2010 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken För flygresor finns tydliga regler. Flygplatsverksamheten på Stockholm-Arlanda Airport är bland annat reglerad enligt ett särskilt miljötillstånd, till vilket ett antal villkor är knutna, bland annat det så kallade utsläppstaket för kväveoxid och koldioxid. Villkoret innebär att utsläppen inte får vara större 2011 än de var 1990. Utsläppstaket kom till i samband med att tillstånd för att bygga Arlandas tredje start- och landningsbana gavs 1991. Det speciella med utsläppstaket är att det inte bara reglerar flygverksamheten; under taket ryms all flygtrafik under 915 meters höjd, flygplatsens egen verksamhet samt alla marktransporter av resenärer, personal och gods till, från eller på flygplatsen, oavsett start- eller målpunkt. Utsläppen från en flygresenärs bilfärd från Malung till Arlanda räknas alltså in under samma tak som utsläppen från Arlandas flygplan. I Sverige står flygtrafiken för cirka 4,8 procent av koldioxidutsläppen. Jämförelsevis står vägtrafiken för cirka 38 procent av koldioxidutsläppen. Flygtrafikens utsläpp och utsläppen från Arlandas egna verksamheter har minskat sedan 1990, samtidigt som marktransporternas andel har ökat. Marktransporterna står i dag för mer än hälften av koldioxidutsläppen under Arlandas utsläppstak. Det gör att flygplatsens möjlighet att påverka utsläppen under utsläppstaket är mycket begränsat. Ett utsläppstak liknande Arlandas finns inte på någon annan flygplats i världen. Det bör avskaffas i sin nuvarande utformning och miljövillkoren formuleras så att Arlandas framtida utveckling inte hotas. Flyget bidrar i allra högsta grad till en god tillväxt och samhällsekonomi. Arlanda flygplats måste få konkurrera med andra flygplatser på lika villkor och utsläppstaket bör betraktas i ett globalt och nationellt perspektiv. Den gällande utformningen av utsläppstaket innebär att flygrörelserna på Arlanda i framtiden måste begränsas. Det hindrar företagsetableringar i regionen och hämmar nya flygbolag att etablera sig på Arlanda. För företagens val av lokaliseringsort är tillgången till förbindelser med andra regioner och länder många gånger en av de viktigaste faktorerna. Med begränsningar av flygtrafiken på Arlanda sker en överflyttning av flyget till andra flygplatser. Det ger längre marktransporter och mer utsläpp på vägarna. När flygtrafiken sprids ut sprids även utsläppskällorna ut. Utsläppstaket har därmed en kontraproduktiv påverkan på miljön. Kollektivtrafiken till Arlanda måste byggas ut så att resenärer får större möjlighet att välja klimatsmarta färdsätt till flygplatsen och därmed bidra till att minska utsläppen vid flygplatsen. Ett utsläppstak liknande Arlandas finns inte på någon annan flygplats i världen
Arlanda flygplats navet i stockholmsregionens näringsliv Sverige är ett litet och perifert land i utkanten av Europa och beroende av utrikeshandel. Sverige exporterade år 2009 för 1463 miljarder kronor. Importen var under samma år 1264 miljarder kronor. 1 Exporten är avgörande för Sveriges tillväxt då hälften av vår BNP kommer från export. I Stockholmsregionen 2 finns närmare 10 000 företag som exporterar varor och tjänster till utlandet, och det är inte bara varor och tjänster som exporteras. Sverige blir allt mer populärt som turistland. Under 2008 nådde turismens exportvärde nära 100 miljarder kronor. 3 Flyget spelar i båda fallen en avgörande roll. Stockholm-Arlanda Airport (härefter Arlanda flygplats) är Sveriges största flygplats, ett viktigt transportnav och av fundamental betydelse för den ekonomiska utvecklingen i såväl Stockholmsregionen som i Sverige som helhet. Arlandas nationellt strategiska betydelse slogs bland annat fast i Flygplatsutredningen (SOU 2007:70) 4. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) framhåller vikten av en hög internationell tillgänglighet och den särskilda och avgörande betydelse som Arlanda flygplats har för regionen. Flygplatsen är även ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, vilket innebär att den skall skyddas från åtgärder som påtagligt kan hindra eller försvåra verksamhetens bedrivande och/ eller utveckling. Arlandaområdet är mycket viktigt för utvecklingen av Stockholmsregionen, Mälardalen och övriga delar av landet. Verksamheten vid flertalet svenska flygplatser är starkt beroende av tillgängligheten till Arlanda. Restriktioner för flygtrafiken på Arlanda får omedelbart effekt för flygtrafiken från och till dessa flygplatser. Från Arlanda flygplats är det i dagsläget möjligt att nå cirka 176 destinationer med direktflyg nationellt och internationellt. Av destinationerna är 82 procent utländska. 5 År 2009 reste drygt 16 miljoner resenärer till eller från Arlanda och av dessa reste drygt 12 miljoner utrikes. 6 Stockholm är Skandinaviens naturliga mittpunkt med flest invånare 7, flest världsledande akademiska institutioner och med den största besöksnäringen i Skandinavien. Stockholmsregionen har dessutom ett näringsliv i världsklass. Många av de stora svenska företagen och flera multinationella företag har valt Stockholm som lokaliseringsort för sina huvudkontor eller regionala kontor. Betydelsen av internationell tillgänglighet ökar i takt med en ökande globalisering. Stockholmsregionen är konkurrenskraftig, mycket tack vare Arlanda flygplats. Flygtrafiken på Arlanda underlättar för företagen att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, nå kunder eller leverantörer utomlands och handla med varor och tjänster på den globaliserade marknaden. Det gör att stockholmsföretagen kan utvecklas och att även hela Sverige står sig starkare i den allt hårdare globala konkurrensen. 1 www.scb.se 2 Med Stockholmsregionen menas Stockholm och Uppsala län samt Trosa, Strängnäs och Gnesta. Enligt Tillväxtverkets indelning i funktionella analysregioner (FA-regioner). 3 Arlandaindex. Används för att uppskatta värdet av inkommande turism. 4 Den 1 juni 2006 beslutade regeringen att en översyn av det samlade svenska flygplatssystemet ska göras. 5 www.swedavia.se 6 www.arlanda-flygplats.org 7 Under 2009 växte Stockholms län med drygt 38 000 nya invånare och Uppsala län med 4000 invånare. Fram till år 2030 beräknas Stockholm att växa med drygt 852 000 invånare. 2
Flygets påverkan på miljön Flyget är det transportslag som effektivast knyter samman världens länder och städer och som på kortast tid kan förflytta varor och människor. Flyget bidrar i dag positivt till långsiktig ekonomisk och social hållbarhet. När det gäller den tredje hållbarhetsdimensionen miljön, har flygets påverkan fått stort utrymme i klimat- och miljödebatten. I Sverige står flygtrafiken för cirka 4,8 procent av koldioxidutsläppen och för 2 procent av kväveoxidutsläppen. Globalt står flyget för cirka 2 procent av de totala koldioxidutsläppen. Som jämförelse bör nämnas att vägtrafiken står för cirka 38 procent av koldioxidutsläppen och för 40 procent av kväveoxidutsläppen i Sverige. 8 Flygplatshållaren på Arlanda flygplats, Swedavia, fd Luftfartsverket, 9 och flygbolagen arbetar målmedvetet med att minska flygets negativa miljöpåverkan. Under de senaste fem åren har drygt 200 miljoner kronor investerats i olika miljöförbättrande åtgärder på flygplatsen. Ett exempel på miljöåtgärd som utvecklats på Arlanda är gröna inflygningar. De innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Därigenom behövs det nästan inget motorpådrag vilket sparar bränsle och minskar utsläppen. Enligt Swedavia sparas 150 450 kilo koldioxid vid varje grön inflygning. De gröna inflygningarna sprids nu till övriga världen som ett sätt att minska flygets miljöpåverkan. Satsningar på forskning och utveckling av alternativa bränslen kan bidra till att minska flygets miljö- och klimatproblem. På så sätt kan flyget indirekt bidra till en minskning av övriga samhällssektorers klimatpåverkan. Swedavias mål är att i framtiden säkerställa grönt flygbränsle till Arlanda flygplats och byggandet av ett bioraffinaderi för tillverkning av förnybart jetbränsle i stor skala. 