Preliminär Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå
|
|
- Filip Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Preliminär Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Umeå Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör Ulf Björnstig, professor, programdirektör KcKM Umeå, Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
2 2 Verksamhetsplan för KcKM, Umeå, gällande år 2014 Projekt 1. Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn: a. Oavsiktliga skadehändelser med tåg b. Avsiktliga skadehändelser riktade mot kollektiva persontransporter c. Drabbades perspektiv på och erfarenheter av omhändertagande och omvårdnad efter en stor skadehändels (busskrasch) en studie som kan bidra till bättre omhändertagande 2. Prehospitalt omhändertagande vid masskadesituation i kall miljö - utrustningsfrågor För de specifika projektbeskrivningarna och detaljerad budget hänvisas till respektive projektplan som bilägges. Uppdragsgivare: Socialstyrelsen - krisberedskap Uppdragstagare: KcKM Umeå, Enheten för kirurgi, Umeå universitet Bitr. programdirektör Britt-Inger Saveman, professor Programdirektör: Ulf Björnstig, professor Internt löpnummer: 3251XXXXX Budget för projekt 1 (a,b,c,) och 2 övergripande: I nedanstående belopp är universitetets LKP 55% och administrativa påslag om 23,9% inräknade. Projekt 1a Projekt 1b Projekt 1c Projekt 2 Summa forskningsbidrag Programdirektör (40%) Summa 891 tkr tkr 306 tkr tkr tkr 725 tkr tkr
3 3 SAMMANFATTNING AV DE OLIKA FORSKNINGSPROJEKTEN De olika forskningsprojekten presenteras kortfattat nedan. För fullständig beskrivning se separata projektbeskrivningarna som bifogas. Beskrivning av projekt (1 a+b+c) - Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn Övergripare målsättning KcKM Umeå kommer under 2014 att fortsätta belysa olika arenor av skadehändelser som är relaterade till kollektiva persontransporter både oavsiktliga ( olyckor ) och avsiktliga händelser. Avsikten är att belysa och hantera faktorer som har betydelse för katastrofmedicinskt agerande preventivt, i samband med, och efter en stor skadehändelse, eller katastrof. Detta har betydelse för optimal katastrofmedicinsk planering och övning. Dessutom avser vi att belysa hur drabbade erfar (upplevelser och reflektioner) en stor skadehändelse (busskrasch). Därigenom erhålls kunskap om hur en stor skadehändelse berättas och reflekteras av de som drabbats, vilket det inte finns tillräcklig kunskap om. Detta ger även ett ytterligare perspektiv på den omvårdnad och omhändertagande som ges prehospitalt och på akutmottagning, samt vad som kan förbättras inom det katastrofmedicinska området. Forskare och doktorander Inom området finns förutom programdirektörerna följande unga forskare/doktorander: Rebecca Forsberg (RF), med.dr., projekt 1a; 75%+1b; 15%. Veronica Strandberg (VS), doktorand (50% KcKM och 50% Statsvetenskap), projekt 1b. Annelie Holgersson (AH), doktorand, projekt 1b; 100%. Isabelle Doohan, fil. mag., doktorand, projekt 1c; 50%. Genom Socialstyrelsen stöd till KcKM Umeå:s verksamhet har således en välkommen rekrytering av unga forskare kunnat ske till det katastrofmedicinska området. Det gäller såväl redan disputerade under 2012 som doktorander. 1a. Oavsiktliga skadehändelser med tåg Ansvarig forskare: Rebecca Forsberg (RF), med.dr. Bakgrund: Tågtrafiken har ökat betydligt och hastigheterna stiger. Internationellt har även tågkatastroferna ökat och i Sverige har antalet allvarliga tillbud ökat med 63 % de fem senaste åren. Det planeras för en betydande kapacitetsökning trots att kapaciteten redan är mycket ansträngd och infrastrukturen åldras snabbare än vad dagens nivå på underhåll klarar att motverka. Avregleringen och den rådande konkurrensen på tågmarknaden innebär dessutom att branschen är oerhört fragmenterad vilket betyder att frågor som bl.a. berör säkerheten tenderar att falla mellan stolarna. Doktorsavhandlingen Train Crashes Concequences for Passengers belyser bety-
