REFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Arlanda 5-6 November 2013
|
|
- Astrid Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Arlanda 5-6 November 2013
2 REFERENSGRUPPSMÖTE OAVSIKTLIGA & AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER MED TÅG Rebecca Forsberg Veronica Strandberg Annelie Holgersson Cindy Sjöblom Umeå Universitet, 2013 Umeå universitet/ Institutionen för kirurgisk- och peroperativ vetenskap/enheten för kirurgi Socialstyrelsens Kunskpscentrum för katastrofmedicin (KcKM), Umeå Fotoomslag: Andreas Strand
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAPPORTENS SYFTE 7 BAKGRUND 9 KCKM 10 SKADEHÄNDELSER MED TÅG 13 UTVECKLING 14 FORSKNING 17 CENTRALA TEMAN: REFERENSGRUPPSMÖTE 19 Oavsiktliga skadehändelser 21 Avsiktliga skadehändelser 21 En fragmenterad sektor 22 Infrastruktur 22 Säkerhetssystem & teknisk utveckling 23 Skadeprevention 24 Räddningsinsats 26 En sårbar sektor 29 Övning och samverkan nyckelfaktorer för en ökad säkerhet 30 Ekonomiska resurser 32 Sammanfattande reflektioner 33
4 DELTAGANDE AKTÖRER RAPPORTENS SYFTE Denna rapport bygger på ett tvådagars referensgruppsmöte som genomfördes den 5-6 november 2013, i Stockholm, där centrala aktörer inom spårbunden trafik, blåljusmyndigheter samt forskningsvärlden samlades. Mötesdagarna anordnades av Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM) vid Umeå Universitet och möjliggjordes genom ett samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Syftet med referensgruppsmötet var att: (1) få en gemensam överblick över interna styrkor och svagheter, samt 6 externa möjligheter och hot hos respektive aktör vad gäller oavsiktliga incidenter, samt (2) utmaningar kring arbete rörande hotet från antagonistiska handlingar mot spårbunden trafik. Deltagarna uppmanades därför att förbereda och presentera en SWOT-analys (Strenghts, Weaknesses, Opportunities, Threats) och en Nulägesanalys kring hotbild. Denna rapport sammanfattar centrala teman, områden för vidare forskning- och utveckling samt potentiella samverksanområden. 7
5 BAKGRUND 8 9
6 KcKM Socialstyrelsen har inrättat sex kunskapscentrum som bedriver vetenskapligt forsknings- och utecklingsarbete. Dessa Kunskapscentrum genomför även omvärldsanalyser och fyller funktionen som Socialstyrelsens expertorgan. Verksamheten ska leda till att ny kunskap tas fram som på sikt kan stärka den svenska hälso- och sjukvårdens beredskap inför allvarliga händelser. Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KcKM) i Umeå arbetar i huvudsak med forskning- och utveckling inom följande områden: 10 Skademinimerande arbete vid allvarlig händelse inom transportområdet Motverka hypotermi och kyl-skador Omhänderta prehospitalt under extrema förhållanden 11
7 SKADEHÄNDELSER MED TÅG Trafiken med tåg ökar och hastigheterna likaså. Internationellt tilltar tågkatastroferna och i Sverige har tillbuden med tåg eskalerat betydligt. Kapacitetssituationen i dagens svenska järnvägssystem är enligt Trafikverkets rapport Situationen i det svenska järnvägsnätet (2011) ansträngd och åldras snabbare än vad dagens nivå på underhåll och reinvesteringar klarar av att motverka. Den spårbundna trafiken har även visat sig vara sårbar för antagonistiska handlingar. Detta gäller inte minst en internationell kontext där terroristattentat mot tågtrafiken har intensifierats sedan Globalt sett är allvarliga tågkrascher och attentat riktade mot sektorn en frekvent orsak till masskadehändelser med många skadade. Detta ställer stora krav på katastrofmedicinskt omhändertagande då en rad räddningstekniska svårigheter föreligger. En antagonistiska handling skulle även innebära ytterligare utmaningar såsom risk för sekundära attentat mot räddningspersoanl samt ett skadepanorama där kunskap och erfarenhet i hantering saknas. Förmågan att samverka vid och hantera sådana händelser är i Sverige okänt, varför forskning inom området är nödvändigt
8 UTVECKLING I samarbete med MSB har KcKM, Umeå utvecklat en instruktörskurs där syftet är att utbilda personal inom prehospital sjukvård och räddningstjänst i Räddning vid stora tågkrascher. Målet med instruktörskurserna är att lägga grunden för ett effektivt teamarbete för att optimera omhändertagande av drabbade vid en oavsiktlig skadehändelse. Kursverksamheten planeras att utökas ytterligare och även innefatta samtliga blåljusmyndigheters agerande vid avsiktliga skadehändelser mot tågtrafiken. Tanken är att utbildade instruktörer som sedan kan sprida vidare kunskapen i sin region
9 FORSKNING Det pågår forskning kring både oavsiktliga- och avsiktliga incidenter inom det rälsbundna transportsystemet. Främst ligger fokus på förebyggande åtgärder utifrån olika synvinklar; pre- incident, incident, post- incident. I stora drag kan det sammanfattas på följande sätt: 16 Reducering av risken för en krasch eller ett attentat Begränsning av skador vid en incident Förbättring av räddningsinsats och krishantering efter en incident 17
10 CENTRALA TEMAN REFERENSGRUPPSMÖTE 18 19