10 Arlandas utsläppstak Miljövillkoren för Arlanda flygplats innehåller ett så kallat utsläppstak (utsläpp till luft). Utsläppstaket syftar till att minska flygets påverkan på miljön. Det koncessionsgrundande miljövillkoret kom till i samband med att regeringen 1991 gav tillstånd till byggandet av en tredje bana på Arlanda. I samband med detta fastställdes bland annat villkor kring utsläppen av koldioxid och kväveoxider. Enligt dessa villkor ska flygplatshållaren inrikta verksamheten på att minimera de samlade utsläppen av kväveoxider (NOx) och koldioxid (CO2) från flygverksamheten, samt marktransporterna på flygplatsen och marktransporterna till och från flygplatsen. Villkoren omfattar därmed all bil- och busstrafik till och från flygplatsen, oavsett varifrån den kommer eller vart den ska. Ett utsläppstak liknande det som finns på Arlanda finns inte på någon annan flygplats i världen. Enligt villkoren ska utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygverksamheten och marktrans-porterna till, från och på flygplatsen, senast tio år efter att den tredje banan färdigställts inte får överstiga 1990 års nivå. Den tredje rullbanan färdigställdes i juni 2001. Utsläppen av koldioxid och kväveoxider får alltså inte överstiga 1990 års nivå från mitten av år 2011. Det inebär att utsläppen av koldioxid inte får överstiga 342 000 ton/år och kväveoxidutsläppen får inte överstiga 1 900 ton/år. Mycket av det som räknas in under utsläppstaket har flygplatshållaren mycket begränsade möjligheter att påverka. Enligt villkoret ansvarar Swedavia för alla utsläpp från den egna verksamheten på flygplatsen, liksom från såväl flygtrafiken som marktransporterna till och från flygplatsen. Av detta är det endast den egna verksamheten som Swedavia kan påverka i någon större grad, vilken står för fyra procent av de totala koldioxidutsläppen på Arlanda. Marktransporterna, det vill säga passagerarnas resor till och från flygplatsen, de flygplatsanställdas resor till och från 8 www.arlanda.se 9 Luftfartsverket bolagiserades under 2010. Sedan den 1 april 2010 driver och utvecklar det nya bolaget Swedavia landets 14 statligt ägda flygplatser. 10 Värmeforsk, Förstudie för biobaserat flygbränsle för Stockholm-Arlanda flygplats. R 2009 3
arbetet, och övriga transporter av gods till och från flygplatsområdet står totalt för mer än 50 procent av flygplatsens totala koldioxidutsläpp. 45 procent av resenärerna reser i dag kollektivt till och från flygplatsen, enligt Swedavia. Det är en hög andel internationellt sett, men för att Arlanda ska kunna hålla sig under utsläppstaket så måste ännu fler börja resa kollektivt. Från och med den 1 januari 2012 kommer koldioxidutsläpp från flyg att ingå i EU:s system för handel med utsläppsrätten. Det skulle därför innebära en dubbelreglering om utsläppen från flygtrafiken dessutom inkluderas i utsläpstaket. Resultatet av en reducerad flygtrafik på Arlanda flygplats Arlanda har tillstånd för 372 100 flygrörelser (starter och landningar) per år och hade under år 2008 cirka 220 000 rörelser. Enligt prognoser för trafikutvecklingen beräknas flygrörelserna öka med i genomsnitt 1,5 procent per år under perioden 2008-2038. 11 Med dagens trafikprognos nås utsläppstaket om fem till sex år vilket motsvarar en flygverksamhet på 270 000 flygrörelser per år. Omkring år 2030 beräknas antal flygrörelser till 320 000 per år enligt Swedavias prognoser. Utsläppstaket innebär i praktiken att det blir omöjligt att fullt ut dra fördel av den kapacitet som den tredje banan och flygplatsens trafiktillstånd ger. Med den gällande utformningen av utsläppstaket innebär det att flygrörelserna i framtiden måste begränsas. Swedavia förbereder under år 2010 en ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Arlanda flygplats i enlighet med miljöbalkens bestämmelser, bland annat eftersom utsläppen slår i taket. I den nya ansökan ansöker Swedavia om tillstånd för 350 000 flygrörelser per år, för att säkra verksamheten på lång sikt (till ca år 2038.) vägtrafiken. Det ger längre marktransporter och mer utsläpp på vägarna. När flygtrafiken sprids ut sprids även utsläppskällorna ut. En