INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING...

Vårdprognoser Hur påverkas vårdkonsumtion i Västra Götalandsregionen av befolkningsutveckling och andra trender? Dnr HSN41002013

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 UPPDRAGET... 4 1.2 MATERIAL OCH METOD... 5 Scenario 1. Vi fortsätter som vi gör nu framskrivning HSN... 5 Scenario 2. Vi gör som de andra framskrivning VGR... 5 Scenario 3. Se bakåt för att titta framåt trend... 5 Mest troligt scenario... 5 Avgränsningar... 5 2 RESULTAT... 6 2.1 VAD INNEBÄR EN ÖKAD MEDELLIVSLÄNGD FÖR VÅRDKONSUMTIONEN?... 6 De sista åren medför de största kostnaderna... 7 2.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN... 8 2.3 VÅRDKONSUMTION PROGNOSER... 9 Skaraborg... 9 Göteborgsområdet... 11 Södra Älvsborg... 13 Fyrbodal... 15 2.4 UTFÖRARPERSPEKTIVET HUR PÅVERKAS SJUKHUS OCH ÖVRIGA FÖRVALTNINGAR... 17 3 FÖRDELNING AV RESURSER TILL HSN 2014... 17 4 DISKUSSION... 20 Förändrad sjuklighet... 22 Förbättrad effektivitet... 22 Förväntningar på hälso och sjukvården... 22 5 FORTSATT ARBETE... 22 BILAGOR... 24 2

Sammanfattning Befolkningsprognoserna för Västra Götalandsregionen (VGR) tyder på en total befolkningsökning med c:a personer fram t.o.m. år. Ökningen är ojämnt fördelad inom regionen med en förhållandevis stor befolkningsökning i göteborgsområdet. En lugnare utveckling förutspås inom Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg, där en gradvis förskjutning mot högre åldrar kommer att äga rum. Prognoserna över vårdkonsumtionen visar på relativt stor ökning av vårdkonsumtion och produktion i göteborgsområdet, "lugnare" utveckling i Fyrbodal, Skaraborg och S:a Älvsborg fortsatt överföring av vård till öppnare vårdformer en i grunden önskvärd utveckling kortare vårdtider och ökad poliklinisering innebär färre vårddagar trots befolkningsökning och fler vårdtillfällen inga större förändringar mellan opererande, medicinska och psykiatriska specialiteter i stort sett samma fördelning som idag inga större förändringar mellan planerad och oplanerad vård i stort sett samma fördelning som idag. För de förvaltningar som utför vård speglas utvecklingen på motsvarande sätt En förhållandevis stor ökning av antalet vårdtillfällen vid SU, Alingsås och Kungälvs sjukhus Färre vårddagar vid SÄS, NU och Skas Fler vårddagar vid SU, Kungälv och Alingsås Ökat antal besök inom specialiserad vård vid alla förvaltningar och privat vård Ökat antal besök inom primärvård De ökade kostnaderna för vården kommer delvis att kunna finansieras genom ökad skattekraft. Övrigt ökat vårdbehov kommer att behöva finansieras genom effektiviseringar, prioriteringar och/eller ökade intäkter. Fördelning av regionbidragen till hälso och sjukvårdsnämnderna tar hänsyn till befolkningsutvecklingen. Det innebär att den (förmodade) ökningen av regionbidragen till största delen hamnar i göteborgsområdet. I absoluta tal kommer endast en nämnd, HSN 2 Dalsland, att få mindre resurser. Ovanstående under förutsättning att allt annat lika, i första hand oförändrad produktivitetsutveckling, skattekraft per invånare och hälso och sjukvårdens andel av resurserna. 3

