FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196 6 375 202 6 598 502 6 863 259 Finansiella intäkter Pensionering finans 50 000 48 015 30 000 30 000 30 000 30 000 Finansverksamhet finans 342 900 233 160 305 835 332 835 322 835 298 735 Summa finansiella intäkter 392 900 281 175 335 835 362 835 352 835 328 735 Finansiella kostnader Pensionering finans 40 907 53 917 39 373 39 523 39 850 40 197 Finansverksamhet finans 48 600 60 425 17 100 14 100 14 100 10 100 Summa finansiella kostnader 89 507 114 342 56 473 53 623 53 950 50 297 Summa 6 351 269 6 278 783 6 464 558 6 684 414 6 897 387 7 141 697

34 KOMMUNALSKATT OCH STATSBIDRAG Verksamhetsbeskrivning Kommunalskatteintäkter Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebitering som Kommunfullmäktige fastställer. Kommunens skattesats är oförändrad för 2011 (20,40 %). Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2011 kan ske först i slutet av 2012 när taxeringen av 2011 års inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker beräkning och utbetalning av kommunalskatteintäkter genom uppräkning av senast kända fastställda taxering. Beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2011 baseras därför på preliminärt utfall av 2009 års taxering samt uppräkning med hänsyn till beräknad ökning av beskattningsbara inkomster under och 2011. De beskattningsbara inkomsterna påverkas dels av löneförändringar, dels av sysselsättningsförändringar och dels av förändringar i skattesystemet som beslutas av riksdagen. Skillnaden mellan preliminär beräkning av kommunalskatteintäkter och slutlig beräkning regleras endast på riksnivå och då med hänsyn till hur utvecklingen varit för riket totalt. Rikets skatteunderlag beräknas, enligt SKL att öka med 1,8 % för med 1,6 % för 2011 samt med 3,9 % för år 2012. För beräkning av kommunalskatteintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare 1 november året före. Kommunledningskontoret har beräknat budgeten för 2011-2014 med utgångspunkt från den fastställda befolkningsprognosen samt en bedömning av invånarantalet per 1 november -2013. Följande uppgifter har använts vid beräkningen: Befolkning 1/11 året innan 2011 2012 2013 2014 146 300 147 400 148 400 149 800 Inkomstutjämning Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Skattekraften definieras som skatteunderlaget utslaget på samtliga invånare i kommunen eller riket. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 % av medelskattekraften. Statsbidragen ökar i princip i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. Kompensationsgraden är 95 %. De kommuner som har en skattekraft över 115 % av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet, som används för att delfinansiera garantin. För de kommuner som ligger över garantin sänks kompensationsgraden till 85 %. Linköpings kommun har en skattekraft på strax under 98 % och erhåller ett bidrag för 2011 med 5 869 kr/ invånare. Regleringsbidrag/avgift Garantinivån ska ligga fast på 115 % oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte. Regleringsbidrag respektive regleringsavgift föreslås för att finansiera statens kostnader att upprätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare. Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner. För 2011 kommer Linköpings kommun att erhålla regleringsbidrag på 1 014 kr/invånare, en höjning gentemot med 757 kr/invånare. En orsak till höjningen är ett tillfälligt generellt obundet tillskott för kommunalekonomisk utjämning med 223 kr/ invånare. Några andra anledningar till den stora förändringen är satsningar inom skolområdet bl.a. gällande nya skollagen, nationella prov och anhörigstöd för äldre och funktionshindrade samt sänkt skatt för pensionärer. För 2012 beräknas regleringsbidraget minska med 518 kr/invånare till 496 kr/invånare. Förändringen beror på det tillfälliga tillskottet för kommunalekonomisk utjämning samt reducering av ersättning för sänkt skatt för pensionärer. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och opåverkbara faktorer, som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kompensation ska inte utgå för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller

35 effektivitet. Linköpings kommun betalar till systemet för kostnadsutjämning med 1 242 kr/invånare för 2011. Eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen Kommuner som de senaste fem åren (2005 till 2009) haft en genomsnittlig befolkningsökning som överstiger 1,2 %, samt har befolkningsökning mellan 2009 och på minst 1,2 % har rätt till ersättning för eftersläpningseffekter. Beräkning avseende befolkning görs per 1 november respektive år. Enligt kommunledningens bedömning av befolkningsutvecklingen kommer Linköpings kommun att uppfylla ovanstående krav för. Det innebär att kommunen får ersättning med 17 kr/invånare. Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för småhus (såväl permanent- som fritidsbostäder) uppgick år 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för flerbostadshus var 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. År är avgiften som högst 6 387 kronor för småhus respektive 1 277 kronor för lägenheter i flerbostadshus. Det är den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften som ska tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan det är endast förändringen mellan åren som läggs till beloppet från 2008. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen. Avgiftsintäkterna blir kända först vid slutet av året efter beskattningsåret. Det vill säga avgiftsintäkterna år är först kända i slutet av år 2011 och kommer inte att betalas ut förrän år 2012. För 2011 har kommunen prognostiserat med en kommunal fastighetsavgift på 205 987 tkr, en ökning från med ca 1 %. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Kommunalskatt och statsbidrag Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatteintäkter 5 012 358 5 012 358 5 189 277 5 413 006 5 651 178 5 899 830 Reserv osäker prognos skatt o bidrag -15 000-15 000-15 000-15 000-15 000 Slutavräkning 20 664 69 533 21 360 Inkomstutjämningsbidrag 847 493 847 493 858 635 891 770 926 906 983 886 Kostnadsutjämning -179 469-179 469-184 484-185 871-187 132-188 898 Regleringsbidrag/-avgift inkl tillfälligt konjunkturstöd 177 989 177 989 116 386 73 108 38 385-2 481 Tillfälligt statsbidrag i budgetprop 2011 16 000 16 000 LSS-utjämning -19 872-19 462-25 456-25 648-25 822-26 065 Kommunal fastighetsavgift 203 713 203 506 205 987 208 047 210 127 212 229 Eftersläpningseffekter kostnadsutjämning 2 491 Summa 6 047 876 6 111 950 6 185 196 6 375 412 6 598 642 6 863 501

36 FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Verksamhetsbeskrivning Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinansiering I den beräknade räntekostnaden ingår kommunens räntekostnader för förmedlade lån. Motsvarande belopp budgeteras som ränteintäkt. Kommunen beräknar en minskad volym förmedlade lån framöver. Räntekostnader kommunens lån Kommunen har inga lån och beräknas inte ta upp några under perioden. Räntekostnader och ränteintäkter övriga lån Eftersom kommunen inte har några lån och inte beräknas ta upp några lån under perioden finns inga (swap-avtal). Ränteintäkten (swap-avtal) budgeteras också till 0 under perioden. Ränteintäkter försålda tomträtter Placering i obligationer för att täcka tilläggsanslag till Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden för minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering. Långsiktig placering Bakgrund I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån. Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB från och med år 2009. För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen skall placeras långsiktigt på kapitalmarknaden. Placeringspolicy och förvaltningen Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda placeringsriktlinjer för den Långsiktiga placeringen. Placeringarna avseende Pensionsmedel, Stiftelsemedel samt Övrig likviditet görs enligt egna separata Placeringsriktlinjer. Placeringsstrategin för de Långsiktiga placeringarna uttrycks i en normalportfölj som anger fördelningen mellan olika tillgångsslag. Normalportföljen har valts utifrån en bedömning av förväntad avkastning och risk. Nedanstående tabell visar fastställd normalportfölj och minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag 2011. Tillgångsslag Benchmark Minimum Normalportfölj Maximum Räntebärande OMRX Bond 60 % 70 % 100 % Svenska aktier SIXPRX 10 % 15 % 20 % Utländska aktier MSCI World 7 % 12 % 15 % Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 3 % 5 % Totalt 100 % Som stöd till kommunens placeringsverksamhet har inrättats ett finansråd med följande arbetsuppgifter: - Bereda ärenden avseende uppdatering och förändring av placeringsriktlinjerna - Ta fram beslutsunderlag och ge rekommendationer vid upphandling av placeringar, fonder, externa förvaltare m.m. - Löpande följa utfallet av placeringarna och risknivån i placeringsportföljen Kommunen har upphandlat Burenstam&Partners och AGL Treasury Support AB som externa rådgivare och stöd till Finansrådet i dess arbete. Förväntad avkastning För att minimera risken i placeringarna har i placeringsriktlinjerna angetts att den årliga avkastningen bör uppgå till lägst 200 mnkr. Implementeringsperioden för den långsiktiga portföljen sträcker sig t.o.m. 2011. Under denna period har kommunen en större andel obligationer i portföljen än vad som anges i normalportföljen. I budgeten har avkastningen därför beräknats till 190 mnkr (3,5 %).