4 4 delsen av tågets interiör och vikten av ett effektivt räddningsarbete varför detta fortsättningsvis behöver utforskas. Verksamhetsidé: Skapa en gedigen kunskap vad gäller skadepanorama och skademekanismer samt kunskap kring räddningsarbete för att initiera och påbörja implementering av åtgärder till berörda avnämare i branschen. Verka för en samverkan mellan aktörer inom området, med sikte på införande av skadereducerande åtgärder och utvecklande av god katastrofmedicinsk krishanteringsförmåga. Övergripande målsättning: Belysa framgångsrika faktorer som skulle minimera skadekonsekvenserna och förbättra omhändertagande vid oavsiktliga skadehändelser med tåg, samt lägga grunden och initiera implementering av dessa åtgärder. Planerad verksamhet: 1) Rebecca Forsberg kommer att analysera och bearbeta intervjuer med bl.a. drabbade, ambulanspersonal, räddningstjänstpersonal och berörda från sjukhus som insamlats vid genomförd fältstudie (hösten 2013) av kraschen som inträffade i Santiago de Compostela ) Under året samlas data in från enkäter och intervjuer med resenärer och ombordpersonal. Därigenom erhålls kunskap om syn på säkerhet och möjligheter för implementering av ökade säkerhetsåtgärder. Insamlat material kommer att bearbetas och analyseras. 3) Genom Referensgruppsmötet som genomförs i november 2013 och genomförda intervjuer och enkätundersökningar inleds arbetet med utvecklingen av en specifik design för implementeringsforskning med aktörer inom området. 4) Genom eventuella instruktörskurser inom Räddning vid stora tågkrascher (Luleå/Revinge) kommer ytterligare kunskaper att kunna inhämtas. 1b. Avsiktliga skadehändelser riktade mot kollektiva persontransporter Ansvariga forskare: Veronica Strandberg (VS), doktorand Annelie Holgersson (AH), doktorand Bakgrund: Terroristhandlingar har ökat i frekvens och intensitet under de senaste fyra decennierna. Attentaten riktas allt oftare mot den urbana kollektivtrafiken och många attentat skapar stora skador till följd av användning av sprängämnen. Tidigare storskaliga incidenter i andra delar av världen har tydligt visat vilka allvarliga konsekvenser antagonistiska dåd kan få. De har även tydliggjort svårigheterna i att skapa en krishanteringsförmåga som kan möta dessa hot. Självmordsbombningen i Stockholm julen 2010 påvisade att antagonistiska handlingar även sker inom vår nation och regeringens publikation "Ansvar och engagemang - en nationell strategi mot terrorism" underströk också att bombningar och misslyckade sådana ses som indikationer på att det finns en verklig risk för terroristattacker i Sverige. Att Sverige i stort varit förskonade för sådan våldsutövning innebär även att svensk sjukvårdspersonal inte är van att hantera det skadepanorama som dessa händelser kan medföra. Dessutom innebär attentat risker för sekundära hot riktade mot inblandad räddningspersonal, vilket försvårar den redan utmanande situation som masskadehändelser innebär. Inom ramen för forskningen som KcKM Umeå genomfört avseende attentat mot spårbunden trafik har det framkommit att det finns betydande utmaningar för svensk krishantering vad det gäller beredskap och respons inför sådana attentat. Den obeprövade krishanteringsorganisationen vid antagonistiska attentat
5 5 och oerfarenheten bland blåljusmyndigheter innebär en sårbarhet inom den svenska krisberedskapen. Avsikten hos KcKM Umeå är att bidra till att göra krisberedskapen mer robust genom utveckling av svensk katastrofmedicinsk kunskap, planering och träning. KcKM Umeås forskning om stora avsiktliga skadehändelser breddades under 2012 från att ha inbegripit attentat mot spårbunden trafik (VS) till att omfatta attentat mot alla slags kollektiva transportmedel inklusive terminaler (AH). Den förstnämnda delen har en starkare statsvetenskaplig prägel och behandlar mer övergripande institutionella och organisatoriska aspekter (VS). Den andra delen (AH) har fokus på att minska konsekvenserna av attentat genom ökad kunskap hos räddningspersonal på operativ nivå i anslutning till händelse och plats. Vi ser att de två spåren kompletterar varandra eftersom blåljusmyndigheternas handlingsutrymme mångt och mycket styrs av generella organisatoriska strukturer. För att det skall bringas förståelse i hur blåljusaktörer kan och bör agera så måste detta sättas in i ett bredare sammanhang. Verksamhetsidé: Projektet syftar till att utveckla förmågan till god katastrofmedicinsk krishantering vid antagonistiska attentat mot allmänna persontransporter inom olika kommunikationsslag och speciellt inom spårbunden trafik. Forskningen syftar till att utveckla förmågan på alla nivåer från normativ och strategisk nivå till den operativa nivån vid enskilda händelser. I ett senare skede finns avsikten att nyttja insamlad kunskap till att utveckla kurser inom området för insatspersonal på samma sätt som vi tidigare gjort beträffande stora buss- respektive tågkrascher. Övergripande målsättning: Den första delen av projektet som angår beredskap för ett eventuellt terroristattentat mot spårbunden trafik kommer att behandla både en svensk