HÄLSOBOKSLUT SLUTRAPPORT

HÄLSOBOKSLUT SLUTRAPPORT Ansvarig: Britt-Inger Sundin och Claes Malmquist

Slutrapport Hälsobokslut 2 (44) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 5 2 INLEDNING... 7 2.1 REGERINGENS 11-PUNKTSPROGRAM, 2001...7 2.2 UPPDRAG...8 3 VISION... 8 4 MÅL... 8 5 BAKGRUND... 9 5.1 STATLIGA UTREDNINGAR OCH RAPPORTER...9 5.1.1 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro...9 5.1.2 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron...9 5.1.3 Hälsobokslut...9 5.2 SAMHÄLLETS KOSTNAD FÖR SJUKFRÅNVARO OCH FÖRTIDSPENSION...10 5.3 ANSÖKAN PROJEKTMEDEL PROJEKTET HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ...10 5.4 REGERINGENS BESLUT...11 6 HÄLSOBOKSLUT... 12 6.1 VAD ÄR HÄLSA OCH VAD ÄR BOKSLUT?...12 6.1.1 Vad är hälsa...12 6.1.2 Vad är bokslut?...12 6.2 VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER...13 6.2.1 Hälsa och ekonomi...13 6.2.2 Nyckeltal...14 6.2.3 Redovisning och bokslut...14 6.2.4 Internt och externt bokslut...14 6.3 ÖVRIGA UTGÅNGSPUNKTER...15 6.3.1 Validitet...15 6.3.2 Reliabilitet...15 6.3.3 Nytta...15 6.3.4 Tolkningsbarhet...15 6.3.5 Jämförbarhet...16 6.3.6 Definitioner...16 7 JÄMTLANDSMODELL FÖR HÄLSOBOKSLUT... 17 7.1 ALLMÄNT...17 7.1.1 Utgångspunkter...17 7.1.2 Olika moduler...18 7.1.3 Faktoruppdelning i grunduppgifter...18 7.1.4 Personalekonomisk redovisning...18

Slutrapport Hälsobokslut 3 (44) 7.2 JÄMTLANDSMODELLEN...18 7.2.1 Statistik...19 7.2.2 Nyckeltal...19 7.2.3 Hälsoindex...20 7.2.4 Hälsoberättelse...20 8 HÄLSOBOKSLUT 2002 INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN... 21 8.1 ALLMÄNT...21 8.2 INTERNT BOKSLUT...21 8.2.1 Statistik...21 8.2.2 Nyckeltal...21 8.2.3 Hälsoindex IVA...21 8.2.4 Hälsoberättelse...22 8.3 EXTERNT BOKSLUT...22 8.3.1 Nyckeltal...22 8.3.2 Hälsoindex IVA...23 9 HÄLSOBOKSLUT 2002 ACB LAMINAT AB SKIFTLAG 1... 24 9.1 ALLMÄNT...24 9.2 INTERNT BOKSLUT...24 9.2.1 Statistik...24 9.2.2 Nyckeltal...24 9.2.3 Hälsoindex ACB...25 9.2.4 Hälsoberättelse...25 9.3 EXTERNT BOKSLUT...26 9.3.1 Nyckeltal...26 9.3.2 Hälsoindex ACB...26 10 ERFARENHETER... 27 10.1 PROCESSEN...27 10.1.1 Problem med system...27 10.1.2 Definitioner...27 10.1.3 Samarbete...27 10.1.4 Kunskap och insikt...27 10.2 PRAKTISK ERFARENHET FRÅN ARBETE ENLIGT MODELLEN...28 10.2.1 Erfarenheter Intensivvårdsavdelningen...28 10.2.2 Erfarenheter ACB Laminat AB...28 10.3 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING...28 10.3.1 Slutsatser...29 10.4 KOMPETENSKARTLÄGGNING - ANALYS KRING HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ I SAMBAND MED UPPRÄTTANDE AV HÄLSOBOKSLUT...29 10.4.1 Bakgrund...29 10.4.2 Syfte...29 10.4.3 Metod...29

Slutrapport Hälsobokslut 4 (44) 10.4.4 Organisation...29 10.4.5 Tidsplanering...30 10.4.6 Slutsatser...30 10.5 SAMVERKAN ANDRA PROJEKT...30 10.5.1 Utveckling av hälsobokslut inom kommuner...30 10.5.2 Arbetsmiljömärkta arbetsplatser...30 10.5.3 Friskare arbetsplatser...31 10.5.4 AFA...32 10.6 SPRIDNING...33 10.6.1 Media...33 10.6.2 Förfrågningar/kontakter...33 10.6.3 Högskolor/Studerande...34 10.6.4 Konferenser/Mässor...34 10.6.5 Övrigt...34 11 FÖRSLAG... 35 11.1 GENERELL MODELL FÖR HÄLSOBOKSLUT...35 11.2 MODELL FÖR ÅRSREDOVISNING...35 12 EKONOMI... 36 12.1 PROJEKTETS EKONOMI...36 12.2 KOSTNADER FÖR GENOMFÖRANDE AV HÄLSOBOKSLUT...36 Bilageförteckning 1 Definitioner 2 Utvärderingsfrågor för Hälsobokslut 3 Metod för kompetenskartläggning 4 Resultaträkning över projektets kostnader Noter Sid 19 1 Timmar redovisas så att för de fall som överstiger 60 dgr faller de timmar som är hänförliga till de första 60 dagarna till den första gruppen, medan de timmar som är hänförliga till dag 61 och framåt redovisas i en grupp för sig 2 Avser sjukfall på heltid eller deltid 3 Återgång på heltid eller deltid 4 Avser avgångar som ska återbesättas. Expansionrekrytering ingår således inte.

Slutrapport Hälsobokslut 5 (44) 1 SAMMANFATTNING Samhällets kostnad för sjukfrånvaro och förtidspension har ökat dramatiskt under den senaste femårsperiodeni takt med denna utveckling stiger samhällets kostnader för ohälsan. Kostnaden utgörs i första hand av den produktion som samhället som helhet går miste om då individen är sjukskriven eller förtidspensionerad. Detta ger i sin tur upphov till att framför allt staten går miste om diverse skatteintäkter. I kombination med den utbetalade sjukpenningen utgör detta en stor kostnad för staten. Staten vill enligt budgetpropositionen 2001 satsa på hälsobokslut eftersom man har uppfattningen att denna information kommer ge arbetsgivarna ökade incitament att satsa på såväl hälsoförstärkande och förebyggande åtgärder som tidig och effektiv rehabilitering. Jämtlands läns landsting har på uppdrag av regeringen (näringsdepartementet) under cirka nio månader arbetat med att ta fram förslag till generell modell för hälsobokslut och även att testa modellen genom att ta fram ett hälsobokslut för år 2002 enligt den framtagna modellen. Försöksenheter var varit Intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus, Länssjukvården, Jämtlands läns landsting och företaget ACB Laminat AB i Bergs kommun. Hälsobokslutet är rent språkligt sammansatt av två ord som var för sig har en innebörd. Den mest svårdefinierade delen av ordet är dess första halva - hälsa. Enl. WHO beskrivs hälsa som ett positivt tillstånd som inbegriper hela individen i förhållande till dennes situation och som har hälsosynsättet, och inte sjukdomssynsättet, som utgångspunkt. Med detta avses att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom utan även innebär överskott av livsglädje och livsenergi - överskott som i sin tur skapar överskott. Bokslutet är precis det som ordet innebär; man sluter böckerna vid en viss tidpunkt för att kunna redovisa vad som skett i organisationen mellan två tidpunkter. Bokslutet handlar således primärt om historisk information avseende verksamheten och inte om framtida förhållanden. Ett hälsobokslut ska vara ett bokslut och har därmed redovisningskaraktär. Jämtlandsmodellen för hälsobokslut Personalekonomisk redovisning (enbart Jämtland) Enligt JLL modell Produktionsmått Statistik Sjukfrånvaro Rehabilitering Personalomsättning Nyckeltal Sjukfrånvaro Rehabilitering Personalomsättning Hälsoindex Upplevd hälsa och arbetsmiljö Hälsoberättelse