undersökning gjord av Inregia visar hur en omfördelning av flygverksamheten vid Arlanda påverkar miljön. I undersökningen finns ett framtida scenario för år 2030 där delar av verksamheten på Arlanda flyttas till Västerås flygplats. Scenariot innebär en överflyttning av cirka 11 miljoner passagerare till Västerås. Jämförelsealternativet innebär inte någon begränsning av verksamheten på Arlanda. Undersökningen visar att samtliga utsläpp ökar på grund av att de 11 miljoner passagerarna gör längre markresor om de flyger från Västerås istället för Arlanda. Utsläppen av till exempel koldioxid ökar kraftigt, totalt med drygt 45 000 ton år 2030, i förhållande till jämförelsealternativet. 12 En överflyttning av flyget till andra flygplatser sprider ut flygtrafiken och leder till negativa miljöeffekter från vägtrafiken. När företagen blir tvungna att välja andra flygplatser betyder det flygplatser med en sämre utbyggd infrastruktur i sitt närområde. Ett scenario där flygtrafiken sprids ut innebär en minskning av det totala utbudet av flygtrafik och att möjligheterna att resa till och från flygplatserna med kollektivtrafik minskar. Utsläppstaket är därför en kontraproduktiv miljöåtgärd snarare än en åtgärd för att sänka miljö- och klimatpåverkan. En kapacitetsminskning på Arlanda flygplats på grund av utsläppstaket innebär antagligen inte att flygtrafiken i Stockholmsregionen minskar som helhet. Företag beroende av flyget kommer istället att välja andra flygplatser och/eller andra transportslag. En överflyttning av flyget till andra flygplatser sprider ut flygtrafiken och leder till negativa miljöeffekter från 11 LFV, Underlag för samråd rörande ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun, enligt miljöbalkens regelverk. 2009. 12 Inregia, Avgastaket - Samhällsekonomisk utredning om olika transportalternativ. R 2004 4
Flygets betydelse för näringslivet Stockholmsregionen är den region i Sverige som har bäst möjligheter att locka företag och investeringar. Utsläppstaket på Arlanda innebär dock ett hot mot Stockholmsregionens näringsliv och framtida tillväxt. För företagens val av lokaliseringsort är tillgången till förbindelser med andra regioner och länder många gånger en av de viktigaste faktorerna. Eftersom Arlanda är en stor flygplats har den lättare att ha ett stort antal direktlinjer. Större tillgång till direktlinjer ger en större attraktionskraft för företag att etablera sig i Stockholmsregionen. Det främjar även det befintliga näringslivet. Flyget och företagen I Stockholmsregionen finns ett stort antal huvudkontor. Förutom svenska storföretag har många utländska företag etablerat specialiserade och/eller regionala huvudkontor här. En lokalisering av huvudkontor signalerar hur permanent den utländska investeringen är. En hög huvudkontorstäthet är en attraktiv miljö för boende, avancerad produktion och bidrar till att andra typer av företag etablerar sig i regionen. Det är därför ett problem om huvudkontoren börjar lämna Stockholmsregionen. Flygtrafiken vid Arlanda främjar näringslivet i regionen och bidrar till ökad handel, fler företagsetableringar och investeringar. Enligt en undersökning gjord av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) anser nästan 60 procent av företagen i Stockholmsregionen att Arlanda flygplats är avgörande eller mycket viktig för verksamheten. 13 Närheten till en flygplats kan vara avgörande när det gäller att attrahera investeringar till en region. Det gäller främst för att attrahera utländska företag, men även för att få företag att stanna i regionen eller att få befintliga företag att utvecklas och expandera. Det är flera faktorer som påverkar val av lokaliseringsort. Enligt Cushman and Wakefields European Cities Monitor 14 så är transportförbindelser med andra städer internationellt en av de fem viktigaste faktorerna. När det gäller denna viktiga faktor rankas Stockholm bara som nummer 24 i undersökningen, att jämföra med Kastrups flygplats i Danmark som rankas som nummer 10. York Aviation genomförde en enkätstudie med över 600 företag i fem länder. 