Verksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut

1 Verksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut Umeå 2012 01-25 Ulf Björnstig, professor, programdirektör Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör KcKM Umeå, Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå

2 Verksamhetsplan slutlig - för KcKM, Umeå, gällande år 2013 Projekt 1. Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn: a. Oavsiktliga skadehändelser med tåg b. Avsiktliga skadehändelser riktade mot kollektiva persontransporter 2. Prehospitalt omhändertagande vid masskadesituation i kall miljö - utrustningsfrågor 3. Olika perspektiv på stora skadehändelser erfarenheter som kan bidra till förbättringar inom svensk krishantering och katastrofmedicin För de specifika reviderade projektbeskrivningarna och detaljerad reviderad budget hänvisas till respektive projektplan som bilägges. Uppdragsgivare: Socialstyrelsen - krisberedskap Uppdragstagare: KcKM Umeå, Enheten för kirurgi, Umeå universitet Programdirektör: Ulf Björnstig, professor Bitr. programdirektör Britt-Inger Saveman, professor Internt löpnummer: 3251XXXXX Allmänt Socialstyrelsens beslut och forskningsrådets synpunkter har inarbetats i de reviderade planerna. Projekten 2 och 3 har fått vidkännas ekonomiska nerdragningar som har betydelse för vad som kan genomföras under 2013. Samtliga projektplaner har utvecklats i den riktning som forskningsrådet föreslagit. Sammanfattningsvis har följande revideringar gjorts: Projekt 1a: Metodbeskrivningen avseende teoridelens avsnitt om kunskapsöverföring till avnämarna har stärkts och planen anpassats i linje med forskningsrådets rekommendationer. Teknisk kompetens som efterfrågas finns i huset, dvs. inom Traffic Safety Center North som vi är samlokaliserade med. Projekt 1b. Metodbeskrivningen har utvecklats, liksom litteratursammanställningen. Möjligen kommer vi ånyo att söka medel från MSB enligt rådets rekommendation vi har ju tidigare sökt för liknande projekt men fått avslag. Projekt 2. Ekonomidelen har reviderats och resekostnaderna minskats, innebärande att inventeringen avseende använd materiel 2013 blir begränsad och mer hänvisad till enkäter och till 2014. Projekt 3. Samarbete kommer att utvecklas med KcKP i Uppsala vad avser detta projekt. I detta sammanhang kan det vara av intresse att veta att samarbete redan skett i två arbeten som ingår i Rebecca Forsbergs avhandling. Vid disputationen fick Rebecca Forsberg särskilt beröm för dessa studier, där just vår komplementära approach fick beröm för att den belyste faktorer som ej brukar framkomma i KcKP:s sedvanliga metodik enligt docent P-O Michel, dåvarande programdirektör KcKP. Professor Britt-Inger Saveman kommer att verka för ökad samverkan med nya programdirektören för KcKP.

3 Hon har redan åtagit sig att medverka i betygsnämnd hos KcKP. Eftersom vi nu kommer att ha fullödiga data (intervjuer av 54 skadade, 1-8 sidor vardera plus fullständiga uppgifter om skadebild etc) är materialet synnerligen rikt och tillsammans kommer detta att ha goda förutsättningar att ge ny kunskap. Beträffande den tilltänkta blivande doktoranden Isabelle Doohan kan nämnas att hon är gravid och från och med april 2013 beräknar vara barnledig i 6 månader. Därför förordnas hon på de medel som SoS anslagit -150 tkr till och med 2013-03-31. Vi utvecklar samarbetsformen med KcKP och söker mera anslag under året och hoppas på detta sätt kunna finansiera hennes resterande forskningstid (okt dec) under 2013. Budget för projekt 1 3 övergripande: I nedanstående belopp är universitetets LKP 55% och administrativa påslag om 23,9% inräknade. Projekt 1a 880 tkr Projekt 1b 1.348 tkr Projekt 2 400 tkr Projekt 3. 150 tkr (397 tkr)* Summa forskningsbidrag 2.778 tkr Administration 808 tkr Summa 3.586 tkr 150 tkr från SoS, övriga medel avses sökas under 2013.

