Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007

Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007 Behandlad i samverkansgruppen 2007-01-30, grundutbildningen ledningsgrupp 2007-01-30. Fastställd av dekan 2007-01-31

INNEHÅLL 1 Styrande dokument. Ansvar. 1 2 Nuläget. Beskrivning och bedömning 2 2.1 Fysisk arbetsmiljö 2 2.2 Psykosocial arbetsmiljö 3 2.3 Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning 3 2.4 Skyddsronder 4 2.4.1 Allmän skyddsrond 4 2.4.2 Riktad skyddsrond 4 2.5 Skyddsombud. 4 2.6 Delegering 4 2.7 Riskinventering. 5 2.8 Övrigt 5 3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar 6 4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2007 och åtgärder för att nå målen 7 5 Uppföljning 9 Bilaga 1: 11 Uppföljning och planering av skolans arbetsmiljöarbete 11

Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2007 1 Styrande dokument. Ansvar. Denna plan arbetsmiljö är en del av kvalitetsledningssystemet vid Skolan för teknik och hälsa, STH. Planen gäller för verksamhetsåret 2007. Verksamhetens övergripande styrdokument är Utvecklingsplan KTH Teknik och hälsa 2006-2009. Faktauppgifter och statistik, liksom kommentarer till tidigare planeringsdokument återfinns i "Verksamhetsberättelse för Skolan för teknik och hälsa 2006". Som bilaga till detta dokument återfinns en sammanställning, Uppföljning och planering av skolans arbetsmiljöarbete, vilket är en sammanfattning på det format som centrala administrationen vid KTH önskar få redovisat STHs arbete och målsättning inom området arbetsmiljö. Som grund för Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret 2007 ligger "KTHs Arbetsmiljö- och säkerhetspolicy" "Etisk policy för KTH, 2004-02-09" Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan, juni 2004 Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan, juni 2004 genomförda medarbetarsamtal uppgifter från samverkansgrupp och skyddsombud utvärdering av föregående års planeringsdokument inom motsvarande område, "Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2006". Avstämningen redovisas översiktligt i "Verksamhetsberättelse för Skolan för teknik och hälsa 2006" Denna "Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007 är en lokal konkretisering och anpassning till motsvarande dokument för KTH. Dekan vid skolan är ansvarig för att planen genomförs. - 1 -

2 Nuläget. Beskrivning och bedömning Alltsedan bildandet av storinstitutionen KTH Syd år 2001 har verksamheten vid institutionen KTH Syd, numera Skolan för teknik och hälsa, kännetecknats av hög förändringstakt. Den genomgripande omorganisation som initierades inom hela KTH under år 2004 resulterade i att tidigare institutionen KTH Syd ombildades till Skolan för teknik och hälsa (STH). STH genomförde även internt en omfattande omorganisation. Primärt berörde den programmet Datateknik och elektronik, men i sina konsekvenser påverkades även övriga program och verksamheten i stort. I korthet innebar omorganisationen att programmets data- och telekommunikationsinriktningar koncentrerades till Campus Haninge och elektronik och medicinsk teknik till Campus Telge. Ändringen innebar att tidigare sju inriktningar slogs samman till fyra. Den nya indelningen i inriktningar infördes successivt f.o.m. höstterminen 2005. Till detta har kommit utvecklandet av temautbildningar, magisterprogram, en delvis ny inriktning av verksamheten inom fort- och vidareutbildningen m.m. På rektors uppdrag var under år 2006 den framtida organisationen av högskoleingenjörsutbildningen vid KTH i allmänhet och verksamheten vid STH i synnerhet föremål för utredning. Det resulterade i två beslut av universitetsstyrelsen. Dessa innebär i korthet en koncentration av högskoleingenjörsutbildning till Södertälje och inrättande av ett Byggtekniskt centrum i Haninge. Under 2006 träffades ett nytt läraravtal för universitetsadjunkter. Till detta utarbetades tilllämpningsföreskrifter i samverkan med det lokala facket. Tillämpningen introducerades under 2006 och kommer att vara helt genomförd under 2007. Ett nytt resursfördelningssystem har införts inom hela KTH. Detta introduceras under år 2007, dock med vissa övergångslösningar. Resursfördelningssystemet kommer att påverka STHs resurser redan under detta år och med full kraft från år 2008. 2.1 Fysisk arbetsmiljö STH bedriver verksamhet vid tre olika lokaliseringar: Campus Haninge, Campus Telge (Södertälje) och Campus Flemingsberg. Verksamheten vid Campus Haninge bedrivs i lokaler, som hyrs av Keobs EiendomsHolding. Verksamheten är till största delen förlagd till fastigheten Riksäpplet 2, en byggnad, som delas med Södertörns Högskola. Campusmiljön är belägen med närhet till Haninge Centrum, till Rudans naturområde med bl.a. kårhuset och till pendeltågstation. För Campus Telge är Södertälje kommun hyresvärd. Då Södertörns högskola inte längre bedriver verksamhet i lokalerna har STH i samverkan med Södertälje kommun funnit nya lösningar för funktioner som bibliotek, reception och restaurang, vilka tidigare sambrukades med Södertörns högskola. Campus Telge ligger inom 5 minuters gångavstånd från Södertälje Central med pendeltågsanslutning. På Campusområdet disponerar kåren ett eget hus. Även verksamheten i Flemingsberg bedrivs i lokaler som hyrs av Keobs EiendomsHolding. Forskning bedrivs inom tre avdelningar neuronik, medicinsk bildbehandling och strukturell bioteknik. Utöver detta finns vid Campus Flemingsberg Centrum för Teknik i Vården (CTV). - 2 -