63 procent av företagen anser att flygtransporter är nödvändiga eller väldigt viktiga för investeringsbeslut. 15 Om Stockholmsregionen inte anses kunna erbjuda en bra tillgång till externa transportförbindelser påverkar det regionens attraktivitet och tillväxt. Direkta flygförbindelser är av särskild vikt för att främja en regions konkurrenskraft och för att kunna öka både produktivitet och effektivitet. Företagen i Stockholmsregionen anser att det är viktigt med närhet till en internationell flygplats med många direktlinjer. Undersökningen gjord av FOI visar att drygt 33 procent av företagen anser att det är avgörande eller mycket viktigt att vara lokaliserad nära en flygplats. 25 procent anser att det är avgörande eller mycket viktigt att vara lokaliserad nära specifikt Arlanda flygplats. 16 Hur viktig är Arlanda för er organisation? 15% 16% Avgörande Mycket viktig 30% 39% Ibland viktig Inte viktig Figur 1: Fördelning över hur viktig företag i Stockholmsregionen anser att Arlanda flygplats är för verksamheten (n = 332). Källa: FOI Figur 2: Andel företag som svarat att det är avgörande eller mycket viktigt att vara lokaliserade nära Arlanda flygplats. Alla företag (n = 332), företag med huvudkontor i Sverige men utanför Stockholmsregionen (n = 35), företag med huvudkontor utomlands (n = 71) och för företag med dotterbolag utomlands (n = 179) Källa: FOI 13 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 14 Cushman and Wakefields European Cities Monitor. 2008. Undersökningen omfattar 500 europeiska företag. 15 York Aviation 2004 16 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 5
De direkta effekterna av en enda interkontinental direktlinje uppgår till en samhällsekonomisk vinst på cirka 4 miljoner kronor per år. 17 Direktlinjer innebär samtidigt en minskad miljöbelastning eftersom mellanlandningarna försvinner. Om utsläppstaket i framtiden leder till en kapacitetsminskning och reducering av antalet direktlinjer försvårar det för företagen i regionen. En fjärdedel av alla företag i FOI:s undersökning säger att de kan tänka sig att flytta sin verksamhet utanför regionen eller utomlands vid ett försämrat utbud av flyglinjer från Arlanda. 18 Utsläppstaket hämmar även nyetableringen av företag, investeringar i regionen och utvecklingen av Arlanda då nya flygbolag tvekar om de ska etablera sig här. Att utsläppstaket hämmar nya flygbolags vilja att etablera sig i Stockholmsregionen är enligt Swedavia ett faktum redan i dag. Flyget och konferensverksamheten Arlanda flygplats har även en stor betydelse för Stockholmsregionen och dess roll som mötesplats. Stockholm är en av världens mest populära kongresstäder och intresset för Sverige som destination har ökat bland de internationella företagen under de senaste åren. Under december 2009 hyrdes två tredjedelar av Stockholms läns hotellrum av affärsoch konferensbesökare. 19 December 2009 FOI:s undersökning visar att 82 procent av konferensdeltagarna som deltog i undersökningen tog sig till konferensen med flyg via Arlanda flygplats. Hela 30 procent av konferensdeltagarna i undersökningen uppger dessutom att de absolut eller förmodligen valt att resa till en annan destination om det inte varit möjligt att flyga via Arlanda. 20 Det visar flygets stora betydelse för konferensverksamheten i Stockholmsregionen. Arlandas betydelse som arbetsgivare Arlanda flygplats är en stor arbetsgivare och bidrar till regionens bruttoregionprodukt (BRP) med 18,6 miljarder kronor, vilket är nästan 2 procent av regionens BRP. 21 På flygplatsområdet finns i dag cirka 250 företag, organisationer och myndigheter verksamma. Antalet heltidsanställda vid själva flygplatsen är cirka 15 000 personer. 22 Utöver detta skapade flygplatsen år 2008 ytterligare 25 000 anställningar i regionen.den nya flygplatsstaden, Stockholm Airport City, som kommer att uppföras i anslutning till flygplatsen, innebär en investering på cirka 10 miljarder kronor. En viktig del av flygplatsstaden kommer att utgöras av Stockholm Nord Logistik Center. Logistikcentrat omfattar fullt utbyggt över 1 miljon kvadratmeter och får ett perfekt läge nära flyget med möjlighet till snabba transporter där det nationella och internationella distributionsflödet knyts ihop. När hela flygplatsstaden är utbyggd skapar den hela 40 000 nya arbetstillfällen. 