11 OAVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER Skadehändelser och tillbud I takt med mer trafik och ökade hastigheter tilltar antalet tågkatastrofer ( 10 döda och/eller 100 skadade) i världen. I Sverige har vi varit relativt förskonade från allvarliga skadehändelser med tåg, dock är urspårningen i Nosaby (2004) med två döda och 71 skadade och tågolyckan i Kimstad (2010) med en död och 20 skadade två påvisande exempel på att krascher inträffar även här. Dessutom har det vid upprepade tillfällen de senaste åren inträffat allvarliga tillbud, både i Sverige och i våra grannländer. Under åren inrapporterades det hela 354 tillbud (exkl. suicid) till Statens Haverikommission. Dessa innefattade bland annat tillbud till kollision, urspårning samt väsentliga fel och brister i fordonet eller spåranläggningen. Det finns ett flertal faktorer som påverkar huruvida en skadehändelse inträffar och omfattningen av dess konsekvenser. Både den mänskliga faktorn, fordonet, den fysiska miljön samt de socio-ekonomiska faktorerna kan påverka på olika nivåer och vid olika tidsperspektiv; före incidenten, under incidenten, och efter incidenten. Exempelvis kan en krasch orsakas av 20 föraren, fordonets eller infrastrukturens skick, men även företagets eller myndighetens rutiner och säkerhetspolicys påverkar indirekt. Under själva incidenten handlar det om vilka skador som uppkommer på passagerarna, fordonets krocksäkerhet eller robusthet och den inre miljön, något som också påverkas av formella krav. Platsen där incidenten inträffar är också avgörande, en tunnel, bro, eller brant banvall skapar olika förutsättningar för räddningsarbete och kan förvärra skadeutfallet. Vidare påverkas utfallet av om det finns en tränad och övad personal att tillgå (blåsljusmyndigheter och ombordspersonal) och om passagerare har kunskap om evakuering och tillgång till nödutgångar och nödutrustning. AVSIKTLIGA SKADEHÄNDELSER Det komplexa hotet från antagonistiska handlingar Det har skett en märkbar ökning av attentat riktade mot spårbunden trafik sedan Detta kan jämföras med en mindre nedgång av attentat mot andra kollektiv transportmedel och en mindre nedgång även vad det gäller terrorist attentat generellt. Sedan 1970-talet går det att observera en tydlig trend som visar på en kontinu- erlig och markant ökning av antal skadade vid attentat riktade mot kollektivtrafik. Traditionellt sett har attentat främst utförts genom bombning och väpnade överfall. Tågsektorn har också visat sig vara speciellt sårbar för olika former av sabotage. Vad det gäller kollektivtrafik generellt sett så har attentat i anslutning till terminalbyggander eskalerat det senaste decenniet och ungefär 30% av dessa skedde i anslutning till den spårbundna sektorn. Samtidigt blev attacker med flera simultana mål vanligare och över 40% inkluderade spårbunden trafik. Ett skifte har skett där allt fler storskaliga attentat genomförts. Dessa ger upphov till allt mer omfattande konsekvenser sett till mängd skadade. Det är alltså tydligt att attentat utförs för att uppnå så allvarlig skadeverkan som möjlig. Att vi förskonats från sådana attacker i Sverige är givetvis positivt. Dock innebär avsaknad av sådan erfarenhet att vi har en begränsad kunskap om hur sådana incidenter och dess konsekvenser ska hanteras. Sjukvården har exempelvis idag en begränsad erfarenhet av att hantera detonationsskador. En tydligare bild över rådande kunskapsluckor och strategier för att fördjupa kunskapen är därför centralt för pågående forskning. 21
12 EN FRAGMENTERAD SEKTOR Idag råder konkurrens på tågmarknaden mellan många olika aktörer med olika typer av uppgifter och ansvarsområden. Detta gör att det ligger nära till hands att beskriva den svenska tågbranschen som fragmenterad. Därav kan det vara svårt att få en överblick över vilka aktörer som är verksamma och bilden kompliceras av ett konstant inflöde av nya aktörer. Detta skapar utmaningar i termer av koordinering och samverkan då det är många olika åtgärder som dagligen behöver koordineras för att verksamheten ska flyta på utan störningar. Flertalet av tågoperatörerna verkar dessutom i många olika miljöer med olika förutsättningar och behov. SL kör exempelvis passagerare korta pendelsträckor dagligen där passagerare reser med lite bagage. Detta kan jämföras med Botniatåg som kör persontrafik i norra delarna av landet. Där är det många gånger långt till närmsta farbara väg, färre passagerare totalt sett under en dag, färre stopp och med passagerare som reser med betydligt mer bagage. Arlanda Express är ytterligare ett exempel där man är verksam på en begränsad men väl trafikerad sträcka som innefattar trafik under en flygplats och i ett tunnelsystem. Veolia kan dessutom exemplifiera en diversifierad trafik genom att trafikera Öresundsbron, där två länder med olika rutiner och behov ska tillgodoses. Vidare finns det små operatörer som koncentrerat sig på mindre sträckor. Till detta kommer det även operatörer som transporterar gods på samma spår. Utöver operatörerna tillkommer tillsynsmyndigheten, infrastrukturförvaltare, trafikhuvudmän, tågtillverkare, fastighetsägare och slutligen aktörer som sköter fordonsunderhåll, fordonsmodifiering samt underhåll av spåren. Sammanfattningsvis kan järnvägssystemet skildras som svårstyrd och en komplex verksamhet. INFRASTRUKTUR Infrastrukturens kapacitet och kvalité är av största vikt och idag finns en hel del problematik kopplat till just infrastrukturen. Det planeras tex. för en betydande ökning av trafiken på järnvägen trots att situationen redan är mycket ansträngd samtidigt som infrastrukturen åldras snabbare än upprustningen. De senaste årens ökning av tillbud (354 allvarliga tillbud år ) är en tydlig varningsklocka. Många aktörer är därför samstämmiga i oron att ett eftersatt underhåll och en sliten infrastruktur kan ge stora konsekvenser. Ökad trafik medför att det uppstår hårt slitage och att det blir trångt på spåren. Detta leder i sin tur till sämre banunderhåll då det inte finns plats eller tid för en sådan verksamhet. Trafikering nära tätort anses ytterligare som en fara, detta på grund av att risken för spontanevakuering