4 SAMMANFATTNING AV DE OLIKA FORSKNINGSPROJEKTEN EFTER REVISION De olika forskningsprojekten presenteras kortfattat nedan. För fullständig beskrivning se de modifierade separata projektbeskrivningarna som bifogas. Beskrivning av projelt (1 a+b) - Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn Övergripare målsättning KcKM Umeå kommer under 2013 att belysa olika arenor av skadehändelser som är relaterade till kollektiva persontransporter både oavsiktliga ( olyckor ) och avsiktliga händelser. Avsikten är att belysa och hantera faktorer som har betydelse för katastrofmedicinskt agerande i samband med, och efter, en stor skadehändelse, eller katastrof, samt av betydelse för optimal katastrofmedicinsk planering och övning. Forskare och doktorander Inom området finns förutom programdirektörerna följande unga forskare/doktorander: Rebecca Forsberg (RF), med.dr., projekt 1a; 75%+1b; 25%. Veronica Strandberg (VS), doktorand (50% KcKM och 50% Statsvetenskap), projekt 1b. Annelie Holgersson (AH), doktorand, projekt 1b; 100%. Isabelle Doohan, fil. mag., blivande doktorand, projekt 3; 25%. Genom Socialstyrelsen stöd till KcKM Umeå:s verksamhet har således en välkommen rekrytering av unga forskare till det katastrofmedicinska området kunnat ske. 1a. Oavsiktliga skadehändelser med tåg Bakgrund: Under de senaste decennierna har en avsevärd utveckling skett inom spårbunden trafik både vad avser tågkonstruktioner och hastigheter 300 km/t kommer snart att vara verklighet också i nordeuropeiska länder. Antalet tågkrascher ökar i världen. Detta ställer nya krav på riskbedömningar och krisberedskap, liksom på räddningsinsatsernas taktik, teknik och utrustning. Utrustning och metoder för hantering av tunga, starkt deformerade konstruktioner vid krascher i väglöst land är idag ett uppenbart problem. Genomförd omvärldsanalys och förmågeanalys (2011) visar stort behov av utveckling av kunskaper och förmåga inom här aktuellt område, för att höja beredskapen för stora skadehändelser och katastrofer. Verksamhetsidé: Efter Rebecca Forsbergs disputation finns en grund för att överföra kunskap till avnämarna inom bransch, räddningstjänst, trafikverk, transportstyrelse och sjukvård. Denna kunskapsöverföring avser också innefatta samorganisation av räddningsinsats mellan ett stort antal aktörer som idag är involverade i spårbundna transporter. Samverkan mellan alla aktörer inom området kommer således att utvecklas, med sikte på införande av skadereducerande åtgärder och utvecklande av god katastrofmedicinsk krishanteringsförmåga.