1 Inledning Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli är ett gemensamt kansli för de tolv hälso och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen. För att tillhandahålla lokalt stöd till nämnderna finns kansliet representerat i Göteborg, Uddevalla, Mariestad och Borås. Hälsooch sjukvårdsnämnderna har i uppdrag att beskriva hälsoläget i befolkningen och göra behovsanalyser som underlag för beställning av vård. För att åstadkomma en jämlik hälsa och vård på lika villkor är det viktigt att beskrivningar och analyser görs på lika sätt i hela regionen. Antalet invånare är den enskilt viktigaste faktorn för att planera dimensionering och funktioner för hälso och sjukvård. Befolkningen i Västra Götalandsregionen beräknas öka med ungefär personer fram t.o.m.. Samtidigt sker en förändring i ålderssammansättningen med en ökad andel äldre. En jämförelse mellan regionens olika områden visar även på avsevärda skillnader i befolkningsutvecklingen. Den övergripande frågeställningen som kan ställas är om VGR behöver förbereda sig på en sådan demografisk utveckling och i så fall hur. Ett underlag för en sådan diskussion är att studera hur mycket vård som kommer att konsumeras och produceras och ett uppdrag gavs därför till kansliet att ta fram prognoser över utvecklingen. 2011 presenterades fyra delarbeten som visade utvecklingen i grova drag inom fyra geografiska områden. Material och metod i föreliggande rapport bygger i allt väsentligt vidare på de fyra delarbetena 1. I denna rapport redovisas uppdaterade och mer detaljerade vårdprognoser för hälso och sjukvårdsnämnder och utförare. Arbetet har genomförts av arbetsgrupp vid Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, deltagare: Anders Östlund (sammankallande) Karin Althoff Krister Järbrink Cecilia Olbin Gard Anders Thorstensson Marianne Laiberg Anette Olin Johansson Boris Ståhl vid regionkansliet har ansvarat för löpande avstämning med det regiongemensamma utvecklingsarbetet för utveckling av hälso och sjukvården. 1.1 Uppdraget Uppdraget bygger vidare på fyra delregionala rapporter om vårdprognoser i VGR och innebär i en första etapp att åskådliggöra volymförändringar för respektive hälso och sjukvårdsnämnd och sjukhus och övriga vårdområden i VGR fördelat på adekvata vårdnivåer. 1 HSK Göteborg : Befolknings och vårdkonsumtionsutveckling fram till år, i HSNområde 4,5,7,11 och 12. HSNK Mariestad 2013: Befolknings och vårdkonsumtionsutveckling fram till år, i HSNområde 9 och 10. HSNK Borås 2013: Befolknings och vårdkonsumtionsutveckling fram till år, i HSNområde 6 och 8. HSNK Uddevalla 2013: Befolknings och vårdkonsumtionsutveckling fram till år, i HSNområde 1,2 och 3 4

Utöver vårdprognoser innebar uppdraget även att lämna förslag till åtgärder för att möta utvecklingen. För att samordna med regionala utvecklingsinsatser för hälso och sjukvården genomförs i en första etapp denna uppdaterade prognos över utvecklingen av vårdkonsumtion och vårdproduktion. Syfte Syftet med uppdraget är att på längre sikt säkerställa invånarnas tillgång till hälso och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet. 1.2 Material och metod Det material som ligger till grund för prognoserna är VGR:s vårddatabas Vega och officiell befolkningsprognos för VGR. Tre scenarier för utvecklingen togs fram utifrån följande scenarier: Scenario 1. Vi fortsätter som vi gör nu framskrivning HSN I det första sceneriet antar vi att den vårdkonsumtionsnivå som var aktuell i nämndområdet per 10årsgrupp och kön år 2009/2010 bibehålls till. D.v.s. att t.ex. kvinnor i åldrar 60 69 år i HSN X kommer att konsumera lika mycket vård per person som kvinnor i åldrar 6069 år gör i nämndområdet idag. Även om konsumtionen per individ hålls konstant i detta scenario, så kommer det ändå i de flesta fall att medföra en ökad konsumtion eftersom befolkningens antal ökar och andelen äldre i befolkningen blir större. Scenario 2. Vi gör som de andra framskrivning VGR I det andra sceneriet antar vi att vårdkonsumtionsnivån i nämnden kommer anpassas till den nivå som var aktuell i Västra Götaland per 10årsgrupp och kön år 2009/2010. D.v.s. att t.ex. kvinnor i åldrar 6069 år i HSN X kommer att konsumera lika mycket vård per person som kvinnor i åldrar 6069 år gör i Västra Götaland i genomsnitt idag. Scenario 3. Se bakåt för att titta framåt trend I det tredje sceneriet antar vi att den utvecklingstrend av vårdkonsumtionen som varit åren 20052010 (per kön och 10årsgrupp) i nämndområdet och Västra Götaland (sammanvägt) fortsätter under åren 2011. Vi förutsätter alltså att medicinsktekniska utveckling, ökade förväntningar hos befolkningen och utbudsförändringarna kommer att fortsätta i samma takt som de senaste fem åren. Mest troligt scenario Scenarier 13 gav delvis tre olika resultat, som angav ramarna för det sista steget; att väga samman till ett fjärde, ett Mest troligt scenario. Sammanvägning gjordes vid Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli utifrån en samlad bedömning och utifrån kunskap om följande faktorer: förändringstrender, antalet vårdkontakter de senaste åren, epidemiologi, över eller underkonsumtion av vård, tillgänglighet, dagens gränssnitt mellan vårdgivare, tidigare utbyggnad av vårdområden. Ytterligare beskrivning om tillvägagångssätt och resultat från dessa analyser framgår i kap 2.3 och i bilaga1. Avgränsningar endast vårddata för befolkningen från VGR ingår mödrahälsovård och rättspsykiatri ingår ej 5

