Hållbar utveckling vid Skolan för teknik och hälsa.

Transkript

1 Hållbar utveckling vid Skolan för teknik och hälsa. Överordnat styrdokument med tillhörande kvalitetsplaner för år 2008 Ingående kvalitetsplaner: Plan för personalutveckling Plan för arbetsmiljö Plan för jämställdhet, likabehandling och mångfald Plan för miljöarbete Behandlad i samverkansgruppen Fastställd av dekan Inge Jovik

2

3 INNEHÅLL 1 Hållbar utveckling Allmänt Det fortsatta arbetet Dokumentets disposition Styrande dokument Uppföljning, ansvar. 2 2 Plan för personalutveckling vid STH verksamhetsåret Nuläget Mål för personalutveckling vid STH och åtgärder för att nå målen 7 3 Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret Nuläget. Beskrivning och bedömning Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning Skyddsronder Skyddsombud Delegering Riskinventering Övrigt Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2008 och åtgärder för att nå målen 15 4 Plan för jämställdhet, mångfald och likabehandling vid STH verksamhetsåret Nuläget. Beskrivning och bedömning STHs ledning Studeranderekrytering Personalrekrytering Mål och åtgärder Diskriminering och trakasserier 30 5 Plan för miljöarbete vid STH verksamhetsåret Styrande dokument Miljöutredningen KTHs handlingsplan till policy för hållbar utveckling Det fortsatta arbetet 35

4

5 1 Hållbar utveckling 1.1 Allmänt Begreppet hållbar utveckling (eng. sustainable development) introducerades genom FN- rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Bruntlandrapporten efter Gro Harlem Bruntland som ledde arbetet att ta fram rapporten. I rapporten definieras hållbar utveckling som en utveckling, som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Enligt FN och EU skall alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. Speciellt inom utbildningsområdet har FN proklamerat perioden som ett årtionde för utbildning och information om hållbar utveckling. Den svenska riksdagen beslutade att ändra Högskolelagen från 1 februari 2006, så att universitet och högskolor i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Formuleringen visar på en helhetssyn och en interaktion mellan områden som miljö, arbetsmiljö, ekonomi och sociala frågeställningar såsom jämställdhet, likabehandling och mångfald. Inom KTH har utarbetats en policy för hållbar utveckling vilken antogs av Universitetsstyrelsen i april 2006 (US ) samt en handlingsplan till denna policy vilken antogs i augusti 2007 (Beslut nr , Doss 10). För KTHs alla skolor är under bildande en gemensam arbetsgrupp med uppgift att underlätta implementeringen av handlingsplanen, vari bland annat ingår att successivt uppnå ökad integration mellan de olika aspekterna av hållbar utveckling, ofta benämnda som ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Skolan för teknik och hälsa, STH, har haft och har god insyn och goda påverkansmöjligheter i detta arbete. Den höga ambitionsnivå som STH har att formulera relevanta mål för hållbarhetsarbetet på kort och lång sikt underlättas bl.a. genom att: STH varit representerad i arbetsgruppen för formulering av KTHs policy och utarbetande av handlingsplan för hållbar utveckling. STH är representerad i arbetsgruppen för implementering av handlingsplanen. STH deltog i en arbetsgrupp för utformning av planer och redovisning av skolornas verksamhet inom arbetsmiljöområdet. STH är representerat i KTHs jämställdhets- och mångfaldskommitté och deltar i utarbetandet av ny policy och handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald. 1.2 Det fortsatta arbetet I KTHs handlingsplan till policyn för hållbar utveckling står som ett mål att I KTHs policies och handlingsplaner för arbetsmiljö, jämställdhet, etik och personal ska, där det är relevant, kopplingen till policy och handlingsplan för hållbar utveckling framgå Detsamma bör gälla för STHs interna handlingsplaner (här benämnda kvalitetsplaner). Under år 2008 kommer arbetet att påbörjas i den arbetsgrupp med representanter för KTHs samtliga skolor som tillskapats under ledning av KTHs centrala miljöhandläggare. Resultatet av gruppens arbete torde bli ytterligare moment att addera till skolornas handlingsplaner, i detta fall STHs kvalitetsplaner. I takt med den gruppens och det skolinterna arbetet kommer på detta sätt successivt att definieras de områden som täcks av begreppet hållbar utveckling. Det torde då på sikt bli relevant att dela in och disponera kvalitetsplanerna på annat sätt, något som idag inte låter sig överblickas. - 1 (30) -

6 1.3 Dokumentets disposition Detta samlade dokument Hållbar utveckling vid Skolan för teknik och hälsa innehåller samtliga de kvalitetsplaner som STH årligen uppdaterar och som ligger till grund för verksamheten. Vart och ett av dokumenten innehåller delar som hör hemma under det övergripande begreppet hållbar utveckling. Arbetet att i ord och tanke verkligen integrera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet erbjuder uppenbara svårigheter och det kommer att ta tid innan begrepp och tankesätt är väl inarbetade. Att bara samla tidigare kvalitetsplaner i en och samma volym kan synas vara enbart en layoutmässig åtgärd. Syftet är dock att det skall påminna om färdriktningen att alltmer tänka i termer av hållbar utveckling. Dispositionen av dokumenten för år 2008 är en avvägning mellan att å ena sidan markera samhörighet och färdriktning mot integration och å andra sidan en önskan att ännu en tid av redovisningstekniska skäl kunna urskilja den vedertagna uppdelningen. 1.4 Styrande dokument. Det övergripande styrdokumentet för STHs verksamhet är Utvecklingsplan KTH Teknik och hälsa Som grund för efterföljande kvalitetsplaner ligger dessutom KTHs policy för hållbar utveckling, april 2006 ( se KTH Handbok III) Handlingsplan till KTH:s policy för hållbar utveckling ( se KTH Handbok III) Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor, september 2003 (se KTH Handbok IV) Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor, september 2003 (se KTH Handbok IV) Handledning Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor, juni 2004 (se KTH Handbok IV) Redovisning från föregående omgång medarbetarsamtal samt underhandsinformation från pågående omgång samtal. Utvärdering av föregående års kvalitetsplaner Synpunkter från samverkansgrupp och skyddsombud Faktauppgifter och statistik, liksom kommentarer till tidigare kvalitetsplaner återfinns i "Verksamhetsberättelse KTH Teknik och hälsa". 1.5 Uppföljning, ansvar. De kvalitetsplaner, som redovisas i det följande, skall vara ständigt aktuella dokument. Det är viktigt att samtliga i organisationen tar del av planen, att ledningen ständigt återkommer till deras innehåll och "säljer in det bland medarbetarna" och att så många som möjligt upplever planerna, som något man refererar till i det dagliga arbetet. Avstämning av uppnådda resultat skall ske kontinuerligt mot planerna. Praktiskt ordnas detta genom en stående punkt på agendan för sammanträden i skolans ledningsgrupp, skolans samverkansgrupp, skolans grundutbildningsråd och skolans forskar- och forskarutbildningsråd. Samtliga medarbetare kan följa progressionen i kvalitetsarbetet genom att avstämningen är tillgänglig via intranet. I slutet av verksamhetsåret sker grundlig genomgång av hur de delmål som specificerats har uppnåtts. Detta utgör en del av underlaget för efterföljande års kvalitetsplaner. - 2 (30) -