5 Övergripande målsättning: Att genom seminarier, workshops och fokusgruppsintervjuer med branschens aktörer överföra och utveckla kunskaperna. Därvid är en betydelsefull del att utveckla kunskapen om varandras roller (det finns idag ett 60-tal aktörer inom tågbranschen), så att inte väsentliga faktorer/åtgärder faller mellan stolarna, vilket synes vara fallet idag. Genom den bas som tidigare forskning och aktivitet (kurser) inom området host KcKM Umeå har man erhållit en vetenskaplig bas att stå på som ger betydande potential att ytterligare kunna utveckla taktik, teknik och metoder vid räddningsinsats. Planerad verksamhet: Med.dr. Rebecca Forsberg har under sin doktorandtid utvecklat ett omfattande nätverk inklusive en referensgrupp med representanter från många betydande aktörer inom området. Genom att på ett strukturerat sätt med vetenskaplig anknytning nyttja detta nätverk i seminarier och fokusgruppsintervjuer kan frågor av intresse penetreras och konsensus nås om konkreta skadereducerande åtgärder. 1b. Avsiktliga skadehändelser riktade mot kollektiva persontransporter Bakgrund: Under 2013 avses en kraftsamling på detta område ske. Terroristhandlingar har ökat i frekvens och intensitet under de senaste fyra decennierna och skador till följd av sprängämnen ses allt oftare. Den urbana kollektivtrafiken har allt oftare blivit föremål för dessa fientliga handlingar. Dessa incidenter har tydligt visat vilka allvarliga konsekvenser antagonistiska dåd kan få, medan de även tydliggjort svårigheterna i att skapa en krishanteringsförmåga som kan möta dessa hot. Självmordsbombningar har infört en ny dimension i detta sammanhang. I Sverige är vi sannolikt dåligt förberedda att hantera sådana situationer, vilket exempelvis framkommit efter självmordsprängningen i Stockholm julen 2010. Sprängning, framförallt i trånga utrymmen, kan dessutom orsaka ett skadepanorama som svensk sjukvårdspersonal inte är van att hantera. Dessutom uppkommer sekundära hot riktade mot inblandad räddningspersonal. Regeringens anger i sin proposition Stärkt krisberedskap för säkerhets skull 2007/08:92 att samhällets sårbarhet i detta avseende ska omgärdas av en god krishanteringsförmåga. Arbetet som KcKM Umeå hittills genomfört, indikerar att det finns betydande utmaningar för svensk krishantering vad det gäller beredskap och respons inför attentat mot spårbunden trafik. KcKM Umeås forskning om stora avsiktliga (antagonistiska) skadehändelser har under 2012 breddats från att ha omfattat attentat mot spårbunden trafik (VS) så att den nu också omfattar attentat mot alla slags kollektiva transportmedel inklusive terminaler. Inom detta område har en ny doktorand Annelie Holgersson (AH) - antagits under 2012. Den förstnämnda delen har en starkare statsvetenskaplig prägel och behandlar mer övergripande institutionella och organisatoriska aspekter normativ och strategisk nivå - (VS). Den andra delen (AH) har fokus på att minska konsekvenserna av attentat genom ökad kunskap hos räddningspersonal på operativ nivå i anslutning till händelse och plats. Vi ser att de två spåren kompletterar varandra. Eftersom svensk katastrofmedicinsk beredskap, planering och träning att hantera attentat är begränsad så ser vi ett behov att utveckla dessa områden. Verksamhetsidé: Projektet syftar till att utveckla förmågan till god katastrofmedicinsk krishantering vid antagonistiska attentat mot allmänna persontransporter inom olika kommunikationsslag och speciellt inom spårbunden trafik. Forskningen syftar till att utveckla förmågan på alla nivåer från normativ och strategisk nivå till den operativa nivån vid enskilda

6 händelser. I ett senare skede finns avsikten att utnyttja insamlad kunskap till att utveckla kurser inom området för insatspersonal på samma sätt som vi tidigare gjort beträffande stora buss- respektive tågkrascher. Övergripande målsättning: Att karlägga storskaliga attentat ( 10 döda/ 100 skadade) mot olika kollektiva transportsystem under åren 1970-2009( AH). Vidare är målsättningen att studera hur erfarenheter från andra länder avseende terroristattentat mot spårbunden trafik kan överföras till svenska förhållanden för att nå ökad kunskap om hur ett krishanteringssystem på myndighetsnivå kan konstrueras för att möta hot från antagonistiska handlingar mot tåg och tunnelbana (VS). Vi avser också utveckla ett samarbete med ett av världens mest ansedda institut för terrorismforskning - Disaster Research Center vid universitetet i Delaware, USA - där doktorand Veronica Strandberg kommer att tillbringa VT 2013. Målsättningen i förlängningen är att i samverkan med andra aktörer inom transport-, katastrof och krishanteringsområdet initiera ett nätverksarbete med målet att i slutändan nå fram till ett utbildnings och kursprogram för hantering av antagonistiska (terror) attacker mot allmänna kommunikationer. Planerad verksamhet: Studien avseende attentat mot olika transportsystem globalt har en kvantitativ prägel och baseras på material insamlat ifrån Global Terrorism Database: denna har emellertid visat sig vara i behov av omfattande kompletteringar som genomförts under 2012. Arbetet under 2013 kommer att fokuseras på antagonistiska handlingar mot allmänna kommunikationer i världen (AH). Vid följande studie kommer representativa storskaliga attentat mot de olika transportsystemen att belysas med både kvalitativ och kvantitativa ansats i avsikt att erhålla lärdomar ifrån räddningsarbetet (AH). Doktorand Veronica Strandberg genomför en 5 månaders gästforskarperiod VT 2013 vid Disaster Research Center vid universitetet i Delaware, USA, varvid återstående kurspoäng för forskarutbildningen kommer att tas. Vidare planeras arbetet med artikel 1 som är resubmitterad att fullföljas samt arbetet med artikel 2 att genomföras. Denna behandlar svensk beredskap inför ett eventuellt antagonistiskt attentat mot spårbunden trafik. Den kommer att bygga på ett stort antal intervjuer med centrala aktörer inom den spårbundna trafiken och det svenska krishanteringssystemet, med särskild tyngd på styrning, organisation och ansvarsfördelning. I samband med det nätverksarbete som genomförs av Rebecca Forsberg i avsnitt 1a, avses även frågeställningar avseende attentat inkorporeras dock måste även nya aktörer såsom polisen komma in i detta avsnitt (RF 25%).

