8 ORDBEHANDLING OCH ANDRA TILLÄMPNINGAR

8 ORDBEHANDLING OCH ANDRA TILLÄMPNINGAR Datorutvecklingsschemat DUS version 1 (se sid 40-41) har en fokusering på ordbehandling som tillämpning, medan rubriken datorutvecklingsschema utger sig för att täcka in all datorkompetensutveckling. Detta är en viktig invändning mot DUS i sin första version. Datorkompetens är mer än ordbehandling. Bildbehandlingsprogram är en vanlig inkörsport till datorn för många barn. I ett par av Apple stödda skolprojekt är kalkylprogram basen redan från åk 4. I flera skolor ser man multimediatillämpningar som en värdefull tillämpning redan från början. Att kunna ta sig ut på nätet, vilket Clinton satte som ambitionsnivå för åk 6, var kommer det in? Andra har mycket god erfarenhet av simuleringsprogram, för att inte tala om vad man idag kan göra med musikprogram. Sammantaget är detta en välgrundad kritik av DUS v 1. Jag presenterade kritiken och problemet för grupperna. I den gamla gruppen, som tagit fram version 1, var några lite frustrerade över invändningarna. Det låg nämligen en serie ställningstaganden bakom utseendet på och uppläggningen av DUS 1. Dessa ställningstaganden redovisades dock inte i förra rapporten. Skälen för att fokusera på ordbehandling var: 1. Det är den helt dominerande tillämpningen i och utanför skolan. 2. Det är den tillämpning lärare i allmänhet behärskar. 3. Många elever utvecklar som första öppna, produktiva tillämpning sin kompetens i ordbehandling. 4. Ordbehandling sammanfaller med skolan primära samhällsuppdrag som är att göra eleverna läsande och skrivande. 5. Det finns fortfarande mycket kvar att göra på den elementära nivån, då ca 25% av de som börjar på gymnasiet inte läser tillräckligt bra för att kunna genomföra sina studier. Hur det ser ut när det gäller förmåga att skriva vet man inte ens. 6. Den elev, som skaffat sig ett grundkunnande i ordbehandling, har kompetens att själv ta sig in i andra tillämpningar. 7. Många andra tillämpningar, t ex internet, är skriftspråksbaserade. 8. Skolan bör inte understödja illusionen att det idag går att klara sig utan skriftspråket. 47

Många av förströelseprogrammen som förekommer i skolan oberoende av satsningen IT i Undervisningen är slutna system, dvs de går inte att använda som kunskapsverktyg för att komma vidare. Sim City t ex går inte att använda till något annat än att köra Sim City. I båda seminariegrupperna var vi rätt överens om att vi skulle ställa oss avvaktande till datorspel och andra typer av slutna program. Detta ställer i sin tur en rad intressanta frågor om hur vi ska se på datorspel i skolan. En sak är dock klar, det gäller att se upp så att eleverna inte hamnar i ett tidsfördriv som effektivt hindrar t ex fortsatt läs- och skrivutveckling. Här blir Krakel Spektakels ABC ett intressant gränsfall. Krakel Spektakels ABC är egentligen bara en uppiffad fylleribok. Om eleven upptäcker slutenheten i dessa program, gäller det att lärare i tid ser detta. Om inte läraren upptäcker att eleven tröttnat, går den pedagogiska fördelen med datoranvändningen i baklås och elever blir uttråkade av IT på samma sätt som de blir uttråkade av fylleriböcker. Det agerande de då visar upp brukar kallas inlärningssvårigheter, en tolkning som oftast grundas på en missuppfattning av den totala situationen. Om man inte är vaksam kan alla de negativa effekter uppträda, som en överdriven fylleribokspedagogik leder till. Datorn är ju praktisk, den håller ju eleverna sysselsatta. Att vi inte tar hänsyn till eller tar in de slutna tillämpningarna i samband med arbetet men Datorutvecklingsschemat är ett medvetet ställningstagande. Fortfarande kvarstår invändningen vad gäller de andra tillämpningarna. Vi försökte gå in i frågan så förutsättningslöst som möjligt. Hans Fernström 39 blev betydelsefull genom att hjälpa till att driva denna diskussion som rullade på under hösten. Så småningom utkristalliserades två vägar. 39 Jag väljer i denna rapport, på samma sätt som i den föregående rapporten, att låta lärare som bidragit på ett specifikt sätt med sitt lärararkunnande få träda fram ur anonymiteten. Denna typ av forsknings- och utvecklingsarbetet bygger på och vidareutvecklar genom många år uppbyggd lärarkompetens. Detta kunnande är minst lika viktigt för arbetet och i vissa fall viktigare än det forskaren bidrar med. Ett gott exempel på detta är Karin Anderssons på lärarerfarenhet baserade grundstruktur för DUS v 1 och som bestått i version 2. Många lärare besitter specialkompetenser som bör mötas med respekt och ges kredit. Efter detta teamwork vore det inte så lite förmätet att referera till olika medarbetare/lärare som en lärare eller lärare 2. Om denna rapport skulle framstå som av mindre värde för att jag gör detta val, är det hög tid att förändra praxis. Ingen av de nämnda lärarna har haft några invändningar mot mitt val eller mot det jag skriver om dem. 48

