Utvärdering övning Rita

Transkript

1 Utvärdering övning Rita Genomfördes den 6 maj Foto: Christer Andersson Dnr:

2

3 1 Planering och förberedelser 1.1 Bakgrund Händelser med farliga ämnen kan få mycket allvarliga konsekvenser, både för människors hälsa och miljö. Därför är det viktigt att berörda aktörer förbereder sig och planerar hur de ska agera i samverkan när en händelse inträffar. I Örebro län finns sedan många år ett nätverk med namnet CBRNE i samverkan. Nätverket leds av Länsstyrelsen med representanter från kommunal räddningstjänst, landstinget och polisen. Målsättningen är att öka länets förmåga inom CBRNE-området. Planeringen av Övning Rita påbörjades år En arbetsgrupp har planerat, genomfört och utvärderat övningen. I samband med planeringsmöten har arbetsgruppen utökats med personer som besitter särskild kompetens och kunskap inom olika områden. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Annika Hickisch, Örebro läns landsting Hans Ericsson, Polismyndigheten i Örebro Tommy Larsson, Räddningstjänsten Lindesberg Lars Bengtsson, Korsnäs Mats Fagrell, Korsnäs Tiina Johansson, Länsstyrelsen i Örebro 1.2 Syfte och mål Övningens mål var att: o Få en väl fungerande kommunikation och samverkan mellan myndigheter och organisationer som berörs av olyckan o Öka kunskapen om åtgärder och rutiner vid kemisk olycka Syftet för övningen var att: o Träna samverkan och kommunikation mellan polis, räddningstjänst, sjukvård, industribrandkår på skadeplats samt med SOS Alarm, Länsstyrelsen. o Träna logistik och samarbete på skadeplats och uppbyggnad med tanke på vindriktning, zonindelning, antal drabbade, saneringsmöjligheter och transportmöjligheter o Träna livräddande sanering med räddningstjänst och fullständig sanering med sjukvård och transport av kontaminerade personer o Träna och utvärdera kommunikation mellan ledningssköterska och sjukvårdsledare på skadeplats o Träna och utvärdera företagets krisberedskap o Träna inre ledning, RCB

4 1.3 Deltagare Antalet deltagare som övade var 55 personer samt Korsnäs företagsledning. Antal Organisation 25 Örebro läns landsting 20 Räddningstjänsten Lindesberg och Frövi 5 Polismyndigheten Örebro län 6 Korsnäs insatsstyrka 1 SOS Alarm Korsnäs företagsledning Omvårdnadsprogrammet från Lindeskolan ställde upp med 20 personer som skademarkörer. Till övningen inbjöds också ett stort antal observatörer som kunde följa händelse från en observatörsplats. Inbjudna var Nerikes brandkår, Västra Mälardalens räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten Nora, Länsstyrelsen i Örebro, Polismyndigheten i Örebro, Örebro läns landsting och kemkoordinator för Örebro län. 1.4 Scenario I samband med ett studiebesök av en grupp på ca 20 personer på Korsnäs Frövi råkar en lednings med svaveldioxid springa läck i en byggnad där studiebesöket befinner sig. Den närvarande guiden identifierar på lukten snabbt vilken gas som läcker ut och larmar omedelbart vakten via mobiltelefon. 2 Genomförande 2.1 Larmstart Guiden larmar vakten, Korsnäs Frövi och lämnar information om läckage av svaveldioxid med ca 20 personer är inblandade. Vakten larmar ut gaslarm UM3 och kontaktar SOS Alarm i Örebro. SOS Alarm larmar räddningstjänst, ambulans och polis: Utsläpp farligt ämne, gas i byggnad, 20-tal drabbade. 2.2 Skadeutfall Tio (10) personer klagade över sveda, andnöd och bröstsmärtor vid inandning. Hostade ihållande och befann sig utanför byggnaden. Tio (10) personer var kvar i byggnaden. Alla tio personerna har hosta och andnöd. Två av dessa ligger ner och är okontaktbara. Fem personer var hudkontaminerade och klagade över irritation, rodnad, smärta över vissa delar av kroppen samt en av de fem har fått ögonstänk. Tre personer har hosta och hudirritation.