23 30% 15% 16% 39% Företag affär Företag konferens Privat grupp Privat fritid En eventuell framtida minskning av antalet flygrörelser på Arlanda skapar istället negativa effekter för företagen i stockholmsregionen, för Arlanda som arbetsgivare och hotar den framtida jobbutvecklingen i Stockholmsregionen. FOI har gjort ett antal scenarioberäkningar för att ta reda vilken effekt olika passagerarvolymer har på den regionala utvecklingen på Arlanda flygplats år 2038 i jämförelse med år 2008. 24 Figur 3: Uthyrda hotellrum i Stockholms län utefter besökskategori. Källa: Stockholm Visitors Board 17 www.arlanda.se 18 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 19 Stockholm Visitors Board. www.stockholmtown.com 20 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 21 LFV, Underlag för samråd rörande ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun, enligt miljöbalkens regelverk. 2009. 22 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 23 www.stockholmairportcity.se 24 FOI, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. R 2009. 6
Basåret för beräkningarna är år 2008 då antalet resenärer var 18,14 miljoner per år. I det scenario där FOI räknat med en måttlig minskning av antalet resenärer beräknas antalet år 2038 att vara 15 miljoner per år. Antalet passagerare antas från år 2008 minska med 104 537 per år eller totalt drygt 3,14 miljoner passagerare under perioden 2008-2038. Det leder till en minskning i antalet direkt anställda på Arlanda flygplats med 2100 personer år 2038 och en BRPminskning på nästan 2,1 miljarder kronor år 2038. Både sysselsättnings- och BRP-effekterna blir på grund av det minskade antalet resenärer negativa. I den satsningen har även svenska intressen gått in med pengar. Bakom den dansk-svenska fonden som startades under 2010 står den danska staten, Köpenhamns kommun, Region Sjælland, Malmö stad och Region Skåne. Pengarna, 220 miljoner danska kronor, ska användas i marknadsföringssyfte för att attrahera nya flygbolag till Kastrups flygplats. I dagsläget är denna under hård press på grund av att många flyglinjer läggs ner. De direkttåg som var 20e minut går till och från Kastrups flygplats till Malmö Centralstation och till andra destinationer i Sverige via Öresundsbron är en konkurrensfördel för Kastrup. Tabell 4 Effekter av minskat antal resenärer på Arlanda flygplats för scenario I jämfört med 2008 Källa: FOI Nya satsningar på flyget framtida konkurrens Utan väl utbyggda kommunikationer både på väg och i luften stryps innovationskraft och tillväxt. Köpenhamns internationella flygplats, Kastrup, är i dagsläget den största navflygplatsen i Norden med en andel transferresenärer och ett utbud av destinationer som Arlanda flygplats inte kan konkurrera med. Under den senaste tiden har ytterligare satsningar gjorts för att öka Kastrups konkurrenskraft i Europa. Ur ett konkurrensperspektiv kan utsläppstakets hämmande effekt innebära att Kastrup går vinnande ur en eventuell strid om företag, flygbolag och resenärer. De väl utbyggda kommunikationerna gör att företag i södra Sverige har närmare till Danmarks navflygplats än till Arlanda flygplats. Med den hämmande effekt som utsläppstaket på Arlanda har på företagsetableringar och investeringar i Stockholmsregionen, finns ur ett konkurrensperspektiv risken att Kastrup går vinnande ur en eventuell strid med Arlanda om både företag och resenärer. För att kunna utvecklas och ha en fortsatt stark tillväxt behöver Stockholmsregionen bli mer konkurrenskraftig gentemot övriga Europa och Skandinavien. Ett sätt att öka konkurrenskraften är att utveckla Arlanda och få en ännu större nationell och internationell tillgänglighet via flyget. 7