ökar. Då bebyggelse finns nära spåren finns det även en risk för tredje man riskerar att skadas vid exempelvis en urspårning. Vidare är infrastrukturen inte tillräckligt robust eller skyddad för att hantera yttre påverkan så som bilister vid plankorsning eller vissa väderförhållanden. Slutligen kan trafikering nära tätort vara problematiskt ur ett suicidpreventivt perspektiv. SÄKERHETSSYSTEM OCH TEKNISK UTVECKLING För att öka säkerheten på järnvägen har system för signalering och kontroll av tåg i rörelse utvecklats. Automatic Train Control (ACT) och European Rail Traffic Management Systems (ERTMS) ger föraren order om giltig hastighet, övervakar att ordern följs, och ser till att tågen inte passerar stoppsignaler. Detta reducerar risken för skadehändelser orsakade av den mänskliga faktorn. Överlag redovisas en stor tilltro till den moderna anläggningen med signalrelaterat och automatiskt signalsystem. Det anses vidare att man har robusta och säkra fordon genom exempelvis branddetektorer, brandsläckare, nödbromsar, IR kameror i tunnelsystem, och kameraövervakning. Vissa operatörer har även alkohollås för samtlig operativ personal. Det finns även väl utvecklade rutiner för underhåll och överlag har många en lång erfarenhet av säkerhetsarbete. Trots en ständig teknikutveckling finns det utmaningar. Bristande kommunikation mellan tågledning och personal på tåget, eller mellan förare och tågvärd samt brister i information till passagerare är några exempel. Sammantaget har teknikutvecklingen gått framåt och tilliten till avancerad teknik är betydande. Detta har dock sina nackdelar, exempelvis kan det skapa en för stor tilltro till tekniken och utveckla en känsla av att en krasch inte under några omständigheter kan inträffaske. INFRASTRUKTUR Vem har det yttersta ansvaret för säkerheten vid stopp ute i urskogen, i kallt klimat tågoperatörerna eller räddningstjänsten? Sverige är ett föregångsland med Europas öppnaste järnvägsmarknad 22 23
13 SKADEPREVENTION Ett centralt tema under referensgruppsmötet var hur vi kan arbeta skadeförebyggande. Bland annat uppmärksammades bagageförvarning i tåg. De utrymmen som är avsedda för väskor, skidor och barnvagnar räcker ofta inte till vilket medför att stora väskor hamnar på hatthyllan. Vid en krasch eller vid en kraftig inbromsning riskerar bagaget att ramla ner och skada passagerare. Det finns även en överhängande fara för att passagerare kastas runt inne i vagnen och skadar sig när de kolliderar med varandra eller med interiören. Vidare har interiör som lossnar så som hatthyllor, säten och bord eller trasiga glasrutor visat sig ge upphov till skador. Forskning visar att placering i vagnen spelar en stor roll för vilka typer av skador som kan uppkomma. Att sitta framåtvänd vid ett bord visar sig medföra större risk för bröst- och bukskador, å andra sidan riskerar bakåtvända passagerare i större grad att drabbas av whiplashskador. De som befinner sig i de främre vagnarna uppvisar svårast skador. Några förslag presenterades på hur en vagn skulle kunna konstrueras i syfte att uppnå en säkrare miljö. Förslutbara hatthyllor och takluckor för en effektivare evakuering var några konkreta förslag. Ytterligare anses de flesta fordon idag inte tillräckligt vinteranpassade och är därmed dåligt utrustade för kyla. Vid en eventuell incident kan detta påverka skadade negativt. Även under mer ordinära situationer skulle exempelvis en nedriven kontaktledning kunna ge upphov till en allvarlig situation, då avsaknad av el gör att det inte finns någon möjlighet att bibehålla värmen i vagnen. I ett vinterklimat skulle detta snabbt bli en kritisk situation. Ökad tillgång till filtar, extra bemanning vid kyla eller i vissa fall inställd ågtrafik är några möjliga vägar för att reducera risker. Vad det gäller hotet från antagonistiska handlingar, såsom bombningar, är förebyggande arbete oerhört svårt. Underrättelse, begränsad tillgång till relaterat material, detektion av explosivämnen eller tändmekanismer är dock några ingångar. Det kan även ta formen av skademinimering genom riskbedömningar och fysiska skydd av olika slag. Forskningsprojekten SUPCOP och ENCOUNTER presenterades av FOI som exempel på tekniker och strategier för att lindra effekten av eller neutralisera improviserade sprängmedel i civila, urbana miljöer. Diskussioner vid mötet ägnades även åt att fundera över vad det faktiskt innebär att Sverige varit förskonade från större antagonistiska handlingar och hur detta påverkar nuvarande säkerhetsarbete. Att kunna lämna ifrån sig en väska är otillåtet på flygplatser och otänkbart på tågstationer i många andra länder. Som bilden tydligt visar är dock situationen i Sverige en helt annan. SAFE TRAIN Förslutbara bagage utrymmen Säte med integrerat tvåpunktsbälte Säte med förhöjt nackstöd samt sidostöd Deformerbart bord av aliminium struktur Förbättrade evakuerings möjligheter via tak- och väggluckor Löstagbara säten möjliggör transformation av tågvagn till temporär fältsjukhus/ vind-/regnskydd 24 25
