PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län

Transkript

1 PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län Foto: Länsstyrelsen Örebo län

2 SAMMANFATTNING Personsanering på skadeplats inom Hallands län utgör en rutinbeskrivning för personsanering på skadeplats för sjukvård, räddningstjänst och polis. Dokumentet syftar till att sprida en gemensam rutin i hela länet för att underlätta samverkan på skadeplats och på så sätt bidra till ett bättre omhändertagande av skadade. Detta dokument tagits fram av Regional samordningsfunktion, RSF, i Hallands län. RSF består av representanter från Länsstyrelsen, Polismyndigheten i Hallands län, Region Halland och räddningstjänsterna i länet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) kemkoordinatorer, samt Försvarsmakten. Fokus ligger på sanering på skadeplats vid en begränsad olycka med få skadade. Rutinerna kan efter resursförstärkning även gälla vid en mer omfattande olycka. På skadeplatsen genomför räddningstjänsten livräddande personsanering medan fullständig personsanering sker på sjukhus. I Hallands län finns ingen mobil saneringsanläggning.

3 OMFATTNING Detta dokument belyser endast personsanering som ska ske inom skadeområdet vid händelser med farliga ämnen, den utrustning som finns att tillgå för insatsen och transport till sjukvårdsinrättning. Här beskrivs samverkan vid händelser som kan föranleda räddningsinsats och kan användas oavsett vilken myndighet som svarar för insatsen t.ex. Region Hallands smittskyddsläkare vid biologisk smitta och Polismyndigheten vid antagonistiska hot. Dokumentet omfattar personsanering av alla farliga ämnen som ingår i begreppet CBRNE (se Definitioner nedan). Ämnen som kräver särskilda saneringsmetoder hänvisas till Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen framtagen av Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum. Dokumentet omfattar inte personsanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen i samband med händelse på Ringhals då särskild rutin gäller vid den typ av händelser. Utöver resurser för personsanering inom länet finns de nationella förstärkningsresurser som MSB upprätthåller. Resurserna i Kungsbacka och Hässleholm är de som i första hand kan nyttjas. Definitioner Följande definitioner och benämningar gäller i dokumentet. Farliga ämnen Farliga ämnen, eller CBRNE, är begrepp som omfattar alla ämnen som kan orsaka skador på människor oavsett om det är av kemisk, biologisk eller radioaktiv natur. Händelse Hot om eller inträffad händelse som exempelvis omfattar: Olycka vid transport, lagring eller tillverkning Naturlig spridning Spridning genom terrorhandling eller annan kriminalitet Användning som vapen med avsiktlig eller oavsiktlig spridning av ämnen C-händelse Hot om eller inträffad händelse med industrikemikalier eller kemiska stridsmedel. B-händelse Hot om eller inträffad händelse med mikrobiologiska ämnen. R/N-händelse Hot om eller inträffad händelse med strålskadande radioaktiva ämnen samt klyvbara nukleära ämnen. E-händelse Hot om eller inträffad händelse explosiva ämnen. Personsanering Personsanering är att avbryta eller minska exponeringen samt förhindra spridning av farliga ämnen som finns på den kontaminerade personen. Personsanering genomförs för att: Förhindra att den kontaminerade personen får skador eller uppkomna skador förvärras Förhindra att insatspersonalen skadas Förhindra att andra människor skadas Förhindra att omgivningen kontamineras, till exempel uppsamlingsplats, ambulans och andra transportfordon

4 Livräddande personsanering Den livräddande personsaneringen är en omedelbar sanering i syfte att rädda liv och utförs av räddningstjänstens personal. Saneringen genomförs om den drabbade personen blivit kontaminerad av ett farligt ämne som är farligt för personen själv och den sjukvårdspersonal som ska genomföra den fullständiga personsaneringen och/eller den medicinska behandlingen. Fullständig personsanering Fullständig personsanering innebär att alla skadliga ämnen avlägsnas från en person. Saneringen utförs av sjukvården i fast saneringsenhet på Hallands sjukhus Halmstad och/eller Hallands sjukhus Varberg. Räddningstjänsten Organiserar sig enligt uppgjorda planer för stor olycka. Räddningstjänstens räddningsledare ansvarar för hela räddningsinsatsen enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Ansvarar för inre avspärrning, Evakuerar drabbade ur riskområdet Genomföra livräddande sanering genom: - snabb förflyttning av drabbade från het zon - avklädning - avspolning Samverkansinitiativ Ingen av våra styrande lagar, lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) eller hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) detaljstyr personsanering på skadeplats. Detta innebär att räddningstjänst, sjukvård och polis har ett gemensamt ansvarför att uppkomna problem blir lösta på ett optimalt sätt genom samverkan. Samverkansinitiativ innebär också att någon av dessa tre organisationer har det övergripande samordningsansvaret för insatsen. Detta ansvar kan växla om insatsen ändrar karaktär. ANSVAR OCH ORGANISATION Här följer en sammanfattning av rådande ansvarsprinciper och organisatoriska förhållanden. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg

5 Polisen Polismyndigheten följer, förutom räddningstjänstens organisation inom skadeområdet, sin interna organisation för särskild händelse. Ansvarar för yttre avspärrning. Ansvarar för registrering av oskadade och skadade. Detta ansvar sträcker sig från att en olycka har skett fram tills sanering och teknisk undersökning är slutförd. Omhändertagande av gods och tillhörigheter från drabbade och döda. Omhändertagande av omkomna. nformationsansvar till berörda. Ansvarar för bemanning av brytpunkt, utrymning samt säkerhetsskydd för räddnings- och sjukvårdsstyrkor. Utreda eventuella brott. Sjukvården Region Halland följer, förutom räddningstjänstens organisation inom skadeområdet, sin interna organisation för allvarlig händelse. Ansvarar för medicinskt omhändertagande av kontaminerade i utgången mellan varm och kall zon, Bistår räddningstjänsten med medicinskt omhändertagande, sortering och prioritering. Övertar ansvaret av skadade när den livräddande personsaneringen är genomförd. Ansvarar för transport till vårdenheter Utför den fullständiga saneringen på saneringsanläggningarna vid Hallands sjukhus Halmstad och/eller Hallands sjukhus Varberg LEDNING INOM SKADEOMRÅDET Sjukvård, räddningstjänst och polis leder var för sig sina organisationer, i samverkan, enligt samma rutiner som generellt gäller vid olyckor utan farliga ämnen. Organisation på skadeområde Vid en allvarlig händelse med farliga ämnen ska man göra en zonindelning av skadeområdet. Generellt delas skadeområdet in i tre zoner: het, varm och kall zon vilket är en internationellt vedertagen metod. Det är det farliga ämnet tillsammans med väder, vindförhållanden och andra omständigheter som sätter zonernas gränser Zonindelning Initialt gäller försiktighetsprincipen. Det betyder att skyddsnivån till en början är hög, för att efter mer information eller mätningar eventuellt sänkas. Zonindelning används för att ange differentierat behov av skyddsutrustning inom skadeområdet. Räddningstjänsten upprättar inre avspärrning och anger/markerar gräns mellan het och varm zon. Polisen ansvarar för att yttre avspärrning upprättas efter räddningstjänstens beslut. Om utsläppet är en antagonistisk handling upprättar polisen även den inre avspärrningen. Räddningstjänsten ansvarar för att zonindela skadeområdet där kemiska ämnen förekommer för att: Tydliggöra var miljön är farlig Tydliggöra vilken skyddsutrustning som krävs

6 Het zon Den heta zonen är den plats i skadeområdet där utsläppet skett eller pågår. Här får bara den personal vistas som har särskild skyddsutrustning. Räddningstjänsten gör skadebegränsande åtgärder exempelvis genom att täta ett läckage och livräddande insatser genom att dra de skadade ut ur den heta zonen. Sjukvårdens vårdutförare får inte vistas i den heta zonen eftersom de inte har den särskilda skyddsutrustning som behövs. Varm zon I varm zon, vid gränsen till het zon, utför Räddningstjänsten livräddande personsanering. De drabbade kläs av, spolas med vatten och förbereds därefter för avtransport. Sjukvårdens personal kan vid behov, iklädd skyddsdräkt bistå räddningstjänsten vid livräddande personsanering. Det är en fördel om det dessutom finns ren ambulanspersonal i kall zon som snabbt kan ta emot sanerad person för vidare avtransport. Medicinering och prioritering kan ibland behöva utföras samtidigt som livräddande personsanering pågår. Lämplig skyddsnivå bestäms från fall till fall i samråd med räddningstjänsten. Fullständig personsanering görs i sjukhusens saneringsanläggning. Kall zon I den kalla zonen kan personalen arbeta i sina ordinarie arbetskläder eftersom området ska vara tillräckligt långt ifrån den heta zonen för att det inte ska vara någon risk för deras liv och hälsa. Här upprättas uppsamlingsplats för sanerade, ledningsplats och ilastningsplats. Fullständig personsanering Utförs i sjukhusens fasta saneringsanläggningar HET ZON Särskild skyddsutrustning Livräddande personsanering Utförs av räddningstjänsten VARM ZON Skyddsutrustning KALL ZON Inget krav på skyddsutrustning