7 Ansvaret för att såväl kontinuerlig som årlig avstämning kommer till stånd är delegerat till skolans kvalitetssamordnare. Dekan vid STH är ansvarig för att planerna genomförs. - 3 (30) -

8 - 4 (30) -

9 Plan för personalutveckling - 5 (30) -

10 2 Plan för personalutveckling vid STH verksamhetsåret Nuläget Lärarna vid STH är till stor del pedagogiskt meriterad. En betydande andel av de lärare, som är verksamma inom programutbildningarna har teknisk magister- eller civilingenjörsexamen och någon form av näringslivserfarenhet. Denna situation kommer att förändras markant under de närmaste åren genom att en stor andel av lärarkåren kommer att pensioneras. Den avvägning som vid rekrytering sker med syfte att uppnå balans mellan näringslivserfarenhet, pedagogiska meriter och forskningserfarenhet kommer därför att bli extra viktig. Personalens möjligheter till utveckling och välbefinnande berör social hållbarhet som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls ekonomisk hållbarhet som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Enligt gällande läraravtal för universitetsadjunkter vid STH skall dessa lärare i sina tjänster fullgöra 180 timmar för egen utbildning och fortbildning. Innehållet i och utformningen av detta diskuteras i medarbetarsamtalen mellan lärare och närmaste chef. Utöver detta deltar årligen ett antal lärare i vidareutbildningskurser, vars omfattning sträcker sig utöver den tid som alla lärare i sina tjänster har till sitt förfogande för fortbildning. Inom forskar- och forskarutbildningsområdet uppmanas de nyantagna doktorander, som saknar pedagogisk utbildning, att gå KTHs grundkurs Lärande och undervisning. Övriga behov av fort- och vidareutbildning är mycket varierande och diskuteras enskilt mellan forskare/forskarstuderande och respektive chef. Även för den teknisk- administrativa personalen varierar behovet av fort- och vidareutbildning mycket mellan olika grupper och även från person till person. Behoven diskuteras med närmaste chef. Inom flera områden, t.ex. KTHs olika tekniska stödsystem, ges fort- och vidareutbildning internt inom KTH. Deltagande i sådan fort- och vidareutbildning prioriteras. Ett antal gånger under verksamhetsåret sker avstämning av fort- och vidareutbildningbehovet hos skolans chefer. Beroende på om önskemålen avser grupper eller är individuella söks olika lösningar för att tillgodose önskemålen. Frågan om utbildning inom arbetsmiljöområdet ägnas speciell omsorg, genom att alla chefer skall genomgå KTHs utbildning inom arbetsmiljö. Vid minst ett tillfälle per termin arrangeras för berörd personal inom grundutbildningen seminarier där administrativa frågor och frågor gällande skolans myndighetsutövning kommuniceras och diskuteras. Beslut har tagits att motsvarande typ av seminarier skall arrangeras inom forsknings- och forskarutbildningsområdet. För samtliga personalkategorier ger medarbetarsamtalen en grund för att bedöma enskilda medarbetares önskemål och behov av kompetensutveckling. Ledningen sammanställer, avstämmer önskemålen mot skolans önskemål och prioriterar utifrån tillgängliga resurser. - 6 (30) -

11 2.2 Mål för personalutveckling vid STH och åtgärder för att nå målen STHs vision är Att ge människor och idéer möjlighet att utvecklas! Det betyder bl.a. att varje medarbetare undervisande/forskande såväl som teknisk/administrativ - skall ges möjligheter till personlig utveckling i sin yrkesroll. För att göra detta möjligt formulerar STH varje år i en plan för personalutveckling ett antal delmål, redovisar hur man skall arbeta och vilka prioriteringar som skall göras för att uppnå dessa delmål. Universitetsstyrelsens beslut om lokalisering och organisatorisk tillhörighet av högskoleingenjörsutbildningen berör i första hand grundutbildningen. Flera förändringar skall träda i kraft höstterminen Utfallet av Campus Telge Projektet är ännu till stora delar okänt. Mycket planeringsarbete återstår ännu. Det innebär att förutsättningarna bl.a. vad gäller personalutbildning och personalutveckling sannolikt kommer att förändras under arbetets gång och att behoven inte helt låter sig överblickas i början av året. Planen för personalutveckling måste därför under år 2008 i stor utsträckning få kännetecknas av möjligheter till flexibilitet och omprioriteringar. Följande arbetssätt, delmål och prioriteringar utgör grundplanering för personalutvecklingen under år 2008: STH skall genom sin representation i arbetsgruppen för implementering av Handlingsplan till KTH:s policy för hållbar utveckling aktivt arbeta för att mål och delmål definieras för arbetsmiljö och sociala aspekter enligt hållbarhetspolicyns mål. I KTHs policies och handlingsplaner för arbetsmiljö, jämställdhet, etik och personal ska, där det är relevant, kopplingen till policy och handlingsplan för hållbar utveckling tydliggöras. Det kompetensutvecklingsprogram som är resultatet av föregående års framförda önskemål och skolans prioriteringar skall genomföras. Kompetensprogrammet skall under år 2008 uppdateras och kompletteras. Det skall säkerställas en planerad och genomtänkt vidareutbildning för varje lärare motsvarande 180 timmar (drygt 10 % av arbetstiden). Medarbetarna skall uppmuntras att engagera sig inom för dem nya områden såsom forskarutbildning, forskning, uppdragsutbildning, distansutbildning mm. Kompetensutvecklingens innehåll, omfattning och förläggning i tiden planeras. STHs målsättning skall vara att efter ekonomiska förutsättningar och intresse inom målgruppen årligen erbjuda två universitetsadjunkter möjlighet att påbörja forskarstudier på deltid. För icke undervisande personal skall tid avsättas enligt plan baserad på inventerade utvecklingsbehov. Detta sker i samband med närmaste omgång medarbetarsamtal, som skall vara redovisad De chefer, som genomför samtalen ansvarar för planering, uppföljning, dokumentation och rapportering till dekan. Kvalitetssamordnaren är dekan behjälplig vad gäller sammanställning av personalutvecklingsbehoven. Sammanställningen diskuteras i skolans ledningsgrupp. Utöver dessa direkt påtalade önskemål och behov skall de möjligheter som erbjuds till pedagogisk och annan fortbildning inom den egna organisationen och i närområdet tas till vara på bästa sätt. Dekan delegerar till programansvariga och avdelningschefer att bevaka och "marknadsföra" dessa inom organisationen, som lämpliga tillfällen för fortbildning. De som på eget initiativ utöver, ordinarie tjänsteåtaganden, deltar i fort- och vidareutbildning till nytta för STHs verksamhet skall så långt möjligt stödjas. Datum Berör SLG, SSG Avstämning. Avstämning i SSG. Avstämning i SLG. Medarbetarsamtal pågår inom byggtekniska programmet. Vissa komplette- - 7 (30) -

