Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19



Relevanta dokument
Företags- och Personalekonomi G88

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

» Industriell ekonomi

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Seminarium 4 (kap 16-17)

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Uppgift: Självkostnad och ABC

Allmänt om kalkylering

Kalkyleringens avvägning

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Kalkyleringens avvägning

» Industriell ekonomi

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

IEK 415 Industriell ekonomi

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Reflektioner från föregående vecka

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

» Industriell ekonomi

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Skärvad Olsson Kap 18

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Kapitalbehov och finansiering

IEK415 Industriell ekonomi E

Jan Gun Hans Karin Charlotte

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Försättsblad Tentamen

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

De generella kalkylproblemen

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

tentaplugg.nu av studenter för studenter

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Företags- och Personalekonomi G88

Uppgift 1.1 i resultatplanering

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Kostnads- och intäktsanalys

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Tonnquist Projektledning

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

INDUSTRI- FÖRETAGETS EKONOMI

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Kalkylering av bearbetningskostnader

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Transkript:

Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1

Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000 kr. De beräknade kostnaderna framgår nedan: Kostnad för golfbollar 250 000 Löner och andra ersättningar 100 000 Övriga kostnader 80 000 Totala kostnader 430 000 Efter säsongen visade det sig att man sålt golfbollar för 548 600 kr. Kostnaden för golfbollar uppgick till 290 000 kr, kostnaden för medarbetare m.m. till 90 000 kr, medan övriga kostnader uppgick till 80 200 kr. A. Jämför förkalkyl med efterkalkyl B. Upprätta en avvikelseanalys C. Kommentera avvikelserna 2

Direkta och indirekta kostnader, 17-08 Ange om nedanstående kostnader är direkta eller indirekta kostnader. Precisera också för de indirekta kostnaderna om de är materialomkostnader, tillverkningsomkostnader, försäljningsomkostnader eller försäljningsomkostnader DK MO TO FO AO 1 Kostnader för produktionsplanering 2 Kostnader för ekonomiavdelningen 3 Kostnader för inköpsavdelningen 4 Kostnader för förbrukat material 5 Kostnader för lön i produktionen 6 Kostnader för telefonväxel & andra centrala funktioner 7 Provision till säljare 8 Löner till tjänstemän i tillverkningsavdelningen 3

Kalkylmässiga kostnader, 17-13 Lyssna nu, fröken tror-du-kan-allt-bara-för-att-du-läst-en-bok-om-kalkylering! Jag ser klart och tydligt att resultatet för året är en vinst med 100 000 kr. Det står ju här, i den externa redovisningen! Och så säger du att vi hade en förlust på 50 000 kr i stället. Det kan ju inte stämma!. Ja, det är ju inte så kul med en upprörd VD på halsen som nyanställd. Men nu har du ju faktiskt gått in i företagets kalkyler och hittat intressanta fakta. Du har funnit att man skriver av maskinerna med 860 000 kr i sin redovisning, och att materialkostnaden där har tagits upp till 1 200 000 kr. Och det är inget fel i det. Men du har också funnit två faktorer till att ta hänsyn till: att en avskrivning på nuanskaffningspriset för maskinerna skulle uppgå till 900 000 kr, och att priset på material har stigit på senare tid. A. Ställ samman en kalkyl till VD som visar varför du kommer till ett annat resultat än det som återfinns i företagets externa redovisning. Använd därvid termer som är lämpliga för en sådan kalkyl. B. Förklara hur du ser på de två olika resultaten. Är det ena mer korrekt än det andra, eller hur ska man se på dem? 4

Periodkalkylering, 18-03 Under en viss period tillverkades i ett industriföretag, som bara tillverkar en produkt, 10 000 enheter. Totalkostnaderna uppgick till 125 000 kkr i fasta kostnader och 175 000 kkr i rörliga kostnader. Under perioden har kapacitetsutnyttjandet varit 10% över det normala. Beräkna den efterkalkylerade styckkostnaden med hjälp av A. Genomsnittskalkyl B. Normalkalkyl C. Minimikalkyl 5