Den ena var en gemensam utvecklingsbeskrivning in i flera tillämpningar, bildlikt så att bild-, musik-, ordbehandlings-, kalkyl-, internet-, WWW-, CAD-program, osv är som grenar på en poppel. Hasse kom att konstruktivt argumentera för denna linje. Han presenterade ett förslag till hur ett integrerat DUS skulle kunna se ut: DatorUtvecklingsSchema 96 Förhållningssätt Kriterier Datorn lever 1 Klickar på måfå, flyttar pekaren, klickar. Datorn styr 2 Följer instruktioner, respons på datorns frågor. Jag styr 3 Väljer vad man klickar på. 4 Börjar använda sig av tangentbordet, siffror och bokstäver, piltangenter, enter. Datorn en maskin, 5 Hittar bland OS symboler (Ikoner), öppnar dem, får den gör det jag vill, ibland datorn i arbetsläge. Respektlös 6 Ordbehandling: backsteg = sudda, enter = byta rad, shift = stor och liten bokstav. rättighet tillåk ➌ 7 Avslutar program rätt, avslutar OS rätt, läser instruktioner i dialogrutor, använder menyer för kommandon. 8 Ordbehandling: markerar text och ändrar stil och storlek, ångrar, skriver ut på standardskrivaren. Behov att förstå 9 Sparar filer på hårddisk och diskett, öppnar filer datorns språk rättighet tillåk ➏ Utnyttja datorns10 Ordbehandling: redigera text, ångra och utnyttja resurser söka stavningskontroll samt synonymlexikon. och fördjupa 10b Multimedia lexikon: söker utvinna fakta,text såväl som illustrationer effektivisera 11 Arbetar med flera öppna program, integrerar program, strukturerar skickar text och bilder. information 11b Ordbehandling:bildsätter från flera källor, lägger in visualisera ramar och hanterar layout information 12 Kalkylblad: matar in värden i tabellform, formaterar celler 12b Kalkylblad: utvinner diagram ur tabeller, kan göra enkla formler för de fyra räknesätten. rättighet tillåk➒ Säkerhet 13 Lär sig nya program själv med hjälp av tidigare kunskaper, ändrar medvetet inställningar efter egen smak, lär sig kortkommandon via tangentbordet.. Kommunika- 14 Internet/www:söker och utvinner fakta, hittar sökmotorer tionsmedel och förstår att utnyttja hyperlänkar. 15 Internet/E-post etc: skriver, sänder och tar emot E-post, prenumererar på önskade nyhetsbrev. 49