Slutrapport Hälsobokslut 6 (44) Hälsobokslutet ska tillföra kunskaper och ökad förståelse för sambandet mellan personalens hälsa, organisationens arbetsmiljö och dessa faktorers påverkan på verksamhetens resultat. Arbetet med hälsobokslut ska leda till en tydlig redovisning och utgöra underlag för att planera, genomföra och följa upp förbättringar som påverkar de anställdas hälsa. Hälsobokslut för år 2002 har upprättats för Intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus, Länssjukvården, Jämtlands läns landsting och företaget ACB Laminat AB i Bergs kommun. Hälsobokslutet har upprättats i enlighet med upprättade anvisningar och återfinns i kapitel 8 och 9. Om hälsoboksluten kan allmänt sägas att de nyckeltal som föreslagits i modellen har tagits fram och en undersökning för att få fram hälsoindex har genomförts. Medelvärdet för hälsoindex för IVA är 3,45 och för ACB Laminat 3,22. Man bör dock observera att det tills vidare saknas andra referenser avsende hälsoindexet då databasen är under uppbyggnad. Avslutningsvis är det svårt att säga om nyckeltalen och andra framtagna värden är bra eller dåliga. Resultatet och värdena kan bli riktig hårdvaluta för arbetsplatsen först år två och tre, då jämförelse och tolkning av resultatet kan göras. Praktiska erfarenheter från arbete enligt modellen att upprätta hälsobokslut finns i kapitel 10. I kapitlet beskrivs också samarbete med andra projekt som pågått under arbetets gång. I projektet Arbetsmiljömärkta arbetsplatser har en undersökning genomförts som är mycket heltäckande, varför vi varmt rekommenderar framställd rapport och att man som alternativ till frågor i Hälsobokslut/Hälsoindex kan överväga att välja att använda undersökningen i Arbetsmiljömärkta arbetsplatser. Arbetet med att ta fram en generell modell för hälsobokslut har rönt en hel del uppmärksamhet, trots, eller pga., att det pågår motsvarande projekt i andra delar av landet. Spridningseffekter och kontakter finns beskrivna i kapitel 10. Stort engagemang har lagts ner på att hitta en gemensam begreppsapparat. För bästa möjliga jämförbarhet och tolkningsbarhet är det viktigt att använda begrepp uppfattas så lika som möjligt för alla berörda. Ekonomin för projektet utgörs av beviljat anslag från näringsdepartementet med 350 000 kronor. Projektets slutkostnader uppgår till 503 657 kronor och redovisas i kapitel 12. Sammanfattningsvis föreslår Jämtlands läns landsting i rapporten att tillämpa Jämtlandsmodellen för hälsobokslut från och med 1 januari år 2004. Förutsättningen för detta är dels att beslut i frågan fattas i landstingsdirektörens ledningsgrupp, dels att vissa anpassningar kan göras i pa-systemet Palett under hösten. att JLL i samband med ny upphandling av tjänst för medarbetarenkät ska undersöka möjligheten att samordna undersökning för medarbetarindex, hälsoindex och Hela dig-programmet. att Jämtlandsmodellen ska användas som en generell, nationell modell för hälsobokslut och att den ska vara tillämpbar överallt, dvs. såväl i stora som små organisationer som i såväl privat och offentlig verksamhet. att sätta fokus på fortsatt utvecklingsarbete med syftet att ta fram en generell modell för systematisk personalekonomisk redovisning. att regeringen tillskjuter ytterligare medel med 154 000 kronor för utfört arbetet med framtagande av generell modell för hälsobokslut eftersom Jämtlands läns landsting haft kostnader utöver de beviljade beloppet på 350 000 kronor.

Slutrapport Hälsobokslut 7 (44) 2 I NLEDNING I slutet på 1980-talet ökade ohälsotalet kraftigt i Sverige efter att ha sjunkit dramatiskt under åren 1978 1983. År 1987 låg ohälsotalet på samma nivå som vid den tidigare toppen, som inträffade i mitten av 1970 - talet, för att året därpå vara högre än någon gång tidigare. Såväl nedgången vid slutet av 1970 - talet som den efterföljande uppgången gav upphov till diskussioner om orsakerna bakom ohälsotalsutvecklingen. De analyser som gjordes pekade bl.a. på att situationen inte hade förbättrats, trots ett omfattande arbetsmiljöarbete. Antalet skadefall, förtidspensionärer och sjukfrånvaron hade bara minskat marginellt. Ett vanligt förekommande inslag i debatten var att det traditionella arbetsmiljöarbetet var otillräckligt för att åstadkomma önskvärda förbättringar. Många debattörer pekade då på att arbetsgivarens ansvar skulle göras tydligare och att arbetsmiljöarbetet skulle förändras bl.a. med hjälp av ekonomiska styrmedel som riktades direkt mot arbetsgivarna. Detta med piska och morot skulle, i kombination med annat nytänkande, få arbetsgivarna att kraftfullare medverka till förändringar som ansågs nödvändiga för att bryta den negativa trenden. Ungefär samtidigt som denna debatt pågick lanserades i Sverige en ny modell för redovisning av personalrelaterade kostnader, s.k. personalekonomisk redovisning. Med hjälp av den löpande redovisningen, bokslut och olika nyckeltal kunde man nu erhålla information om hur åtgärder och händelser kring personalhushållningen påverkar verksamhetens resultat. Den personalekonomiska redovisningen förväntades utgöra ett värdefullt komplement till det vanliga bokslutet vid olika analyser men skulle framför allt kunna positivt bidra till intresset för och hanterandet av arbetsmiljö- och personalfrågor. Riksdagen antog aldrig förslaget bland annat beroende på att den nya borgerliga majoriteten hösten 1991 ansåg lagstiftning i frågan inte var nödvändig med hänvisning till att om detta är bra för företagen så krävs ingen lagstiftning. Under hela 1990-talet återkom frågan om personalekonomisk redovisning i ett flertal olika utredningar utan att något om dess utformning och användning kunde bestämmas. 2.1 REGERINGENS 11-PUNKTSPROGRAM, 2001 I samband med regeringens budgetproposition 2001 lanserade regeringen ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Syftet uppgavs vara att samla pågående och nya initiativ för en samlad handlingsplan som ska bidra till en bättre hälsa i arbetslivet. Detta åtgärdsprogram för bättre arbetsmiljö och tydligare arbetsgivaransvar presenterades i elva punkter; det s.k. 11- punktsprogrammet. En av de elva punkterna handlade om ekonomiska drivkrafter för arbetsgivaren att förebygga ohälsa medan en annan lanserade idén om en förändrad redovisning med hjälp av ett så kallat hälsobokslut. De ekonomiska drivkrafterna ska baseras på hälsobokslutets redovisning av de anställdas hälsoläge hos den enskilde arbetsgivaren. Avsikten är, såsom det uttrycks i 11-punktsprogrammet, att hälsobokslutet ska vara ett första steg mot en mer utvecklad personalekonomisk redovisning. Man framhöll även att åtgärderna kommer att genomföras i form av en utvecklingsverksamhet. Det som här lyfts fram avseende ohälsans redovisning återfinns även i den utredning angående arbetsrelaterad stress som Mona Sahlin presenterade år 2001.