14 RÄDDNINGSINSATS Tidsperspektivet är avgörande vid en räddningsinsats. Enligt en gammal tumregel minskar nämligen överlevnads chansen med 10 % för varje 10:e minuts fördröjning för de svårt och kritiskt skadade. Av den anledningen är det önskvärt att den drabbade är inom definitiv vård inom en timme, den sk. The Golden Hour. Det är därför oroväckande att det rapporteras om upprepade svårigheter att lokalisera tåg vid en skadehändelse. Idag har de flesta tåg inte möjligheten att visa en exakt GPS position, istället ser man vilken signalsträcka tåget befinner sig på. Att inte ha exakta angivelser kan vara mycket tidskrävande. I glesbygd kan det exempelvis innebära att man hamnar på fel sida om en älv, medan den kan innebära stora förseningar då ändring av position kan ta tid i statsmiljö med tät trafik. En ytterligare utmaning för räddningsarbete är det faktum att många tågsträckor går genom väglöst land. Det kan vara svårt att överhuvudtaget få ut personal och utrustning till platsen och därefter trasportera de drabbade för vård. Man har inte tillgång till spårgående evakueringsfordon och möjligheten till att använda bandvagnar kan vara begränsad. Få operatörer har tillgång till egna dieselfordon vilket innebär att tiden för evakuering kan bli lång. Taktiska och tekniska utmaningar En tågincident innebär att blåljusmyndigheter kan stöta på såväl taktiska som tekniska utmaningar. Skadeplatsen måste göras säker för de drabbade, räddningspersonal och övrigt involverade aktörer och vid en antagonistisk handling skulle denna aspekt försvåras ytterligare. De senaste årens utveckling har visat att risken för sekundära attentat är en faktor som måste tas på allvar. En antagonistisk handling skulle innebära att skadeplatsen också är en brottsplats, vilket skulle ge delvis förändrade ledningsstrukturer. Vid en tågincident måste trafikstopp och eventuellt räddningsfrånkoppling genomföras. Om räddningsfrånkoppling är begärt måste sedan spänningsprovning och arbetsjordning av kontaktledning utföras. Denna procedur är tidskrävande och det finns fortfarande bristande kunskap om hur detta ska genomföras. Säkring mot brand eller begränsning av brand är ytterligare en aspekt. I informationssystemet Resurs- och integrerat beslutstöd (RIB) utläser räddningstjänsten hur tågen är konstruerade, vilka brandfarliga ämnen som finns ombord, samt hur de kan ta sig in i tågen. Dock är inte insatskort för alla tågtyper tillgängliga. Säkring mot rullning genom exempelvis spännband eller hydralstöttor är ytterligare en åtgärd som måste genomföras, detta kan vara oerhört resurskrävande. När platsen är säkrad måste tillträde skapas så att en räddningsinsats kan påbörjas. Om de befintliga dörrarna är deformerade eller om fler evakueringsvägar är nödvändiga kan tillträde skapas via fönster, alternativt via tak eller golv beroende på omständigheterna. Slides/landgångar saknas på tåg idag vilket blir problematiskt vid en evakuering då skadade, barn och äldre ska ta sig ner från tåget, ner på den branta barnvallen och den ojämna makadammen. Det kan vara svårt att skapa sig en överblick över den omfattande skadeplatsen där tågvagnarnas storlek även kan skymma sikten. Att utföra sållningstriage av de skadade kan vara en omöjlighet eftersom obältade passagerare riskerar att ligga i högar på varandra tillsammans med stora mängder bagage. Det innebär att det finns en stor risk att de drabbade ligger i kläm och i värsta fall drabbas av kvävning. En mass- skadesituation innebär således stora utmaningar för räddnings- och ambulanspersonal vid en tågincident. Därför poängterade ambulanspersonal vid referensgruppsmötet problematiken med att varje ambulans nu bemannas med en sjuksköterska och en undersköterska. Vid en mer ordinär situation fungerar detta väl men i en masskadehändelse behövs mer medicinsk behörighet på plats och två sjuksköterskor i varje ambulans är därför önskvärt
15 E N S ÅR BAR S E KTOR Den spårbundna trafikens karaktär gör att den anses vara sårbar för attentat, bland annat genom att ha många passagerare inom ett litet stängt utrymme, tidsbestämda hållpunkter, avsaknad av säkerhetskontroller, mängder av flyktvägar för gärningsmän samt att både tågen, rälsen, och stationer kan utgöra ett mål. rorism, utan mer troligt, ett sekundärt mål. En aktör kan utföra transport eller lagringstjänster åt ett multinationellt företag som är ett uttalat mål för terrorism. Trafikverket poängterade det faktum att det sedan 2010 finns en förhöjd hotbild mot Sverige och att man kontinuerligt måste förhålla sig till internationella hot och inträffade händelser. Uppfattning om rådande hotbild Vid referensgruppsmötet diskuterades olika aktörers syn på rådande hotbild, bland annat risken för stöld, sabotage och terrorism från organiserade grupper eller enskilda gärningsmän. Avseende terrorism rådde den övergripande inställningen att hotet alltid finns och måste tas på allvar, även om det inte alltid upplevs vara direkt överhängande. Vissa operatörer upplever sig vara mer hotande än andra på grund av sin geografiska och samhällscentrala position och exponering i media. Green Cargo exemplifierade hur aktörer inom spårbunden trafik inte alltid behöver utgöra ett primärmål för ter28 spontana påhitt ( thrill of the moment ), oftast utförda av yngre personer som exempelvis placerar föremål på spåren. Arbete för att möta hotet från avsiktliga händelser Då hotbilden spänner över ett brett spektra och det är svårt att planera och skydda sig mot avsiktliga skadehändelser får man arbeta uitfrån olika angreppssätt. Kontinuerligt förfinade säkerhetsrutiner, säkerhets- och trygghetscentraler, intern krisorganisation, säkerhetsråd och säkerhetsnätverk var några exempel på organisering för att tillse säkerheten. Några specifika strategier för att säkerställa säkerheten var fysiskt skydd såsom stängsel, larm och passersystem, bevakning i form av kameror och personal, incidentrapportering samt utbildning. Avsiktliga händelser mot spårbunden trafik kan även ta sig uttryck i andra former än terrorism. Stöld, framförallt av koppar och sabotage av olika slag benämndes som de vanligaste problemen. Ett speciellt bekymmer benämndes som oavsiktliga avsiktliga handlingar dvs. avsiktliga handlingar utan att personerna bakom handlingarna förstår de potentiella konsekvenserna. Det är alltså vanligt med 29