7 2. Prehospitalt omhändertagande vid masskadesituation i kall miljö Ansvariga forskare: Peter Lundgren, Med.dr., 1,5 mån Otto Henriksson, Med.dr.,1,5 mån Bakgrund: Vid skadehändelser i utomhusmiljö utsätts skadade ofta för mer eller mindre uttalad kylstress och särskilt vid större skadehändelser och katastrofer med många skadade, tidskrävande evakuering och/eller begränsade transportresurser är risken för nedkylning stor. Med sjunkande kroppstemperatur tillkommer redan vid lätt nedkylning, förutom ökat obehag och upplevelse av kyla, en respiratorisk och cirkulatorisk påverkan med signifikant ökad risk för utveckling av komplikationer, multiorgansvikt och död jämfört med normoterma. Initiala åtgärder omfattar skydd och isolering, passiv värmetillförsel. Olika isolermateriels egenskaper har studerats i en avhandling från KcKM Umeå (maj 2012). Trots att såväl nationella som internationella riktlinjer poängterar vikten av att skydda mot vind och väta, så är vind- och vattenskyddade material idag ovanliga inom svensk räddningstjänst och ambulanssjukvård. I tillägg till skydd och isolering rekommenderas därtill i nationella och internationella riktlinjer att aktiv värmetillförsel skall övervägas redan på skadeplats och under transport. KcKM Umeå har i en annan avhandling 2012 också studerat metod och effekt av olika materiel för värmetillförsel. I dagsläget saknas materiel för aktiv värmetillförsel på de flesta enheter inom svensk ambulanssjukvård. Vi anser att det är av stor vikt att tillföra ytterligare kunskap inom detta område och avser därför explorera erfarenheter av idag använd materiel vad avser isolering och aktiv uppvärmning i norden och alpländerna. Verksamhetsidé: Att genomföra studier avseende tillämpad metodik i Sverige och andra länder vad avser skydd mot kyla vid prehospitalt omhändertagande av skadade, speciellt i masskadesituation. Därvid kommer fakta i våra avhandlingar att utgöra en vetenskaplig grund för denna studie. Övergripande målsättning: (i) Att genomföra en kartläggning avseende vilka materiel, metoder och riktlinjer för skydd mot kyla som idag används inom svensk och skandinavisk prehospital sjukvård. (ii) Att inhämta nya och kompletterande idéer avseende materiel, metoder och behandlingsriktlinjer från prehospitala enheter utanför Skandinavien och då med fokus på alpregionen. (iii) Baserat på denna kartläggning utföra analys och jämförelse mellan såväl regioner inom landet som länder emellan Planerad verksamhet: Insamling av data planeras ske genom enkäter till beredskapshandläggare, ambulansläkare och personer i motsvarande befattningar, samt genom intervjuer med utvalda personer ur ovanstående kategorier och genom diskussioner i fokusgrupper i samband med studiebesök vid utvalda enheter Analys av data planeras ske genom kvantitativ statistisk analys och kvalitativ analys. Färdigställande av projektplan samt insamling av data att kommer att genomföras under 2013 och analys av insamlade data samt färdigställande och publicering av manuskript kommer att genomföras under 2014. Således planeras under 2013 för genomförande av följande delmål: färdigställande av projektplan och insamling av data.