Slutrapport Hälsobokslut 8 (44) 2.2 UPPDRAG I syfte att initiera ett utvecklingsarbete kring hälsobokslut avsatte regeringen 20 miljoner kronor år 2002. Hugade landsting och kommuner anmodades i början på år 2002 att lämna in ansökningar i syfte att utveckla metoder och modeller för ett hälsobokslut. Förutom sju kommuner erhöll Jämtlands läns landsting som enda landsting 350 000 kronor på sin ansökan som bl.a. vilade på det projekt kring personalekonomisk redovisning som landstinget då drivit under snart två år. Ansökan se avsnitt 5.3. 3 VISION Hälsobokslutet ska tillföra kunskaper och ökad förståelse för sambandet mellan personalens hälsa, organisationens arbetsmiljö och dessa faktorers påverkan på verksamhetens resultat. Den ökade kunskapen och förståelsen mellan hälsa och verksanhetens resultat ska i sin tur leda till förbättringar och prioriteringar för att stärka och följa upp arbetet inom hälsa och arbetsmiljö. Arbetet med hälsobokslut ska leda till en tydlig redovisning och utgöra underlag för att planera, genomföra och följa upp förbättringar som påverkar de anställdas hälsa. Förbättringarna ska bland annat leda till att: det skapas attraktiva arbetsplatser som gör att människor mår bra och är friska vi kan få tillvarata och använda en större del av medarbetarnas kompetens få ner antalet sjukskrivningar och kostnader för dessa driva verksamheten mer effektivt skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att komma tillbaks (snabbare) i arbete minska samhällsbelastningen genom att göra fler människor tillgängliga på arbetsmarknaden vi kan bidra till att minska utslagningen från arbetsmarknaden 4 MÅL Målet för Jämtlands läns landsting är att vår modell för hälsobokslut ska användas i reell miljö från och med år 2004. Vår högsta strävan är att Jämtlandsmodellen ska användas som en nationell modell för hälsobokslutsarbetet och att den ska vara tillämpbar överallt, dvs. såväl i stora som små organisationer och i såväl privat och offentlig verksamhet.

Slutrapport Hälsobokslut 9 (44) 5 BAKGRUND 5.1 STATLIGA UTREDNINGAR OCH RAPPORTER 5.1.1 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro I denna proposition, 2002/03:6, föreslogs att det skulle införas en skyldighet för privata arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen. Riksdagen fastställde förslaget under våren 2003 och det gäller från och med andra halvåret innevarande år. Syftet med en dylik redovisning är att öka medvetenheten om sjukfrånvarons fördelning på olika verksamheter. Ökade kunskaper på området kan påverka arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Enligt den nya lagen ska uppgifter lämnas om den totala sjukfrånvaron, sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män samt hos anställda i åldersintervallerna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller äldre. Därutöver föreslås att även den andel av sjukfrånvaron som avser sjukfrånvaro som varat i 60 dagar eller mer ska anges. Vi ser denna lag som ett första steg mot obligatoriska hälsobokslut och på lite längre sikt personalekonomisk redovisning. 5.1.2 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron Under år 2002 tillsattes en arbetsgrupp (Ds 2002:63) med företrädare från olika departement med syftet att ta fram förslag om ett förändrat kostnadsansvar för arbetsgivare som kan bidra till att minska sjukfrånvaron i samhället. Detta tema utgjorde en av punkterna inom regeringens 11 - punktsprogram och enligt regeringen är just ett förtydligat finansieringsansvar en av de grundläggande förutsättningarna för att den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron ska brytas. Gruppens förslag går ut på att arbetsgivaren (i ett inledande skede endast hos offentliga arbetsgivare) ska bära en större andel av sjukfrånvarokostnaden under en längre tid än idag. Som kompensation för det ökade kostnadsansvaret föreslås dels att arbetsgivaravgiften ska sänkas för offentliga arbetsgivare, dels att ett särskilt stöd ska betalas ut till kommuner och landsting under en övergångstid. Förslaget mötte mycket kritik från alla håll och som kompromissförslag togs det nya förslaget om införandet av en tredje sjuklönevecka fram. Detta förslag antogs som lag i slutet på juni och gäller från och med 1 juli i år. 5.1.3 Hälsobokslut Staten vill satsa på hälsobokslut eftersom man har uppfattningen att denna information kommer ge arbetsgivarna ökade incitament att satsa på såväl hälsoförstärkande och förebyggande åtgärder som tidig och effektiv rehabilitering. När detta steg väl är taget bedömer vi att man sätter fokus på fortsatt utvecklingsarbete med syftet att ta fram en generell modell för systematisk personalekonomisk redovisning.