Ekvivalentkalkyl, 18-16 Termo AB tillverkar isolermaterial av olika tjocklek i samma produktionslokaler. Företaget tillverkar tre olika tjocklekar, 10 mm, 20 mm och 30 mm. För kommande år har man planerat följande produktion: Tjocklek Antal 10 mm 12 000 20 mm 20 000 30 mm 15 000 Den totala tillverkningskostnaden beräknas till 3 000 000 kr. Kalkylera kostnaden för de olika produktvarianterna med hjälp av en ekvivalentkalkyl. Ju tjockare produkt desto större andel av de gemensamma kostnaderna bör fördelas till produkterna. 6

Restkalkyl, 18-17 Ett sillinlägningsföretag producerade bl.a. 2 miljoner kg inlagd sill under en period. Vid produktionen förekommer en biprodukt som främst säljs som fodermedel. Under perioden kunde man sälja biprodukten för 2 miljoner kr. Kostnaden för huvudprodukten var under perioden totalt 14 miljoner kr. Beräkna tillverkningskostnaden per kg sill. 7

Påläggskalkylering, 18-21 AB Hemslöjden har budgeterat följande kostnader för det kommande året:: Direkt material Direkt lön Tillverkningsomkostnader Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader 15 000 000 kr 12 000 000 kr 9 000 000 kr 7 200 000 kr 4 500 000 kr A. Vilka pålägg krävs för att täcka de indirekta kostnaderna? B. Upprätta självkostnadskalkyl för produkten ljusstake som per styck har följande direkta kostnader: Direkt material Direkt lön 50 kr 20 kr 8

ABC-kalkylering, 18-40 En controller har identifierat följande aktivitetskostnader (i kr) vid en analys av tillverkningens samkostnader: Uppsättningskostnader 500 000 För produkterna gäller: Specialmaskinkostnader 1 000 000 Lokalkostnader 200 000 Kostnader för konstruktion och avsyning 1 800 000 Totalt 3 500 000 Optimum Maximum Zenith Totalt Uppsättningstid 100 tim 150 tim 250 tim 500 tim Maskintimmar 4 000 tim 3 000 tim 3 000 tim 10 000 tim Lokalyta 20% 30% 50% 100% Konstruktion och avsyning 600 tim 1 000 tim 2 000 tim 3 600 tim Beräkna tillverkningsomkostnaderna för de tre produkterna med hjälp av ABCkalkylering 9

Grundprinciper bidragskalkylering, 19-01A Komplettera de tomma positionerna i nedanstående uppställning: Produkt A Produkt B Totalt Särintäkter 400 Särkostnader 80 Täckningsbidrag 200 120 Samkostnader 200 Resultat 10

Bidragskalkylering i tillverkningsföretag, 19-15 AB Legoproduktion har betydande ledig kapacitet. I detta läge har man fått ett antal förfrågningar (A-E). Den lediga kapaciteten räcker för samtliga förfrågningar. A B C D E Pris 32 000 40 000 36 000 52 000 56 000 Särkostnad 24 000 36 000 48 000 32 000 40 000 Självkostnad 34 000 48 000 64 000 44 000 52 000 A. Beräkna förväntat resultat per uppdrag enligt självkostnadskalkyl B. Beräkna förväntat täckningsbidrag per uppdrag C. Vilken eller vilka av förfrågningarna bör man acceptera? D. Motivera svaret i C 11

Bidragskalkylering i tillverkningsföretag, 19-21 Inom AB Stefo, som tillverkar bl.a. stekpannor, överväger man att inrikta produktionen på endera av modellerna Erik och Anna. För närvarande används halva maskintiden för Erik och halva maskintiden för Anna. Försäljningsläget medger att kapaciteten utnyttjas fullt, även om man tillverkar endast en av modellerna. Kapaciteten är 1 600 timmar per år. Som underlag för beslutet lämnas följande uppgifter: Erik Anna Försäljningspris 160 kr 240 kr Rörlig särkostnad 80 kr 144 kr Maskintid per st 40 min 80 min Vilken är den mest lönsamma produktionsinriktningen? 12