12 ringar återstår från andra avdelningar. Frågan avslutas för tillfället och aktualiseras igen ht08. Avstämning i SSG. Medarbetarsamtal hanns inte med för all AT-personal innan adm. Chefen slutade. Komplettering av detta får bli ett sätt för nye chefen att lära känna personalen. Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Redovisning av läget i SSG. Uppföljning av medarbetarsamtal i SLG. En rundfrågning gav vid handen att vissa sammanställningar av medarbetarsamtal (stoppdatum ) ännu resterar. Dessa sammanställningar skall omgående sändas till dekan. Absolut deadline vid nästa SLG-möte, då ny avstämning sker. Kompletteringar och justeringar av utbildnings- och kursplaner kommer att aktualiseras under år 2008 bl.a. beroende på omstruktureringar och tillkommande nya utbildningar. Liksom tidigare bör detta arbete utnyttjas som ett tillfälle till fördjupning och fortbildning i målbeskrivning (CDIO-konceptet), alternativa utbildnings- och examinationsformer m.m. Datum Berör GRU-rådet Avstämning. Frågan aktualiserad. Frågan skulle ha aktualiserats i GRU-rådet. Så skedde ej pga. förbiseeende. Aktualiseras nästa möte. Skolans ledning har vid ett antal tillfällen erbjudit all personal att avdelningsvis eller med annan lämplig indelning göra en personal-/studieresa med målsättning att främja fortbildning, gemenskap och samarbetsklimat. Sådana studieresor genomfördes senast under år Skolans ledning har även fortsättningsvis ambitionen att detta skall vara en återkommande aktivitet. Dock anslås inga medel för ändamålet under år De som skall vara huvudhandledare för forskarstuderande skall beredas möjlighet att genomgå KTHs kurs för handledare. Nyantagna doktorander skall om de saknar pedagogisk utbildning/erfarenhet uppmanas att gå Learning Labs kurs Lärande och undervisning. Huvudhandledarna uppmanar doktoranderna därtill och är doktoranderna behjälpliga att planera in detta i verksamheten. Datum Berör FoFU-rådet Avstämning i FoFu-rådet beträffande deltagande i kurser för handledare. Avstämning i FoFu-rådet beträffande deltagande i kurser för handledare planerad. Frågan behandlades ej p.g.a. tidbrist Påminnelse framfördes till FoFu-rådet. Frida Lindberg påpekade att det är en kortare kurs än Lärande och undervisning som riktar sig till doktoranderna, och att det är praxis att man går den kursen. De medarbetare, som är beredda att på delegation åta sig arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet, skall om så erfordras erbjudas utbildning. (Se även Plan för arbetsmiljö ) - 8 (30) -

13 En uppföljning/komplettering skall ske av den utbildning som tidigare givits till alla chefer med personalansvar. Nytillkomna i chefsbefattning skall erbjudas möjligheter att inhämta kompletterande kunskaper. Datum Berör SLG, SSG Avstämning Avstämning i SSG. Avstämning i SLG. Kursen (se notering från nedan) kommer att ges ytterligare en gång ht08, varvid framförhållning och administration skall hanteras på ett bättre sätt. Frågan aktualiseras igen i början av ht08. Avstämning i SSG. Inga kommentarer Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Frågan behandlades i SLG. Det påpekades att fyra medarbetare anmält sig till en poängsatt utbildning under ledning av Klaus Lindqvist, men att man ej fått besked om kursstart. NEÅ uppmanas att stämma av med Therese Röstlund och meddela berörda. Kollationeringar senare samma dag gav vid handen att kursen är igång och hunnit halvvägs och att informationen till skolans anmälda inte fungerat. En seminarieserie för olika personalkategorier i syfte att ge kunskap och kännedom om myndighetsutövning, KTHs och STHs regelverk och studieadministrativa rutiner påbörjades under år 2006, fortsatte under 2007 och skall enligt beslut fortsätta även under 2008 med ytterligare två till tre seminarietillfällen. Denna seminarieserie behandlar, liksom tidigare GRU-frågor och grundutbildningsansvarige har ansvar för planering och genomförande av seminarierna. XYZW Datum Berör GRU-rådet Avstämning Frågan hänsköts till nästa möte. I samråd med schemaläggarna har datum för seminarium vt 08 fastställts till fredagen 16 maj kl vid Campus Flemingsberg. Beslutades att Lars Källander skall kontakta schemaläggarna för att bestämma tidpunkt för vårterminens seminarieträff i administrativa frågor/myndighetsutövande. Lämplig tidpunkt bedömdes till omkring 15 maj. Meddelande om tidpunkt skall mailas ut till berörda. Frågan aktualiserades i GRU-rådet. Lars Källander skall till nästa möte bestämma tidpunkt och utarbeta stomprogram för ett seminarium vt 08. En seminarieserie motsvarande ovanstående, men med fokus på forskning och forskarutbildning skall arrangeras under år Den ansvarige för forskning och forskarutbildning skall ansvara för planering och genomförande av seminarieserien. Datum Berör FoFU-rådet Avstämning Avstämning planerad men ej genomförd p.g.a. tidbrist. Arbetsgruppen har hållit ett arbetsmöte. Följande bestämdes: Rollen som kursansvarig lärare skall förtydligas. Enkätfrågorna skall omarbetas och begränsas i antal. Nya mallar för kursanalys och kursnämnd skall utarbetas. Arbetet fortskrider med bollande av idéer mellan grupp- - 9 (30) -