7 SKYDDSUTRUSTNING OCH MATERIEL Här redogörs för den skyddsutrustning och annan materiel som respektive organisation hanterar. Räddningstjänsten I het zon kan livräddning och undsättning av kontaminerade skadade i de flesta fall utföras i branddräkt och andningsskydd, som vid behov kan kombineras med stänkskydd som bärs över branddräkten. Denna utrustning, undantaget stänkskydd finns på alla heltidsoch deltidsstationer. I het zon kan man också använda helskydd i form av kemskyddsdräkt med tryckluftsapparat som kan kombineras med köldskydd, kemskyddsdräkter och köldutrustning finns på vissa brandstationer. I varm zon ska skyddsutrustning användas beroende på ämnets art och egenskaper. Polisen Varje polis i yttre tjänst har tilldelats skyddsmask med tillhörande filter 90 och enklare skyddsöverdrag. I polisens eget lager finns motsvarande utrustning till övrig personal. Utrustningens skyddsnivå medger inte arbete i het zon. Sjukvården Sjukvården utrustar sin personal med personlig skyddsutrustning för sanering som består av kroppsskydd och andningsskydd. Utrustningen är avsedd att användas i skadeområde, vid transport av kontaminerad och vid fullständig personsanering på sjukhus. Utrustningens skyddsnivå medger inte arbete i het zon. Sjukvården tillhandahåller även vid behov dosimetrar och Intensimetrar för egen personal. Kemväska för personsanering finns i varje ambulans BEHOV AV PERSONSANERING Det är exponering för farliga ämnen och de symtom som uppstår som styr behovet av personsanering enligt följande. Exponering Exponerad för gas, utan hudsymtom Exponerad för gas, med hudsymtom Exponerad för vätska eller fast ämne Åtgärd Avklädning RUTIN VID PERSONSANERING Följande rutiner gäller vid personsanering. Avklädning, avspolning, Fullständig personsanering Avklädning, av spolning, Fullständig personsanering Avklädning Klipp eller skär upp kläderna - dra aldrig kläder över huvudet. Ta om möjligt av smycken, klockor m.m. och lägg dessa i en plastpåse. Använd tuschpenna och märk påsen med ID-nummer. Lägg kläderna i en annan säck och märk med personens ID-nummer. Om namn eller personnummer inte går att använda används koden N-arbetsnummersiffra. (N=Region Halland - arb.nr på sanerare antal patient. T.ex.N-306-1, N-306-2, osv). Livräddande sanering Livräddande sanering görs med vatten direkt från brandbilens vattentank. Varmt vatten fås genom rundkörning. Tänk på att saneringsvattnet kan vara

8 skadligt. Placera om möjligt den skadade på en gallerbår eller liknande, undvik stående pölar. Skölj i 15 minuter om inte sjukvårdspersonal ger andra direktiv. Irriterad hud ska tvättas med tvål. Svamp ska användas med försiktighet för att inte åstadkomma skada på kontaminerad hud. Tvål och svamp för sanering finns i placerad i ambulans. Ögonstänk Vid ögonstänk ska ögonen kontinuerligt spolas med vatten eller Natriumklorid tills läkare bedömt skadan. Transport Efter personsanering på skadeplats ska den drabbade transporteras till sjukvårdsinrättning för vård och eventuell fullständig personsanering. Patienten ska förses med barriärskydd för att förhindra kontamination av omgivningen. Sanering av insatspersonal Räddningstjänsten och polis saneras enligt lokala rutiner. Sjukvårdens skyddsdräkt används endast en gång och ska efter sanering destrueras. Skyddsmask, huva och fläkt ska saneras innan den kan återanvändas. Omhändertagande och transport av omkomna Endast läkare får dödsförklara en person. Omkomna personer ska saneras enligt samma rutiner som övriga kontaminerade och i samverkan med polisen. Efter sanering beslutar polisen vart och hur de omkomna ska transporteras. Viktigt att informera mottagande enhet att ytterligare sanering kan behövas. Sanering av personliga tillhörigheter och övrigt gods Polisen ansvarar för att skadades personliga tillhörigheter omhändertas och saneras innan de återförs till ägaren. Vårdpersonalen ska använda personlig skyddsutrustning under transporten. Om det finns många kontaminerade personer som inte har några till synes fysiska men, kan man överväga att transportera dessa med annat transportmedel än ambulans. Om så sker ska sjukvårdspersonal finnas med under transporten. Är ringar, klockor och smycken inte avtagna, gör detta innan avtransport. ÖVRIG SANERING Utöver den personsanering som beskrivs ovan gäller följande anvisningar. Foto: Länsstyrelsen Örebo län

9 KÄLLMATERIAL Skriftliga källor och hänvisningar Personsanering vid händelser med farliga ämnen, Räddningsverket, Socialstyrelsen. Skrivelse publicerad av Socialstyrelsen, 2005, artikelnr Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen, Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrelsen. Rekommendationer publicerade av Socialstyrelsen, 2008, artikelnr Samhällets säkerhet och beredskap, Proposition. 2001/02:158. Att sanera eller inte sanera...?, Försvarets Forskningsanstalt, FOA-R SE. Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Aktuell lagstiftning Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Polislagen (SFS 1984:387)

10