Tillgängligheten till Arlanda flygplats En flygresa är en del av en resekedja där åtminstone ett annat transportslag utöver flyget ingår. Flyget är beroende av samverkan med andra transportslag och därmed av att de övriga transportslagens infrastruktur och trafikering håller en hög standard och utvecklas. Transportsystemet och kommunikationerna kring Arlanda är väl utbyggda med en infrastruktur i flygplatsens närhet i form av vägarna E4, E4/65, 263 och 273 samt järnvägarna Arlandabanan, Ostkustbanan och inom en snar framtid pendeltåg. Det är bara till Arlanda flygplats som det i dagsläget är möjligt att åka tåg. I RUFS 2010 framhålls Arlanda avgörande betydelse för hela östra Mellansveriges och stora delar av norra Sveriges internationella tillgänglighet. Flygplatsens tre banor bedöms ha möjlighet att tillgodose efterfrågan på flygtransporter fram till år 2030 och något decennium efter det. I RUFS 2010 konstateras dessutom att med nuvarande utformning av utsläppstaket krävs kraftigt förbättrade lösningar för kollektivtrafiken till och från flygplatsen. Detta för att reducera marktransporternas andel av koldioxidutsläppen och för att Arlanda flygplats ska kunna utvecklas för att svara mot en framtida efterfrågan på flygtrafik. För tio år sedan anslöts Arlanda flygplats till järnvägsnätet. Men tågtrafiken till och från flygplatsen begränsas av kraftfulla ekonomiska hinder. En resa med Arlanda Express kostar i dag 240 kronor enkel resa. De resenärer som reser med SJ eller någon annan tågoperatör tvingas betala en särskild stationsavgift om de stiger på eller av på någon av Arlandas tre stationer. Alla järnvägsresenärer beläggs alltså med en extra avgift. Avgiften är en del i den uppgörelse som låg bakom finansieringen av Arlandabanan och går till att täcka investeringar och underhåll på banan. Nuvarande prissättning missgynnar järnvägen och resenärerna styrs från det miljövänliga resealternativet tåg till bussar, privatbilar och taxi. Arlandabanan är den enda järnväg i Sverige som drivs helt och hållet på marknadsmässig grund och har ensamrätt på att bedriva trafik på denna fram till år 2040. Övriga järnvägar förvaltas av Trafikverket och finansieras med skattemedel och av banavgifter. För A-train som driver Arlandabanan gäller dock att man måste ta in mångmiljonbelopp varje år från resenärerna för att betala av på lånen som togs i samband med att banan byggdes. Prissättningen på tågtrafiken gör att järnvägens andel av trafiken till och från Arlanda knappast kommer att bli större än i dag. Pendeltåg till Arlanda I dag måste pendeltågsresenärer från Stockholm byta till buss i Märsta för att komma till Arlanda eller i Upplands Väsby till Upptåget. Från och med år 2012 planerar Storstockholms lokaltrafik, SL, och Upplands Lokaltrafik, UL, en ny pendeltågslinje ska gå från Älvsjö via Stockholm C och Arlanda till Uppsala. Den ska stanna på alla stationer. Den konkurrerar inte i snabbhet med Arlanda Express, men gör att en större andel resenärer kan ta sig till Arlanda från norra Storstockholm, Kista och Älvsjömässan utan byten. Resenärer till Arlanda kommer då att kunna åka på SL-biljett fram till flygplatsen, men måste betala den extra avgiften till A-train. För att reducera koldioxidutsläppen krävs kraftigt förbättrad kollektivtrafik till och från Arlanda Roslagsbanan till Arlanda I framtiden kan Roslagsbanan, en smalspårig järnväg i Södra Roslagen, komma att förlängas från Vallentuna till Arlanda. Det skulle innebära stora miljövinster för flygplatsen. I dag pendlar många till flygplatsen med bil på grund av bristande tvärförbindelser. SL:s nya idéstudie kring Roslagsbanan visar hur det går att förbättra kollektivtrafiken till flygplatsen genom att förlänga Roslagsbanan till Arlanda och vidare mot Märsta. Studien visar att en förlängning skulle innebära stora vinster för både resenärerna och miljön. Enligt studien skulle cirka 3 600 passagerare per dag välja att ta Roslagsbanan till Arlanda. En tredjedel för att arbeta, en tredjedel för att flyga och en tredjedel för att resa vidare norrut. 25 25 Stockholms lokaltrafik, Roslagsbanan till Arlanda. Idéstudie 2010.