14 medlemmarna. Nytt arbetsmöte 8.5. NEÅ rapporterade att man vid senaste GRU-rådet bestämt att tillsätta en arbetsgrupp med uppgiften att granska och eventuellt uppdatera/komplettera befintlig beskrivning av kursgenomförandeprocessen. Vid genomgången skall bla. anpassningen till Campus Flemingsberg beaktas. Gösta Hellström kommer att ingå i gruppen. Första möte är planerat till alternativt Efter underhandsdiskussioner om innehåll och disposition av eventuella seminarier och ytterligare diskussion vid mötet, beslutades följande. Man skall avvakta med seminarier och fokusera på att får kommunicera kursgenomförandeprocessen ut till kursansvariga vid Campus Flemingsberg. NEÅ meddelade att möte bestämts med Gösta H och Mats N för en första genomgång. Redovisning vid nästa rådsmöte (30) -

15 Plan för arbetsmiljö - 11 (30) -

16 3 Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret Nuläget. Beskrivning och bedömning Fysisk arbetsmiljö Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling, som STH bedriver verksamhet vid tre olika lokaliseringar: Campus Haninge, Campus Telge (Södertälje) och Campus Flemingsberg. innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (Högskolelagen) Verksamheten vid Campus Haninge bedrivs i lokaler, som hyrs av Stodir. Fastighetsförvaltare är Landic Property. Verksamheten är till största delen förlagd till fastigheten Riksäpplet 2, en byggnad, som delas med Södertörns Högskola, vilka dock kommer att lämna Campus Haninge vid halvårsskiftet Campusmiljön är belägen med närhet till Haninge Centrum med pendeltågstation och till Rudans naturområde med bl.a. kårhuset. För Campus Telge är Södertälje kommun hyresvärd. Då Södertörns högskola inte längre bedriver verksamhet i lokalerna har STH i samverkan med Södertälje kommun funnit nya lösningar för funktioner som bibliotek, reception och restaurang, vilka tidigare sambrukades med Södertörns högskola. Campus Telge ligger inom 5 minuters gångavstånd från Södertälje Central med pendeltågsanslutning. På Campusområdet disponerar kåren ett eget hus. Verksamheten vid Campus Flemingsberg flyttade under år 2007 till nya lokaler vid Alfred Nobels Allé 10. Lokalerna hyrs av KI. Forskning bedrivs inom fyra avdelningar neuronik, medicinsk bildbehandling, strukturell bioteknik samt den nyetablerade avdelningen Industriell ergonomi. Utöver detta finns vid Campus Flemingsberg Centrum för Teknik Medicin och Hälsa (CTMH). Lokalerna är centralt belägna med 5 minuters gångavstånd till Flemingsbergs pendeltågstation. Generellt kan sägas att byggnaderna vid samtliga STHs lokaliseringar håller mycket hög standard. Byggnaderna är nybyggda eller nyrenoverade och funktionellt och smakfullt inredda. Den övervägande delen av inredningen är nyinköpt. Lokalerna i Telge och Flemingsberg är utrustade med moderna klimatanläggningar, medan Riksäpplet 2 i Haninge är byggt enligt självdragsprincipen. Underhåll och städning av lokalerna sker regelbundet. Bedömningen i stort är att den fysiska arbetsmiljön är mycket god Psykosocial arbetsmiljö Alltsedan bildandet av storinstitutionen KTH Syd, sedermera KTH Skolan för teknik och hälsa, har verksamheten, kännetecknats av hög förändringstakt. Även under år 2008 kommer flera förändringar att påverka verksamheten. Den förändring av ledningsstrukturen, som infördes under senare delen av år 2007 skall slutligen förankras i organisationen. Centrum för Tillämpad ByggTeknik (CTBT) kommer att etableras. Campus Telge Projektet går in i en intensiv slutfas och kommer att redovisas under året. Nya utbildningar, varav STHs första civilingenjörsutbildning skall starta. Forskar- och forskarutbildningen fortsätter att expandera. De ekonomiska ramarna för STHs verksamhet framstår som allt stramare, osv. Vetskapen om detta samt de synpunkter på arbetsmiljön som relativt frekvent kommit till ledningens kännedom på olika vägar, såväl vid formella möten med personal, som genom spontana möten och meddelanden till ledningen, utgör det huvudsakliga underlaget för att bedöma den psykosocial arbetsmiljön vid skolan inför år (30) -