besök: samtliga vårdgivarkategorier ingår (läkare, ssk, sjukgymnaster mm) fördelningen av vårdkonsumtionen mellan utförare utgår från samma patientströmmar som. befintliga skillnader i vårdutnyttjande mellan HSN har vi bara tagit hänsyn till i begränsad utsträckning där uppgift saknas om planerad/oplanerad öppen specialiserad vård är det främst fråga om privat vård (taxeläkare) vårddagar: om utvecklingstrenden 20052010 använts fullt ut hade minskningen varit dubbelt så stor. kända beslut som kan påverka prognosen har inte vägts in, t.ex. utbyggnad av ANS eller upphandling av de mindre sjukhusen inom NUsjukvården. Inte heller beslut i samband med produktionsstyrning har vägts in. konsekvenser av förbättrad hälsa och ökad medellivslängd har inte getts genomslag i prognoserna, utan kommenteras generellt i avsnitt 2.2 och i kap 3. Frågan har också utretts för VGR:s del i en särskild rapport. 2 En mer detaljerad genomgång av metoden lämnas i Bilaga 1. 2 Resultat I detta kapitel presenteras en sammanfattning av befolknings och vårdprognoser i VGR och de motiv som ligger till grund för prognoserna. Resultatet för respektive scenario framgår, liksom de argument som låg till grund för hur sammanvägningen gjordes. I bilaga 2 presenteras ett antal bilder över resultaten ur såväl konsumtions som produktionsperspektiv. Frågan om förbättrad hälsa, ökad medellivslängd och dess konsekvenser för vårdbehoven diskuteras inledningsvis med utgångspunkt från Socialdepartementets LEVprojekt, delrapport 1. 3 I vårdprognoserna har inte den ökade medellivslängden getts något genomslag. Skälet är att effekten är osäker, förmodligen ganska liten, och att den är svår att fördela på nämnder och utförare på ett meningsfullt sätt. 2.1 Vad innebär en ökad medellivslängd för vårdkonsumtionen? Vi ser att det kommer att bli både en ökad andel äldre, och mera viktigt, totalt sett ett betydligt större antal äldre. Ett skäl till detta är naturligtvis att årskullarna varit olika stora och att hela den stora gruppen 40talister år kommer att vara över 70 år. En allt bättre hälsa hos befolkningen och en därav ökad medellivslängd bidrar till att gruppen blir större, t.ex. har risken att insjukna i hjärt och kärlsjukdomar minskat för varje åldersgrupp de senaste 20 åren. Förbättrade levnadsvanor ger alltså både fler och friskare äldre, men också ett större antal personer som lever med cancer eller kroniska sjukdomar upp till hög ålder. Ökad förekomst av screening kan göra att fler patienter tas omhand tidigt (till en lägre kostnad) men kan också innebära att onödiga kostnader tillkommer om personer som aldrig skulle ha insjuknat blir behandlade. 2 Västra Götalandsregionen, Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader, 3 Regeringskansliet, Den ljusnade framtid är vård, delresultat från LEVprojektet, 2010 6

De sista åren medför de största kostnaderna Sjukligheten ökar per person kontinuerligt fram till 8590 års ålder. Den allra största sjukligheten, och därmed vårdbehovet, drabbar normalt sett människor under de sista åren i livet. Att medellivslängden ökar kan visa sig på tre olika sätt utökad sjuklighet, uppskjuten sjuklighet eller komprimerad sjuklighet. Alla tre skulle innebära samma antagande om ökad medellivslängd, men däremot skillnader i befolkningens hälsa under de sista åren, se Figurx. Utökad sjuklighet innebär att man insjuknar vid samma ålder som idag, men genom bland annat medicinskteknisk utveckling lever längre tid med sin sjukdom. Uppskjuten sjuklighet innebär att man har lika många sjuka år som med kortare medellivslängd, men att tidpunkten då man insjuknar förskjuts lika mycket som medellivslängden ökar. Komprimerad sjuklighet innebär att hälsan förbättras så mycket att antalet sjuka år faktiskt minskar. Figur1. Förväntad återstående livslängd vid 65 års ålder år 2010 och år 2050 fördelat på friska och sjuka år enligt tre teorier 4. Självfallet ger dessa olika scenarier olika avspeglingar på framtida vårdbehov. Ingen konsensus finns i forskningen rörande vilket scenario som är mest sannolikt. Säkert är i alla fall att både den ökade medellivslängden och den medicinska utvecklingen leder till att fler, under en längre tid, kan behandlas för sjukdomar man tidigare inte behandlade. I vart och ett av scenarierna ovan ökar kostnaderna för sjukvård, eftersom antalet äldre ökar i befolkningen, men olika mycket. Enligt beräkningarna på nationell nivå gjorda hinner det dock inte bli så stora skillnader i kostnadsökningen mellan de tre scenarierna fram till, utan den demografiskt betingade kostnadsökningen beräknas till ca 10 procent. Hälften av denna ökning beror på befolkningstillväxten och hälften på en äldre befolkning. På längre sikt, till år 2050 beräknas skillnaden mellan scenarierna komprimerad och utökad sjuklighet till ca 56 procentenheter, eller 16 miljarder kronor på nationell nivå. Vårdbehov och kostnader kostnaderna är som störst sista levnadsåret, vilket medför att en jämförelse av vårdkostnader i olika åldrar inte kan göras rakt av över tid. I en särskild 4 Regeringskansliet, Den ljusnade framtid är vård, delresultat från LEVprojektet, 2010 7