och en EU- kontext. Framförallt syftar arbetet till att identifiera och analysera kritiska punkter i det svenska krishanteringssystemet vid en stor masskadesituation samt utreda förutsättningar för samverkan över nationsgränser i händelse av en storskalig attack. Den andra delen av projektet ämnar stärka den operationella kapaciteten för räddningspersonal att hantera antagonistiska handlingar mot kollektivtrafik och relaterad infrastruktur. Den kommer å ena sidan att belysa tidigare forskning kring attentat och dess prehospitala hantering och å andra sidan utforska olika organisationsperspektiv inom de svenska blåljusmyndigheterna kring ansvar och risker i anslutning till antagonistiska attentat. Målsättningen i förlängningen är att i samverkan med andra aktörer inom transport-, katastrof och krishanteringsområdet initiera ett nätverksarbete med målet att i slutändan nå fram till ett utbildnings- och kursprogram för hantering av antagonistiska attacker mot allmänna kommunikationer. Planerad verksamhet: Att identifiera och analysera särskilt viktiga aspekter av svensk beredskap inför ett terroristattentat mot tåg eller tunnelbana. Detta sker genom en empiriskt studie som bygger på ett stort antal intervjuer med nyckelpersoner inom den spårbundna trafiken och olika blåsljusmyndigheter. Denna studie kommer att resultera i en vetenskaplig artikel. (VS) Att analysera hur en eventuell internationell samverkan kan se ut i händelse av en attack mot spårbunden trafik i Sverige. Detta är ett område som idag präglas av stora
6 6 frågetecken och denna empiriska studie blir ett viktigt bidrag till att förstå hur förutsättningar för samarbete över gränser kan utvecklas. Policy analys och intervjuer är den metodologiska utgångspunkten. (VS) För att förbättra kännedomen om katastrofmedicinska utmaningar i samband med antagonistiska attentat mot allmänna persontransporter kommer litteraturstudien som påbörjades under 2013 angående terroristattentat och dess hantering att slutföras och publiceras i en vetenskaplig tidskrift under året (AH). Samtidigt planerar doktorand Annelie Holgersson att genomföra en gästforskarperiod utomlands. Under året går fokus inom andra delen av projektet över till den svenska, operationella nivån. Här avses att skicka ut enkäter samt att genomföra fokusgruppintervjuer (och eventuellt individuella intervjuer) med polis, räddningstjänst och ambulansorganisationerna för att belysa deras olika organisationsperspektiv på ansvar och hotbild. (AH & VS) I samband med det nätverksarbete som genomförs av Rebecca Forsberg i avsnitt 1a, avses även frågeställningar avseende antagonistiska attentat att inkorporeras (RF 15%). 1.c Drabbades perspektiv på och erfarenheter av omhändertagande och omvårdnad efter en stor skadehändels (busskrasch) en studie som kan bidra till bättre omhändertagande Ansvarig forskare: Isabelle Doohan, doktorand; 6 månader Bakgrund: Inom det katastrofmedicinska området återfinns omfattande internationell och nationell forskning kring större skadehändelsers och naturkatastrofers psykologiska effekter på de drabbade, tex efter tsunamin i Asien Dessa studier bygger främst på data som samlats in via instrument som mäter psykologiska konsekvenser, som tex post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) men också övriga mentala ohälsotillstånd efter olika former av katastrofer. Övrig forskning om hur drabbade har påverkats av stora skadehändelser inom kommunikationssektorn, t.ex. buss- eller tågkrascher, är däremot något bristfällig. Vårt fokus i denna studie skiljer sig från de flesta existerande studierna, eftersom avsikten är att kvalitativt utforska vad de drabbade har att berätta om omhändertagande och omvårdnad prehospitalt och på akutmottagning. Det kan bidra till förbättringar avseende skadeförebyggande arbete och omhändertagande. Genom att utvidga datainsamling till berättande intervjuer från drabbade kan deras upplevelser, det allmänna ohälsotillståndet och hälsobringande aspekter belysas på ett mer individuellt sätt, som även kan leda till att beskrivningar av t ex omhändertagande och vad man kan göra i förbättringssyfte inom katastrofmedicin. Genom att ta del av vad människor berättar, vare sig de är svårt traumatiserade fysiskt och/eller psykiskt eller helt oskadda, öppnar vi upp för en typ av kunskap som kan generera nya insikter, tillvägagångssätt och även vara teorigenererande. Härigenom kan resultat nås som ger implikationer för räddningsinsatser, medicinskt omhändertagande, efterföljande stöd, med mera.