5 2.3 Händelseförlopp Planerat Klockan Reell tid 1530 Alla enheter samlas på fasta brytpunkten vid mätstation Larm till vakt Korsnäs insatsstyrka larmas av vakten Räddningstjänst Ambulans Polis Industri ledning Övrigt Larm till SOS Alarm, Larm SOS till Frövi och Amb, TiB (län, lt) ledn central polis Korsnäs insatsstyrka framme RCB begär totallarm till SOS (RCB= Räddningschef i beredskap) Frövi, 1+4 man olycksplats (kan gå in i byggnad) Frövi, andra styrkan (5-6 man) olycksplats RCB framme på plats Amb Lindesberg, 1+5 man olycksplats Nora, 3 kemdykare olycksplats (kan vara direkt läckage) Korsnäs kontakt med RCB, får lägesbild Övning avslutad olycksplats Amb 2 olycksplats (Sjukvårdsgrupp kan utföra sjukvård i skyddsdräkt) Amb 3 olycksplats (Avtransportering påbörjas) Amb transporter enl schema kör till omklädningsrum (sjukhus)och åter Polis anländer, med 2 bilar (4 +1 pers) Tillfartsvägar avspärrade Företagsledning blir informerad (Ledn centralen i Vakten ringde SOS. Kontaktade RL) Sanerat 3 st? Företagsledning, informationscentral samlas i Erik, Katastrofledning samlas i vakten Vindruterapport (5 amb) 16.53: 9 lätt skadade till LBG 17.01: 13 amb till LBG

6 3 Utvärdering Efter genomförd övningen ombads alla deltagare svara på en enkät som ligger till grund för utvärdering. Antalet övade var 55 personer. 3.1 Mål 1 Få en väl fungerande kommunikation och samverkan mellan myndigheter och organisationer som berördes av olyckan. Initialt var det problem med att kommunicera med räddningsledaren. Rikskanalen 02 har inte använts initialt för samverkan, ej heller har riktade radioanrop gjorts utan de olika organisationerna har haft svårt att nå varandra. SOS Alarm förmedlade kontakter till räddningsledaren. Det tog lång tid innan kontakt etablerades mellan Korsnäs ledningscentral och räddningsledare. Ledningscentralen är en viktig kanal för information till företagsledningen. Ledningsplatsen blev splittrad och rörig. Polisen hade svårt att få information om var ledningsplatsen var lokaliserad samt att de upplevde att det var mycket trafik runt platsen. På grund av problem med kommunikationsutrustningen blev sjukvårdsledaren kvar vid ambulansen. Däremot kunde man se att polisinsatschef och räddningsledaren befann sig nära varandra. Zonindelning fungerade bra i början men ju mer resurser som anlände till olycksplatsen desto mer flytande blev gränserna mellan kall, varm och het zon. Sjukvårdsgruppen fick ingen information om de olika zonindelningarna. 3.2 Mål 2 Öka kunskapen om åtgärder och rutiner vid en kemisk olycka En uppsamlingsplats upprättades och fungerade bra i början. När saneringen av kontaminerade personer börjades gjorde man det på samma plats där uppsamlingsplatsen var belägen och det blev rörigt. Det tog lång tid innan livräddande sanering med avklädning och avspolning påbörjades i varm zon. Ingen saneringsplats för insatspersonal upprättades och ingen sanering av personal som befunnit sig i het zon. 3.3 Förslag på åtgärder Gemensam strategi i länet för radiosamband vid framkörning tills radiokanal för samverkan har angivits för berörda aktörer som larmas vid en olycka inom CBRNE-området. Samverkan mellan berörda måste utvecklas så att brytpunkter, riskområde, ledningsplats m.m. är kända av alla som berörs av olyckan. Markering av het, varm och kall son så att alla som deltar i räddningsarbetet direkt kan se var gränserna för zonerna finns. Under övningen såg man att allt inte fungerar enligt den gemensamma skrift som arbetats fram under samverkansprojekt år 2007 Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Deltagande organisationer behöver gå igenom skriften teoretisk årligen samt vid behov genomföra mindre egna övningar.

7 Räddningsledaren bör söka kontakt med företagsledningen tidigt för att få hjälp av verksamhetens sakkunniga och experter. Räddningsledaren kan delegera ut uppgiften. Övningen visar att det finns behov att genomföra samverkansövningar vartannat år gärna tillsammans med företag som är Sevesoklassade i länet. Regional samverkanskurs genomförs varje år inom länet och erfarenheterna från denna övning bör diskuteras beträffande kommunikation och samverkan. 4 Slutord Mål 1 har inte kunnat uppnås med en väl fungerande kommunikation mellan myndigheter och organisationer initialt. Flera organisationer hade svårigheter att nå varandra. Mål 2 har uppfyllts. De övade har ökat sin kunskap om åtgärder och rutiner vid en kemisk olycka både genom egna förberedelser före övningen samt under själva övningen. Att öva är nödvändigt för att upprätthålla och öka förmågan samt samverkan vid en olycka inom CBRNE-området. Det är av stor vikt att få öva tillsammans med företag med verksamhet som bedrivs inom CBRNE-området. Det ökar förståelsen mellan aktörerna för behovet av samverkan och vilket ansvar var och en har vid en händelse samt alla övade får en lokal kännedom om företaget. Syftet i Övning Rita var att kunna träna flera olika moment. Övningen var realistisk och genomfördes i en verklig miljö vilket bör ge alla medverkande myndigheter och organisationer förutsättningar för en bättre samverkan vid en eventuell verklig händelse i framtiden. 5 Nästa steg En utvärderingsenkät har besvarats av alla som deltog i övningen och arbetsgruppen har gemensamt analyserat svaren och intrycken från övningen. Denna rapport kommer att redovisas vid nästa möte med CBRNE i samverkan. Annicka Hickisch Örebro läns landsting Tommy Larssson Räddningstjänsten Lindesberg Hans Ericsson Polismyndigheten i Örebro län Lars Bengtsson Korsnäs Tiina Johansson Länsstyrelsen Örebro Mats Fagrell Korsnäs