De kurser inom STHs program, som ges vid Campus Flemingsberg, sköts av Karolinska Institutet och sker i KI:s lokaler. Basterminsverksamheten, som är knuten till inriktningen Medicinsk teknik, ges både vid Campus Haninge och Campus Telge. Lokalerna är centralt belägna med 5 minuters gångavstånd till Flemingsbergs pendeltågstation. Verksamheten i Flemingsberg expanderar kraftigt och behöver större lokaler. Arbete har inletts för att finna nya lösningar för verksamheten och enligt planerna kommer verksamheten att flytta till större lokaler under år 2007. Generellt kan sägas att byggnaderna vid samtliga STHs lokaliseringar håller mycket hög standard. Byggnaderna är nybyggda eller nyrenoverade och funktionellt och smakfullt inredda. Den övervägande delen av inredningen är nyinköpt. Lokalerna i Telge och Flemingsberg är utrustade med moderna klimatanläggningar, medan Riksäpplet 2 i Haninge är byggt enligt självdragsprincipen. Underhåll och städning av lokalerna sker regelbundet. Bedömningen i stort är att den fysiska arbetsmiljön är mycket god. 2.2 Psykosocial arbetsmiljö I den rådande situationen med omorganisationer har synpunkter på arbetsmiljön relativt frekvent kommit till ledningens kännedom på olika vägar, såväl vid formella möten med personal, med samverkansgruppen, genom medarbetarsamtal som genom spontana möten och meddelanden till ledningen. Det utgör det huvudsakliga underlaget för att bedöma den psykosocial arbetsmiljön vid skolan inför år 2007. Den psykosociala arbetsmiljön vid STH är och kommer under den närmaste framtiden att vara utsatt för betydande påfrestningar. Under år 2006 togs tre beslut, som påverkat och kommer att påverka arbetssituationen och den psykosociala arbetsmiljön, nämligen Det nya centralt träffade avtalet om universitetsadjunkternas arbetstider Universitetsstyrelsens beslut om nytt resursfördelningssystem Universitetsstyrelsens beslut om framtida lokalisering och organisation av STH och högskoleingenjörsutbildning vid KTH och inrättandet av ett byggtekniskt centrum. Ett läraravtal vars tillämpning många lärare delvis riktar kritik emot, ett resursfördelningssystem som riskerar att markant försämra STHs möjligheter, och lokaliseringsbeslut vars konkreta innebörd ännu inte är helt klarlagd utgör grund för rykten och spekulationen, och känslor av osäkerhet, oro och frustration inför framtiden. Detta understryks ytterligare av vikande antagningssiffror och konstaterad arbetsbrist bland personalen inom delar av grundutbildningen. De fattade besluten i lokaliserings- och organisationsfrågorna ställer omfattande krav på utvecklingsarbete under år 2007. Detta utvecklingsarbete skall ske "under full produktion" av programutbildning och annan utbildning. Bristen är besvärande vad gäller resurser - inte bara ekonomiska medel utan också personella resurser att sätta in speciellt för utvecklingsinsatser. Ett antal medarbetare är strategiska i ett flertal sammanhang och har tagit och tar ett mycket stort ansvar för utvecklingsarbetet. Detta arbete kommer att i hög grad sätta sin prägel på arbetssituationen och arbetsmiljön under år 2007. 2.3 Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning I högskoleingenjörsutbildningen behandlas frågeställningar inom arbetsmiljöområdet huvudsakligen inom tre kurser, vilka är obligatoriska för samtliga program och inriktningar. Gruppdynamik och konflikthantering behandlas första gången i kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik, som inleder högskoleingenjörsutbildningen. - 3 -