Slutsats: Avskaffa utsläppstaket och satsa på en framtida hållbar tillväxt Flygets betydelse för Stockholmsregionens framtida framgångar bör inte underskattas och den samhällsekonomiska nyttan är stor. Arlanda flygplats utgör en självklar del i en modern storstadspolitik. En politik som visar storstädernas betydelse för en ökad tillväxt. Storstäder skiljer sig från mindre städer både i storlek, men även genom att ha unika förutsättningar som ekonomiska motorer för hela landet. Att satsa på Arlanda är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i Sverige som helhet. För att stärka Stockholmsregionens konkurrenskraft är det särskilt viktigt att den nationella politiken tar hänsyn till storstadsregionens särskilda förutsättningar och tydligt uttalar Arlandas betydelse för både Stockholmsregionens och Sveriges framtida tillväxt. Utsläppstaket bör betraktas i ett globalt och nationellt perspektiv. En restriktion för flygtrafikens utveckling unikt utformad för Arlanda flygplats med syfte att begränsa flygets klimatpåverkan är inte rimlig. Miljövillkoren måste utformas så att Arlandas framtida utveckling inte hotas och utsläppstaket bör avskaffas i sin nuvarande utformning. De nuvarande villkoren beträffande utsläppstaket är utformade på ett sådant sätt att flygplatshållaren Swedavia saknar möjligheter att påverka huvuddelen av utsläppen. Villkoren bör utformas så att de stimulerar flygplatshållaren och övriga intressenter att vidta åtgärder och utveckla system som minskar den totala miljöbelastningen. Villkoren för verksamheten på Arlanda bör inte skilja sig från villkoren för andra flygplatser. Det är viktigt att flygets klimatpåverkan långsiktigt begränsas men att detta sker på ett mellan olika flygplatser konkurrensneutralt sätt. Utsläppstaket medför att flygtrafiken på Arlanda flygplats i stället flyttar till andra flygplatser som ligger längre bort och med sämre tillgång till kollektivtrafik. Det leder till att flygtrafiken sprids ut och därmed längre marktransporter. Utsläppstaket är en kontraproduktiv miljöåtgärd snarare än en åtgärd för att sänka klimatpåverkan. Järnvägen under flygplatsen har en hög potential. En ökad järnvägstrafik kommer i hög grad att kunna minska utsläppen till luft. På sikt kan ytterligare järnvägslösningar tillkomma till exempel anslutningar från Roslagsbanan, Mälarbanan och pendeltågen. Järnvägen kommer att i ökad utsträckning att ta över delar av inrikestrafiken, vilket minskar utsläppen totalt och samtidigt ökar utrymmet för den viktiga utrikestrafiken. I framtiden måste Arlanda utvecklas till en central nod i hela det svenska spårsystemet. Fler resenärer kommer med satsningarna på kollektivtrafik till Arlanda flygplats att få möjlighet att åka kollektivt och därmed bidra till att minska utsläppen. Det hot mot utvecklingen på Arlanda flygplats som utsläppstaket innebär skulle kunna undanröjas med utökad kollektivtrafik. På sikt måste dock de särskilda villkoren beträffande utsläppen från 1991 förändras och anpassas till den miljölagstiftning som gäller i dag. Handelskammaren anser: Att utsläppstaket bör avskaffas i sin nuvarande utformning Att Att Att miljövillkoren för Arlanda flygplats måste utformas så att de inte hotar den framtida jobbutvecklingen i stockholmsregionen kollektivtrafiken till Arlanda ska byggas ut. Därför bör Roslagsbanan förlängas till Arlanda. forskningen kring flygets användning av alternativa bränslen måste intensifieras Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Lotta Andersson, lotta.andersson@chamber.se Ansvarig information: Andreas Åström, andreas.astrom@chamber.se