Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Relevanta dokument
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Ekologiska produktionsfunktioner

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Mot en evidensbaserad CAP

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Från humla till jordgubbe

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Framåt i miljömålsarbetet

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Helena Elmquist

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Finns det alternativ till införda humlor?

i ett landskapsperspektiv

Policy Brief Nummer 2016:4

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Med miljömålen i fokus

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Lantbrukare och rådgivare - tillsammans kan de främja biologisk mångfald

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Konferens om hotad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Trender, problem och lösningar.

Policy Brief Nummer 2011:4

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Småbiotoper och jordbruksfåglar

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Multifunktionella landskap med golfbanor

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Ett rikt odlingslandskap

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

UTKAST Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Index för ängs- och betesmarker

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Biodiversitet

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Sammanfattning. Bakgrund

Transkript:

Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror! Trim inde 1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Common Vanliga farmland jordbruksfåglar birds 25 km 2 11 000 km 2 75 50 25 0.0 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 0 Stockamöllan 1880 Skåne 2005 (Lindström & Svensson 2007) (Franzen unpubl.) Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet After Zang et al. (2007) Mångfalden hotas av intensifiering och förlust av ekologisk heterogenitet 3 2 Antal arter Antal individer CCD Donald et al. 2006 Komplet Rundlöf m.fl. 2008 Simpelt

Naturbetes Ekologisk odling > 2 miljarder/år Öppet Öppna odlingslandskap landskap Miljöstöd används för att minska jordbrukets intensitet och öka den ekologiska heterogeniteten Närings Kväve- läckage Övrigt Betesmarker marker Vallodling Naturkulturmiljöer Småbiotoper SCB 2007 Avsaknad av rigorös utvärdering Matchade space-for-time substitution studier Space-for-time studier Varför hejdar inte miljöstöden förlusten av biologisk mångfald?

Avsaknad av landskaps perspektiv Local vs. regional dynamik Meta-samhälls teori: Neutral Species sorting (local dynamics) Patch dynamics (metapopulation dynamics) Dispersal-driven dynamics (mass effects) Meta-population - ängsnätfjäril See: Leibold et al. 2004, Ecology Letters 7:601-613 Källa-sänka dynamik - spindlar Hänsyn tas inte till landskapskonteten Ekologisk odling och landskapets heterogenitet (Kleijn and Sutherland 2003) (Tscharntke et al. 2005) $T $T $T $T S S S S S S S S $T $T S S S $T S $T $T $T $T $T 0 20 40 60 Kilometers 24 gårdar 12 ekologiska 12 konventionella Matchade par Study sites 2003 S Organic/Heterogeneous S Conventional/Heterogeneou $T Organic/Homogeneous $T Conventional/Homogeneou (Rundlöf & Smith 2006)

Fåglars artrikedom i relation till odlingsform och landskapets heterogenitet Artrikedom av fjärilar och humlor i relation till odlinsform och landskap (Rundlöf & Smith 2006, Rundlöf, Nilsson & Smith 2008) Log. antal arter Interaktion, p=0.014 Homogenous Heterogeneous Landscape type Interaktion, p=0.039 Butterfly species 1.5 1.0 0.5 0.0 Heterogeneous Homogeneous Landscape contet Bumblebee abundance 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Heterogeneous Homogeneous Landscape contet Smith et al. 2010. Dänhardt et al. 2010. Hänsyn tas inte till landskapskonteten - patch dynamics Vikten av naturbetesmarker i det omgivande landskapet Vikten av naturbetesmarker i det omgivande landskapet 8 Fler arter i naturbetesmarker med en hög andel naturbetesmarker i det omgivande landskapet 3 km <5 9-11 >15 48 naturbetesmarker i 24 landskap av 3 kategorier Matchade tripletter Transekter besökta 7 gånger (Öckinger & Smith, 2006) <5 9-11 >15 Landskaps typ, p<0.001 Storlek, p<0.001 Interaktion, n.s. Sällsyntare arter läggs till i landskap med en hög andel naturbetesmarker (Öckinger & Smith, 2006)

Landscape contet not considered source-sink dynamics 12 Naturbetesmarker som källhabitat i intensivt odlade landskap 1 km Transekter, se besök (Öckinger & Smith, 2007) Naturbetesmarker som källhabitat i intensivt odlade landskap - p<0.001 - Bumblebees - p<0.0018 - Hänsyn tas inte till hela landskapet - skalfrågor (Öckinger & Smith, 2007) Varför är skala viktigt? Effekten av ekologisk odling på lokal och landskapsnivå Konventionellt Organic landscape landskap Ekologiskt Conventionalandskap landscape 1km 1km N 2-16 organic 31-97 organic 0 10 20 30 40 50 Kilometers (Rundlöf, Bengtsson, Smith, 2008)

Lokala + landskaps effekter Anueller Lokala effekter eller landskaps effekter? Perenner organic conventional organic conventional Lokal, p<0.0039 Landskap, p=0.048 Interaktion, n.s. (Rundlöf, Bengtsson & Smith, 2008) (Rundlöf & Smith, in press) Bevarandestrategier i jordbrukslandskap kräver ett landskapsperspektiv Strategier kan koncentrera insatser eller sprida ut dem Bästa strategi beror på hur vi värderar ekosystemtjänster (t.e. biologisk mångfald på stora skalor jfrt med stödjande/reglerande ekosystemtjänster på lokala skalor) Separerat Partiellt separerat Integrerat (jfr Hoogeveen m.fl. 2002) Klimatanpassning kräver förstärkt landskapsperspektiv Tillräckligt stora populationer för att medge anpassning Landskap som tillåter spridning