16 ÖVNING OCH SAMVERKANnyckelfaktorer för en ökad säkerhet Både vad det gäller arbete för att möta hotet från avsiktliga händelser och ett mer generellt säkerhetsarbete inom spårbunden trafik återkommer utbildning och övning och samverkan som två grundbultar. Medverkande aktörer vid referensgruppsmötet bedömer att de har bra beredskapsplaner och en utbildad personal som vet hur de ska agera vid svåra händelser. Det råder inte någon tvekan om att det anses viktigt med väl genomarbetade krisledningsplaner som kontinuerligt behöver utvecklas och prövas. Den givna vägen framåt anses vara utbildning och övning. Dock finns det en tendens att tänka och agera i stuprör snarare än att arbeta med att höja kunskapen kring praktiskt agerande såväl som att höja kunskap om de många aktörernas olika roller. Därför är det av stor vikt att inte enbart öva inom den egna organisationen utan även mellan olika organisationer med olika mandat och uppgifter. Som konstaterats är allvarliga tågkrascher lyckligtvis relativt sällan förkommande i Sverige. Givet tågens höga hastigheter och dess stora antal passagerare är det 30 uppenbart vilka omfattande konsekvenser det skulle innebära om en tågkrasch skulle inträffa. Sällanhändelser är komplexa på så sätt att det saknas en gedigen praktiskt erfarenhet av att hantera dem, vilket ställer än högre krav på träning och utbildning. Häri ligger det en stor utmaning då det idag endast finns en anläggning för att öva hur man ska hantera en tågkrasch, förlagd vid MSB:s skola i Revinge, Skåne. Det finns ett behov av fler anläggningar runt om i Sverige, framförallt betonar räddningstjänsten och aktörer inom den prehospitala sjukvården att det råder brister vad det gäller träning inför en extraordinär händelse som en tågkrasch. Vid en större tågkrasch eller en avsiktlig handling skulle ett stort antal aktörer bli involverade i det krävande räddningsarbetet. Det skulle ställa stora krav på samordning och personal skulle med största sannolikhet möta utmaningar de inte är vana att ställas inför. Vid referensgruppsmötet blev det tydligt att det efterlyses ett fördjupat samarbete i att koordinera planer, samträning, scenarioträning, kamratstöd och framförallt ett gemensamt arbete i att uppnå ett helhetsperspektiv. Vidare diskuterades en gemensam strategi för faktainsamling och utbyte av erfarenheter vid inträffade händelser. Konkreta exempel för samverkansinitiativ som nämndes var arbete för att säkra bangårdar, samverkan för att förhindra kopparstöder samt allvarliga händelser på större kommunikationsnoder. Samarbete inom tågsektorn ser idag olika ut beroende på aktörernas roll och ansvar. Exempel på andra samarbeten som pågår är arbete inom NATO:s transportgrupp, EU:s landtransportssäkerhetskommitté, den europeiska säkerhetsplattformen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, samt ett forum för gemensamma trafiksäkerhetsrisker. I en svensk samverkanskontext är Trafikverket centralt. Trafikverket bildades 2010 och omfattar verksamheten vid tidigare Banverket, Vägverket, Rikstrafiken och Rederinämnden samt den långsiktiga planeringen vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Även en del av tidigare SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) finns i dag hos Trafikverket. Trafikverket har genomgått stora organisationsförändringar, vilket under referensgruppsmötet diskuterades dels i termer av möjligheter; fördjupat erfarenhetsutbyte med den välutvecklade vägsidans skadeförebyggande arbete. Dels framkom även mer negativa aspekter. Den organisatoriska sammanslagningen har i vissa avseenden medfört otydligheter beträffande ansvarsfördelning. Trafikverket ansvarar för byggnation, drift och underhåll av statliga järnvägar men avregleringen av underhåll och skötsel innebär att det idag är uppdelat på entreprenörer i långa kedjor. Trots möjligheter i ett sådant arbete framfördes ändå vissa aktörer en frustration över många aktörer och otydlig organisering; någon framförde en önskan om att se en renodlad järnvägsavdelning. En EU-nivå finns också närvarande när man diskuterar samverkan och hur det påverkar dagens arbete. Bland annat nämndes det att olika EU- direktiv har påverkan på säkerhetsarbetet. Enligt EU direktiv behöver exempelvis inte gamla fordon i Sverige och utlandet kontrolleras längre. Man får inte heller ställa några som helst krav på dessa. Detta innebär att det finnas en risk att vi har och kommer fortsätta att ha en hel del gamla fordon som cirkulerar i ett ansenligt antal år. 31
17 EKONOMISKA RESURSER Järnvägen är ett oerhört centralt transportmedel för vårt avlånga land och kommer så vara även fortsättningsvis med tanke på att vi blir mer och mer klimatsmarta. Därför är det berättigat och nödvändigt att det investeras resurser och kunskap inom sektorn. En väl fungerande infrastruktur kräver kontinuerliga resurser, vilket gör att det i grund och botten även handlar om politiska frågor. Politiska prioriteringar och satsningar spelar en avgörande roll för möjligheter till underhåll, utveckling och i slutändan säkerhet. Diskussionerna kring säkerhet inom spårbunden trafik visar med tydlighet hur nödvändigt det är att det finns en långsiktig plan för detta transportmedel. Underhåll och reinvesteringar måste genomföras på en kontinuerlig basis. Säkerhetssystem, teknikutveckling och nyinvesteringar är kostsamt resursmässigt, samtidigt