37 Pensionsmedelsplaceringar Bakgrund Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen benämns pensionsmedelsplaceringar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som förutses 2008 - ca 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som intjänats före år 1998, PA-KL. Placeringspolicy och förvaltningen Särskilda placeringsriktlinjer reglerar dessa pensionsmedelsplaceringar. Nedanstående tabell visar fastställd normalportfölj och minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pensionsmedelsplaceringarna. Tillgångsslag Benchmark Minimum Normalportfölj Maximum Räntebärande OMRX Bond 50 % 60 % 80 % Svenska aktier SIXPRX 15 % 25 % 35 % Utländska aktier MSCI World 0 % 10 % 15 % Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 5 % 8 % Totalt 100 % Förväntad avkastning Avkastningen från pensionsmedlen är beräknade till 30 mnkr.

38 Finansiella kostnader och intäkter Belopp netto tkr 2011 2012 2013 2014 Kostnader Koncernfinansiering Räntekostnader, koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000 Summa koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000 Kommunens finansiering Räntekostnad kommunens lån 4 500 0 0 0 0 Räntekostnad övriga lån swap 4 000 0 0 0 0 Övriga finansiella kostnader 100 100 100 100 100 Delsumma finansiella kostnader 8 600 100 100 100 100 Räntekostnad pensionsskulden*) 40 907 39 373 39 523 39 850 40 197 Summa kostnader inkl koncernfinansiering 89 507 56 473 53 623 53 950 50 297 Intäkter Koncernfinansiering Ränteintäkter, koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000 Summa koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000 Kommunens finansiering, intäkter Ränteintäkter placeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Ränteintäkter försålda tomträtter 3 150 3 150 3 150 3 150 3 150 Ränteintäkter övriga lån swap 4 000 0 0 0 0 Ränteintäkt utlämnade lån 100 50 50 50 50 Ersättning för borgensteckning 400 400 400 400 300 Övriga finansiella intäkter 0 Delsumma 8 650 4 600 4 600 4 600 4 500 Intäkter långsiktiga placeringar Ränta reverser Linköpings Stadshus AB 31 500 0 0 0 0 Borgensavgift 24 750 30 500 30 500 30 500 30 500 Finansiell intäkt/avkastning från Linköpings Stadshus AB etc. 48 500 63 735 93 735 83 735 63 735 Avkastning långsiktig placering 189 500 190 000 190 000 190 000 190 000 Summa intäkter långsiktiga placeringar 294 250 284 235 314 235 304 235 284 235 Delsumma finansiella intäkter 342 900 305 835 332 835 322 835 298 735 Avkastning pensionsfonden 50 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Summa intäkter inkl koncernfinansiering 392 900 335 835 362 835 352 835 328 735 Finansnetto (nettointäkt) 303 393 279 362 309 212 298 885 278 438 *) Räntekostnad pensionsskulden ingår i Pensionsenheten