Slutrapport Hälsobokslut 10 (44) En effekt av denna tydliga markering är att många arbetsgivare kommer satsa på utveckling av sin personal inom området hälsa och hälsans effekt på verksamheten. Kompetensen att hantera dessa frågor saknas på många håll. Statens intresse av att hjälpa organisationerna med att ta fram en modell för hälsobokslutet ligger naturligtvis i att det är ett sätt att komma åt samhällets kostnader för fr.a. långtidssjuka och förtidspensionerade. 5.2 SAMHÄLLETS KOSTNAD FÖR SJUKFRÅNVARO OCH FÖRTIDSPENSION I takt med ökad sjukfrånvaro och allt högre utslagning från arbetslivet stiger samhällets kostnader för ohälsan. Denna kostnad ska inte blandas ihop med utbetalningarna från socialförsäkringssystemet. Det senare är en transferering som inte utgör någon belastning på samhällsekonomin mer än vad dess administration kräver. Vad socialförsäkringen ger upphov till är endast en omfördelning av köpkraft från staten till individerna. Utan sjukpenning (och/eller sjuklön) hade den sjukskrivne individen helt tappat sin inkomst och därmed sin köpkraft. Detta är givetvis inte en kostnad för samhället som helhet. Kostnaden för samhället utgörs i första hand av den produktion som samhället som helhet går miste om då individen är sjukskriven eller förtidspensionerad. Detta ger i sin tur upphov till att framför allt staten går miste om diverse skatteintäkter. I kombination med den utbetalade sjukpenningen utgör detta en stor kostnad för staten. Kräver den sjukskrivne eller förtidspensionerade individen även sjukvård blir detta också en samhällsekonomisk kostnad. 5.3 ANSÖKAN PROJEKTMEDEL PROJEKTET HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Jämtlands län landstings verksamhetsidé är God hälsa och positiv livsmiljö. Redan idag pågår flera arbetsplatsinriktade samarbetsprojekt i länet som drivs tillsammans med Arbetslivsinstitutet (ALI) och Försäkringskassan (FK). Frånvaro på grund av sjukdom är ett stort problem för individ, organisation och samhället och medför höga kostnader. Läget i Jämtland är särskilt allvarligt. Jämtland tillhör ett av de län som har mest arbetsbetingad ohälsa. Att personal inte återkommer i tjänst och rehabiliteras inom rimlig tid och på rätt sätt komplicerar tillvaron ytterligare. Landstinget vill arbeta med ett projekt att ta fram en landstingsgemensam strategi för hälsa och arbetsmiljö. Landstinget tar med projektet det samlade greppet inom hälsa, arbetsmiljö och miljöstyrningsområdet. Projektet skall vila på fem ben Förstärka det friska Förebygga ohälsa Sjukskrivningar Rehabilitering Styrning/uppföljning/lärande organisation Jämtlands läns landsting arbetar sedan två år med ett projekt kring personalekonomisk redovisning inom fem av sex förvaltningar. I den personalekonomiska redovisningen registreras bland annat frånvaro, rehabilitering, personalrörlighet, utbildning, arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärder. Steget från personalekonomiskt bokslut till hälsobokslut är inte långt. Regeringen har i sitt arbete betonat vikten av hälsopolitiskt arbete - Hälsobokslut.

Slutrapport Hälsobokslut 11 (44) Utifrån regeringens ambitioner att på olika sätt stödja arbetet att förbättra hälsan inom arbetslivet presenterades i höstas ett 11- punkts åtgärdsprogram. Detta innehåller ett brett spektrum av förslag till åtgärder, bl.a. metodutveckling, ekonomiska drivkrafter för arbetsgivaren, justering av lagstiftning, försök att minska ohälsan inom den offentliga sektorn. Metodutvecklingen tar främst sikte på det som kallas hälsobokslut och som kan sägas vara ett förstadium till systematiskt tillämpande av personalekonomisk redovisning. Jämtlands läns landsting ansöker om projektmedel för att starta dels arbete med hälsobokslut (metodutveckling), dels policy och strategi för hälso- och arbetsmiljöområdet. Policy och strategi skall utvecklas enligt nedanstående Strategiarbete, utbildning/kunskapsöverföring Att ta det samlade greppet beträffande hälso- och arbetsmiljöarbete Integrera hälsa, arbetsmiljö och miljöstyrning Utveckla nya arbetsformer med Försäkringskassan och Arbetslivsinstitutet Uppföljning/utvärdering I PM om projektet beskrivs projektorganisation och projektbudget för det aktuella projektet. Projektbudgeten omfattar 1 787 000 kronor för delprojekt 1 och 2. 5.4 REGERINGENS BESLUT Jämtlands Läns Landsting har i en skrivelse den 1 mars 2002 ansökt om medel för att dels ta fram en strategi för hälsa och arbetsmiljö dels för att utveckla en modell för hälsobokslut. Den totala kostnaden för båda projekten beräknas till 1 787 000 kronor varav kostnaden för projektet kring hälsobokslut beräknas till 952 000 kronor. Projektet med hälsobokslut är en utveckling av det personalekonomiska projekt som landstinget drivit sedan två år tillbaka. Syftet är att till den personalekonomiska redovisningen koppla ett antal moduler med kvantitativa och kvalitativa data. Regeringen beviljar Jämtlands Läns Landsting ett bidrag på högst 350 000 kronor för medfinansiering av arbetet med att utveckla en modell för hälsobokslut inom ramen för projektet Hälsa och arbetsmiljö. Jämtlands läns Landsting skall senast den 1 juli år 2003 lämna en rapport om projektet till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Projektresultaten ska utvärderas internt och via extern utvärderare. Regeringskansliet skall på rekvisition från Jämtlands Läns Landsting betala ut beloppet. Rekvisitionen skall göras senast den 1 augusti 2002.

Slutrapport Hälsobokslut 12 (44) 6 HÄLSOBOKSLUT 6.1 VAD ÄR HÄLSA OCH VAD ÄR BOKSLUT? 6.1.1 Vad är hälsa Ordet hälsobokslut är sammansatt av två ord som var för sig har en innebörd och en står för något som är viktig att förstå i sammanhanget. Den mest svårdefinierade delen av ordet är dess första halva - hälsa. Vad är då hälsa? Definitionerna och förklaringarna är nästan hur många som helst. Vi anser dock att den definition som är mest lämpad i sammanhanget är den som utgår från WHO: s tolkning från 1946. Den lyder följande: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa beskrivs därmed som ett positivt tillstånd som inbegriper hela individen i förhållande till dennes situation och som har hälsosynsättet, och inte sjukdomssynsättet, som utgångspunkt. Med detta avses att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom, hälsa innebär även överskott av livsglädje och livsenergi - överskott som i sin tur skapar överskott. Att hälsan står i fokus för hälsobokslutet beror på kunskapen om att de anställdas beteende påverkas av deras hälsostatus. Detta påverkar i sin tur organisationens verksamhet och därmed dess resultat vare sig det anges i form av intäkter eller prestationer. Kostnaden som då uppstår och som organisationen tvingas bära är en del av samhällets kostnad för ohälsan. Som vårt försäkringssystem är uppbyggt flyttas dock kostnaden successivt från arbetsgivaren till offentlig sektor i takt med att den sjukskrivnes ersättare blir inskolad i arbetsuppgifterna. I de allra flesta situationer har arbetsgivaren ingen kostnad att bära för den uppkomna ohälsan efter drygt ett halvt år då staten bär den i särklass största andelen av ohälsans kostnad. Undantagen gäller för anställda som innehar befattningar med inskolningstider överstigande ett halvt år. I dessa fall är arbetsgivaren med och bär kostnaden fram till den tidpunkt den anställde är helt inskolad. Detta kan undantagsvis ta upp till flera år. 6.1.2 Vad är bokslut? I motsats till begreppet hälsa torde det inte råda några delade meningar om vad ett bokslut innebär. Bokslutet är precis det som ordet innebär; man sluter böckerna vid en viss tidpunkt för att kunna redovisa vad som skett i organisationen mellan två tidpunkter. Bokslutet visar dels resultatet för en avslutad period och hur det uppkommit (resultaträkning), dels den finansiella ställningen vid periodens slut (balansräkning). Vid bokslutsarbetet sammanfattas alla ingående poster, det vill säga till företagets löpande bokföring tillförs de poster som behövs för att bestämma ett rättvisande resultat för den avslutade perioden. Ett vanligt exempel på detta är avskrivningar. Innan bokslutet ligger klart vidtas kontroller och avstämningar. Bokslutet handlar således primärt om historisk information avseende verksamheten och inte om framtida förhållanden. Det finns en del missuppfattningar om vad ett bokslut ska innehålla. Till exempel att det ska ses som ett policyprogram som innehåller diverse uppfattningar om hur organisationen ska agera i olika situationer. Detta är dock inte syftet. Likaså ska inte heller