empirisk studie i VGR av vårdkostnader under sista levnadsåret visas att den sammanlagda ökade medellivslängden innebär att vårdprognoserna och kostnaderna i denna rapport antagligen dämpas med ungefär 500 mkr 5. 2.2 Befolkningsutvecklingen Befolkningsprognoserna för Västra Götalandsregionen pekar på inomregionala variationer med en förhållandevis stor befolkningsökning i göteborgsområdet. En lugnare utveckling förutspås inom Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg, där en förskjutning mot högre åldrar kommer att äga rum. Figur 2. Befolkningsutveckling i fyra delar av VGR 5 Västra Götalandsregionen, Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader, 8

2.3 Vårdkonsumtion prognoser I detta avsnitt redovisas översiktligt resultaten från de tre scenarierna och de motiv som låg till grund för sammanvägningen till Mest troligt scenario. Resultaten har också brutits ner och redovisas på en mer detaljerad nivå, t.ex. på nämndnivå och fördelat på medicinska områden, planerad/oplanerad vård mm. Ett urval av sådan mer detaljerad redovisning lämnas i bilaga 1. Skaraborg Primärvård, Skaraborg Scenario 1 och 3: Alla besök ökar med ca 10 procent, besök. Läkarbesök besök ökar med c:a 9 procent, 30 000 besök Motivering: Stabil epidemiologi Förändrat utbud senaste åren God tillgänglighet med rimliga väntetider Hälsofrämjande insatser medför mindre vård Ökat förtroende för primärvård Ökad satsning på primärvård Specialiserad öppenvård, Skaraborg 1. Framskr. HSN Alla besök: +2% Läkarbesök: +1% 2. Framskr. VG Alla besök: +23% Läkarbesök: 14% Scenario 1, 2 och 3: Alla besök ökar med ca 10 procent, 50 000 besök Läkarbesök ökar med ca 5 procent, 15 000 besök 3. Trend Alla besök: +18% Läkarbesök: +3% Motivering: Stabil epidemiologi Överföring från slutenvård respektive till primärvård Hälsofrämjande insatser medför mindre vård Väntetiderna generellt är rimliga i nuläget. Hänsyn tas till att antalet besök hos övriga vårdgivarkategorier har ökat mer än antalet läkarbesök de senaste åren. 9

Slutenvård, vårdtillfällen, Skaraborg 1. Framskr. HSN Vårdtillfällen: +5% 2. Framskr. VG Vårdtillfällen: +2% 3. Trend Vårdtillfällen: 0% Motivering: Stabil epidemiologi Fortsatt överföring till öppna vårdformer Nya landvinningar ställer krav på slutenvård Scenario 3: I stort sett oförändrat antal vårdtillfällen. Hälsofrämjande insatser påverkar behovet av vård Slutenvård, vårddagar, Skaraborg 1. Framskr. HSN Vårddagar: +7% 2. Framskr. VG Vårddagar: +16% Scenario 1 och 3: Antalet vårddagar minskar med ca 5 procent, 12 000 vårddagar 3. Trend Vårddagar: 23% Motivering: Fortsatt förkortning av vårdtider Fortsatt överföring till öppna vårdformer Nya landvinningar ställer krav på slutenvård 10

Göteborgsområdet Primärvård, göteborgsområdet 1. Framskr. HSN Alla besök: +12% Läkarbesök: +8% 2. Framskr. VG Alla besök: +12% Läkarbesök: 1% Scenario 1 + lite av scenario 3: Ökning med 16% d.v.s. ca 400 000 fler besök. Motsvarande ökning av antal läkarbesök, d.v.s. ca 200 000 fler. 3. Trend Alla besök: +38% Läkarbesök: +37% Motivering: Stabil epidemiologi. God tillgänglighet i nuläget med rimliga väntetider. Stor utbyggnad av primärvården i göteborgsområdet de senaste åren, inte troligt att utbyggnaden kommer fortsätta i samma takt. Troligt att gränssnitt mot specialiserade vården fortsätter att förändras, vilket ger fler patienter för primärvården. Förtroendet för primärvården har ökat hos invånarna. Specialiserad öppenvård, göteborgsområdet 1. Framskr. HSN Alla besök: +14% Läkarbesök: +13% 2. Framskr. VG Alla besök: +1% Läkarbesök: 1% Scenario 1: Ökning med 14% d.v.s. ca 270 000 fler besök. Ökningen av läkarbesök något lägre, ca 10% d.v.s. ca fler läkarbesök. 3. Trend Alla besök: +24% Läkarbesök: +7% Motivering: Stabil epidemiologi. Väntetiderna generellt är rimliga i nuläget. Hänsyn tas till att antalet besök hos övriga vårdgivarkategorier har ökat mer än antalet läkarbesök de senaste åren. Det stora utbudet av specialiserad vård i Göteborgsområdet förväntas inte minska framöver. Troliga volymökningar p.g.a. överflyttningar av vård från slutenvården kan kompenseras av att patienter flyttas över till primärvården. 11