17 Bedömningen är att den psykosociala arbetsmiljön vid STH är och under den närmaste framtiden kommer att vara utsatt för betydande påfrestningar. Ledningen skall därför ägna största möjliga uppmärksamhet åt arbetsmiljöfrågorna, speciellt den psykosociala arbetsmiljön Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning I högskoleingenjörsutbildningen behandlas frågeställningar inom arbetsmiljöområdet huvudsakligen inom tre kurser, vilka är obligatoriska för samtliga program och inriktningar. Gruppdynamik och konflikthantering behandlas första gången i kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik, som inleder högskoleingenjörsutbildningen. Inom kursen Miljö- och arbetsvetenskap behandlas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöaspekter. I kursen Kompetens och utveckling diskuteras frågeställningar som social och emotionell kompetens, gruppdynamik, konflikthantering, etik och moral. Kursen innehåller också vissa moment av ledarskapsutbildning. Inom temautbildningen Teknik och hälsa ägnas arbetsmiljöområdet speciell uppmärksamhet. I kursen Riskhantering och skadeprevention i arbetet behandlas områden som systematisk arbetsanalys, praktisk ergonomi i olika typer av arbetsuppgifter, arbetsanpassning, förändring av arbetsprocesser och arbetsorganisation mm. Utöver studenternas egennytta av dessa kurser under studietiden avser kurserna att ge den insikt som behövs med tanke på framtida chefsbefattningar, där man måste hantera frågeställningar inom arbetsmiljöområdet. Forskarutbildningsämnet Teknik och hälsa vid STH beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan design, byggd miljö, teknik och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser, som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på design, teknikutformning och ergonomi som begränsar och förebygger skada och främjar hälsa Skyddsronder Allmän skyddsrond Allmän skyddsrond görs i samband med varje nytt läsår. Initiativ till detta tas av dekan. Teknologernas skyddsombud kallas till dessa skyddsronder. Föregående protokoll följs upp. Checklista följs. Protokoll upprättas. Noterade problem prioriteras, tidsätts och ansvarig för åtgärd noteras Riktad skyddsrond Riktad skyddsrond görs när så särskilt påkallats och kan t ex avse datorarbetsplatser, belysning, laboratorier mm. I övrigt följs samma rutiner som ovan med checklistor avsedda för ändamålet Skyddsombud. Vid STH finns följande skyddsombud utsedda: Ulf Djupedal, som huvudskyddsombud för hela STH Björn Norbäck, för fysisk arbetsmiljö och Ulf Djupedal för psykosocial arbetsmiljö vid Campus Haninge Lars Bexius vid Campus Telge Axel Nordberg vid Campus Flemingsberg Delegering Dekan har det övergripande arbetsmiljöansvaret. För att uppnå en i praktiken fungerade ansvarsfördelning har dekan fattat beslut om delegering till avdelningscheferna (30) -

18 Ett antal uppgifter såsom t.ex. daglig tillsyn av laboratorier har fördelats bland personalen Riskinventering. Riskinventering skedde under slutet av år 2006 och början av år 2007 för det s.k. Designlaboratoriet vid Campus Telge. Samtliga de åtgärder som därvid påpekades har åtgärdats under år En generell riskinventering för hela STH skall genomföras med hjälp av KTHs skyddsingenjör Övrigt Undervisningen vid STH innehåller en stor andel av projekt, övningsuppgifter och laborationer, vilket medför att arbetet framför datorer upptar stor andel av dagen för både studenter och undervisande personal. Då KTHs administrativa system är datorbaserade och allt fler av de administrativa rutinerna decentraliserats till skolorna gäller även för den administrativa personalen att allt större andel av arbetstiden upptas av terminalarbete. Terminalarbete är således vanligen förekommande och alla aspekter i detta sammanhang såsom ergonomi och bildskärmsstrålning måste noggrant beaktas. STH är en öppen miljö. För inpassering har såväl personal som studenter personligt utställda magnetkort. Med undantag av ett begränsat antal utrymmen bereds på detta sätt personal och studenter tillträde till lokalerna dygnet runt. 3.2 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar STH skall vara en attraktiv och miljömässigt god arbetsplats för samtliga verksamma. Det ställer krav på såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. För den fysiska arbetsmiljön innebär detta att lokalerna där verksamheten bedrivs skall vara en god miljö vad beträffar inomhusklimat, belysning och buller. arbetsplatser skall utformas med ergonomiska hänsyn. datorarbetsplatser skall utformas så att elektromagnetiska/elektrostatiska fält minimeras. Vid varje nyanskaffning skall bra prestanda vad gäller strålningsegenskaper prioriteras. laboratorier skall kontinuerligt kontrolleras med hänsyn till olycksfallsrisker. Särskild delegering skall ske av ansvaret för laboratorierna. stor vikt skall läggas vid att lokalerna underhålls och städas på ett tillfredsställande sätt. resurser, skall allokeras för utsmyckning av lokalerna. initiativ skall tas för att öka personalens kunskaper och medvetenhet i arbetsmiljöfrågor. För den psykosociala arbetsmiljön innebär de övergripande målen att arbetsklimatet vid STH skall skapa tillit, genom att vara varmt och tillåtande. Det skall präglas av en rak dialog, och ett starkt stöd för personlig utveckling. Detta skall prägla även förhållandet till våra studenter och övrig omgivning. arbetet skall bedrivas så att det bäst främjar kreativitet och ansvarskänsla för att därigenom nå bästa resultat för helheten. strävan skall vara att på ett positivt sätt stödja och bry sig om den som för tillfället har det svårt. information skall ske kontinuerligt och på ett öppet sätt, med syfte att skapa största möjliga delaktighet hos alla. personalen skall erbjudas friskvård och skolan skall verka för att stimulera både personal och studenter till fysisk aktivitet (30) -