Slutrapport Hälsobokslut 13 (44) innehållet i bokslutet blandas upp med mer eller mindre genomtänkta förslag på åtgärdsprogram eller aktiviteter hur vällovliga än dess syften är. 6.2 VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER I detta avsnitt beskriver vi några utgångspunkter som vi tycker är viktiga för den information som ska ingå i ett hälsobokslut. 6.2.1 Hälsa och ekonomi Statsmakternas förväntan är uppenbarligen att de data som framkommer i hälsobokslutet ska påverka arbetsgivarnas insatser för att förbättra de anställdas hälsa. Informationen förväntas medföra att arbetsgivarna ser de anställdas hälsa som ett medel för att förbättra verksamhetsresultatet. Hälsobokslutet ska således ge arbetsgivarna en bild av vilka möjligheter som finns till ökad effektivitet i verksamheten som hälsoförbättringar kan ge. Ur ekonomisk synpunkt är det relevant att dela upp hälsoeffekterna i tre olika former: hälsofrämjande, förebyggande och rehabilitering. Hälsofrämjande innebär att man på arbetsplatsen satsar på att förbättra hälsan för flertalet av de anställda, utan att dessa har eller förväntas få något problem med ohälsa. Man kan säga att man gör de friska friskare. Genom att förbättra de anställdas välbefinnande kan man få effekter på de anställdas beteende på arbetsplatsen och därigenom påverkas verksamhetsresultatet. Hälsobokslutet bör också fånga dessa konsekvenser. Förebyggande innebär att man gör insatser som förhindrar att ohälsa uppstår och därmed förebygger man också motsvarande kostnader. Rehabilitering är åtgärder som syftar till att åtgärda uppkommen ohälsa. Detta kan ske både innan den anställde blir sjukskriven men naturligtvis också efter att sjukskrivningsperioden påbörjats. Förebyggande och rehabilitering är relaterade till ohälsa. I praktiken har åtgärder ofta flera av dessa effekter. Friskvård kan t ex var främjande för de flesta anställda, men samtidigt verka förebyggande för vissa grupper och för några personer kan det mycket väl fungera som rehabilitering. Hälsobokslutet ska, enligt vår uppfattning, innehålla information som täcker samtliga tre aspekterna av hälsa. Statsmakterna intresse är i huvudsakligen fokuserat på ohälsa, bl. a. beroende på att det är i huvudsak ohälsan som långsiktigt leder till kostnader för staten, men på arbetsplatsen är främjandefrågorna väl så intressanta som ohälsan. Dessutom finns det god anledning att anta att de arbetsplatser som ligger väl framme på främjandedelen också i framtiden kommer att producera mindre ohälsa jämfört med de arbetsplaster där främjandeinsatserna lyser med sin frånvaro. Av ovanstående resonemang drar vi slutsatsen att hälsobokslutet ska innehålla information som är ekonomiskt intressant för arbetsgivaren och samtidigt är relaterad till personalens hälsa. Förhållande som påverkar de anställdas hälsa men inte har någon väsentlig betydelse för verksamhetsresultatet ska inte redovisas i hälsobokslutet. Samma gäller för de förhållanden som ger ekonomiska effekter men som inte i någon väsentlig utsträckning är hälsorelaterade. Vi säger att informationen ska vara hälsorelaterad men det innebär inte att den i första hand måste vara arbetsrelaterad. All ohälsa är arbetsrelaterad på det sättet att det påverkar förhållandena på arbetsplatsen, både för arbetsgivaren och för arbetskamraterna. Dels när den drabbade är närvarande på arbetsplatsen men också vid sjukfrånvaro eftersom frånvaron som sådan påverkar arbetsplatsen och dess sätt att fungera. Vad som ofta avses med arbetsrelaterad ohälsa är att besvären är arbetsorsakade. Men även om de besvär som den anställde drabbas av inte är orsakade av förhållanden i och kring arbetet påverkas ohälsans utveckling av dessa förhållanden. Bl. a är det förhållanden på arbetsplatsen som påverkar om besvär leder till sjukfrånvaro eller inte. Skulle besvären vara arbetsorsakade påverkar detta i huvudsak inte verksamhetsresultatet för arbetsgivarna. Ur ekonomisk synpunkt är det därför i princip ointressant om ohälsan är arbetsorsakad eller inte.

Slutrapport Hälsobokslut 14 (44) Det viktiga för arbetsgivarna är istället om ohälsans kostnader och den goda hälsans intäkter är påverkbara eller inte. Finns möjligheter för arbetsgivarna att påverka hälsa och ohälsa så finns det också möjligheter till förbättringar i verksamheten genom att satsa på de anställdas hälsa. Visserligen torde det vara lättare för arbetsgivarna att påverka förhållanden på arbetsplatsen jämfört att påverka sådant som påverkar de anställda utanför arbetet, men det är inte självklart att det är billigare att påverka hälsan via arbetsplatsen. Dessutom är en del faktorer som påverkar hälsa och ohälsa på ett påtagligt sätt sådant som finns utanför arbetet, t ex kost, motionsvanor. 6.2.2 Nyckeltal För att man ska påverka arbetsgivarna så effektivt som möjligt skulle informationen vara uttryckt i kronor och ören. Detta kräver emellertid att organisationen har utvecklat personalekonomisk redovisning eller motsvarande. Att tillämpa och implementera personalekonomisk redovisning av tillräckligt hög kvalitet är en omfattande process som kräver både tid och pengar men framför allt personalekonomisk kompetens på arbetsplatserna. Därtill kommer också ett visst metodutvecklingsarbete behövas. Det kommer att ta många år innan hela arbetsmarkanden är mogen för en sådan utveckling. Det är säkerligen bl. a denna insikt som fått regeringen att föreslå hälsobokslut som ett steg på väg till personalekonomisk redovisning. Man skulle i och för sig redan i hälsoboksluten kunna använda vissa data uttryckt i monetära enheter, t ex rehabiliteringsutgifter, men dessa skulle bara kunna beskriva delar av de aspekter som bör ingå i hälsobokslutet. De viktigaste är i stället att informationen fångar de viktigaste aspekterna på ett så korrekt och allmängiltigt sätt som är rimligt möjligt. Därför anser vi att de data som presenteras i hälsobokslutets gemensamma delar inte ska vara i monetära enheter utan uttryckas i procent, antal etc. 6.2.3 Redovisning och bokslut Ett hälsobokslut ska vara ett bokslut och har därmed redovisningskaraktär. Detta innebär att den information som används i hälsobokslutet ska, i möjligaste mån, uppfylla de kriterier som tillämpas inom redovisningsområdet. Redovisningsinformation ska kunna användas i alla relevanta sammanhang utan att förlora i precision. Informationen ska vara jämförbar över tiden och mellan enheter och företag. Information som i alltför stor utsträckning bygger på bedömningar eller skönsmässighet är normalt inte lämplig i redovisningssammanhang. Redovisningsinformation ska normalt också vara kontinuerlig, dvs. i princip kunna redovisas löpande. Bokslutsinformation ska också vara möjlig att utsättas för revision. Allt detta begränsar möjligheterna när det gäller hälsobokslutet. 6.2.4 Internt och externt bokslut Huvudsyftet med hälsobokslut är att skapa information som påverkar hur man hanterar hälsofrågorna på arbetsplatsen. Eftersom hälsoläget bland de anställda ofta varierar kraftigt mellan olika enheter inom samma organisation behövs hälsobokslutsinformationen på enhetsnivå. Detta innebär att informationen måste vara tillgänglig för varje enhet i organisationen och att därefter kan skapa motsvarande information för hela organisationen genom ett aggregat av respektive enhet. När utfallet i hälsobokslutet redovisas på enhetsnivå är det ofta inte lämpligt att bryta ner informationen alltför mycket. Men för organisationen som helhet är det ofta både möjligt och lämpligt att bryta ner informationen på t ex kön och ålder. Informationen måste således vara tillgänglig för alla de variabler som ska ingå i ett hälsobokslut på någon nivå i organisationen.