Slutenvård, vårdtillfällen, göteborgsområdet 1. Framskr. HSN Vårdtillfällen: +14% 2. Framskr. VG Vårdtillfällen: +13% Scenario 3: Ökning med 10% d.v.s. ca 11 000 fler vårdtillfällen. 3. Trend Vårdtillfällen: +10% Motivering: Stabil epidemiologi Fortsatt överflyttning till öppna vårdformer kan förväntas som en följd av medicinteknisk utveckling och förändrade arbetssätt. Slutenvård, vårddagar, göteborgsområdet 1. Framskr. HSN Vårddagar: +15% 2. Framskr. VG Vårddagar: +9% Kombination scenario 1 & 3: Varken ökningen eller minskning av antal vårddagar, d.v.s. 0% skillnad mot idag. 3. Trend Vårddagar: 11% Motivering: Fortsatt förkortning av vårdtider förväntas, men trenden kommer troligtvis att mattas av. Fortsatt överflyttning till öppna vårdformer kan förväntas som en följd av medicinteknisk utveckling och förändrade arbetssätt. 12

Södra Älvsborg Primärvård, Södra Älvsborg 1. Framskrivning HSN Alla besök: + 6 % Läkarbesök: + 5 % 2. Framskrivning VG Alla besök: + 16 % Läkarbesök: + 17 % Scenario 2: Ökning med 16 % d.v.s. ca 140 000 fler besök. Motsvarande ökning av antal läkarbesök, d.v.s. ca 66 000 fler. 3. Trend Alla besök: + 25 % Läkarbesök: + 28 % Motivering: Stabil epidemiologi. God tillgänglighet i nuläget med rimliga väntetider. Väl utbyggd primärvården. Troligt att gränssnitt mot specialiserade vården fortsätter att förändras, vilket leder till fler patienter inom primärvården. Förtroendet för primärvården har ökat bland invånarna. Specialiserad öppenvård, Södra Älvsborg 1. Framskrivning HSN Alla besök: + 7 % Läkarbesök: + 6 % 2. Framskrivning VG Alla besök: + 9 % Läkarbesök: + 17 % Scenario 2: Ökning med 9 % d.v.s. ca 59 000 fler besök. Ökningen av läkarbesök 17 % d.v.s. ca 54 000 fler läkarbesök. 3. Trend Alla besök: + 27 % Läkarbesök: + 8 % Motivering: Stabil epidemiologi. Väntetiderna generellt är rimliga i nuläget. Hänsyn tas till att antalet besök hos övriga vårdgivarkategorier har ökat mer än antalet läkarbesök de senaste åren. Troliga volymökningar p.g.a. överflyttningar av vård från slutenvården kan kompenseras av att patienter flyttas över till primärvården. 13

Slutenvård, vårdtillfällen, Södra Älvsborg 1. Framskrivning HSN Vårdtillfällen: + 9 % 2. Framskrivning VG Vårdtillfällen: + 9 % 3. Trend Vårdtillfällen: + 5 % Motivering: Stabil epidemiologi Fortsatt överflyttning till öppna vårdformer kan förväntas som en följd av medicinteknisk utveckling och förändrade arbetssätt. Scenario 2: Ökning med 5 % d.v.s. ca 2 000 fler vårdtillfällen. Slutenvård, vårddagar, Södra Älvsborg 1. Framskrivning HSN Vårddagar: + 10 % 2. Framskrivning VG Vårddagar: + 19 % 3. Trend Vårddagar: 13 % Motivering: Fortsatt förkortning av vårdtider förväntas, men trenden kommer troligtvis att mattas av. Kombination scenario 1 & 3: 0 % d.v.s. oförändrat antal vårddagar jämfört med i dag. Fortsatt överflyttning till öppna vårdformer kan förväntas som en följd av medicinteknisk utveckling och förändrade arbetssätt. 14