Behov av att kunna 16 Filhantering: kontrollerar datorns innehåll,letar kontrollera dator efter filer och program, ordnar mappar, lagar småfel i installerade program eller inställningar, installerar program. Respekt och insikt17 Läser manualer, hanterar olika filformat, exporterar och importerar mellan flera olika program. Förfina sina 18 Ordbehandling: använder dispositionsläge (outlining) och resurser strukturerar sitt skrivande, använder sidhuvud, sidfot, gör innehållsförteckning och kan fotnoter och referenser. 19 Presentationsprogram: överför dispositioner till en presentation, visualiserar och abstraherar stoffet. Den andra vägen var en utvecklingsbeskrivning för varje tillämpning. En utvecklingsbeskrivning för bildbehandling, en för ordbehandling, en för kalkylprogram, en för internet/www, en för multimedia osv. Att DUS v 1 är varken/eller är uppenbart och därför måste ett val göras. Ett påtagligt problem i sammanhanget var att det inte i gruppen eller på annat håll fanns en lärarerfarenhet av att jobba med andra tillämpningar som skulle kunna vara en grund för beskriva denna integrerade utvecklingsbeskrivning. Den enkla orsaken var att det inte fanns någon erfarenhet. Inte ens Hasses beskrivning var baserad på erfarenhet av dagligt regelbundet arbete tillsammans med elever. Hans beskrivning är en tänkt möjlig utbildningsväg, en slags kursplan. Att, inom detta uppdrags tidsram (sep -96 till jan -97), ta reda på hur det förhåller sig var orealistiskt. Den andra vägen, att beskriva varje tillämpnings utveckling för sig, står egentligen inte i motsättning till den första idén. Om man först beskriver varje tillämpningsområde för sig, kan man sedan lägga dem bredvid varandra för att utröna hur de förhåller sig till varandra. Detta ledde fram till slutsatsen att dela upp i Datorutvecklingsschemat i DUS Ordbehandling, DUS Kalkyl, DUS Bildbehandling, DUS Kommunikation och DUS Musik. Den enda realistiska lösningen var att fortsätta med det vi praktiken hade koncentrerat oss på, nämligen DUS Ordbehandling, och se till att det arbetet avslutades. Sedan försökte vi lägga en så god grund för DUS Bild, DUS Kalkyl, DUS Databas och DUS Kommunikation (i lokala nät, WWW, BBS och Fax) som möjligt. Den förutsättningslösa diskussionen kom till slut att reda ut begreppen och även klargöra det tidigare arbetet. Det vi tidigare tagit fram var en första versionen av DUS Ordbehandling. Skälen för att börja med ordbehandling var goda (se sid 47) men avgörande var att här fanns den nödvändiga 50

praktiken och erfarenheten, utan vilken arbetet vore omöjligt. Det måste finnas en tillräckligt bred lärarerfarenhet bland tillräckligt många lärare för att det skall gå att ta fram en utvecklingsbeskrivning som kan underkastas en vetenskaplig prövning. DUS Ordbehandling, version 2, och resultaten av prövningen presenteras i kapitlen 9, 10 och 11, medan underlagen för det fortsatta arbetet med övriga DUS-delar presenteras här. Övergripandeom bild, musik och kalkyl Bild och Musik kan med stor sannolikhet utvecklas helt oberoende av Ordbehandling, medan Kommunikation förutsätter punkt 9-10 i DUS Ordbehandling och Kalkyl förutsätter DUS ordbehandling punkt 12 samt det logiska tänkande som krävs för enkla ekvationer. Det är visserligen fullt möjligt att starta med kalkylblad från första början och i början använda kalkylprogrammet som ett ordbehandlingsprogram. Men det framstår som lite konstruerat. För att komma åt det som är kalkylprogrammens karaktär krävs nog det som angavs ovan. Bildbehandling är mer komplex än man anar vi första påseende. Så fort man tar sig förbi krit-, täckfärgs-, klipp-, förstorings- och klistranivån, blir bildbehandling förbluffande svår och abstrakt. Hasse, som verkligen har försökt, har funnit att det är mycket svårt att få elever att gå vidare in i de oändliga möjligheter som idag finns. De vänder tillbaka till t ex Paintbrush. Vidare är det så att få lärare är medvetna om den grundläggande skillnaden mellan punktgrafik och objektrelaterad vektorsgrafik. Här finns en fascinerande paradox. Man får nästan en känsla av att barn och tonåringar behöver lång erfarenhet av att arbeta konkret med blyerts, krita och akvarell innan de är beredda att ta emot det som modern datorgrafik har att erbjuda. Förslagen till DUS Kalkyl och DUS Bildbehandling är båda gjorda så att de kan stå på egna ben, dvs fungera oberoende av DUS Ordbehandling. Det innebär att de första punkterna har tydliga paralleller till DUS Ordbehandling. 51