Slutrapport Hälsobokslut 15 (44) 6.3 ÖVRIGA UTGÅNGSPUNKTER 6.3.1 Validitet Information som ska användas i ekonomiska sammanhang, precis som i de flesta andra sammanhang, ska ha hög validitet. D v s man ska beskriva rätt saker och därmed måste de mätinstrument som tillämpas fånga den information som är relevant i sammanhanget. När det gäller hälsobokslut innebär detta att man ska mäta de förhållanden som har den största påverkan på företagens ekonomiska resultat. I ett personalekonomiskt perspektiv är denna frågeställning central eftersom det avgörande argumentet för att tillämpa personalekonomisk redovisning är att öka validiteten i den ekonomiska redovisningsinformationen. Det är därför av avgörande betydelse att man i personalekonomiska sammanhang och därmed också i hälsobokslut presenterar den information som är central för att företag och organisationer ska kunna utveckla effektiviteten i verksamheten genom att använda de anställdas hälsa som medel. 6.3.2 Reliabilitet Eftersom hälsobokslutet ska innehålla information av redovisningskaraktär betyder att kravet på reliabilitet blir betydligt väsentligare. I sammanhang där man kan använda situationsanpassad information, t ex i kalkyler, så räcker det att informationen har tillräcklig precision för att man ska kunna dra de slutsatser som situationen kräver. Viss information som vid tillfället inte är av avgörande betydelse kan man tillåta relativt stora felmarginaler så länge de inte är så stora att de riskerar att påverka slutsatserna. I redovisningssammanhang vet man inte vad informationen kommer att användas till eller inte heller utan vidare vilka personer som nyttjar informationen. Man måste då se till att informationen är så säker att man i rimlig utsträckning kan lita på att osäkerhet är rimligt låg. 6.3.3 Nytta Den information som finns i hälsobokslutet ska vara användbar på arbetsplatserna och på det sättet kunna motivera de ansträngningar som krävs för att skapa den. Speciellt intressant blir detta när man ska lagstifta om hälsobokslut och dess utformning. Statsmakternas avsikt med att skynda utvecklingen mot personalekonomisk redovisning med hjälp av hälsobokslut är att man på arbetsplatserna ska nyttja informationen och bättre kunna tillvarata de anställdas hälsa som en resurs för verksamheten till gagn för företaget, den anställde och samhället. Information som inte tillvaratas på arbetsplatsen ger inte heller något mervärde för anställd och samhälle. 6.3.4 Tolkningsbarhet Ytterligare en utgångspunkt som är aktuell är att informationen i hälsobokslutet ska vara tolkningsbart för de intressenter som kan tänkas kunna nyttja den. Det är framför allt på respektive avdelning inom organisationen som man i första hand ska förändra hanteringen av hälsofrågor och dessa personer ska då lätt kunna förstå och tolka informationen i hälsobokslutet. Informationen ska t ex vara utformad så att om någon förändring sker i utfallet ska man enkelt kunna tolka om detta var en förändring till det bättre eller till det sämre och gärna också ha någon aning om storleksordning. Det är ju självklart att möjligheten att tolka och kunna nyttja informationen ökar ju mer kunskaper i personalekonomi som personen och organisationen ifråga har. Behovet av sådana kunskaper kommer

Slutrapport Hälsobokslut 16 (44) troligen att öka vilket får betraktas som en positiv spin-off effekt av hälsobokslutet. Det är då en fördel om informationen i hälsobokslutet stödjer en sådan utveckling. 6.3.5 Jämförbarhet För att man ska kunna använda informationen i hälsobokslutet på ett effektivt sätt, dels mellan enheter inom organisationen och dels mellan organisationer, både avseende förhållanden vid en viss tidpunkt och när det gäller förändringar över tiden måste informationen vara jämförbar i motsvarande hänseende. Detta innebär att man måste åstadkomma nyckeltalen på samma sätt, vilket i sin tur innebär att nyckeltalen måste vara utformade så att de är lika användbara överallt och kan tolkas på ett likartat sätt i alla organisationer. Organisations- och avdelningsspecifik information kan användas som kompletteringar men hör inte henna i det generella hälsobokslutet. Man måste vara medveten om att alla information i hälsobokslutet är beroende på indatas kvalitet. Härvidlag kommer det inte att fungera helt lika på arbetsplatserna, men det gäller att minimera dessa differenser. Differenser uppkommer också därför att olika arbetsplatser har olika möjligheter att hantera situationer när anställda blir sjuka. De arbetsplatser som har stora möjligheter att låta de anställda vara sjuknärvarande kommer att få lägre sjukfrånvaro jämfört med arbetsplatser som inte har eller nyttjar dessa möjligheter. Man kan inte jämföra ohälsan mellan företagen, men sjukfrånvaron är fortfarande jämförbar. 6.3.6 Definitioner Inom projektet används en mängd olika termer och begrepp som har definierats. Definitionslistan har diskuterats och förankrats i landstingets personal- och ekonominätverk för att därefter fastställas i landstingets ledningsgrupp. De fastställda definitionerna skall användas i arbetet med personalekonomi och hälsobokslut. Se bilaga 1.

