Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi



Relevanta dokument
Bakom masken lurar paniken

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Är depression vanligt? Vad är en depression?

En broschyr om Tvångssyndrom

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

PINSAMT. Information om social ångest

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

INFORMATION OM INVEGA

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

det psykologiska perspektivet

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Vem bestämmer du eller din blåsa?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Till dig som är barn och lider av ångest

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Välkommen till kurator

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Lite info om hälsa & livsstil

Sömn och stress.

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Information om förvärvad hjärnskada

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Vad är psykisk ohälsa?

En ny behandlingsform inom RA

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

rosacea Information om ett vuxet problem

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Bilaga A Traumaintervju

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Lyssna, stötta och slå larm!

Föräldrar är viktiga

Information om Inre Balans-terapi

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket?

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Transkript:

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga

Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du föreställa dig hur du uppträder pinsamt på kommande fester, redovisningar eller konferenser? Brukar du undvika att träffa människor du inte känner? Problemet kan bero på social fobi (socialt ångestsyndrom), en sjukdom som många svenskar lider av. Men långt ifrån alla söker hjälp för sina problem. Det är olyckligt, eftersom det finns effektiv hjälp att få. I den här broschyren får du veta mer om social fobi och hur man kan göra sig fri från ångest i sociala situationer.

Vad är social fobi? De flesta av oss kan känna obehag i sociala situationer, i synnerhet när vi har omgivningens blickar på oss. Men att vara nervös inför ett föredrag, eller när man plötsligt ombeds presentera sig själv inför en grupp människor, innebär inte att man lider av social fobi. Du som lider av social fobi har en överdriven rädsla för att göra dig till åtlöje och bli förödmjukad inför andra människor. Blotta tanken på en kommande social tillställning eller en redovisning av ett arbete, framkallar stark ångest. Veckor eller månader i förväg ser du dig själv göra bort dig, som på en film. Därför gör du allt för att slippa närvara; hittar på undanflykter, smiter eller tillgriper en vit lögn. Om du trots allt blir tvungen att närvara, genomlider du den sociala situationen under mycket starkt obehag. Du rodnar, svettas, skakar, får hjärtklappning och blir helt blockerad av dina egna reaktioner. Du får svårt att uppfatta vad andra säger, att delta i det som händer runt omkring dig och du känner dig utanför och bortgjord, precis som du redan förutspått. Och nästa sociala händelse kommer att verka än mer skrämmande. Symtom vid social fobi: kroppsliga reaktioner i sociala situationer, t.ex. rodnad, hjärtklappning, svettning, skakningar och illamående negativa tankar, t.ex. att se sig själv förödmjukas inför andra negativa känslor, t.ex. ångest, ilska, skam och dålig självkänsla flykt från och undvikande av sociala situationer 4

Du är inte ensam De flesta som lider av social fobi söker inte hjälp, och det är därför svårt att veta exakt hur stort problemet är. Olika undersökningar antyder dock att så mycket som var tionde svensk kan vara drabbad. Social fobi debuterar oftast i tonåren, men problemet kan också ge sig till känna i vuxenlivet eller i tidig barndom. Graden av besvär kan variera under livet. Under vissa perioder kan du vara i det närmaste besvärsfri, medan symtomen under andra perioder kan vara mycket handikappande. En förklaring till detta kan vara yttre omständigheter, t.ex. vilken trygghet du har i familj och arbete och om ditt liv innehåller många situationer som kan utlösa social fobi. Vanliga följder av social fobi: Nedstämdhet Utanförskap Depression Missbruk av alkohol och tabletter 5

Varför får man social fobi? Det finns troligen flera samverkande orsaker till social fobi. En orsak anses vara att många människor har en ärftligt ökad sårbarhet för att drabbas av ångestsjukdomar som social fobi. Den ökade sårbarheten tycks i sin tur bero på en obalans i hjärnans omsättning av ämnet serotonin. Men även uppväxtmiljö, familj och kamrater har betydelse. Om en förälder lider av social fobi, härmar barnet förälderns rädsla. Och en brist på vuxna som hjälper tonåringen att hitta en positiv självbild, kan resultera i en rädsla för andra människor. Men alla människor, oavsett ålder, kan få social fobi av att leva i en känslokall omgivning, utan uppmuntran, kärlek och beröm. Ibland kan social fobi utlösas av traumatiska händelser, t.ex. mobbing eller att plötsligt tvingas prata inför en grupp. I likhet med andra ångestsjukdomar anses stress spela en viktig roll. Ju mer pressad livssituationen är, desto större blir den sociala ångesten. Att lida av social fobi kan innebära att man inte vågar ta för sig av livet, inte söka de jobb man är kompetent för, inte utveckla sina talanger och intressen. Det kan kännas som om livet går till spillo. Men det finns hjälp att få. 6