Inom kursen Miljö- och arbetsvetenskap behandlas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöaspekter. I kursen Kompetens och utveckling diskuteras frågeställningar som social och emotionell kompetens, gruppdynamik, konflikthantering, etik och moral. Kursen innehåller också vissa moment av ledarskapsutbildning. Inom den nystartade kombiutbildningen Teknik och hälsa ägnas arbetsmiljöområdet speciell uppmärksamhet. I kursen Riskhantering och skadeprevention i arbetet behandlas områden som systematisk arbetsanalys, praktisk ergonomi i olika typer av arbetsuppgifter, arbetsanpassning, förändring av arbetsprocesser och arbetsorganisation mm. Utöver studenternas egennytta av dessa kurser under studietiden avser kurserna att ge den insikt som behövs med tanke på framtida chefsbefattningar, där man måste hantera frågeställningar inom arbetsmiljöområdet. Forskarutbildningsämnet Teknik och hälsa vid STH beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan design, byggd miljö, teknik och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser, som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på design, teknikutformning och ergonomi som begränsar och förebygger skada och främjar hälsa. 2.4 Skyddsronder 2.4.1 Allmän skyddsrond Allmän skyddsrond görs i samband med varje nytt läsår. Initiativ till detta tas av dekan. Teknologernas skyddsombud kallas till dessa skyddsronder. Föregående protokoll följs upp. Checklista följs. Protokoll upprättas. Noterade problem prioriteras, tidsätts och ansvarig för åtgärd noteras. 2.4.2 Riktad skyddsrond Riktad skyddsrond görs när så särskilt påkallats och kan t ex avse datorarbetsplatser, belysning, laboratorier mm. I övrigt följs samma rutiner som ovan med checklistor avsedda för ändamålet. Ingen riktad skyddsrond företogs under år 2006. 2.5 Skyddsombud. Vid STH finns följande skyddsombud utsedda: Ulf Djupedal, som huvudskyddsombud för hela STH Björn Norbäck, för fysisk arbetsmiljö och Ulf Djupedal för psykosocial arbetsmiljö vid Campus Haninge Björn Rikardsson vid Campus Telge Axel Nordberg vid Campus Flemingsberg 2.6 Delegering Dekan har det övergripande arbetsmiljöansvaret. För att uppnå en i praktiken fungerade ansvarsfördelning har dekan fattat beslut om delegering till avdelningscheferna. Ett antal uppgifter såsom t.ex. daglig tillsyn av laboratorier har fördelats bland personalen. - 4 -

2.7 Riskinventering. Riskinventering skall genomföras med hjälp av KTHs skyddsingenjör. 2.8 Övrigt Undervisningen vid STH innehåller en stor andel av projekt, övningsuppgifter och laborationer, vilket medför att arbetet framför datorer upptar stor andel av dagen för både studenter och undervisande personal. Då KTHs administrativa system är datorbaserade och allt fler av de administrativa rutinerna decentraliserats till institutionerna gäller även för den administrativa personalen att allt större andel av arbetstiden upptas av terminalarbete. Terminalarbete är således vanligen förekommande och alla aspekter i detta sammanhang såsom ergonomi och bildskärmsstrålning måste noggrant beaktas. STH är en öppen miljö. För inpassering har såväl personal som studenter personligt utställda magnetkort. Studenterna har samtliga veckans dagar tillgång till lokalerna vid Campus Haninge 06.30 och 00.30 och vid Campus Telge tillgång dygnet runt till vissa lokaler, andra lokaler mellan 06.30 och 22.00. Vid Campus Flemingsberg har personalen tillträde till lokalerna dygnet runt. - 5 -