19 Medvetenheten om arbetsmiljöfrågorna är väsentlig. Skolans ledning och ytterst dekan har det formella ansvaret för arbetsmiljön. Det vardagliga mjuka och förtroendefulla arbetsklimatet skapas av alla som är verksamma vid STH och här har alla ett ansvar - personal såväl som studenter. 3.3 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2008 och åtgärder för att nå målen De relativt omfattande förändringar som kan förutses inför år 2008, och som berörts ovan kan komma att påverka arbetsmiljön på ett sätt, som inte låter sig överblickas i början av året. Planen för arbetsmiljön vid STH måste därför under år 2008 i viss utsträckning få kännetecknas av möjligheter till flexibilitet och omprioriteringar. Nedan anges ett antal delmål vilka bedömts vara relativt oberoende av de förestående förändringarna och/eller kan förutses trots förändringarna. STH skall genom sin representation i arbetsgruppen för implementering av Handlingsplan till KTH:s policy för hållbar utveckling aktivt arbeta för att mål och delmål definieras för arbetsmiljö och sociala aspekter enligt hållbarhetspolicyns mål. I KTHs policies och handlingsplaner för arbetsmiljö, jämställdhet, etik och personal ska, där det är relevant, kopplingen till policy och handlingsplan för hållbar utveckling tydliggöras. Under år 2008 skall på lämpligt sätt genomföras en undersökning av hur personalen upplever sin arbetsmiljö. Utformning och genomförande av en sådan undersökning diskuteras och bestäms under våren 2008 i samarbete mellan skolans ledning och samverkansgruppen. Som förstahandsalternativ undersöks möjligheterna att utnyttja den webb-baserade enkät, som är under utveckling inom KTHs centrala organisation. Målsättningen är att undersökningen av arbetsmiljön skall genomföras under första delen av höstterminen 2008 så att resultaten kan ligga till grund för planeringsdokumenten inför år Datum Berör SLG, SSG Avstämning i SSG. Avrapportering i SSG. Efter kort diskusson föreslogs att frågan skall vila till år Avrapportering i SSG. NEÅ har kontaktat Britt-Louise Henriksson: Projektet tillfälligt(?) lagt på is. Möjligen kan det ges en möjlighet att vara pilotskola om material finns framme till ht. Möte skall hållas i slutet av maj för att ta ställning till om man skall gå vidare med projektet. B- LH skall återkomma med rapport. Avstämning. Planeringen att genomföra en enkät under ht08 kvarstår. NEÅ skall kontakta KTH Valhallavägen för att efterhöra status för projektet med den gemensamma web-baserade enkäten. Avrapportering vid nästa SLG. Avrapportering till SSG Frågan aktualiserades i SLG. BLH meddelade att man arbetar med detta på central nivå, och bedömde att det bör vara möjligt för STH att använda denna enkät under ht 07. Lämpligheten att göra det då med tanke på eventuelle omorganisationer ifrågasattes. Bestämdes att frågan skall aktualiseras igen innan sommaruppehållet. STH skall verka för att tillsammans med hyresvärdar och övriga intressenter i fastigheterna öka säkerhet och trivseln på arbetsplatsen och för att försköna arbetsmiljön. Då tidigare försök att tillskapa permanenta trivselgrupper vid respektive campus inte rönt framgång, sker bevakning av dessa frågor direkt via skolans ledningsgrupp och samverkansgruppen. Vissa trivselfrågor, vilka tangerar friskvårdsgruppens område, diskuteras med och hänskjuts eventuellt till den gruppen. Följande brister beträffande arbetsmiljön har påpekats och skall åtgärdas: - 15 (30) -

20 Vid Campus Flemingsberg finns problem relaterade till skilda organisationstillhörigheter (KTH, KI, CTMH och olika forskargrupper) som bl a berör lokaler, utrustning, nätverk och informationsspridning. Oklart ansvar för dessa saker leder till beslutsproblem och osäkerhet. Dessa problem analyseras närmare och lämpliga åtgärder vidtas. Vid Campus Haninge förekommer i flera salar eluttag i golven. Skyddslocken till dessa fungerar bristfälligt, vilket resulterat i tillbud där personer trampat snett eller fastnat med klackar. Frågan diskuteras vidare med fastighetsägaren för att minimera och helst undanröja problemen. Att rökning förekommer i direkt anslutning till entréerna upplevs av några som ett problem. Fortsatta diskussioner skall föras med fastighetsägaren för att införa rökrutor på lämpligt avstånd från entréerna. Vid Campus Telge har noterats att de nyligen installerade skyddsräckena vid trapporna i salarna H1, H2 och H3 är bristfälligt fastsatta. Detta måste åtgärdas genom nya bultar och/eller kompletterande fästen. I laborationssal C26 har konstaterats trasiga vägguttag, vilket omgående måste åtgärdas. Ventilationen i B-husets källarplan samt i modellaboratoriet (sal A29B) upplevs som otillräcklig. Diskussioner skall föras med fastighetsägaren om möjligheter att förbättra ventilationen i dessa lokaler. Datum Berör SLG, SSG Avstämning i SSG. NEÅ rapporterade att räckena vid CT nu är åtgärdade. Björn N rapporterade att en instruktionsvidoe tagit fram för luckorna i golvet vid CH, men att vissa problem med dataformatet kvarstår och snarast skall lösas. Senare rapporterat att videofilen nu fungerar. Ärendet härmed avslutat. Avstämning i SLG. Åtgärder vid CH och CT är åtgärdade eller under åtgärdande. Vid CF har hölls samma dag det första husmötet. Mötesordning för 3 möten/termin upprättad. Avstämning i SSG. CH: Locken på eluttagen i golvet repareras kontinuerligt. Då en del av problemen beror på felaktig hantering skall informationsskyltar sättas upp. CF: Önskemål om husmöten framfört till dekan. Avstämning skulle ha skett vid SLG som blev inställt. Status okänt CT: Problem med räcken påtalat. Husägaren skall konstruera om fästena. Eluttagen är reparerade. Beträffande ventilationen har man gjort mätningar i alla grupprum och där finns det tillräckligt med luft enligt norm. Inga ytterligare åtgärder planerade. Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Avrapportering i SSG Lämpliga åtgärder diskuterades i SLG och följande bestämdes: CF: Husmöten - Campusmöten initierade av dekan, med AC, SR, (eventuellt IT-stödet) och även KI 1gång/mån 1-2 ggr/termin arrangeras för att definiera problembilden och lösa problemen. CH: NEÅ kontaktar vaktmästaren, som får driva frågan CT: NEÅ kontaktar intendenten som får driva frågan Samtliga terminalarbetsplatser skall förses med bildskärmar, som uppfyller senaste krav vad gäller strålningsegenskaper. I samband med uppgraderingar byts successivt alla bildskärmar till de för tillfället bästa ur strålningssynpunkt. Detta tillförsäkras med automatik genom att frågan beaktats centralt - 16 (30) -