är det grunden för säkerhet och kan därmed inte tummas på. Vidare är det av största vikt att resurser även satsas på utbildning, övning och konkretiserade samverkansformer. Annars finns det en risk att övningsverksamhet som anses vara resurskrävande bortprioriteras av ekonomiska skäl och en det händer inte oss tanke smyger sig på då större incidenter med tåg ändock utgör sällanhändelser. SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER Under referensgruppsmötet framkom många intressanta reflektioner. Givet diskussioner om exempelvis bristande underhåll och många rapporterade tillbud i kombination med vetskapen om vilka omfattande konsekvenser en tågkrasch kan orsaka, är det tydligt att vi står inför många utmaningar. Vidare gav diskussioner om sektorns öppenhet och medföljande sårbarhet upphov till funderingar kring vilka utmaningar vi står inför när det gäller hotet från antagonistiska handlingar. Identifierade utmaningar behöver mötas med tankar om vägar framåt, både vad det gäller fortsatta investeringar, utveckling av teknik och konstruktioner samt möjligheter att samverka i olika frågor. Infrastruktur Den allt mer åldrande infrastrukturen behöver omfattande och ett kontinuerligt underhåll för att stärkas upp och därmed minska risken för säkerhetsrelaterade incidenter. Utbildning och övning Resurser måste avsättas för utbildning och övning av blåljusmyndigheter och aktörer inom spårbunden trafik. Utbildning och övning bör ske inom de egna organisationerna såväl som mellan olika aktörer. För framtiden är det av vikt att även inkludera nya aktörer på marknaden inom den spårbundna trafiken i övningsverksamheten. Det finns ett behov av fler övningsanläggningar för att praktiskt öva hur man hanterar en tågkrasch. Det finns ett behov att öva i såväl oavsiktliga som avsiktliga skadehändelser. Utveckling av konstruktion - Vidare forskning och utvecklingsarbete är efterfrågat för att utveckla konstruktion av fordon på ett sådant sätt att skador kan minimeras och evakuering underlättas. Luckor till hatthyllor och bagageförvarning bör vara skademinimerande, bord bör konstrueras för att reducera bröstkorgsskador, och stolar anpassas för att reducera risken för whiplashskador vid en eventuell kollision. Hur passagerare kan förhindras att kastas runt vid en kollision, och om införande av bälte kan vara ett alternativ bör undersökas. Avseende antagonistiska handlingar bör det undersökas hur tågvagnar kan konstrueras för att reducera effekten av en explosion. Konstruktion av vagnen för att absorbera/leda ut tryckvågen, samt minimera effekten av spikar genom dividers är exempel på skadereducerande arbete. Samverkan Att den spårbundna trafiken består av så många olika aktörer leder till att det är svårt att få en helhetsbild över verksamheten, dess olika ansvarsområden och vilka samverkansprojekt som pågår. För att kunna arbeta skadepreventivt och öka kapaciteten att reducera konsekvenserna vid incidenter bör samverkan intensifieras mellan aktörer inom den spårbundna trafiken. Ur ett katastrofmedicinskt perspektiv är det av största vikt att samverkan även sker med blåljusmyndigheter. Kontinuerliga Referensgruppsmöten Att samverkan konkretiseras är vik tigt så att inte säkerhetsfrågor faller mellan stolarna. Sammantaget bör aktörer integreras i ett mer sam stämmigt samarbete i framti den. Som ett led i detta, ur en sä kerhets- och katastrofmedicinsk synvinkel, föreslår arrangörerna av referensgruppsmötet att detta forum fortsätter på en kontinuerlig basis Ett återkommande referensgruppsmöte skulle fungera som ett forum för delserfarenhetsutbyte och även en plats där aktörer kan träffas för att initiera sam arbete i olika former, från in formella möten till mer omfat tande projekt så som forskningsansökningar
Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Reviderad efter beslut (Dnr 36943/2013-5)
1 Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Reviderad efter beslut 2013-12-03 (Dnr 36943/2013-5) Umeå 2014-01-31 Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör Ulf Björnstig, professor, programdirektör
Läs merPreliminär Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå
1 Preliminär Verksamhetsplan för 2014 KcKM, Umeå Umeå 2013-08-30 Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör Ulf Björnstig, professor, programdirektör KcKM Umeå, Enheten för kirurgi, Umeå universitet,
Läs merRäddning vid stora busskrascher
Räddning vid stora busskrascher Välkommen till kursen Kursen ges av: Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:1 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:2 Frontalkollision mellan två bussar, Uppsala
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merRäddning vid stora busskrascher
Räddning vid stora busskrascher Välkommen till kursen Kursen ges av: Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:1 Indal 2001 Robertsfors 2001 Råneå 2002 Ängelsberg/Fagersta 2003 Arboga 2006 Rasbo 2007
Läs merTrafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 mars 2016 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044-6 Fara och olycka 3 Detta är modul 6 Fara och olycka i Trafikverkets
Läs merSäkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merSÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur
SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan
Läs merOlycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10
Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka, traktor/ tåg 2016-12-04 Eget insatsnummer: 2016/00632 SOS ärendenummer: 10_3198921_2 Postadress