Hur behandlas social fobi? Kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedel är de behandlingsformer som oftast används vid social fobi. De flesta som lider av social fobi blir avsevärt bättre på några månader och fotsätter sedan att förbättras under lång tid framöver. Tack vare behandlingen lyckas många få bättre jobb och förbättra sina relationer. De får bättre självkänsla, ökat självförtroende, de kan sätta upp mål, samarbeta och ta ansvar. KBT bygger på det faktum att våra tankar styr hur vi känner och handlar. Behandlingen syftar till att ersätta negativa tankemönster med nya, bättre sätt att tänka och handla. Med hjälp av rollspel och hemuppgifter tränas gradvis förmågan att klara av olika sociala situationer. Totalt brukar KBT omfatta 10-15 behandlingstillfällen. SSRI-preparaten (Zoloft, Seroxat och Aurorix) är mediciner som minskar den sociala ångesten genom att återställa serotoninbalansen i hjärnan. Behandlingen brukar den pågå i minst ett år, men många fortsätter betydligt längre. 7

Vad kan man göra som anhörig? Många människor som fått behandling mot sin sociala ångest vittnar om att de har fått ett nytt liv. Samtidigt beklagar de att de inte fått hjälp tidigare. Problemet är att många drabbade inte känner till att det finns hjälp att få, eller också upplevs det som alltför ångestfyllt att träffa en läkare och berätta om sina problem. Om du misstänker att en närstående lider av social ångest, försök att uppmuntra honom/henne till att söka läkare/psykolog eller skaffa mer kunskap. Ett första steg kan vara att läsa igenom denna broschyr. Även barn och ungdomar kan lida av handikappande social ångest. Ibland växer de bort, ibland kvarstår de. Att uppvisa blyghet och osäkerhet, rodna och tappa orden i sociala situationer, att inte vilja gå till skolan och att prestera under sin kompetensnivå kan bero på social fobi. Som vuxen är det viktigt att inte ignorera barnets problem. Genom att barnet får hjälp tidigt, kan man förhindra att den sociala ångesten blir bestående. Svenska ångestsyndromsällskapet Svenska ångestsyndromsällskapet är en stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras anhöriga. Föreningen har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i hela landet som bland annat kan hjälpa dig med att hitta en lämplig terapeut i ditt närområde. Du kan ta kontakt per telefon (08-650 70 79) eller anonymt via Internet: www.angestsyndrom.com Lästips Anna Kåver. Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord. Cura. Stockholm 1999. Bo-Arne Skiöld, Stening B, Widlund G. Tal och Rörelse. Träning i självförtroende. Esselte 1988. www.depressionslinjen.com 8

Vanliga frågor om social fobi Vart ska jag vända mig? Social fobi är en välkänd sjukdom och kunskapen är stor hos de flesta allmänläkare (på vårdcentralen), psykiatriker (privatpraktiserande eller vid psykiatrisk öppenvårdsmottagning) och auktoriserade psykoterapeuter (se gula sidorna). Du kan också kontakta Svenska ångestsyndromsällskapet (www.angestsyndrom.com) som i sin tur kan hänvisa dig till en terapeut i ditt närområde. Vilka biverkningar kan medicinen ge? Behandlingen kan till en början ge milda biverkningar i form av t.ex. huvudvärk, illamående, förstoppning och lös avföring. Man kan också få ökad oro och ångest. Dessa biverkningar avklingar efter en tids behandling. Hur länge ska jag ta medicinen? Läkemedelsbehandlingen brukar pågå i minst ett år, därefter utvärderar man vilken nytta den har gjort och behovet av den framöver. Många människor med social fobi tycker att de har så god hjälp av behandlingen att de fortsätter under många år. Vad händer när jag slutar med medicinen? När behandlingen avslutas ska medicinen trappas ner långsamt, annars kan man få så kallade utsättningsbesvär. Dessa liknar de biverkningar man kan uppleva i början av behandlingen (till exempel illamående och huvudvärk) och kan misstolkas som abstinensbesvär. När behandlingen avslutas kan den sociala ångesten öka. Men troligen har dina förutsättningar i livet förbättrats under behandlingstiden, och då får du säkert mindre problem jämfört med innan behandlingen påbörjades. Är medicinen beroendeframkallande? Nej, absolut inte. Man kan ta tabletter mot tvångssyndrom under mycket lång tid och sedan sluta utan besvär. 9

Vill du veta mer? Depressionslinjen.com är en sajt för dig som lider av depression eller ångestsjukdom. Till ångestsjukdomarna hör bland annat social fobi, PTSD, paniksyndrom och tvångssyndrom. Ofta har den som lider av en ångestsjukdom samtidigt symtom på depression och det är inte ovanligt att ha symtom från flera ångestsjukdomar samtidigt. Sjukdomarna glider in i varandra eftersom de har flera gemensamma beröringspunkter. På depressionslinjen.com har vi samlat depression och ångestsjukdomar under ett och samma tak. På sajten kan du lära dig mer om vad de olika tillstånden har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Du kan också läsa om hur de behandlas, vart man ska vända sig för att få hjälp, du får lästips och kan beställa informationsmaterial. Välkommen in! www.depressionslinjen.com 10

PFIZER AB BOX 501 183 25 TÄBY TEL 08-519 062 00 FAX 08-519 062 12 www.pfizer.se ELIXIR/OPTIMALTRYCK AB S-01-ZOL-116/2