3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar STH skall vara en attraktiv och miljömässigt god arbetsplats för samtliga verksamma. Det ställer krav på såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. För den fysiska arbetsmiljön innebär detta att lokalerna där verksamheten bedrivs skall vara en god miljö vad beträffar inomhusklimat, belysning och buller. arbetsplatser skall utformas med ergonomiska hänsyn. datorarbetsplatser skall utformas så att elektromagnetiska/elektrostatiska fält minimeras. Vid varje nyanskaffning skall bra prestanda vad gäller strålningsegenskaper prioriteras. laboratorier skall kontinuerligt kontrolleras med hänsyn till olycksfallsrisker. Särskild delegering skall ske av ansvaret för laboratorierna. stor vikt skall läggas vid att lokalerna underhålls och städas på ett tillfredsställande sätt. resurser, skall allokeras för utsmyckning av lokalerna. initiativ skall tas för att öka personalens kunskaper och medvetenhet i arbetsmiljöfrågor. För den psykosociala arbetsmiljön innebär de övergripande målen att arbetsklimatet vid STH skall skapa tillit, genom att vara varmt och tillåtande. Det skall präglas av en rak dialog, och ett starkt stöd för personlig utveckling. Detta skall prägla även förhållandet till våra studenter och övrig omgivning. arbetet skall bedrivas så att det bäst främjar kreativitet och ansvarskänsla för att därigenom nå bästa resultat för helheten. strävan skall vara att på ett positivt sätt stödja och bry sig om den som för tillfället har det svårt. information skall ske kontinuerligt och på ett öppet sätt, med syfte att skapa största möjliga delaktighet hos alla. personalen skall erbjudas friskvård och skolan skall verka för att stimulera både personal och studenter till fysisk aktivitet. Skolans ledning och ytterst dekan har det formella ansvaret för arbetsmiljön. Det vardagliga mjuka och förtroendefulla arbetsklimatet skapas av alla som är verksamma vid STH och här har alla ett ansvar - personal såväl som studenter. Medvetenheten om arbetsmiljöfrågorna är därför väsentlig. - 6 -

4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2007 och åtgärder för att nå målen Universitetsstyrelsens beslut om lokalisering och organisatorisk tillhörighet av högskoleingenjörsutbildningen innebär för STH ett väsentligt utvecklingsarbete under år 2007. Därigenom kommer förutsättningarna för delar av verksamheten successivt att ändras. Det innebär förändringar ur arbetsmiljösynpunkt som inte på samma sätt som tidigare låter sig överblickas i början av året. Planen för arbetsmiljön vid STH måste därför under år 2007 i större utsträckning än normalt få kännetecknas av möjligheter till flexibilitet och omprioriteringar. Nedan anges ett antal delmål vilka bedömts vara relativt oberoende av de förestående förändringarna och/eller kan förutses trots förändringarna. STH skall verka för att tillsammans med hyresvärdar och övriga intressenter i fastigheterna öka trivseln på arbetsplatsen och försköna arbetsmiljön. Då tidigare försök att tillskapa permanenta trivselgrupper vid respektive campus inte rönt framgång, sker bevakning av dessa frågor direkt via ledningsgrupperna och samverkansgruppen. Vissa trivselfrågor, vilka tangerar friskvårdsgruppens område, diskuteras med och hänskjuts eventuellt till den gruppen. Följande brister vid Campus Telge har påtalats och skall åtgärdas: - Ljudnivå och styrning av flöden hos ventilationsanläggningarna ses över och trimmas. - De s.k. gradängsalarna (H1, H2, H3 och H6) förses av säkerhetsskäl med räcken på fönstersidan. - Belysning förbättras och nya möbler anskaffas till Designstudion. Vid Campus Haninge skall ytterligare åtgärder för att höja inomhustemperaturen diskuteras med hyresvärden, då nyligen vidtagna förbättringar bedöms som otillräckliga. Samtliga terminalarbetsplatser förses med bildskärmar som uppfyller senaste krav vad gäller strålningsegenskaper. I samband med uppgraderingar byts successivt alla bildskärmar till de för tillfället bästa ur strålningssynpunkt. Detta tillförsäkras med automatik genom att frågan beaktats centralt inom KTH vid tecknandet av ramavtal för upphandling av datorutrustning och genom att STH konsekvent utnyttjar dessa ramavtal vid upphandling. Risker i vardagsmiljön, såsom hantering av kemikalier, handhavande av maskinell utrustning osv. ägnas största möjliga uppmärksamhet för att olyckor så långt möjligt skall kunna minimeras/elimineras. De i samband med miljöutredningen (2005) dokumenterat i stort väl fungerande rutinerna beträffande hantering av kemikalier, avfall m.m. understöds och upprätthålls. Att underhålla laboratorierna och upprätthålla och eventuellt ytterligare förbättra säkerheten ägnas speciell uppmärksamhet. Ledningen håller kontinuerligt kontakt med KTH:s skyddsingenjör för att få till stånd den riskinventering, som tidigare påbjudits och till vilken hjälp utlovats från centrala administrationen. Skolans krisgrupp dess medlemmar och uppgifter tydliggörs för alla medarbetare. - 7 -