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merKOMMUNALA STYRDOKUMENT
Bromölla kommun KOMMUNALA STYRDOKUMENT Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Ks 2007-11-07 180 2007-11-08 2007/524-008 Ks 2016-08-17 172 2016-08-18 2016/537 KOMMUNÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET
Läs merHandbok JTF. 6. Fara och Olycka
Handbok JTF 6. Fara och Olycka 2 Fara och Olycka 6 Referens Giltigt from datum TSFS 2010:163 2010-12-12 Datum Signatur 6 Fara och Olycka 3 Detta är en handbok till motsvarande bilaga i Järnvägsstyrelsens
Läs merBilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Läs merTrafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka Modul till TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 juni 2018 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044 - Modul 6 Fara och olycka 3 5 Innehåll Inledning 7 1
Läs merTrafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka Modul till TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 juni 2019 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044 - Modul 6 Fara och olycka 6 Fara och Olycka 3 Innehåll
Läs merSamverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne
Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merFör kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merSOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk
Läs merBeredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken
Projektrapport nr 12/2005 Beredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken Landstingets centrala säkerhetsarbete är i ett uppbyggnadsskede med förstärkta ledningsresurser,
Läs merBilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen
Läs merRiktlinjer för Hässleholms kommuns säkerhet och beredskap mandatperiod
www.hassleholm.se S Riktlinjer för Hässleholms kommuns säkerhet och beredskap mandatperiod 2015-2018 Riktlinjer Diarienummer: 2015/379 180 Fastställt den: 2015-09-02 204 Fastställt av: Kommunstyrelsen
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Läs merVilken betydelse har järnvägens organisation?
Vilken betydelse har järnvägens organisation? Reflektioner kring tilläggsdirektiven till andra steget i Gunnar Alexandersson Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods, KTH Järnvägsgruppen
Läs merKcKM Umeå. 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi
KcKM Umeå 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi 3. Transporter över långa l avstånd Programdirektör: r: Ulf Björnstig Bussprojektets start: Inventering av erfarenheter från n genomförda
Läs merRemissyttrande Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
YTTRANDE ÖVER SOU 2017:36 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Sammanfattande synpunkter från SOFF: SOFF välkomnar utredarens
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merInformation till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merInformation till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merLandstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merSÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Läs merVerksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut
1 Verksamhetsplan för 2013 KcKM, Umeå Slutlig plan efter SoS beslut Umeå 2012 01-25 Ulf Björnstig, professor, programdirektör Britt-Inger Saveman, professor, bitr. programdirektör KcKM Umeå, Enheten för
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merSäkerhetspolicy i Linköpings kommun
Säkerhetspolicy i Linköpings kommun Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 290 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2016-480
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merKrishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen
Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merVägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument 1 2 Varor och tjänster ska vara säkra Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL, ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter
Läs merVägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete
Vägledning Vägledning till guidade turer med snöskoter Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer med snöskoter förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merRegional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne
Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor
Läs merLäs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet
Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska
Läs merVägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete
Vägledning Vägledning till guidade turer i fjällen Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer i fjällen förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin Jönsson
Läs merSäkerhetspolicy för Kristianstad kommun
2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merKommunens plan för räddningsinsats. BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk
Dnr -2018-000827 Sid 1(7) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2018-12-21 Magnus Lundqvist, 054-540 28 19 magnus.lundqvist@karlstad.se Kommunens plan för räddningsinsats BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk
Läs merPolicy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Läs merJärnvägen och marknaden
Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2
Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 2 1 Innehållsförteckning Stabilt resande... 3 8 % av alla förseningar är direkt kopplade till infrastrukturen... 8 Regulariteten var 98 % kvartal 2... 1 2 Stabilt
Läs merTUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon?
