Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 7. Rutiner för skolan bufalk av 3

Relevanta dokument
Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Liljeborgsskolan 7-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt hot och våld

Likabehandlingsarbete

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Sörgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolan i Surahammars Kommun

Diskrimineringsgrunderna Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjöhagens förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sjöhagens förskola

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

TRYGGHETSPLAN. för Förskolan Mörten Likabehandling handlar inte om att alla ska vara lika, utan rätten att vara olika

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling och likabehandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristallen Djurås förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Skattkistan - Smaragden/Kristallen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Lillhagsskolan 7-9

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Målsättning, vision och kärnvärden

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtullskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kra nkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan Strömstiernaskolan

Likabehandlingsplan Föräldrakooperativet Bullerbyn förskola 2018

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Klinteskolans fritidshem

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Bäsna förskola Vitsippan-Blåklockan-Smörblomman-Solrosen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Kvarnbyskolan. Kvarnbyskolans likabehandlingsarbete - plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forsnässkolans/Munkerudsskolans plan mot kränkande behandling läsår 2017/2018

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Haffstaskolans likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN 2016/2017

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Grevhagsskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kra nkande behandling. Läsåret

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Väsby skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Björbo förskola

British Junior. Elevversion Verksamhetsåret Sida 1 av 5

Kvarndammskolans likabehandlingsplan

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Transkript:

Falkenbergsskolan Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 7. Rutiner för skolan bufalk 710.20 1 av 3 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Trygghetsgruppen Rektor 20070220 20170907 Rubrik Plan mot diskriminering samt kränkande behandling Syfte Att tydliggöra skolans arbetssätt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vilket innebär att främja alla individers lika rättigheter oavsett; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Definition av diskriminering: Diskriminering är när någon på osakliga grunder behandlar barn och elever sämre än andra barn och elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Diskriminering förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Direkt diskriminering - Med det menas att ett barn/en elev missgynnas genom att behandlas sämre än andra och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (ex om skolan anordnar en fotbollsturnering där endast killar får medverka). Indirekt diskriminering Med det menas att verksamheten diskriminerar genom att behandla alla lika (ex.om alla serveras samma mat, diskrimineras de som på grund av allergier eller religiösa skäl behöver annan mat). Kränkande behandling - Kränkande behandling är när elevers värdighet kränks vid enstaka tillfällen eller är systematiska och återkommande. Dessa handlingar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara synliga och handfasta men också dolda och subtila. De kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Att frysa ut någon eller hota någon räknas också som en kränkning. Med internet och mobiltelefoner suddas gränser mellan verksamhet och fritid ut. Om den upplevda kränkningen har en koppling till verksamheten är denna skyldig att utreda det inträffade. Trakasserier - Trakasserier är kränkningar som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Mobbning - Mobbning är en upprepad negativ handling som inbegriper att någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan person skada eller obehag. Det kan exempelvis röra sig om knuffar och slag, öknamn samt spridande av rykten. Det är också mobbning när man fryser ut någon vilket kan ske i form av att alla går när man kommer eller att man inte får vara med andra i en grupp/klass. För den som är utsatt för nätmobbning är inte ens hemmet en frizon. Viktigt att ha i åtanke är att det finns ett starkt samband mellan mobbning i det fysiska livet och mobbning på nätet Följande definitioner är hämtade ur Förebygga diskriminering & främja likabehandling i skolan JämO m.fl. 2008 samt Skolverkets rapport 353.

7. Rutiner för skolan bufalk 710.20 2 av 5 Diskrimineringsgrunderna: Kön - Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Exempel på detta är buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionsnedsättning - Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan uppstå. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Sexuell läggning - Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder - Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Källa: Lag (2017:282) om ändring i diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen 2010:800 Mera Info: Barn- och elevombudet, BEO, har information om vad barn och unga kan göra om de upplever att de utsatts för kränkande behandling i förskolan och skolan. https://beo.skolinspektionen.se/beo/ Brottsoffermyndigheten har en webbplats som riktar sig direkt till barn som far illa eller har utsatts för brott. http://www.jagvillveta.se/ Vid diskriminering och trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder kan man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, DO. http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/diskrimineringinom-utbildningsomradet/