7 7 Verksamhetsidé: Projektets relevans för samhällets krisberedskap är att förståelsen ökar för hur drabbade människor upplever omvårdnad och omhändertagande vid en räddningsinsats och den efterföljande insatsen på akutmottagning vid en masskadesituation. Därmed kan samhällets aktörer ges en möjlighet att utforma och anpassa den katastrofmedicinska beredskapen. Utöver detta kan förståelsen för drabbades situation både i det korta och långa perspektivet, göra det enklare för allmänhet, familjemedlemmar, frivilligorganisationer och arbetsgivare, att bidra med stöd och hjälp. Övergripande målsättning: Syftet är att förbättra den katastrofmedicinska krisberedskapen och omhändertagandet, både i det korta och långa perspektivet, genom att få en utökad förståelse för överlevandes situation. Arbetet ingår i en avhandlingsplan för Isabelle Doohan (Se bilaga). Det första delarbetet är färdigbearbetat och redan publicerat under Det syftade till att studera överlevandes erfarenheter från akutskedet av en stor busskrasch. Målsättningen 2014 är att i en longitudinell ansats fem år efter busskraschen följa upp de passagerare som överlevde. Det långsiktiga omhändertagandet och tillbakablickande på händelsen ger därmed underlag för överlevarnas syn på själva räddningsinsatsens komponenter och vad de anser kan göras för att förbättra den (delstudie II i avhandlingen och det som denna plan och ansökan för 2014 avser). Planerad verksamhet: Fem år efter den stora busskraschen utanför Uppsala 2007 har en andra omgång intervjuer genomförts med 54 av 56 överlevande. Dessa kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet på halvtid som beräknas starta 1 januari 2014 efter doktorandens föräldraledighet. Den ordagrant utskrivna texten från intervjuerna ska analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Den omfattande uppföljningen av passagerarna (54 fall) bör ge denna studie styrka och robusthet. Även kvantitativa data kan komma att inkluderas. Handledare i dessa avsnitt är bitr programdirektören, professor Britt-Inger Saveman, som har stor erfarenhet av kvalitativa studier. I ett senare skede genomförs studier av hur kraschen har påverkat deras vardagliga liv och hälsa (delstudie III). Här planeras en samverkan med KcKP. I ett ännu längre forskningsperspektiv avses att i ytterligare arbete/n utforska hur mindre vanliga aktörer på en stor skadeplats, exempelvis privatpersoner ( bystanders ), frivilligorganisationer etc., agerar vid en stor skadehändelse och hur deras insatser kan nyttjas. Detta kommer att bli ett relativt omfattande framtida arbete/projekt som ligger sist i doktorandkarriären och som kan komma att innebära en samverkan med KcKM Linköping som också närmat sig den arenan. 2. Prehospitalt omhändertagande vid masskadesituation i kall miljö Ansvariga forskare: Dr. Otto Henriksson, läkare, anestesi och intensivvård, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, otto.henriksson@surgery.umu.se Dr. Peter Lundgren, läkare, internmedicin och kardiologi, Hallands sjukhus, Halmstad, peter.lundgren@surgery.umu.se Bakgrund: Vid skadehändelser i utomhusmiljö utsätts skadade ofta för mer eller mindre uttalad kylstress och särskilt vid större skadehändelser och katastrofer med många skadade, tidskrävande evakuering och/eller begränsade transportresurser är
8 8 risken för nedkylning stor. Vid sjunkande kroppstemperatur tillkommer redan vid lätt nedkylning, förutom ökat obehag och upplevelse av kyla, en respiratorisk och cirkulatorisk påverkan med signifikant ökad risk för utveckling av komplikationer, multiorgansvikt och död jämfört med normoterma. Initiala åtgärder omfattar skydd och isolering, dvs passiv värmetillförsel. Olika isolermateriels egenskaper har studerats i en avhandling från KcKM Umeå (maj 2012). Trots att såväl nationella som internationella riktlinjer poängterar vikten av att skydda mot vind och väta, så är vind- och vattenskyddade material idag ovanliga inom svensk räddningstjänst och ambulanssjukvård. I tillägg till skydd och isolering rekommenderas därtill i nationella och internationella riktlinjer att aktiv värmetillförsel skall övervägas redan på skadeplats och under transport. I ytterligare en avhandling från KcKM Umeå (maj 2012) har också metod och effekt av olika materiel för värmetillförsel studerats. I dagsläget saknas materiel