21 inom KTH vid tecknandet av ramavtal för upphandling av datorutrustning och genom att STH konsekvent utnyttjar dessa ramavtal vid upphandling. Risker i vardagsmiljön, såsom hantering av kemikalier, handhavande av maskinell utrustning osv. skall ägnas största möjliga uppmärksamhet för att olyckor så långt möjligt skall kunna minimeras/elimineras. De i samband med miljöutredningen (2005) dokumenterade och i stort väl fungerande rutinerna beträffande hantering av kemikalier, avfall m.m. skall understödjas och upprätthållas. Att underhålla laboratorierna och upprätthålla och eventuellt ytterligare förbättra säkerheten skall ägnas speciell uppmärksamhet. Ledningen skall hålla kontakt med KTH:s skyddsingenjör för att få till stånd den riskinventering, som tidigare påbjudits och till vilken hjälp utlovats från centrala administrationen. Skolans säkerhetsgrupp dess medlemmar och uppgifter skall tydliggöras och hållas ständigt aktuellt för alla medarbetare. En s.k. åtgärdspärm skall iordningställas också för Campus Flemingsberg. Under året skall återkommande påminnas om de informationsblad som distribuerats och om var åtgärdspärmarna finns att tillgå. XYZW Berör SLG, SSG Datum Avstämning i SSG. Avstämning i SSG. Pärmen nu överlämnad till Monica i Femingsberg. Frågan skall aktualiseras igen när nye adm. chefen är i arbete. Avstämning SSG. Monica L-L skall snarast översända befintlig pärm till CF. Avstämning i SLG. Pärmen ännu ej överlämnad till CF. NEÅ vidtalar Monica LL att distribuera den. Avstämning i SSG. Osäkerhet om pärmen överlämnats till Flemingsberg. NEÅ undersöker Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Redogörelse för SSG Frågan diskuterades i SLG och skall omgående hänskjutas till den nye administrativa chefen. Visst informationsmaterial som är tillämpbart även i Flemingsberg finns och skall överlämnas av B-L H till Monika Mäkinen. Personalens kunskaper, engagemang, synpunkter och förslag inom arbetsmiljöområdet skall tillmätas stor vikt. Erforderlig kunskap i arbetsmiljöfrågor skall tillförsäkras hos de personer till vilka delegering av personalansvar sker. Kunskaper och erfarenheter av personalansvar och arbetsmiljöfrågor skall diskuteras och dokumenteras i samband med upprättande av delegationsordning. I förekommande fall skall ges kompletterande information/ utbildning. Delegationsordningen skall kompletteras, så att beslutet även innefattar, vem som har ansvaret när ordinarie arbetsmiljöansvarig är ledig/frånvarande. Informationen ut i verksamheten om vem som har arbetsmiljöansvaret skall förbättras. Att vårda och utveckla goda relationer på arbetsplatsen är allas ansvar. Viktiga möjligheten att "sända signaler" om hur man upplever sin arbetssituation ges vid nära och förtroliga relationer mellan arbetskamrater och mellan medarbetare och närmaste chef. Därutöver utgör medarbetarsamtalen ett formellt tillfälle att diskutera arbetsmiljön. Det är av största vikt att dessa samtal omfatta arbetsmiljöfrågor i en vid bemärkelse, så att även frågor såsom jämställdhet, likabehandling, tendenser till särbehandling eller trakasserier tas upp i samtalen (30) -

22 Datum Som stöd i detta arbete och för att garantera kvaliteten i samtalen skall upprättade mallar och instruktioner följas. Åläggandet till alla chefer att genomföra medarbetarsamtal skall understrykas ytterligare. Det innebär att alla medarbetare även under år 2008 skall erbjudas minst ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef och att samtliga dessa samtal skall dokumenteras. De synpunkter som framkommer vid medarbetarsamtal liksom signaler, påpekanden och förslag som på andra vägar förs fram skall tas till vara. Ledningen skall identifiera behov och önskemål och ha beredskap att, där så är påkallat, starta insatser såsom information, seminarier, temadagar, utbildning. Avstämning Frågan behandlades ej p.g.a förbiseende. Medarbetarsamtalen behandlades i SLG. Se PU-planen Berör SLG Insatser skall göras för att förbättra arbetsklimatet inom STH. Den enskildes arbetssituation skall kontinuerligt beaktas. Informationsflödet inom institutionen skall förbättras. De riskfaktorer, vad gäller främst den psykosociala arbetsmiljön som är förknippade med pågående förändringar och omorganisationer, skall ägnas speciell omsorg. Den osäkerhet som kommit till uttryck beträffande konsekvenserna på kort och lång sikt av pågående förändringar, skall så långt möjligt minimeras/undanröjas. För att göra detta möjligt skall alltid bästa möjliga framförhållning och en kontinuerlig och så långt möjligt heltäckande information ges om planer och beslut. Hittills utnyttjade informationskanaler skall utvärderas och alternativa och/eller kompletterande sätt att nå ut med information övervägas. Detta skall ske inom skolans ledningsgrupp snarast för att eventuella ändringar skall kunna implementeras tidigt under verksamhetsåret. Samarbetet mellan STHs olika lokaliseringar och avdelningar skall stödjas och fördjupas. Åtgärderna är viktiga i första hand ur gemenskaps- och social synpunkt för arbetsplatsen som helhet. Det har också aspekten att fler intressanta utvecklingsidéer (högre kompetens) kommer att utvecklas ju flera möten som kommer till stånd mellan skolans medarbetare. Det skall vara naturligt att dela med sig av sina erfarenheter och tips till arbetskamraterna. Informationen mellan forskning och grundutbildning skall prioriteras, så att återkommande och frekventa möten mellan lärare och forskare/forskarstuderande blir naturliga inslag i verksamheten. Ett antal aktiviteter för att främja trivsel och öka sammanhållning och därigenom främja hälsan, skall genomföras. Se bl.a. angående hälso- och friskvård nedan. Åtgärder skall vidtas för att i möjligaste mån förbättra arbetssituationen för anställda, bl.a. den hårda och ojämna arbetsbelastningen för undervisande personal. Varje tillfälle skall tas tillvara, att med sakliga argument, till högskoleledning, politiker och andra makthavare och opinionsbildare framföra krav på ökade medel till grundutbildningen. I formella sammanhang ansvarar dekan och skolans ledning för detta. Informellt och i vardagen är det allas ansvar. STHs medverkan i arbetsgruppen inom Verksamhetsstöd och studerandedokumentation, Campus Valhallavägen skall bestå. Arbetet syftar till att så långt möjligt få stöd beträffande uppföljning av studieresultat direkt ur de centrala administrativa systemen. Så långt som på STH ankommer skall detta arbete ges hög prioritet. De administrativa rutinerna inom forskning och forskarutbildning skall granskas och kommuniceras till berörd personal bl.a. genom seminarier för all personal (30) -