Slutrapport Hälsobokslut 17 (44) 7 JÄMTLANDSMODELL FÖR HÄLSOBOKSLUT 7.1 ALLMÄNT I detta kapitel redovisas hur ett hälsobokslut ska byggas upp. Även om fokus ligger på det externa bokslutet redovisar vi även ett förslag på hur ett internt bokslut ska formas. 7.1.1 Utgångspunkter Den information som finns i hälsobokslutet ska fylla två syften. Dels ska informationen användas för jämförelse med andra liknande organisationer, dels ska den vara användbar på arbetsplatserna och på det sättet kunna motivera de ansträngningar som krävs för att skapa bokslutet. Speciellt intressant blir detta när man ska lagstifta om hälsobokslut och dess utformning. Statsmakternas avsikt med att skynda utvecklingen mot personalekonomisk redovisning med hjälp av hälsobokslut är att man på arbetsplatserna ska nyttja informationen och bättre kunna tillvarata de anställdas hälsa som en resurs för verksamheten till gagn för företaget, den anställde och samhället. Information som inte tillvaratas på arbetsplatsen ger inte heller något mervärde för anställd och samhälle. Ytterligare en utgångspunkt som är aktuell är att informationen i hälsobokslutet ska vara tolkningsbart för de intressenter som kan tänkas kunna nyttja den. Det är framför allt på respektive avdelning inom organisationen som man i första hand ska förändra hanteringen av hälsofrågor och dessa personer ska då lätt kunna förstå och tolka informationen i hälsobokslutet. Informationen ska t ex vara utformad så att om någon förändring sker i utfallet ska man enkelt kunna tolka om detta var en förändring till det bättre eller till det sämre och gärna också ha någon aning om storleksordning. Det är ju självklart att möjligheten att tolka och kunna nyttja informationen ökar ju mer kunskaper i personalekonomi som personen och organisationen ifråga har. Behovet av sådana kunskaper kommer troligen att öka vilket får betraktas som en positiv spin-off effekt av hälsobokslutet. Det är då en fördel om informationen i hälsobokslutet stödjer en sådan utveckling. Hälsobokslut är ett steg på väg mot personalekonomisk redovisning. Redovisade nyckeltal ska vara jämförbara mellan organisationer och mellan enheter inom organisationer Bokslutet ska ha en humankapitalansats, innebärande att de anställda utgör en tillgång för organisationen och inte bara representerar en lönekostnad Det som redovisas är hälsorelaterade resultatkonsekvenser, innebärande att det är effekterna på organisationens måluppfyllelse, kopplade till personalens hälsoläge, som redovisas (hälsa som humankapitalfaktor) Mått och metoder ska ha en hög validitet, innebärande att de verkligen mäter konsekvenser relaterade till personalens hälsoläge Mått och metoder ska även ha en hög reliabilitet, innebärande att metoderna ska ge samma resultat om mätningen upprepas Bokslutet ska vara tillämpbart överallt, dvs. oavsett om organisationen är stor eller liten eller om den är privat eller offentlig

Slutrapport Hälsobokslut 18 (44) 7.1.2 Olika moduler Vår modell för internt bokslut är uppbyggd kring fyra olika moduler. Två av dessa ligger till grund för det generella, externa bokslutet. Det externa bokslutet kan av jämförelseskäl enbart innehålla data som är uppbyggda som relationstal. 7.1.3 Faktoruppdelning i grunduppgifter Såväl nyckeltalen som de statistiska uppgifterna ska i möjligaste mån faktoruppdelas i det interna bokslutet. Gränsen för uppdelningen styrs av att minsta tillåtna gruppstorlek är 10 individer. Det externa bokslutet består enbart av uppgifter på Grunduppgifterna består av: Ålder Kön Befattningskategori Region (om organisationen är utspridd över flera regioner) 7.1.4 Personalekonomisk redovisning I regeringens 11 punktsprogram från hösten 2001 anges att hälsobokslutet är ett steg på vägen mot systematiskt tillämpad personalekonomisk redovisning. Inom Jämtlands läns landsting bedrivs sedan två år en försöksverksamhet med personalekonomisk redovisning. Detta pilotprojekt drivs inom ett antal basenheter i fem olika förvaltningar. Detta innebär att förutom själva hälsobokslutet har vi internt även en femte modul med personalekonomisk redovisning. I denna redovisas kostnader för sjukfrånvaro, rehabilitering och personalrörlighet samt investeringar i arbetsmiljöutbildningar, arbetsmiljö och övriga hälsoåtgärder. 7.2 JÄMTLANDSMODELLEN Personalekonomisk redovisning (enbart Jämtland) Enligt JLL modell Produktionsmått Statistik Sjukfrånvaro Rehabilitering Personalomsättning Nyckeltal Sjukfrånvaro Rehabilitering Personalomsättning Hälsoindex Upplevd hälsa och arbetsmiljö Hälsoberättelse

Slutrapport Hälsobokslut 19 (44) 7.2.1 Statistik Alla statistiska uppgifter avser det interna bokslutet. Gränserna för uppdelning i undergrupper bestäms av att minsta gruppstorlek ska vara 10 individer. Sjukfrånvaro antal sjukfrånvarotimmar antal sjukfrånvarotimmar uppdelade på sjukfall som understiger respektive överstiger 60 dagar 1 antal påbörjade sjukfall under året antal sjukfrånvarotimmar fördelat på åldersgrupper antal sjukfrånvarotimmar fördelat på kön antal sjukfrånvarotimmar fördelat på befattningskategori antal sjukfrånvarotimmar fördelat på region Rehabilitering antal sjukfall 2 som påbörjar 29: e sjukdagen under året antal återgångar 3 inom organisationen efter mer än 28 dagars frånvaro antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen fördelat på åldersgrupper antal återgångar inom organisationen efter mer än 28 dagars frånvaro fördelat på åldersgrupper antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen fördelat på kön och så vidare vad gäller faktoruppdelning Personalomsättning antal oönskade 4 personalavgångar under året antal oönskade personalavgångar under året fördelat på åldersgrupper antal oönskade personalavgångar under året fördelat på kön och så vidare vad gäller faktoruppdelning 7.2.2 Nyckeltal Alla nyckeltalsuppgifter som inte är faktoruppdelade gäller det externa bokslutet. Dessa nyckeltal är fetmarkerade. Det interna bokslutet bör vara faktoruppdelat så långt möjligt. Faktorn 10 000 som används vid tre av nyckeltalen fyller enbart funktionen att nyckeltalet inte ska innehålla för många decimaler. På grund av detta hjälptal ska inte nyckeltalen uttryckas i procentenheter (även om några av dem är uttryckta som procentsatser). Sjukfrånvaro Antal sjukfrånvarotimmar/arbetade timmar Antal sjukfrånvarotimmar/arbetade timmar, fördelat på åldersgrupper 1 Timmar redovisas så att för de fall som överstiger 60 dgr faller de timmar som är hänförliga till de första 60 dagarna till den första gruppen, medan de timmar som är hänförliga till dag 61 och framåt redovisas i en grupp för sig 2 Avser sjukfall på heltid eller deltid 3 Återgång på heltid eller deltid 4 Avser avgångar som ska återbesättas. Expansionrekrytering ingår således inte.

