# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun



Relevanta dokument
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

# 7 TOURETTES SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar. Information om ätstörningar


ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

VERSION 5.2, NOVEMBER

BAB-R. Bedömning av Anorexi/Bulimi Reviderad version. Lauri Nevonen, Anders Broberg, David Clinton & Claes Norring

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Krisplan Dödsfall bland studerande

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Examensarbete 15 hp Höstterminen Hur upplever elitidrottande kvinnor förmågan att förändra sitt ätoch träningbeteende?

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Nedanstående frågor handlar om hur Du ser på överviktsbehandlingen. Läs varje fråga och sätt ett kryss i rutan för det svar som passar bäst in på dig.

Ätstörningar Ulf Wallin

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

- Örnsköldsviks sjukhus

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Ätstörningar EN KUNSKAPSÖVERSIKT. FoU-rapport 2004:1

Riktlinjer vid ätstörningar

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Vårdprogram. Ätstörningar

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Litteraturstudie Prevalens, tänkbara orsaker och konsekvenser till ätstörningar

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Vårdprogram för ätstörningsbehandling

Idrottslärares kunskap om ätstörningar - en studie om hur idrottslärare uppfattar och hanterar elever med ätstörningar?

Frågeformulär till vårdnadshavare

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Nej tack, jag är inte hungrig!

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

DEPRESSIVA STÖRNINGAR

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Vem predisponerar för ätstörningar?

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

UCLA SCTC GIT 2.0 FRÅGEFORMULÄR

Orala komplikationer hos personer med ätstörningar - en litteraturstudie

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Ätstörning bedömning och behandling

UCLA SCTC GIT 2.0 FRÅGEFORMULÄR

Barn och skärmtid inledning!

Humor där det finns värme, respekt och jämnbördighet det vidgar sinnet. Så tänker jag

Example - not for use

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid Riksidrottsgymnasier och icke-idrottsinriktade gymnasier - en kvantitativ studie

Rosies nya liv efter 50. Intervju med Rose-Marie Klang

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

PSYKOTISKA TILLSTÅND

SAHLGRENSKA AKADEMIN SAHLGRENSKA AKADEMIN

Orala symtom hos patienter med ätstörningssjukdom En litteratur- och journalstudie

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig.

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Ätstörningar inom idrotten

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Arbetsblad för SARA:SV

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Toctino (alitretinoin)

Att våga gå mot det okända

Drop-in-verksamhet för patienter med ätstörningar - en kvalitativ studie av lättillgänglig specialistvård

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del I: Specialistpsykiatrin

Transkript:

# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och Lena Spak (MD) Reviderad av Lena Spak (MD) och Tord Ivarsson (MD) 31/1 2007 samt Tord Ivarsson (MD) 13/2 2010 Layout av Ann Nordström 28/2 2010

ANOREXIA NERVOSA När vi talade med varandra tidigare talade du om hur rädd du var för att bli tjock, trots att du är allmänt ganska mager... 1. Störd kroppsuppfattning Känner du dig tjock trots att alla andra säger till dig att du inte ser ut att vara det? Önskar du att du var magrare? Är det någon del av din kropp som du tycker känns speciellt tjock? Stör det dig att du har minskat så mycket i vikt och att du ändå känner dig tjock? Tror du att du faktiskt har minskat i vikt eller tror du att att andra bara tycker det men att de har fel? På vilket sätt har de fel? Under tröskel: Rapporterar att hon/ han känner sig tjock, och är ofta störd av dessa tankar, även om hon/han är medveten om att hon/ han inte är tjock utefter objektiva mått. Tröskel: Uppfattningar om sig själv som tjock är oförändrade av objektiva bevis på motsatsen. 2. Amenorré Hur gammal var du när du fick din mens? Hur ofta får du mens? Hur många veckor har gått sedan din senaste mens? Under tröskel: Lätta menstruationsrubbningar (d.v.s. tillfälligt uteblivna menstruationer eller förkortad menscykel). Tröskel: Uteblivande av tre eller fler på varandra följande menstruationer. Sidan 1 av 4