Förslag tilldus Kalkyl Version 1 Anita Henningsson Kvarnbackaskolan Kista Kriterier 1. Klickar på måfå på kalkylbladet. Skriver in text och tal ostrukturerat. 2. Skriver in känt värde/text i rätt cell, i kalkylblad med färdig struktur. Pedagogiskt resultatansvar till åk 3 3. Markerar rad, kolumn, ändrar kolumn och radbredd. Markerar område. Ändrar teckensnitt och storlek. 4. Använder autosummering vid kompletta rader/kolumner. Skapar standarddiagram. Skapar tabeller med formaterad text. Pedagogiskt resultatansvar till åk 6 5. Autosummerar rader/kolumner där området markeras manuellt. Lägger till kantlinjer i tabeller. Planerar själv enklare tabeller och fyller i värden. Skapar standarddiagram från sin tabell. Räknar medelvärde med snabbkalkyl eller formel. 6. Ändrar diagramtyp, diagramrubrik, lägger till underrubrik. Ändrar namn på diagram, öppnar sparade diagram. Ändrar fyllningsfärg på diagram, lägger till dataetiketter. Ändrar serieetiketter. 7. Arbetar med flera öppna fönster. Länkar diagram/tabeller till ordbehandling. 8. Skapar diagram av data som ej gränsar till varandra med hjälp av kopiera och klistra in. 9. Ändrar talform i cell, rad och kolumn. Skapar diagram av celler som ej gränsar till varandra. Skapar diagram där data ej väljs efter standard diagram. Skapar diagram som är lämpliga för det som skall redovisas. 10. Använder snabbkalkyl eller formler för beräkningar av bl a differens, kvot och produkt. Ändrar värden för kategoriaxel samt värdeaxel i diagram. Kommentar till schemat från Anita: Det borde rimligtvis i anslutning till vissa punkter stå något om vilken utvecklingsnivå man befinner sig på i matematik, kanske även i ordbehandling. Det finns ännu inte någon praktisk erfarenhet av vad som kan vara en lämplig ambitionsnivå fram till åk 9. 52

Förslag till DUS BildbehandlingVersion 1 Förhållningssätt Kriterier 1 till 5 samma som DUS Ordbehandling Hans Fernström, Nytorpsskolan Respektlös 6 Ritprogram (punktbaserat): Använder de vanligaste ritverktygen. Ritar, fyller i, suddar. Ritprogram (Objektbaserat): Hittar bilder från färdiga bildbibliotek. Ändrar storlek och suddar objekt. Pedagogiskt resultatansvar åk➌ till 7 Avslutar program rätt, avslutar OS rätt, läser instruktioner i dialogrutor, använder menyer för kommandon. 8 Ritprogram (både punkt och objektbaserat): Markerar delar av bilden (alt objekt) och redigerar markeringen (alt objekten). Skriver in rubriktext, väljer utseende. Ångrar, skriver ut på standardskrivaren. Behov att förstå 9 Sparar filer på hårddisk och diskett, öppnar filer. datorns språk Pedagogiskt resultatansvar åk➏ till 10 Bildbehandlingsprogram (Punktbaserat). Målar på en Trial and error färdig bild, använder de vanligaste verktygen för att försöka duger förändra grundbilden. Ritprogram (Objektbaserat): Skapar enkla grundformer, fyller med olika verktyg. 11 Arbetar med flera öppna program, integrerar program, Behovsorienterad skickar text och bilder. 12 Bildbehandling (Punktbaserat): Maskerar ett område redigerar och manipulerar delar av en bild, bildförbättrar, utnyttjar vanliga standard-filter t ex Skärpa/Oskärpa. Ritprogram (Objektbaserat): Använder 3D-effekter på rubriktext, blandar text och bild och komponerar bilden. Pedagogiskt resultatansvar åk➒ till 13 till 15 samma som Ordbehandling Det intressanta är att punkt- respektive objektbaserade tekniker och program tydligen skiljer sig åt så mycket att man kanske behöver ha två olika utvecklingsbeskrivningar. 53

DUS Kalkyl och DUS Bildbehandling bygger på Anitas respektive Hans erfarenheter och bör betraktas som spelöppningar. De är seriösa förslag till hur dessa kunskapsvägar kan se ut. För att komma vidare måste de prövas. Stämmer de? Går det verkligen att placera in en klass med dem? Tills projektet rullar vidare föreslår jag att de som har värdefulla erfarenheter hör av sig direkt till Anita och Hasse. 54