Slutrapport Hälsobokslut 20 (44) och så vidare vad gäller faktoruppdelning (Antal påbörjade sjukfall/arbetade timmar) * 10 000 (Antal påbörjade sjukfall/arbetade timmar) * 10 000, fördelat på åldersgrupper och så vidare vad gäller faktoruppdelning Rehabilitering (Antal sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen/arbetade timmar) * 10 000 (Antal sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen/arbetade timmar) * 10 000, fördelat på åldersgrupper och så vidare vad gäller faktoruppdelning Antal återgångar inom organisationen efter 28 dagars sjukfrånvaro/antal sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen Antal återgångar inom organisationen efter 28 dagars sjukfrånvaro/antal sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen, fördelat på åldersgrupper och så vidare vad gäller faktoruppdelning Personalomsättning (Antal oönskade personalavgångar/arbetade timmar) * 10 000 (Antal oönskade personalavgångar/arbetade timmar) * 10 000, fördelat på åldersgrupper och så vidare vad gäller faktoruppdelning 7.2.3 Hälsoindex Ett så kallat humankapitalbaserat hälsoindex, som vägs ihop utifrån en enkät bestående av 12 frågor, kompletterar hälsobokslutets statistik och nyckeltal. Frågorna mäter den subjektivt upplevda hälsan och arbetsmiljön. Undersökningen ska mäta mjukvara för att se hur övriga komponenter, som inte utgör statistik eller nyckeltal, påverkar verksamhetens resultat. Modulen hälsoindex är med andra ord ingen regelrätt hälsoundersökning utan utgör ett komplement till nyckeltalen. Enkäten är framtagen av Metodicum AB som är ett Degerfors baserat företag som sedan sjuttiotalet utvecklat metoder för systematisk kartläggning av arbetsmiljön. Detta index utgör ett mått på de anställdas produktivitet så till vida att frågorna är validerade till just närvaroproduktivitet. För närvarande väger alla frågor lika tungt när indexet beräknas som ett aggregat av de olika delsvaren. Metodicum bedriver dock utvecklingsarbete med syfte att ge de olika delfrågorna olika tyngd vid summeringen. Detta baseras då på att vissa enskilda frågor har en högre korrelation till produktiviteten än andra. 7.2.4 Hälsoberättelse Hälsoberättelsen ska vara just en berättelse utifrån läget på hälsofronten och sammanfatta hela hälsobokslutet och utgöra ett underlag för kommande års utvecklings-/verksamhetsplaner. Utifrån analys och kommentarer av statistik, nyckeltal och hälsoindex ska en hälsoberättelse kunna indikera förändringsbehov och förslag som därefter kan inkluderas i utvecklings-/verksamhetsplaner. Hälsoberättelsen analyserar och kommenterar arbetsmiljö- och hälsofrågorna ur ut ett organisatoriskt perspektiv och hur det påverkar verksamhetens resultat.

Slutrapport Hälsobokslut 21 (44) 8 HÄLSOBOKSLUT 2002 I NTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN 8.1 ALLMÄNT Hälsobokslutet för år 2002 har upprättats efter den modell för hälsobokslut som beskrivits ovan. Försöksenheter har dels varit Intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus, Länssjukvården, Jämtlands läns landsting, dels företaget ACB Laminat AB i Bergs kommun. Anvisningar för hur hälsobokslut ska upprättas sändes ut den 10 februari 2003. I takt med att modellen vuxit fram under våren 2003 har anvisningar kompletterats med ny information. Hälsobokslutet har upprättats i enlighet med upprättade anvisningar och framgår i särskilda handlingar Hälsobokslut år 2002 för Intensivvårdsavdelningen, Östersunds sjukhus. 8.2 INTERNT BOKSLUT 8.2.1 Statistik Sjukfrånvaron i timmar 3 118 Antal påbörjade sjukfall under året 60 Antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen 6 Antal återgångar efter 28 dagars frånvaro 5 Antal oönskade personalavgångar under året 0 8.2.2 Nyckeltal Antal sjukfrånvarotimmar/arbetade timmar 4,5 Antal påbörjade sjukfall/arbetade timmar 8,3 Antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen/arbetade timmar 0,87 Antal återgångar efter 28 dagars frånvaro/antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen 0,83 Antal oönskade personalavgångar/arbetade timmar 0 8.2.3 Hälsoindex IVA Resultatet av hälsoindexenkäten framgår i sin helhet i pdf-fil Hälsoindex IVA Diagram och Hälsoindex IVA tabeller. Då databasen är under uppbyggnad saknas jämförelse med tidigare år för IVA. Dessutom kan inte heller specifik jämförelse göras mot annan sjukvårdspersonal i databasen

Slutrapport Hälsobokslut 22 (44) ännu. De ca 13 tusen personerna som i dagens läge finns i Metodicums databas kommer från olika delar av arbetsmarknaden. Hälsoindexet är uppbyggt utifrån 12 olika delfrågor där respondenten svarar på en 6 - gradig skala, där 0 är aldrig och 6 är alltid. Det sammanfattande indexet är beräknat så att ett högt värde alltid är bättre än ett lägre oavsett delfrågornas utformning. Medelvärdet på de olika delfrågorna framgår av pdf-filen. Största positiva avvikelse mot referensdatabasen uppvisar frågan Mitt arbete är intressant där IVAs personal har uppvisar ett medelvärde som är 1,09 enheter högre än referensen. Största negativa avvikelse gäller frågan Kan själv bestämma upplägg och genomförande där IVAs medelvärde är 1,01 enhet lägre än referensen. Vad gäller själva hälsoindexet är medelvärdet för IVA 3,45. Här finns tills vidare ingen referens. 8.2.4 Hälsoberättelse Utifrån de uppgifter (statistik, nyckeltal och hälsoindex) som tagits fram lämnas följande hälsoberättelse. Sjukfrånvaron år 2002 är lägre än tidigare år, 2000 och 2001. Sänkningen av sjukfrånvaron beror till stor del på minskat antal gravida och att några långtidssjuka pensionerats. Inom enheten finns inte mycket korttidssjukfrånvaro. Antal påbörjade sjukfall under året är 60 stycken. Det är svårt att säga om det är en bra eller dålig siffra, eftersom det inte finns något att jämföra med. Nyckeltalet för antal påbörjade sjukfall under året/arbetade timmar är faktor 8,3 i jämförelse med för ACB Laminat faktor 7,8. Av de sex (6) sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen under året har två (2) angett att frånvaron är 50-75 % arbetsorsakad. Av de sex (6) sjukfall som påbörjat 29: e sjukdagen under året har fem (5) återgått till arbete, vilket tyder på lyckat rehabiliteringsarbete. Enhetens långtidsfriska max 10 dagars sjukfrånvaro de senaste månaderna uppgår till 30 stycken av 54 anställda. Åtta stycken har ingen frånvaro alls. Hög solidaritet med arbetsplatsen och arbetskamraterna anges som trolig orsak till den höga siffran. Medelåldern för sjuksköterskor är 43 år och för undersköterskor 53 år. 8.3 EXTERNT BOKSLUT 8.3.1 Nyckeltal Antal sjukfrånvarotimmar/arbetade timmar 4,5 Antal påbörjade sjukfall/arbetade timmar 8,3 Antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen/arbetade timmar 0,87 Antal återgångar efter 28 dagars frånvaro/antal sjukfall som påbörjar 29: e sjukdagen 0,83 Antal oönskade personalavgångar/arbetade timmar 0