7. Rutiner för skolan bufalk 710.20 3 av 5 Hälsofrämjande och förebyggande värdegrundsarbete: I verksamheten finns råd såsom klassråd, elevråd och matråd. Dessa träffas regelbundet och handleds av pedagogisk personal. Elevhälsa - Skolans elevhälsa leds av rektor och består av skolsköterska, kurator, studie och yrkesvägledare samt speciallärare. Vid några tillfällen varje termin utökats teamet med skolläkare och psykolog. Genomgång av plan mot diskriminering samt kränkande behandling - Under läsårets start presenteras planen i verksamheten för pedagoger och elever samt delges vårdnadshavare. Ordningsregler - Skolan har gemensamma ordningsregler som genomsyrar hela verksamheten. Dessa har tagits fram i samverkan med elevråd, brukarråd och pedagoger. Ordningsreglerna gäller läsårsvis. Organiserad rasttillsyn - Det finns alltid personal ute på rasterna enligt framtaget rastvaktschema. De ska bära gul väst för att vara väl synliga för eleverna. Undersökning av trygga respektive otrygga områden i utemiljön kartläggs årligen. Samverkan med vårdnadshavare - Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka och vara med i vår verksamhet. Planer och regler delges årligen vårdnadshavare samt finns alltid att tillgå på skolans hemsida. Vårdnadshavare informeras alltid i ärenden kopplade till vår likabehandlingsplan och plan mot diskriminering samt kränkande behandling i fall där det rör deras barn. Utvecklingssamtal - Alla klasser på skolan har utsedda klassförståndare som ansvara för det övergripande värdegrundsarbetet i klassen. Minst en termin genomför klassföreståndare utvecklingssamtal tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, vid dessa samtal belyser man alltid trivsel och trygghet. Värdegrundsarbete - I respektive årskurs och på fritidshemmen sker ett förebyggande värdegrundsarbete baserat på den uppföljning av planen som sker i slutet av vårterminen. Utifrån uppkomna situationer och med hjälp av olika verktyg och metoder arbetar man för att stärka grupptillhörighet och gemenskap. Klassråd hålls regelbundet. Kurator finns med som stöd till elever och pedagoger kring det förebyggande värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbetet sker generellt enligt följande Ansvar - Rektor ansvarar för, beslutar och fastställer årligen skolan plan mot diskriminering samt kränkande behandling. Rektor ansvarar för att implementera likabehandlingsplanen hos skolans personal, så att alla har kännedom om vad som gäller och hur arbetet bedrivs. Rektor ansvarar för att utredning skyndsamt påbörjas vid kännedom om misstanke gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt att huvudmannen informeras enligt kommunens rutin. All personal ansvarar för trygghet och trivsel på skolan, uppmärksamhet inom skolans område, att tydligt reagera vid dåligt beteende, konflikter mellan elever och då elever verkar må dåligt samt för information vidare till klasslärare. Elevhälsan ansvarar för årlig utvärdering och framtagande av plan mot diskriminering samt kränkande behandling. Klasslärare ansvarar för information till berörda vårdnadhavare gällande händelser/samtal/utredning som rör deras barn. Klasslärare ansvarar för samtal med sina elever angående konflikter och uppförande samt för klassens övergripande värdegrundsarbete.

7. Rutiner för skolan bufalk 710.20 4 av 5 Genomförande/aktivitet Främjande arbete: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter i det vardagliga arbetet. Information om diskrimineringsgrunder samt definitioner för diskriminering, trakasserier och kränkningar diskuteras återkommande inom klassens ram. Klasslärare/mentor samt kurator ansvarar. Olika gemensamma aktiviteter för elever i förskoleklass-åk 9 genomförs under läsåret för att främja det sociala klimatet på vår skola. Äldre elever har i uppdrag att vara förebilder för de yngre.. Förebyggande arbete: Trygghetsarbetet på skolan utgår från skolans trygghetsgrupp under ledning av kurator som tillsammans med skolledning, valda lärarrepresentanter och kamratstödjare arbetar systematiskt förebyggande och hälsofrämjande. Kontinuerlig samverkan och delning av information till elevhälsan görs av kurator. Den årliga centrala trygghetsenkäten som ska besvaras av samtliga elever, ger underlag för revideringsarbetet för kommande plan mot diskriminering samt kränkande behandling. En analys av enkäten belyser risker och åtgärder som planeras därefter. Sammanställningen och analysen av skolans trygghetsenkät görs av elevhälsan och kommuniceras till medarbetare, elevråd och brukarrådet. Rektor ansvarar. Personal på skolan följer Falkenbergsskolans grundrutin, arbetsgång 1 och 2 när elev bryter mot skolans regler. Grundrutinen är kopplad till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärdande arbete: Grundrutinen är kopplad till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsgång då trygghetsgruppen/ansvarig pedagog får i uppdrag att genomföra utredning/samtal i ärendet: 1. Ansvariga från trygghetsgruppen/ansvarig pedagog samlar information i ärendet. 2. De ansvariga från trygghetsgruppen/ansvarig pedagog samtalar med den som upplever sig kränkt 3. De ansvariga från trygghetsgruppen/ansvarig pedagog samtalar med den som utpekats ha kränkt. 4. Vårdnadshavare till de inblandade informeras av skolan. Kontakten bör om möjligt ske samma dag som samtalen med eleverna äger rum. 5. Beslutade åtgärder genomförs för att uppnå en trygg situation. 6. Återkoppling med inblandade elever under den närmaste tiden för att se om någon förändring skett. 7. Uppföljning görs utifrån behov och beslutade åtgärder. 8. Vårdnadshavare ska delges information av återkoppling/uppföljning. 9. Ärendet dokumenteras löpande enligt förvaltningsgemensam rutin och återrapporteras till rektor som fattar beslut om avslut alternativt fortsatta åtgärder. 10. All dokumentation vid utredning/samtal av trygghetsgruppen/ansvarig pedagog ska lämnas till skolledningen för arkivering. Vi följer barn och ungdomsnämndens centrala stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling samt använder de mallar för rapportering som finns centralt. Resultatet av Falkenbergsskolans trygghetsenkät för läsåret 2016/2017 har återkopplats av kurator till elevhälsan. Kurator ansvarar för efterarbetet som kopplas till det systematiska värdegrundsarbetet vilket är en del av klassens tid. Rektor informerar utfallet resp åtgärder på brukarrådet i samband med höstens första möte. Elevhälsans utvärdering av trygghetsenkäten 2016/2017 resulterar i att följande två mål prioriteras för kommande verksamhetsår:

7. Rutiner för skolan bufalk 710.20 5 av 5 1. Stärka elevernas inflytande och påverkan En fast dagordning kommer att införas på elevers begäran för att öka likvärdigheten för samtliga skolans elever. Dagordningen kommer att innehålla punkterna: Organisation/veckoöversikt för elev Coachning för enskild elev/ elever/ grupp Falkenbergsskolans värdegrundsarbete Info från elevrådet-kamratstödjarna-kostrådet Övriga frågor 2. Att aktivt arbeta med diskrimineringsgrunden kön Att motverka upplevd särbehandling på grund av kön. Vid hot- och våldssituation följs planen mot hot och våld bufalk 710.27 Uppföljning Årligen vid läsårets slut.