Fyrbodal Primärvård, Fyrbodal 1. Framskr. HSN Alla besök: +4% Läkarbesök: 0% 2. Framskr. VG Alla besök: 5% Läkarbesök: 0% Scenario 1 + lite av scenario 3: Ökning med 5% d.v.s. ca 51 400 fler besök. Antal läkarbesök ökar med 2%, d.v.s. ca 8 700 fler besök. 3. Trend Alla besök: +24% Läkarbesök: +18% Motivering: Stabil epidemiologi. God tillgänglighet i nuläget med rimliga väntetider. Troligt att gränssnitt mot specialiserade vården fortsätter att förändras, vilket ger fler patienter för primärvården. Förtroendet för primärvården har ökat bland invånarna. Lindrad effekt av trend då tidigare ökning till stor del beror på införandet av VGPv och bör ses mer som en engångseffekt. Specialiserad öppenvård, Fyrbodal 1. Framskr. HSN Alla besök: +3% Läkarbesök: +4% 2. Framskr. VG Alla besök: +24% Läkarbesök: +25% Scenario 11 och 3: 3: Ökning med 13% d.v.s. ca Ökning 69 550 med fler besök. 13% d.v.s. ca Ökningen 69 600 fler av besök. läkarbesök lägre, ca 4% d.v.s. ca 11 Ökningen 320 fler läkarbesök. av lägre, ca 4% d.v.s. ca 11 300 fler läkarbesök. 3. Trend Alla besök: +16% Läkarbesök: +1% Motivering: Stabil epidemiologi. Väntetiderna generellt är rimliga i nuläget. Hänsyn tas till att antalet besök hos övriga vårdgivarkategorier har ökat mer än antalet läkarbesök de senaste åren. Troligt med fortsatt ökad trend i och med rådande underkonsumtion och missnöje med nuvarande tillgång Troliga volymökningar p.g.a. överflyttningar av vård från slutenvården kan kompenseras av att patienter flyttas över till primärvården. 15

Slutenvård, vårdtillfällen, Fyrbodal 1. Framskr. HSN Vårdtillfällen: +5% 2. Framskr. VG Vårdtillfällen: +7% Scenario 1 och 3: Ökning med 0% d.v.s. konstant antal vårdtillfällen 3. Trend Vårdtillfällen: 12% Motivering: Stabil epidemiologi Medicinteknisk utveckling leder dels till fortsatt överflyttning till öppna vårdformer, men kan även ge möjligheter att behandla fler inom slutenvården Fler äldre som kräver mer slutenvård Det finns en lägsta nivå för antal vårdplatser som förhindrar alltför kraftig minskning Slutenvård, vårddagar, Fyrbodal 1. Framskr. HSN Vårddagar: +6% 2. Framskr. VG Vårddagar: +6% Scenario 1 och 3: Minskning av antal vårddagar med 4%, d.v.s. ca 11 500 färre vårddagar. 3. Trend Vårddagar: 22% Motivering: Fortsatt förkortning av vårdtider förväntas, men trenden kommer troligtvis att mattas av. Medicinteknisk utveckling leder dels till fortsatt överflyttning till öppna vårdformer, men kan även ge möjligheter att behandla fler inom slutenvården 16

2.4 Utförarperspektivet hur påverkas sjukhus och övriga förvaltningar För utförare av vård i VGR förvaltningar speglas utvecklingen på motsvarande sätt som för hälso och sjukvårdsnämnderna. Det innebär bl.a. En förhållandevis stor ökning av antalet vårdtillfällen vid SU, Alingsås och Kungälvs sjukhus. Färre vårddagar vid SÄS, NU och Skas Ingen större förändring av antalet vårdtillfällen vid SÄS, SkaS och NUsjukvården men en förskjutning mot äldre åldersgrupper. Fler vårddagar vid SU, Kungälv och Alingsås Ökat antal besök inom specialiserad vård vid alla förvaltningar och privat vård, störst blir ökningen i göteborgsområdet Ökat antal besök inom primärvård Ökat antal barn och unga i göteborgsområdet innebär större behov inom bl.a. mödrahälsovård, obstetrik, barnmedicin, barntandvård och BVC Ytterligare prognoser för utförare framgår av bilaga 2. 3 Fördelning av resurser till HSN 2014 En ny resursfördelningsmodell har nyligen tagits fram med syftet att utgöra underlag för budgetarbetet från och med verksamhetsår 2015. Modellen baseras på kostnadsvikter per kön och 1årsåldersgrupp utifrån genomsnittlig vårdkonsumtion i regionen. En korrigering görs också för socioekonomi och geografi där 2,1 procent av budgetramen föreslås att omflyttas från områden med god socioekonomi till områden med mindre god socioekonomi (1,5 procent) och från tätortskommuner till landsbygdskommuner (0,6 procent). Avsikten är att kostnadsvikter och socioekonomiskt underlag kontinuerligt skall uppdateras så att senaste aktuella data används. Därmed kommer fördelningsunderlaget att ändras över tid. Det är dock möjligt att prognostisera framtida resursfördelning med befolkningsprognoser som underlag och senast kända fördelningsfaktorer. I beräkningarna måste då göras diverse antaganden, t.ex. om skatteunderlagets tillväxt, effektiviseringskrav, den medicinska utvecklingen osv., osäkerheterna är många. Med syftet att göra en första enkel bedömning har det första utkastet till resursfördelningsmodell applicerats på befolkningsprognosen t.o.m.. I övrigt har antagits allt annat lika, i vilket t.ex. ingår att skatteunderlaget ökar med befolkningstillväxt viktad efter dagens vårdkonsumtion. I figuren nedan redovisas resultatet som prognostiserad förändring i resurstilldelning i jämförelse med prognostiserad befolkningsförändring för motsvarande tid. Beräkningarna av resurstilldelningen baseras på kostnadsvikter från 2011 och senast kända 17