för aktiv värmetillförsel på de flesta enheter inom svensk ambulanssjukvård. Vi anser att det är av stor vikt att tillföra ytterligare kunskap inom detta område och avser därför explorera erfarenheter och traditioner av idag använd materiel vad avser isolering och aktiv uppvärmning i norden och alpländerna. Verksamhetsidé: Att genomföra studier avseende tillämpad metodik i Sverige och andra länder vad avser skydd mot kyla vid prehospitalt omhändertagande av skadade, speciellt i masskadesituation. I detta arbete kommer fakta i våra avhandlingar att utgöra en del av den vetenskapliga grunden för denna studie. Övergripande målsättning: (i) Att genomföra en kartläggning avseende vilka materiel, metoder och riktlinjer för skydd mot kyla som idag används inom svensk och skandinavisk prehospital sjukvård. (ii) Att inhämta nya och kompletterande idéer avseende materiel, metoder och behandlingsriktlinjer från prehospitala enheter utanför Skandinavien och då med fokus på alpregionen. (iii) Baserat på denna kartläggning utföra analys och jämförelse mellan såväl regioner inom landet som länder emellan i avsikt att finna optimala lösningar anpassade för svenska förhållanden. Planerad verksamhet: Insamling av data planeras ske genom enkäter till beredskapshandläggare, ambulansläkare och personer i motsvarande befattningar, samt genom intervjuer med utvalda personer ur ovanstående kategorier och genom diskussioner i samband med studiebesök vid utvalda enheter. Färdigställande av projektplan har genomförts under första hälften av 2013 och insamling av data genomförs under andra hälften Analys av insamlade data samt färdigställande och publicering av manuskript kommer att genomföras under Umeå Bitr. Programdirektör/professor Britt-Inger Saveman Programdirektör/professor Ulf Björnstig
Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Reviderad efter beslut (Dnr 36943/2013-5)
1 Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Reviderad efter beslut 2013-12-03 (Dnr 36943/2013-5) Umeå 2014-01-31 Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör Ulf Björnstig, professor, programdirektör
Läs merVerksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut
1 Verksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut Umeå 2012 01-25 Ulf Björnstig, professor, programdirektör Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör KcKM Umeå, Enheten för
Läs merVerksamhetsberättelse 2013 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2013 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2014-01-31 Britt-Inger Saveman, professor, programdirektör Ulf Björnstig, professor,
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2012 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2013-01-27 Ulf Björnstig, professor, programdirektör Britt-Inger Saveman, professor,
Läs merVerksamhetsberättelse 2014 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2014 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2015-01-30 Britt-Inger Saveman, professor, programdirektör Ulf Björnstig, professor,
Läs merSchema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter
Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30
Läs merVerksamhetsberättelse 2011 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2011 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2012-01-31 Ulf Björnstig, professor, programdirektör Britt-Inger Saveman, professor,
Läs merVerksamhetsberättelse 2016 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2016 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2017-01-31 Britt-Inger Saveman, professor, centrumchef Ulf Björnstig, professor,
Läs merSOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk
Läs merCentrum för forskning inom responsoch räddningssystem (CARER)
Centrum för forskning inom responsoch räddningssystem (CARER) Sofie Pilemalm Biträdande professor Informatik Föreståndare CARER Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Linköpings Universitet
Läs merSAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte
SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Ett gränsöverskridande möte 1 SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Forskargrupp: Erna Danielsson, Roine Johansson, Linda Eliasson Treårigt projekt finansierat av Myndigheten
Läs merKan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?
Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? - ett doktorandarbete för ett effektivare säkerhetsarbete Lina Gyllencreutz, doktorand Umeå Universitet Handledare: Britt-Inger Saveman, professor Umeå
Läs merVerksamhetsberättelse 2017 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå
1 Verksamhetsberättelse 2017 Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå Umeå 2018-01-31 Britt-Inger Saveman, professor, centrumchef Ulf Björnstig, senior professor,
Läs merSocialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning
Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Susannah Sigurdsson 2015-03-17 Nuvarande kunskapscentrum Strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN) Katastrofpsykiatri
Läs merKunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete
Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete NOFS 2011, Revinge Anders Hanberger Umeå Center for Evaluation Research (UCER) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Innehåll
Läs merSOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merRäddning vid stora busskrascher
Räddning vid stora busskrascher Välkommen till kursen Kursen ges av: Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:1 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:2 Frontalkollision mellan två bussar, Uppsala
Läs merREFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Arlanda 5-6 November 2013
REFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Arlanda 5-6 November 2013 REFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Rebecca Forsberg Veronica Strandberg Annelie
Läs merRegional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne
Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016 Maria Muribi, Försvarsmakten Anna Tubbin, Jordbruksverket Januari 2014 KAPITEL 4 kvarstod 2 Nytt projekt: Aktörsgemensam CBRNE-strategi - processer och prioriterade
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merKatastrofmedicinsk beredskap i Sverige
Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-
Läs merPOSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25
POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...
Läs merEffektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats
Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats Sofie Pilemalm Biträdande Professor Informatik Föreståndare för Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) Linköpings universitet
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merRegional katastrofmedicinsk plan
Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merHandlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun
2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3
Läs merKonsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap
2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merSteget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
Läs merLandstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013
Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska
Läs merRegion Skånes plan för händelser med farliga ämnen
6 februari 19 Ansvarig: Hans Ivarsson Katastrof- och Beredskapsöverläkare Region Skåne Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen Godkänd Katastrofmedicinska rådet 190125 Inledning... 3 Samverkan
Läs merKAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen
KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,
Läs merKcKM Umeå. 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi
KcKM Umeå 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi 3. Transporter över långa l avstånd Programdirektör: r: Ulf Björnstig Bussprojektets start: Inventering av erfarenheter från n genomförda
Läs merKrisstöd och förebyggande åtgärder
Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck
Läs mer~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006
~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merRäddning vid stora busskrascher
Räddning vid stora busskrascher Välkommen till kursen Kursen ges av: Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:1 Indal 2001 Robertsfors 2001 Råneå 2002 Ängelsberg/Fagersta 2003 Arboga 2006 Rasbo 2007
Läs merPreliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merResultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
Läs merMediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter
En mycket förkortad version med de flesta bilder borttagna, samt merparten av opublicerade resultat borttagna. Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter MSB konferensen För ett säkrare samhälle
Läs merUtbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin
HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Euan Morin, Joakim Strand, Åsa Hessel 2018-03-28 LS-LED18-1486 Utbildnings- och övningsplan 2018-2020 Kris och katastrofmedicin SID 1(11) Bakgrund Hälso- och
Läs merRegler och anvisningar för ansökan om bidrag till forskningssamarbeten inom idrottsforskning 2016
1 (5) Diarienummer CIF 2016/2 Regler och anvisningar för ansökan om bidrag till forskningssamarbeten inom idrottsforskning 2016 Vänligen läs igenom detta dokument innan du påbörjar en ansökan. Var ute
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merAlumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3
Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk
Läs merInstitutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar
ewa.rolfsman@edusci.umu.se Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar Skador bland cyklister och fotgängare Britt-Inger Saveman, leg sjuksköt., professor Institutionen
Läs merNationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland
Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merAMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II
(5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) AMSN2 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II 5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (AF) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Ambulanssjukvård,