8 3. Olika perspektiv på stora skadehändelser erfarenheter som kan bidra till förbättringar inom svensk krishantering och katastrofmedicin Forskare: Blivande doktorand Isabelle Doohan; 3mån + 3 mån Bakgrund: Inom det katastrofmedicinska området återfinns omfattande internationell forskning kring större skadehändelsers och naturkatastrofers psykologiska effekter på de drabbade. Denna forskning bygger främst på data som samlats in via instrument som mäter psykologiska konsekvenser, där somliga studier framförallt riktat in sig på post-traumatiskt stresssyndrom (PTSD) medan andra även studerar övriga mentala hälsotillstånd efter olika former av katastrofer. Det finns både internationell och nationell forskning om hur drabbade har påverkats av omfattande katastrofer, såsom tsunamin 2004. Övrig nationell och internationell forskning om hur drabbade har påverkats av stora skadehändelser, t.ex. busseller tågkrascher, är däremot något bristfällig. Vårt fokus skiljer sig från de existerande studierna, då vårt främsta syfte inte är att enbart studera psykologiskt trauma. Avsikten är även att kvalitativt utforska vad de drabbade kan bidra med i det skadeförebyggande arbetet och i omhändertagandet, deras upplevelser, det allmänna ohälsotillståndet och hälsobringande aspekter. Detta kan förhoppningsvis generera en teori kring det övergripande omhändertagandet efter en stor skadehändelse i Sverige. Planen är att inkludera även de som inte har blivit traumatiserade i psykologisk bemärkelse, men som ändå kan ha viktiga reflektioner att dela med sig av. Genom att ta del av människors berättelser öppnar vi upp för en typ av kunskap som kan generera nya insikter, tillvägagångssätt och även verka teorigenererande. Med hjälp av kvalitativ metodik kan följaktligen komplementära resultat nås som ger implikationer för räddningsinsatser, medicinskt omhändertagande, efterföljande stöd, med mera. Under 2013 kommer en omfattande litteraturgenomgång inom området att genomföras, i vilken både kvalitativa och kvantitativa studier gällande stora skadehändelser och katastrofer kommer att insamlas. Verksamhetsidé: Projektets relevans för samhällets krisberedskap är att förståelsen för hur drabbade människor upplever en räddningsinsats och dess efterföljande moment ökar och ger därmed samhällets aktörer en möjlighet att utforma och anpassa den katastrofmedicinska beredskapen. Utöver detta kan förståelsen för drabbades situation både i det korta och långa perspektivet, göra det enklare för allmänhet, familjemedlemmar, frivilligorganisationer och arbetsgivare, att bidra med stöd och hjälp. Övergripande målsättning: Syftet är att förbättra den katastrofmedicinska krisberedskapen och omhändertagandet, både i det korta och långa perspektivet, genom att få en utökad förståelse för överlevares situation. Arbetet planeras att innehålla komponenter som är lämpliga att utgöra delarbeten i en kommande avhandling för Isabelle Doohan. De första arbetena syftar till att studera överlevandes erfarenheter från akutskedet av en stor busskrasch, liksom att specifikt studera överlevarnas syn på själva räddningsinsatsens komponenter och vad de anser kan göras för att förbättra den. Målsättningen är att 2013 också hinna med en longitudinell uppföljning av ovan nämnda passagerare fem år efter busskraschen, varvid också det långsiktiga omhändertagandet och hur kraschen har påverkat deras vardag avses studeras.

9 I ett längre forskningsperspektiv för den blivande doktoranden Isabelle Doohan avses att i ytterligare arbete/n utforska hur mindre vanliga aktörer på en stor skadeplats, exempelvis privatpersoner ( bystanders ), frivilligorganisationer etc., agerar vid en stor skadehändelse och hur deras insatser kan nyttjas. Detta kommer att bli ett relativt omfattande framtida arbete/projekt som ligger sist i tilltänkt doktorandkarriär och som kan komma att innebära en samverkan med KcKM Linköping som också närmat sig den arenan. Planerad verksamhet Den första studien sker genom analys av de semistrukturerade intervjuer med samtliga, 56 överlevande (6 dog) som gjordes ett par månader efter den stora busskraschen utanför Uppsala 2007. Intervjuerna gjordes genom programdirektörens försorg. Texten analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Det tillgängliga materialet utgör ett totalmaterial som ger ett robust och tillförlitligt resultat. Resultatet kommer att presenteras i form av en vetenskaplig artikel som beräknas färdigställas i före mars månads utgång 2013. Fem år efter händelsen, har nya intervjuer genomförts vilka kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet (med start oktober 2013 efter doktorandens graviditetsledighet). Även dessa intervjuer ska analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Den omfattande uppföljningen av passagerarna (54 fall) bör ge också denna studie styrka och robusthet. Även kvantitativa data kan komma att inkluderas. Handledare i dessa avsnitt är bitr programdirektören, professor Britt-Inger Saveman, som har stor erfarenhet av kvalitativa studier. Umeå 2013 01-26 Ulf Björnstig Programdirektör/professor Britt-Inger Saveman Bitr programdirektör/professor