Omgående skall de aviserade krispärmarna iordningställas och placeras ut på samtliga STHs campus. Deras placering och innehåll liksom krisgruppens medlemmar skall på lämpligt sätt presenteras för all personal. Under året skall återkommande påminnas om detta. Personalens kunskaper, engagemang, synpunkter och förslag inom arbetsmiljöområdet skall tillmätas stor vikt. Erforderlig kunskap i arbetsmiljöfrågor skall tillförsäkras hos de personer till vilka delegering av personalansvar sker. Kunskaper och erfarenheter av personalansvar och arbetsmiljöfrågor diskuteras och dokumenteras i samband med upprättande av delegationsordning. I förekommande fall ges kompletterande information/ utbildning. Delegationsordningen skall kompletteras så att beslutet även innafattar, vem som har ansvaret när ordinarie arbetsmiljöansvarig är ledig/frånvarande. Informationen ut i verksamheten om vem som har arbetsmiljöansvaret skall förbättras. Under år 2007 genomförs utbildning i Det svåra samtalet (se Plan för personalutveckling vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007 ) Att vårda och utveckla goda relationer på arbetsplatsen är allas ansvar. Viktiga möjligheten att "sända signaler" om hur man upplever sin arbetssituation ges vidnära och förtroliga relationer mellan arbetskamrater och mellan medarbetare och närmaste chef. Därutöver utgör medarbetarsamtalen ett formellt tillfälle att diskutera arbetsmiljön. Det är av största vikt att dessa samtal omfatta arbetsmiljöfrågor i en vid bemärkelse, så att även frågor såsom jämställdhet, likabehandling, tendenser till särbehandling eller trakasserier tas upp i samtalen. Som stöd i detta arbete och för att garantera kvaliteten i samtalen skall upprättade mallar och instruktioner följas. Åläggandet till alla chefer att genomföra medarbetarsamtal understryks ytterligare. Det innebär att alla medarbetare även under år 2007 skall erbjudas minst ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef och att samtliga dessa samtal skall dokumenteras. De synpunkter som framkommer vid medarbetarsamtal liksom signaler, påpekanden och förslag som på andra vägar förs fram skall tas till vara. Ledningen skall identifiera behov och önskemål och ha beredskap att, där så är påkallat, starta insatser såsom information, seminarier, temadagar, utbildning. Insatser skall göras för att förbättra arbetsklimatet inom STH. Den enskildes arbetssituation skall kontinuerligt beaktas. Informationsflödet inom institutionen skall förbättras. De riskfaktorer, vad gäller främst den psykosociala arbetsmiljön som är förknippade med pågående förändringar och omorganisationer, skall ägnas speciell omsorg.. Den osäkerhet som kommit till uttryck beträffande konsekvenserna på kort och lång sikt av omorganisationen, skall så långt möjligt minimeras/undanröjas. För att göra detta möjligt skall alltid bästa möjliga framförhållning och en kontinuerlig och så långt möjligt heltäckande information ges om planer och beslut. Samarbetet mellan STHs olika lokaliseringar och avdelningar skall stödjas och fördjupas. Åtgärderna är viktiga i första hand ur gemenskaps- och social synpunkt för arbetsplatsen som helhet. Det har också aspekten att fler intressanta utvecklingsidéer (högre kompetens) kommer att utvecklas ju flera möten som kommer till stånd mellan skolans medarbetare. Det skall vara naturligt att dela med sig av sina erfarenheter och tips till arbetskamraterna. Informationen mellan forskning och grundutbildning skall prioriteras, så att återkommande och frekventa möten mellan lärare och forskare/forskarstuderande blir naturliga inslag i verksamheten. Ett antal aktiviteter för att främja trivsel och öka sammanhållning och därigenom främja hälsan, skall genomföras. Se bl.a. angående hälso- och friskvård nedan. - 8 -