8 Bilaga 1 Svaren nedan är hämtade från de enkäter som deltagarna i övningen besvarade. Hur tycker du att övningen övergripande mål har uppnåtts? Mycket bra 6 Bra 19 Acceptabelt 2 Mindre bra 1 Vad var det bäst med övningen? o Realistiskt övningsområde o Bra med övning som övar samverkan mellan företag, räddningstjänst, polis och sjukvård o Att övningen blev av och så många ställde upp o Möjlighet att i rätt miljö kunna utvärdera okunskap och brister inom detta område o Att genom praktisk övning belysa fel, problem och brister o Att samverka med olika aktörer under lugna förhållanden o Skapa kontakter med andra myndighetspersoner o Ökar förståelse för andra aktörers ansvarsområden och ageranden o Placeringen av övningen var bra, i skarp miljö o Bra avslut/utvärdering med kaffe och tilltugg o Att de samtliga aktörer prestera under press och stress o Övning ger färdighet, hoppas på fler övningstillfällen tillsammans med andra aktörer o Bra val av övningsplats, mycket realistiskt o Att få öva i stor skala o Att öva med andra organisationer/myndigheter o Att se vad rörigt det blir när det blir en stor insats Vad var det sämsta med övningen? o Saknade speaker för brand och polis, som berättar vad som sker ur deras perspektiv o Det är aldrig dåligt att öva o Att som åskådare inte förstå vad som hände o Ambulanspersonalens brist på kommunikationsradio o Polisens närvaro/frånvaro o Otydlig zonindelning o Kommunikationen blev lidande då det inte upprättades någon ordentlig brytpunkt där en överblick kunde fås samt viktig information ex var uppsamlingsplatsen var belägen o Vid ett skarp läge hade många aktörer befunnit sig på för nära skadeplatsen och heta/varma zonen utan rätt skyddsutrustning o Samverkan mellan olika aktörer fungerade dåligt. o Sambandet var uruselt o Enskilda övningsdeltagare tog inte övningen på allvar dåligt o Svårt att få kontakt med räddningsledare initialt vilket gjorde det omöjligt att lokalisera ledningsplatsen samt att man inte kunde rådgöra om riskerna med att åka in i industriområdet o Sanering påbörjades sent, skadade fick vänta länge på saneringshjälp o När det blev stopp i insatsen för att guiden från Korsnäs höll tillbaka styrkan från Lindesberg i nästan 25 minuter

9 Förslag till ändringar/förbättringar? o Att gå igenom övningen innan (table-top) o Bättre följa en person/grupp på nära håll o Tydligare skadeplatsorganisation, avspärrningar och zooner o Torr öva först för att skapa mer initiativ i första läget o Tydlighet från övningsledning, markering samt tydliga direktiv o Samband, gemensamma radiokanaler etc o Mera samövningar mellan organisationer/myndigheter Övriga synpunkter Initialt fick man inte tag på räddningsledaren, vilket gjorde det omöjligt att lokalisera ledningsplatsen samt att man inte kunde rådgöra med denne om riskerna med att åka in på industriområdet. Ledningsplatsen låg väldigt nära olycksplatsen, vilket kändes obekvämt. Det var för mycket trafik runt ledningsplatsen. Varför spolade inte brandkåren av de drabbade fortare? Att man kan se hur förvirrat det kan bli med tanke på okunskapen inom CBRNE. Handburen kommunikation under all kritik. Tur att Rakel är på gång! Varför sattes inga avspärrningar mellan de olika zonerna? Varför började inte räddningstjänsten sanera personer i het zon innan sjukvårdsgrupperna var på plats? Över en timmes väntan. De hade ju kunnat transporteras till uppsamlingsplats och sjukvården hade aldrig behövt gå in i het zon. Vilka skadade var prioriterade? Svårt skadade fick vänta väldigt länge på saneringshjälp Personal som ska vidta åtgärder och rutiner vid en kemisk olycka behöver både mer kunskap och mer övning utifrån denna övning (radiosamband, avspärrningar, zonindelning, personsanering, samverkan, ansvarsförhållanden och arbetssätt hos de berörda aktörerna). Hur mycket har sjukvården övat vad gäller zonindelning och vilket ansvar som ligger på dem när det gäller sanering?

10 Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget