Personsanering på skadeplats i Örebro län

Transkript

1 Personsanering på skadeplats i Örebro län Samverkan mellan Sjukvård, Polis och Räddningstjänst i Örebro län om personsanering på skadeplats vid händelser med farliga ämnen

2 Omslagsfoto: Emma Svedberg, Länsstyrelsen i Örebro län Patrick Lundwall, Örebro läns landsting Illustration: Emma Svedberg, Länsstyrelsen i Örebro län Text: Deltagarna i samverkansprojektet Layout: Länsstyrelsen i Örebro län Tryck: Lenanders Grafiska AB Upplaga: 500 ex Utgivning: Februari 2006 Publ.nr: 2006:5 (Länsstyrelsen)

3 Innehållsförteckning Källmaterial 2 Bakgrund 3 Nationell vision 3 Avgränsning 4 Definition och begrepp 4 Personsanering 4 Ansvar inom saneringsområdet 5 Allmänt 5 Myndighetsgemensamma ansvarsprinciper 6 Ansvar, Räddningstjänst 6 Ansvar, Polis 7 Ansvar, Sjukvård 7 Organisation på skadeplats 7 Organisation, Räddningstjänst 8 Organisation, Polis 8 Organisation, Sjukvård 8 Skyddsutrustning och materiel 8 Skyddsutrustning och materiel, Räddningstjänst 8 Skyddsutrustning och materiel, Polis 8 Skyddsutrustning och materiel, Sjukvård 9 Omfatting av grovsanering 9 Grovsanering av vätskekontaminerade skadade 9 Grovsanering av gaskontaminerade skadade med hudsymptom 9 Grovsanering av övriga gasexponerade skadade 9 Sanering av döda 10 Transport till sjukvårdsinrättning 10 Sanering av insatspersonal 10 Ledningsorganisation 10 Utbildning 11 Utbildning, Räddningstjänst 11 Utbildning, Polis 11 Utbildning, Sjukvård 11 Bilaga 1 -Organisation på skadeplats 12 3

4 De personer som varit med i detta samverkansprojekt är: Birgitta Westberg Anna-Lena Kjellgren Jan Hurtig Stefan Romell Rune Arvidsson Zamo Kristensson Morgan Johansson Mats Sjölander Anders Larsson Anna Henningsson Gunnar Bergström Emma Svedberg Örebro läns landsting Örebro läns landsting Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Örebro län Räddningstjänsten Västerbergslagen och Räddningsverkets kemkoordinator Räddningstjänsten Nora & Lindesberg Räddningstjänsten Nora & Lindesberg Bergslagens räddningstjänst Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län Källmaterial Skriftliga källor och hänvisningar Personsanering vid händelser Räddningsverket, Socialstyrelsen. med farliga ämnen Skrivelse publicerad av Socialstyrelsen, mars Samhällets säkerhet och beredskap Prop. 2001/02:158 Att sanera eller inte sanera...? Försvarets Forskningsanstalt, FOA-R SE Bild (bilaga 1) Bild på organisation på skadeplats Emma Svedberg, Länsstyrelsen i Örebro län Aktuella lagstiftningar Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor Hälso- och sjukvårdslagen (1995:835) Polislagen (1984:387) 2

5 Bakgrund Personsanering på skadeplats i Örebro län är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns landsting, Polismyndigheten i Örebro län, Räddningstjänsten Västerbergslagen, Räddningstjänsten i Nora, Räddningstjänsten i Lindesberg, Bergslagens räddningstjänst, Nerikes Brandkår och kemkoordinator från Räddningsverket. Under 2003 tillsatte Länsstyrelsen en styrgrupp för samordning av den CBRN-utbildning som Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket tagit fram i samverkan för First Responders. Då First Responder-uppdraget endast sträcker sig fram till skadeplats, föranleddes styrgruppen att tillsätta en referensgrupp för att arbeta fram ett underlag för hur samma gruppering i samverkan ska lösa uppgiften med personsanering vid händelser med farliga ämnen på skadeplats. En överenskommelse i länet om organisationen på skadeplats har också ingått i gruppens arbete. Utifrån gällande lagstiftning för sjukvård och räddningstjänst framkommer inget klart och entydigt ansvar för personsanering inom skadeområde. Därför har detta dokument, med en generell organisation på skadeplats med inriktning på samverkan, tagits fram. Även ansvarsförhållanden är fastlagda. Nationell vision Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket har tagit fram en myndighetsgemensam vision kring personsanering vid händelser med farliga ämnen: Drabbade ska saneras på så sätt att de själva och omgivningen skyddas från fortsatt skada, samtidigt som effektiviteten i saneringsprocessen vidmakthålls så att fortsatt medicinskt omhändertagande inte fördröjs. 3