23 Den förbättrade verksamhetsuppföljningen beträffande forskning och forskarstudier skall konsolideras och förbättras ytterligare. Ett informationsmaterial avsett för nyantagna doktorander skall utvecklas. Arbetet för att inventera behovet av, prioritera och genomföra ett antal processkartläggningar/processförbättringar/processbeskrivningar skall fortsätta. Informationen ut i verksamheten om befintliga och tillkommande processbeskrivningar skall förbättras. Kvalitetssamordnaren leder detta arbete. Datum Berör SLG, SSG, GRU-rådet, FoFU-rådet Avstämning Avstämning i GRU-rådet Avstämning i GRU. Beslutades att arbetet bör avvakta och återupptas så snart den nya organisationen klarnat. Ingen behandling i FoFu-rådet eftersom detta kom att tidsmässigt överlappa GRU-rådsmötet och KS deltog i GRU-rådsmötet. Avstämning i FoFu-rådet. Frida Lindberg informerade om att en arbetsgrupp tagit initiativ till att utarbeta en lathund för nyantagna doktorander. Utgångspunkten har varit förhållandena vid Campus Flemingsberg. Dokumentet beräknas vara klart inom en vecka. IJ uppmanade till att komplettera så att dokumentet gäller för doktorander vid STHs samtliga campi. Tore L och Sture H uppmanades att vara behjälpliga. Informationsmaterial till nyantagna doktorander diskuterades i SLG. Daniel Lanner anmälde att ett projekt med delvis samma inriktning genomförs inom en pedagogik krs med deltagare från STH. Projektet klart inom 4 veckor. SLG påpekade vikten av att låta resultatet gå vidare till FoFu-rådet som äger frågan. DL anmälde sig att vara kontaktperson mot FoFu-rådet. Möjligheter till eventuella gästföreläsningar/utbildningar inom arbetsmiljöområdet skall undersökas. Datum Under år 2007 gavs vid höstens friskvårdstillfälle en föreläsning Arbetsliv och stress av Klaus Lindqvist. Vid ett tillfälle under året inbjöds till en för hela KTH gemensam föreläsning Arbetsmiljö och stress av Lennart Levi och Torbjörn Åkerstedt. STH har väl upparbetade kanaler till alla dessa föreläsare och sonderingar har gjorts för upprepning av föreläsningarna alternativt specialföreläsningar för grupper av personal från STH. Frågan om eventuell(a) målgrupp(er), formerna för föreläsningarna/utbildningarna och lämpliga tidpunkter skall diskuteras och fastställs i början av året. Avstämning. Avstämning i SLG. Se PU-planen Avstämning i SSG. Inga ytterligare kommentarer. Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Frågan berördes kort i SLG. Se PU-planen Berör SLG, SSG Delegationsordningen bl.a. avseende arbetsmiljöansvaret skall kommuniceras. En ny delegationsordning skall fastställas och kommuniceras ut i verksamheten. Därvid skall tas beslut även om ersättare vid förfall för den som ges delegation. Berör SLG - 19 (30) -

24 Datum Avstämning i SLG. Delegationsordning fastställd via dekanbeslut Frågan avförs. Avstämning i SLG planerad. Mötet inställt. Frågan diskuterades i SLG. Upprättande av delegationsordning sköts normalt av administrative chefen. För att undvika fördröjning i samband med byte på posten uppmanades dekan att utse någon annan att uppdatera delegatoionsordningen. NEÅ informerar dekan (ej närvarande då punkten behandlades) Hälso- och friskvården skall prioriteras. Möjligheterna till friskvårdsaktiviteter på tjänstetid skall även fortsättningsvis erbjudas och STH skall medverka med ekonomiskt stöd. Personalen skall som tidigare erbjudas av skolan betalda aktiviteter på gym alternativt 800 kr per person och läsår att använda till andra friskvårdsaktiviteter. Dessutom skall försöket att skolan betalar 100 kr per gång, högst en gång varannan vecka som bidrag till massage, fortsätta även vårterminen Under förutsättning att Korpen kan arrangera, skall även under år 2008 övervägas en stegtävling liknande den under föregående år. Initiativ av enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare att arrangera friskvårdsaktiviteter skall stimuleras och uppmärksammas. De speciella kvällsföreläsningar med kända föreläsare som ges inom ramen för Elitidrott och högskolestudier och som belyser olika aspekter på hälsa, friskvård och idrott kommer att ges formen av öppna föreläsningar och erbjudas till personalen vid STH. Uppdraget till friskvårdsgruppen att arrangera en för all personal gemensam friskvårdsdag per termin skall kvarstå. Berör SLG, SSG Datum Initiering av friskvårdsdag ht 08 Avstämning i SLG. Friskvårdsdagen inställd. Konfirmering av beslut om friskvårdsdag vt08-20 (30) -

25 Plan för jämställdhet, likabehandling och mångfald - 21 (30) -

26 4 Plan för jämställdhet, mångfald och likabehandling vid STH verksamhetsåret 2008 I KTH:s jämställdhets- och mångfaldspolicy betonas bl.a. vikten av att anställda och studerande utvecklas i samverkan, där kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. anställda och studerande, oberoende av kön, tar tillvara olika erfarenheter och förhållningssätt till gagn för hela verksamheten, men särskilt för den tekniska utvecklingen. skapa ett universitet, där vi-känslan är stark, där ingen diskrimineras och där ingen utsätts för trakasserier. Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (Högskolelagen) Denna plan för jämställdhet, mångfald och likabehandling vid STH är en lokal konkretisering och anpassning till motsvarande dokument för KTH. 4.1 Nuläget. Beskrivning och bedömning STHs ledning STH leds av en styrelse och en dekan. Dekanen är styrelseordförande. Som stöd i ledningsprocessen finns inrättat en ledningsgrupp. För vart och ett av områdena grundutbildning och forskning/forskarutbildning finns en speciellt ansvarig. För den operativa ledningen av grundutbildningen är ledningsansvaret vad gäller personal, arbetsmiljö och delar av ekonomin delegerat till fem avdelningschefer. På programnivå svarar programansvariga tillsammans med den grundutbildningsansvarige för utbildningarnas akademiska innehåll. Inom forskningen har på motsvarande sätt skett delegering av ledningsansvar till fyra avdelningschefer. I tabell 1 nedan redovisas ledningens fördelning på kön och etnicitet. Tabell 1. STHs ledning år 2007 Antal totalt Ledningsfunktion Antal kvinnor/ män Andel kvinnor/ män Antal av ickesvensk härkomst Andel av ickesvensk härkomst Styrelsen 14* 5/9 36/64 % 0 0 % STHs ledningsgrupp 14** 2/12 14/86 % 0 0 % Avdelningschefer 10 2/8 20/80 % 1 10 % Programansvariga 11 3/8 27/73 % 0 0 % * varav en är ständigt adjungerad ** varav en är ständigt adjungerad - 22 (30) -