Läs merEn inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård
FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Brand och olyckor a tga rder och effekter, Steg 1-fo rstudieanso kan
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Brand och olyckor a tga rder och effekter, Steg 1-fo rstudieanso kan MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merMötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen
Protokoll 2013-10-08 Dnr 25031/2013 1(5) Generaldirektörens stab Tord Forsner tord.forsner@socialstyrelsen.se Mötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen Mötesdag: tisdagen
Läs merMall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV
Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även
Läs merHumanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran
Sid 1 (5) Humanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran Följande anvisningar avser ansökningar om anställning och befordran vid humanistisk fakultet. na är utformade
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merEffektiv avvikelse- och riskhantering skapar mer fokus på åtgärder Exempel på arbeten från Landstinget i Östergötland och Region Skåne
Effektiv avvikelse- och riskhantering skapar mer fokus på åtgärder Exempel på arbeten från Landstinget i Östergötland och Region Skåne Anna Gunnarsson, Landstinget i Östergötland Eva Hellman, Landstinget
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merPERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län
PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län Foto: Länsstyrelsen Örebo län SAMMANFATTNING Personsanering på skadeplats inom Hallands län utgör en rutinbeskrivning
Läs merANSÖKAN UNIVERSITETSÖVERLÄKARE. Information
1 Information Behöriga att söka För att vara behörig till befattning som universitetsöverläkare behöver du uppfylla följande kriterier: Formella kriterier Du är disputerad Minst två accepterade/publicerade
Läs merPass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Datahanteringsplaner Ämnet för den här presentationen är datahanteringsplaner, ett praktiskt verktyg för att få kontroll över sin datahantering och se till
Läs merProjektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa
Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare
Läs merStudieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet
BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs
Läs merHändelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Läs merForskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe
Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet
Läs merKursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VSB431 Dnr 84/2001-12 Beslutsdatum 2001-04-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK
1(5) 2010-12-14 Dnr: 306-31-0185-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2007-05-31.
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merKatastrofmedicin. B. Pålsson -13
Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa
Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer
Läs merRäddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen
Räddningsinsatser vid händelser med Farliga ämnen Innehåll: Inledning 4 Inriktning Farliga ämnen 2015 5 Nationella förstärkningsresurser 6 Först på plats 8 Planering och samverkan 9 Regional planering
Läs merÅterhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Läs merStatusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor
Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen
Läs merUtbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis
Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merFörstudie: Övergripande granskning av ITdriften
Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...
Läs merOmoderna byggregler leder till problem med brandskyddet
Omoderna byggregler leder till problem med brandskyddet Robert Jansson McNamee Ordförande, Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap Andreas Hoff Ordförande, Föreningen Sveriges Brandbefäl Per-Anders
Läs merNovare Propell - Integritetspolicy. Datum för ikraftträdande: Senast uppdaterad:
Novare Propell - Integritetspolicy Datum för ikraftträdande: 2018-05-25 Senast uppdaterad: 2018-05-11 1 INLEDNING Denna policy beskriver hur Novare Propell AB (fortsättningsvis Novare eller vi ), som personuppgiftsansvarig,
Läs merKrishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen
Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan
Läs merPosom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer
Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN
Läs merCivila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR
Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets
Läs merREGEL FÖR KRISHANTERING
Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten
Läs merNYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION
NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade
Läs merPresentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017
Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merHemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet
Försvarsdepartementet Försvarsminister Peter Hultqvist Jakobsgatan 9 103 33 Stockholm Stockholm: 08-619 06 00 Malmö: 040-22 06 90 Göteborg: 031-313 47 90 Sundsvall: 060-55 25 90 Luleå: 0920-814 00 Umeå:
Läs merFörslag beträffande Tobias Registret
Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-09 LS 0503-0447 Handläggare: Eric Paulson Förslag beträffande Tobias Registret Ärendet I detta ärende behandlas en hemställan från Stockholm Care
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merStudieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign
Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-
Läs merKriminologi GR (B), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (B), 30 hp Criminology BA (B) 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression KR040G Kriminologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
Läs mer