6 Avgränsning Detta dokument beskriver samverkan vid händelser som kan föranleda räddningsinsats men kan användas oavsett vilken myndighet som ansvarar för insatsen (t.ex. Landstingets smittskyddsläkare vid B-smitta och Polismyndigheten vid terrorhot). Dokumentet belyser den personsanering som ska ske på skadeplats vid händelser med farliga ämnen, den utrustning som finns för insatsen och transport till sjukvårdsinrättning. Definitioner och begrepp Begreppet NBC har ersatts med begreppen farliga ämnen eller CBRN (fungerar även internationellt). Begreppen omfattar alla ämnen som kan orsaka skador på människor oavsett om det är av kemisk, biologisk eller radioaktiv natur. C-händelse B-händelse R/N-händelse Hot om eller inträffad händelse som exempelvis: - olycka vid transport, lagring eller tillverkning - spridning genom terrorhandling eller annan kriminalitet - användning som vapen med avsiktlig eller oavsiktlig spridning av kemiska ämnen. Hot om eller inträffad händelse som exempelvis: - naturlig spridning - olycka vid transport, lagring eller tillverkning - spridning genom terrorhandling eller annan kriminalitet - användning som vapenmed avsiktlig eller oavsiktlig spridning av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Hot om eller inträffad händelse som exempelvis: - olycka vid transport, lagring eller tillverkning - nedfall och spridning i samband med kärnteknisk olycka - spridning genom terrorhandling eller annan kriminalitet - användning som vapenmed avsiktlig eller oavsiktlig spridning av joniserande/radioaktiva ämnen. Personsanering Med personsanering avses flera olika åtgärder vars syfte är att minska eller avbryta exponeringen av de farliga ämnen som finns på den drabbade. En första livräddande åtgärd är grovsanering. 4

7 Grovsanering Grovsanering innebär att räddningstjänstens personal tar av den drabbade kläder där det farliga ämnet finns och vid behov spolar av personen med rikliga mängder vatten. Grovsanering genomförs om den drabbade personen blivit kontaminerad av stora mängder av ett farligt ämne och om ämnet är farligt för personen själv och den sjukvårdspersonal som ska genomföra den fullständiga personsaneringen och/eller den medicinska behandlingen. Ansvar inom saneringsområdet Allmänt Varken lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor eller hälso- och sjukvårdslagen (1995:835) berör uttryckligen personsanering vid händelser med farliga ämnen och eventuella gränsdragningar mellan ansvarsområdena. I och med detta måste berörda aktörer uppmärksamma behovet av gemensam planering och resursuppbyggnad inför CBRN-händelser samt utarbeta gemensamma riktlinjer för samverkansinitiativ i genomförandefasen./ / Lagen om skydd mot olyckor visar vem som har ansvaret för livräddande insatser men flera av övriga åtgärder vid händelser med farliga ämnen måste planeras i samverkan, eftersom lagstiftningen inte beskriver denna detaljnivå. De lagar som gäller för organisationerna i skadeområdet skall tillämpas parallellt och är likvärdiga, det vill säga de står inte i motsats till varandra och händelsens karaktär styr användandet. 1 I regeringens proposition Samhällets säkerhet och beredskap 2 kan man utläsa att samverkanslösningar mellan berörda myndigheter inom CBRN-området är att eftersträva. 1 Personsanering vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, Räddningsverket, mars 2005, s Prop. 2001/02:158, s

8 Myndighetsgemensamma ansvarsprinciper Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket har tagit fram myndighetsgemensamma ansvarsprinciper för personsanering vid händelser med farliga ämnen: Syfte Plats Åtgärd Avvärja livshotande kontaminering av individ Skadeplats Het/Varm zon Avspolning Avklädning Grovsanering Avvärja fortsatta skadeeffekter på individ Saneringsområde Het/Varm zon Avklädning Grovsanering/Fullständig personsanering Vem Räddningstjänst Räddningstjänst/ Sjukvård Avvärja hot mot omgivningen Sjukhus Saneringsanläggning Fullständig personsanering Sjukvård De har också tagit fram en myndighetsgemensam strategi som visar på ett samordnat funktionsansvar vid personsanering vid händelser med farliga ämnen, en gemensam skadeplatsorganisation, vikten av gemensam utbildning och övning vad gäller organisation och saneringsmetodik. De tar också upp vikten av att det finns skyddsutrustning och möjlighet till indikering. Ansvar, Räddningstjänst Räddningstjänstens räddningsledare ansvarar för hela räddningsinsatsen enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ansvarar för att evakuera drabbade ur riskområdet och grovsanera kontaminerade personer i livräddande syfte (med livräddande syfte menas både faran för den kontaminerade och omgivningen). Grovsaneringen ska ske i gränslandet mellan het och varm zon, se bilaga 1. 6

9 Ansvar, Polis Polisen ansvarar för registrering av oskadade, skadade och döda människor samt tillhörigheter från de drabbade. Detta ansvar sträcker sig från att en olycka har skett fram tills sanering och teknisk undersökning är slutförd. Polisen har ett informationsansvar till berörda som ska ske i samråd med räddningsledare. Polisen ansvarar också för, efter samråd med räddningsledare, bemanning av brytpunkt, yttre avspärrning, utrymning samt säkerhetsskydd för räddnings- och sjukvårdsstyrkor. Ansvar, Sjukvård Sjukvården ansvarar för medicinskt omhändertagande och av kontaminerade skadade i gränslandet mellan varm och kall zon, se bilaga 1. Sjukvården bistår räddningstjänsten med medicinskt omhändertagande, sortering och prioritering vid personsaneringsområdet. Sjukvården övertar ansvaret för den skadade efter grovsanering. Organisation på skadeplats Den nationella arbetsgruppen inom området har lämnat ett förslag på ett trezonstänkande i skadeområdet vilket ger en internationell anpassning av skadeplatsorganisationen. Förslaget bygger på zonindelning, het, varm och kall zon som grundar sig på risker och skyddsnivåer i varje zon. Det är det farliga ämnet, tillsammans med väder, och vindförhållanden och andra omständigheter, som sätter zonernas gränser. Se bilaga 1. Det är förslaget om trezonsindelning som ligger till grund för den organisation på skadeplats som berörda myndigheter i Örebro län har kommit överens om. 7

10 Organisation, Räddningstjänst Räddningstjänsten har huvudansvaret för insatsen och organisationen på skadeplats följer respektive räddningstjänsts organisation för stor olycka. Organisation, Polis Polismyndigheten följer, förutom räddningstjänstens organisation på skadeplats, sin interna organisation för särskild händelse. Organisation, Sjukvård Landstinget följer, förutom räddningstjänstens organisation på skadeplats, sin interna organisation för stor olycka/katastrof. Skyddsutrustning och materiel Skyddsutrustning och materiel, Räddningstjänst I het zon kan livräddning och undsättning av kontaminerade skadade i de flesta fall utföras i branddräkt och andningsskydd som vid behov kan kombineras med stänkskydd som bärs över branddräkten. Denna utrustning (undantaget stänkskydd) finns på alla heltids- och deltidstationer. I het zon kan också helskydd i form av kemdräkt med tryckluftapparat som kan kombineras med köldskydd användas och klara arbete i farlig miljö under en viss tid beroende på ämnet. Denna utrustning finns på vissa brandstationer. I den varma zonen kan olika skyddsutrustning användas beroende på ämne. Saneringsutrustning finns på vissa brandstationer. Dock kan alla räddningsstyrkor utföra en första avspolning av kontaminerade personer med vatten. Skyddsutrustning och materiel, Polis Varje polis i yttre tjänst har tilldelats skyddsmask med tillhörande filter 90, gummistövlar och handskar samt enklare skyddsöverdrag. 8