socioekonomiska fördelning. Detta är inte den fördelning som kommer att ligga till grund för 2015 års budgetramar som istället baseras på data från. Eftersom resursfördelningen är starkt relaterad till befolkningsförändringen är en skillnad mellan staplarna för en enskild nämnd beroende på om befolkningen kommer att vara mer eller mindre vårdtung per invånare räknat och i jämförelse med regiongenomsnittet. Befolkningen i HSN 7 förväntas t.ex. att vara mindre vårdtung medan befolkningen i HSN 5 förväntas att vara mer vårdtung. Det är också stora skillnader i förväntad förändring av budgetramar där HSN 11 ökar mest medan HSN 2 minskar. HSN 2 är för övrigt den enda nämnd som förväntas minska i såväl befolkning som resurstilldelningen. Befolkningen i HSN 2 förväntas dock bli mer vårdtung varför resurstilldelningen inte minskar fullt lika mycket som befolkningen (3,8 vs. 3,0 procent). 15% 10% Förändring befolkning Förändring resurser 5% 0% 5% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10HSN 11HSN 12 Figur 3. Prognostiserad förändring i befolkning och resurstilldelning per nämnd,, procent Det är viktigt att hålla i minnet att nämnderna är olika stora. Av den totala resursökningen som prognostiseras att ske fram till så är det HSN 5 som svarar för den största andelen, drygt 20 procent. Totalt svarar göteborgsområdet för totalt 76,5 procent av den expansion som behöver ske för att svara mot upp befolkningsförändringen utifrån resursfördelningsmodellen. Näst störst ökning är det i Södra Älvsborg, 13,6 procent följt av FyrBoDal 5,5 procent och Skaraborg 4,4 procent. 18

4,4% 5,5% 13,6% 76,5% FyrBoDAL Södra Älvsborg StorGöteborg Skaraborg Figur 4. Prognostiserad fördelning av resurstillskott utifrån resursfördelningsmodell Hur förhåller sig då prognostiserad resurstilldelning i relation till det vårdutnyttjande som prognostiseras? Vårdutnyttjandet uttrycks i antalet besök och antalet vårddagar/vårdtillfällen och behöver i så fall vägas samman. Under perioden förväntas vårdtillfällena att kortas och vissa slutenvårdvårdstillfällen idag förväntas kunna utföras polikliniskt i öppenvård. Detta innebär att såväl besök som vårdtillfällen kommer att bli jämförelsevis mer vårdtunga än vad de är idag. I vilken utsträckning som kostnaderna kommer att öka beror på den medicinska utvecklingen. Att en viss utveckling kommer att ske är också inbyggt i själva vårdprognosen då fler patienter antas kunna behandlas polikliniskt. Inom sjukhusvården svarar idag slutenvården för 66 procent av kostnadsmassan medan öppenvården svarar för 34 procent. Slutenvårdens andel har också minskat övertid vilket indikerar en viss effektivisering. Hur stor denna effektivisering kommer att vara fram till är av stor betydelse för i vilken utsträckning som resurserna kommer att vara tillräckliga för att möta det ökade behovet. I Figur 5 redovisas prognostiserad förändring i besök, vårddagar, vårdtillfällen och resurser utifrån resursfördelningsmodellen. Av diagrammet framgår att effektiviteten, mätt i kostnad per prestation, kommer att vara av stor betydelse för en hållbar ekonomi. Det är också tydligt att de prognostiserade ökningarna av specialistbesök i FyrBoDal och Skaraborg för att nå upp till nivån i regionen, utgör en stor ekonomisk utmaning. 19