TUNG RÄDDNING Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon? Tung Räddning - bakgrund Projekt Tung Räddning 2001 av Henry Linnsèn
Läs merREGEL FÖR KRISHANTERING
Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten
Läs merÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025
ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen
Läs merRUTINER OCH SYSTEMREVISION
Utgåva 5 Datum 2019-04-15 Sida 1 (7) RUTINER OCH SYSTEMREVISION GENOMFÖRANDE AV SYSTEMREVISIONER... 1 ÖVERSYN OCH BESIKTNINGAR AV DE FASTA BANANLÄGGNINGARNA... 21 KONTROLL AV ARBETE OCH FORDON I SPÅR OCH
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016 Maria Muribi, Försvarsmakten Anna Tubbin, Jordbruksverket Januari 2014 KAPITEL 4 kvarstod 2 Nytt projekt: Aktörsgemensam CBRNE-strategi - processer och prioriterade
Läs merKonsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om ändring av bilaga 6 avsnitt 1.2 till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7)
TSJ 2012-188 Konsekvensutredning 1(7) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om ändring av bilaga 6 avsnitt 1.2 till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7) 1. Vad är problemet
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merSkydd mot stöld av datorutrustning
November 2003 Teknisk information Skydd mot stöld av datorutrustning En infoskrift från Sveriges Försäkringsförbund Syftet med denna information är att ge en bild av risker med speciell inriktning på inbrott
Läs merÅrlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade incidenter Com Hem AB
AVSKRIVNINGSBESLUT 1(7) Datum Vår referens 2016-04-29 Dnr: 16-2574 Nätsäkerhetsavdelningen Mikael Ejner 08-678 57 21 mikael.ejner@pts.se Com Hem AB Årlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2
Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merHöghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket
1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.
Läs merDet kan gälla din säkerhet
Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Innehåll:» Risker... 3 4» Säkerhetsplanering... 5 6» Säkerhetsplanering vid om- och nybyggnation... 7 8» Säkerhetsplanering för förvaltning... 9 10» Rejlers... 11 12 3 Risker All
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merKommunens plan för räddningsinsats. St1 Sverige AB
Dnr -2018-000830 Sid 1(6) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2018-12-21 Magnus Lundqvist, 054-540 28 19 magnus.lundqvist@karlstad.se Kommunens plan för räddningsinsats St1 Sverige AB Enligt 3 kap 6 Förordning
Läs mer1 Underlag för kontinuitetsplanering vid allvarlig händelse
Fritidsnämndens ansvarsområde 1 Underlag för kontinuitetsplanering vid allvarlig händelse Om en allvarlig händelse inträffar innebär det stora påfrestningar för verksamheten avseende personalförsörjning,
Läs merOlycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar
Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Utredare: Robert Bang räddningstjänsten Gislaved/Gnosjö. 0371 82712 1. Inledning Allmänna utgångpunkter När en räddningsinsats
Läs merSamexistens GSM-R och 4G
Samexistens GSM-R och 4G Nuläge och statusbeskrivning Robert Hellström 2015-06-01 Kort bakgrund Post och telestyrelsens (PTS) beslut om teknikneutral licenstilldelning i 900Mhz-bandet möjliggör andra tekniker
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merUtlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.
samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) 2015-09 Svante Ödman Bodil Lundberg Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 1
1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 217 Kvartal 1 2 Innehållsförteckning Resandeutveckling... 4 Punktlighet andel tåg som kommer i rätt tid... 9 Orsak till försenade tåg... 1 Regularitet andel avgångar
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merNästa station: Framtiden!
Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal;
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal; beslutade den 8 november 2017. TSFS 2017:100 Utkom från trycket
Läs merPlan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN
Plan för extraordinära händelser Sektor Service Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN2015.0099 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Kort beskrivning av verksamheten... 3 3 Prioriterade uppgifter
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merRiktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merRedovisning CBRNE-övning
www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden
Läs merRemissvar Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige, TRV 2012/87263
Remissvar TRV 2012/87263 ERTMS Korridor B Trafikverket Anders Strandberg Att: Monica Nilsson 781 89 Borlänge trafikverket@trafikverket.se SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar Förslag till
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning (JNB)
JNB2016 2016-06-20 Sida 1 av 5 Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) JNB2016 2016-06-20 Sida 2 av 5 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning
Läs merSvenska Möten Säkerhetscertifiering Manual
Svenska Möten Säkerhetscertifiering 2019-2020 Manual Akut omhändertagande Brand - Krishantering Grundförutsättningar: Alla Svenska Mötens medlemmar skall årligen arbeta efter denna manual. För att bli
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar
H Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Enheten för kunskapsutveckling Johan Berglund 072-246 03 89 johan.berglund@msb.se Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar
Läs merSäkerhet. Färgelanda kommun. Plan för. Policy-Organisation-Ansvar. Dnr 2011/168 Hid
2011-03-30 Dnr 2011/168 Hid 2011.915 Sektor Service Säkerhetssamordnare Tommy Olsson 0528-56 72 12 / 076-635 25 94 tommy.olsson@fargelanda.se Plan för Säkerhet Policy-Organisation-Ansvar Färgelanda kommun
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Hallsberg Rala
Dokumentnamn Tillhör process/delprocess Sida Järnvägsnätsbeskrivning Hallsberg Rala 1(6) Dokumentbeteckning Utgåva Giltig fr o m Ersätter TA-05-01-001 1 2017-12-22 Författare Granskad och godkänd av Fastställd
Läs merForskning för ett säkrare samhälle
FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare
Läs mer