Arbetet i KTH:s projektgrupp Må bättre skall följas och de erbjudanden till utbildning och information som där ges skall där så bedöms lämpligt tas till vara. Åtgärder vidtas för att i möjligaste mån förbättra arbetssituationen för anställda, bl.a. den hårda och ojämna arbetsbelastningen för undervisande personal. Varje tillfälle tas tillvara, att med sakliga argument, till högskoleledning, politiker och andra makthavare och opinionsbildare framföra krav på ökade medel till grundutbildningen. I formella sammanhang ansvarar dekan och skolans ledning för detta. Informellt och i vardagen är det allas ansvar. STHs medverkan i arbetsgruppen inom Verksamhetsstöd och studerandedokumentation, Campus Valhallavägen består. Arbetet syftar till att så långt möjligt få stöd beträffande uppföljning av studieresultat direkt ur de centrala administrativa systemen. Så långt som på STH ankommer ges detta arbete hög prioritet. Den under 2006 kraftigt förbättrade verksamhetsuppföljningen beträffande forskning och forskarstudier konsolideras och förbättras ytterligare. Arbetet för att inventera behovet av, prioritera och genomföra ett antal processkartläggningar/processförbättringar/processbeskrivningar fortsätter. Kvalitetssamordnaren leder detta arbete. Delegationsordningen bl.a. avseende arbetsmiljöansvaret kommuniceras. Delegationsordningen för 2007 fastställdes redan under år 2006. Denna kommuniceras ut i verksamheten. Hälso- och friskvården prioriteras. Möjligheterna till friskvårdsaktiviteter på tjänstetid skall även fortsättningsvis erbjudas och STH skall medverka med ekonomiskt stöd. Uppdraget till friskvårdsgruppen att arrangera en för all personal gemensam friskvårdsdag per termin kvarstår. Personalen skall som tidigare erbjudas av skolan betalda aktiviteter på gym alternativt 800 kr per person och läsår att använda till andra friskvårdsaktiviteter. Dessutom skall försöket att skolan betalar 100 kr per gång, högst en gång varannan vecka som bidrag till massage, fortsätta även vårterminen 2007. Under förutsättning att Korpen kan arrangera, övervägs även under år 2007 en stegtävling liknande den under föregående år. Initiativ av enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare att arrangera friskvårdsaktiviteter stimuleras och uppmärksammas. De speciella kvällsföreläsningar med kända föreläsare som ges inom ramen för Elitidrott och högskolestudier och som belyser olika aspekter på hälsa, friskvård och idrott kommer att ges formen av öppna föreläsningar och erbjudas till personalen vid STH. 5 Uppföljning Denna "Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2007" skall vara ett ständigt aktuellt dokument. Det är av viktigt att samtliga i organisationen tar del av planen, att ledningen ständigt återkommer till dess innehåll och "säljer in det bland medarbetarna" och att så många som möjligt upplever planen som något man refererar till i det dagliga arbetet. Avstämning av uppnådda resultat skall ske kontinuerligt mot planen. Praktiskt ordnas detta genom en stående punkt på agendan för sammanträden i ledningsgrupperna - såväl skolans ledningsgrupp, som ledningsgrupperna för grundutbildning och forskning samt i skolans lokal samverkansgrupp. I slutet av verksamhetsåret sker grundlig genomgång av hur de delmål - 9 -

som specificerats uppnåtts. Detta resulterar i en rapport, som dels kommuniceras ut i verksamheten, dels utgör en del av underlaget för efterföljande års plan för arbetsmiljö. För att såväl kontinuerlig som årlig avstämning kommer till stånd ansvarar skolans kvalitetssamordnare. - 10 -

Bilaga 1: Uppföljning och planering av skolans arbetsmiljöarbete - 11 -

- 12 -

- 13 -

- 14 -

- 15 -