ANOREXIA NERVOSA Kodning av återstående frågor: 0 = Information saknas 1 = Nej 2 = Ja 3. Uppfyller kriterier för Anorexia nervosa: 0 1 2 0 1 2 A. Vägran att bibehålla en vikt vid eller över lägsta normala vikt för åldern och längden (ex. viktnedgång som leder till en kroppsvikt under 85% av den förväntade vikten. B. Intensiv rädsla gå upp i vikt eller för att bli tjock trots för låg vikt C. Störd uppfattning i hur kroppen eller kroppsformen upplevs, orimlig påverkan av vikten eller kroppsformen på självuppfattningen, eller förnekande av det allvarliga i den aktuella låga vikten. D. Hos postmenarche-kvinnor, bortfall av tre på varandra följande menstruationer (En kvinna anses ha amenorré om hennes mens bara sker efter hormonbehandling, d.v.s. östrogen). 4. Begränsande typ 0 1 2 0 1 2 Personen har inte regelmässigt ägnat sig åt hetsätning eller självrensande åtgärder under episoden. 5. Hetsätning/självrensning 0 1 2 0 1 2 Under episoden har personen regelmässigt ägnat sig åt hetsätning eller självrensande åtgärder (d.v.s. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang). Sidan 2 av 4

BULIMIA NERVOSA När vi talade med varandra tidigare, sade du att du har attacker med hetsätning. När du har dessa attacker... 1. Kontrollförlust Upplever du att du inte har kontroll över ditt hetsätande? Kan du sluta äta när väl du börjat äta? Under tröskel: Kan ofta kontrollera begär att hetsäta (d.v.s. åtminstone 50% av tiden). Tröskel: Kan ibland kontrollera begär att hetsäta, men vanligtvis inte. Har vanligen svårt att avbryta en hetsätningsattack när den startat. 2. Överdrivet oroad över vikten Hur ofta tänker du på din vikt eller på att bli tjock? Får du tankar på din vikt när du är i skolan, ute med vänner, eller upptagen med att göra andra saker? Under tröskel: Överdrivet upptagen med vikten; värdet man tillskriver slankhet överskrider kulturella normer, men stör inte funktionen. Tröskel: Kontinuerliga tankar på vikten. Tankar har måttlig verkan på dagliga aktiviteter (t.ex. koncentrationsförmågan försämrad av störande tankar på vikten). Sidan 3 av 4

BULIMIA NERVOSA Kodning av återstående frågor: 0 = Information saknas 1 = Nej 2 = Ja Förälder Förälder Barn Barn 3. Varaktighet 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 2 Hur länge har du hetsätit? Tre månader eller mer. 4. Uppfyller kriterier för Bulimia nervosa: 0 1 2 0 1 2 A. Återkommande episoder med hetsätning. En episod med hetsätning karakteriseras av båda av följande: 1) Äter under en avgränsad tidsperiod (ex. inom en tvåtimmarsperiod) en matmängd som definitivt är större än de flesta skulle äta under en liknande tidsperiod och under liknande omständigheter. 2) Upplever brist på kontroll över ätandet under episoden (ex. en känsla att man inte kan sluta äta eller kontrollera vad, eller hur mycket man äter. B. Återkommande, orimligt kompensatoriskt beteende för att förhindra viktökning, så som självinducerad kräkning, missbruk av laxativa, diuretika, lavemang eller annat medicinbruk; fasta eller överdriven träning. C. Hetsätandet och de orimliga kompensatoriska beteendena förekommer båda i genomsnitt två gånger i veckan sedan tre månader eller mer. D. Självuppfattningen är överdrivet influerad av kroppsform och vikt. E. Störningen förekommer inte uteslutande under perioder av Anorexia nervosa. 5. Specificera typ: 0 1 2 0 1 2 Självrensande typ: Under den aktuella episoden har personen regelmässigt ägnat sig åt självinducerad kräkning, eller missbruk av laxativa, duretika eller lavemang. Icke-självrensande typ: Under den aktuella episoden har personen använt andra kompensatoriska beteenden som fasta, överdriven träning, men inte självrensande beteenden. 0 1 2 0 1 2 Sidan 4 av 4