11 I eget lager finns ytterligare motsvarande utrustning till övrig personal. Utrustningens skyddsnivå medger inte arbete i het zon. Skyddsutrustning och materiel, Sjukvård Sjukvården utrustar sin personal med personlig skyddsutrustning för sanering. Sjukvården har skyddsutrustning som består av ett kroppsskydd (overall, handskar och stövlar) och ett andningsskydd som är en huva med batteridriven fläkt med filter. Utrustningen är avsedd att användas vid transport av kontaminerad, vid personsanering på sjukhus och i skadeområde. Utrustningens skyddsnivå medger inte arbete i het zon. Sjukvården tillhandahåller räddningstjänsten material såsom tvål, tvättlappar, badlakan, filtar, påsar för kläder, påsar för värdesaker, saxar och tuschpennor för märkning vid personsanering. Utrustningen förvaras hos räddningstjänst. Sjukvården ansvarar för medicinsk utrustning för vård och behandling. Omfattning av grovsanering Grovsanering av vätskekontaminerade skadade Klä alltid av den skadade först och spola sedan med vatten. Sjukvården ansvarar för det medicinska omhändertagandet, iförd för ämnet erforderlig skyddsutrustning. Grovsanering av gaskontaminerade skadade med hudsymtom Klä alltid av den skadade först och spola sedan med vatten. Sjukvården ansvarar för det medicinska omhändertagandet och fortsatt sanering vid saneringsstationen iförd den skyddsutrustning som krävs. Grovsanering av övriga gasexponerade skadade Klä av den skadade före transport till sjukvårdsinrättning. Avklädning behövs inte för dem som uppenbart befunnit sig långt från utsläppsplatsen och då besvären inte är svårare än måttlig irritation. 9

12 Sanering av döda Sanering av döda sker genom avklädning, avspolning och fullständig personsanering. Transport till sjukvårdsinrättning Efter personsanering på skadeplats ska den skadade transporteras med så kallad skyddad transport till sjukvårdsinrättning för vård och eventuell ytterligare sanering. Det innebär transport med ambulans där den skadade är invirad i ett vadderat lakan som inte släpper igenom farliga ämnen. Ambulanspersonalen ska använda personlig skyddsutrustning under transporten. Om det skulle finnas många kontaminerade personer som inte har några till synes fysiska men kan man överväga att transportera dessa med annat transportmedel än ambulans. Om så sker ska sjukvårdspersonal finnas med under transporten. Sanering av insatspersonal Respektive organisation ansvarar för sanering av egen insatspersonal samt eventuellt destruktion av material. Ledningsorganisation Ledningsorganisationen följer respektive organisations plan för Ledning vid stor olycka/katastrof/särskild händelse. Inom Örebro län finns samverkan och planering kring en gemensam organisation för stor olycka/katastrof och särskild händelse. 10

13 Utbildning Utbildning, Räddningstjänst Det ser olika ut nationellt men också inom länet. Räddningschefer som har beredskap och insatsledare har en grundläggande utbildning inom CBRN-området. Övrig brandpersonal har den kunskap inom området de får via sin grundutbildning och respektive räddningstjänsts interna utbildnings- och övningsprogram. Utbildning, Polis Personal i yttre tjänst genomgår minst en tvådagarsutbildning i CBRN. All yttre personal ska genomgå utbildning i den speciella skyddsutrustning som finns för arbete inom skadeområde. Utbildning, Sjukvård All sjukvårdspersonal som deltar vid medicinskt omhändertagande och saneringsarbete ska genomgå utbildning i saneringsmetodik samt handhavande av personlig skyddsutrustning. 11

14 Bilaga 1 - Organisation på skadeplats 12

15 13

16