronik och mätteknik 2000 DATORINTRODUKTION Laboration E850-2000 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:
AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1999-09-03 Rev 1.0 AKTIVA FILTER Laboration E42 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Simulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
Introduktion till xdigiflex-simulatorn
Introduktion till xdigiflex-simulatorn Installera simulatorprogrammet xdigiflex om detta inte är gjort tidigare. (Det finns en länk till ett installationsprogram på kurshemsidan.) Starta sedan xdigiflex!
Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad
Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Laboration Fuzzy Logic
BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1
IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad
Laboration ( ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
XP-els Kretskortskurs LED DIMMER
XP-els Kretskortskurs LED DIMMER Författare: Joakim Lundberg Kontrollant: Nils Fredriksson Henrik Tjäder 7 maj 2015 Innehållsförteckning 1 Eagle 1 1.1 Nytt Projekt................................. 1 1.2
Laboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson
Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik Olle Ollesson E-mail: olle.ollesson@dmail.com 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson 1 Innehållsförteckning Sida Laborationens syfte 3 Utrustning
Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet.
2. Komma igång Skapa grupper och elever Börja med att läsa texten nedan om hur man börjar jobba med programmet efter installationen. Skriv gärna ut sidan och ha bredvid dig tills du känner att du behärskar
Mät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Laboration, analoga applikationer
Labratin, analga applikatiner Du ska i denna labratin simulera ch analysera några kretsar för analga applikatiner. Material Datr med OrCad. Kppla kmpnentbibliteken sm är upplagda i mdle m du inte redan
Från vilka klasser hämtas eleverna till undervisningsgrupperna? Vilka undervisningsgrupper kan schemaläggas samtidigt?
Elevhantering Öppna elevtabellen Välj Tabell - Elev. Konstatera att elevtabellen är tom! I brist på elevinformation måste schemat få reda på följande: Från vilka klasser hämtas eleverna till undervisningsgrupperna?
Paneler - VCPXX.2. Programmeringsmanual för VCP-paneler. Revision 2
Paneler - VCPXX.2 Programmeringsmanual för VCP-paneler Revision 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Symbolfiler för kommunikation via IndraLogic... 3 2 Uppsättning i IndraWorks... 6 3 Programmering
Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Laboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel vers. 2010
v. 2015-01-07 ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel vers. 2010 Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp
TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter
TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter Sune Söderkvist, Kent Palmkvist, Mikael Olofsson 14 augusti 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du
Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel
ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om ni tycker att
PM Banläggning i OCAD 12 CS
PM Banläggning i OCAD 12 CS 2017-02-23 // Jakob Emander 1 Arbeta i Ocad OCAD är det mest spridda programmet för att framställa orienteringskartor och lägga banor och finns i olika versioner. Denna manual
Tentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Mobilus får inte användas under tiden uppdateringen genomförs.
Uppdatera Mobilus Professional till version 1.0.6 Mobilus får inte användas under tiden uppdateringen genomförs. OBS! Innan du påbörjar uppdateringen till version 1.0.6 måste du ladda ner och installera
IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter
IT-körkort för språklärare Modul 9: Rätta skrivuppgifter Innehåll I. Rätta uppgifter i Word... 3 Markera fel med färger snabbt och enkelt... 3 Använd Words rättningsverktyg skriv kommentarer... 4 Gör ändringar
Grundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Huvudmenyn (utseendet kan variera) Skriva ett nytt mail
Lathund Google mail (i webbläsare) För att komma till din Google mail skriver du gmail.com i webbläsaren. För att logga in skriver du ditt login, t.ex. el771117@ljusdal.se och sedan ditt lösenord. Huvudmenyn
Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Spolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 2 Elektronik för D ETIA01 Anders J Johansson Lund Juni 2008 Laboration 2 Vi kommer att använda en liten robot, se figur 1, under laborationerna i ETIA01. Det
Elevhantering. Välj Tabell - Elev. Konstatera att elevtabellen är tom! I brist på elevinformation måste schemafilen få reda på följande:
Öppna elevtabellen Välj Tabell - Elev. Konstatera att elevtabellen är tom! I brist på elevinformation måste schemafilen få reda på följande: Från vilka klasser hämtas eleverna till undervisningsgrupperna?
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett
Referenshanteringsprogrammet
Referenshanteringsprogrammet Åbo Akademis bibliotek referenshantering@abo.fi RefWorks Med hjälp av RefWorks kan du: Importera referenser från olika databaser och bibliotekskataloger och skapa en egen databas
BICT:01 BICT. sv-se. Användarinstruktion Gäller från BICT 2.24. Utgåva 5. Scania CV AB 2015, Sweden
BICT:01 Utgåva 5 sv-se BICT Användarinstruktion Gäller från BICT 2.24 339 837 Scania CV AB 2015, Sweden Introduktion 3 Om BICT 3 Inställningar 4 Översikt 5 Beskrivning av termer 6 Grafiska symboler i programmet
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1
ETE5 Ellära och elektronik, vt 205 Laboration Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs med hjälp av
EndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek. - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe
EndNote X8 Bygg ditt eget referensbibliotek 1. Vad är EndNote? EndNote är ett referenshanteringsprogram: - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe - som underlättar sortering
Installation av atmel Studio på mac / linux
Installation av atmel Studio på mac / linux Den här installation kommer gå igenom hur man installerar och ställer in Virtual Box för att kunna köra Atmel Studio på Windows. För att kunna köra den senaste
Lab 1 Analog modulation
2 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Lab 1 Analog modulation Med Simulink kan man som sagt bygga upp ett kommunikationssystem som ett blockschema, och simulera det. Ni ska i denna laboration inledningsvis