14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% 6% Besök Vårddagar Vårdtillfällen Resurser Figur 5. Prognosticerad förändring i vårdkonsumtion och resurser utifrån resursfördelningsmodell, 2011/ Orsaker till de skillnader mellan olika nämnder som framkommit står troligtvis att finna i att det är ett regionalt genomsnitt som ligger till grund för resursfördelningen med undantag för en mindre korrigering för socioekonomi och geografi. Detta kan handla om skillnader i ohälsa som inte fångas av modellen men kanske inte minst om kostnader för att åtgärda densamma. Skillnader i kostnader bero på skillnader i effektivitet i vilken även innefattas förutsättningar för att bedriva en kostnadseffektiv vård. 4 Diskussion Denna rapport syftar till att åskådliggöra hur de demografiska förändringarna kan tänkas påverka efterfrågan på vård i Västra Götalandsregionen. Tre olika scenarier togs ursprungligen fram som gav tre olika resultat. Ett scenario utgår från utvecklingen de senaste fem åren och antar att trenden fortsätter under perioden fram till. De andra två scenarierna baseras på att nuvarande vårdutnyttjande per invånare och åldersgrupp består och endast befolkningsutvecklingen påverkar antalet vårdtillfällen och besök. De tre olika scenarierna vägdes samman till ett mest troligt scenario och det är detta resultat som presenteras i rapporten. Prognoser är osäkra och baseras på olika antaganden om utvecklingen. Få prognoser stämmer fullt ut och skälet kan vara att de antagandena som låg till grund för prognoserna inte stämde. Det kan också vara så att prognosen utgör en väckarklocka och startar ett arbete för att undvika att prognosen slår in, helt eller delvis. Prognoserna i denna rapport kan antingen användas som ett planeringsunderlag för hälso och sjukvården i VGR vad gäller dimensionering, kompetens och utrustning. Det kan också ge en antydan om hur stora effektiviseringar som behöver genomföras för att invånarna även i fortsättningen skall ha tillgång till god vård. Prognoserna förutsätter också att de förebyggande och promotiva insatserna fortsätter att ges i samma omfattning som idag. 20

Den ekonomiska utvecklingen liksom utbudets inverkan på vårdkonsumtion kommer att vara viktiga påverkansfaktorer. Med kunskap om utvecklingen hittills finns det skäl att tro på en fortsatt utveckling mot ökad efterfrågan på sjukvård, mer tillgänglig sjukvård och mer effektiv sjukvård. En fortsättning på trendscenariot verkar i det perspektivet som det mest sannolika, förutsatt att medicinskteknisk utveckling, förväntningar och förhöjd ambitionsnivå uppvisar samma trend som de senaste åren och inte beror på t.ex. att ett uppdämt behov som kan ha tillgodosetts under de senaste åren. Utvecklingen kan slutligen visa sig bli en kombination av de tre scenarierna. Prognoserna visar att befolkningsökningen och förändring i befolkningsstruktur kommer att medföra att den totala vårdkonsumtionen kommer att öka under de kommande åren. Ökning av vårdkonsumtionen är så pass stor att det kräver långsiktiga överväganden om hur den kan mötas, påverkas och vilka implikationer det får för styrning av hälso och sjukvården. De förändringar som prognosticeras, en relativt stor ökning av öppen vård men färre vårddagar, är en i grunden önskvärd utveckling. Utmaningen är den förhållandevis stora totala ökningen av vårdkonsumtionen. En särskilt kritisk faktor är den minskning av antalet vårddagar som förutspås trots befolkningsökning och äldre befolkning. Om en sådan minskning realiseras innebär det att viss kapacitet kan frigöras för den utökning av öppenvården som vi tror kommer att fortsätta. En osäkerhet är givetvis i vilken utsträckning en fortsatt minskning av antalet vårddagar i den takt som hittills skett är realistisk. I den prognos som vi antar har vi därför valt en försiktig väg och inte förutsatt en lika kraftig minskning som vi haft i VGR de senaste åren. För primärvård pekar prognosen i samtliga nämndområden mot en ökning av antalet besök, vilket främst beror på en kombination av befolkningsförändringar och ett ökat antal kontakter per invånare. Det är intressant att ökningen startade före införandet av VGPrimärvård, vilket sannolikt har olika förklaringar i olika delar av regionen. En kritisk fråga är i vilken utsträckning det kommer att finnas personal inom primärvården för att möta den ökningen av efterfrågan i göteborgsområdet? Det kan finnas en risk för att övriga delar av VGR kan dräneras på personal vilket behöver uppmärksammas. Finansieringsmässigt så är det nödvändigt med en fortsatt effektivisering och svåra prioriteringar kan inte uteslutas. Om det antas att en framtida effektivisering innebär att besök kan göras till samma kostnad som idag med fast penningvärde trots en förväntad högre vårdtyngd och att en vårddag kostar lika mycket i fast penningvärde, så är ekonomin i balans med ett visst överskott. Detta förutsätter dock att skattekraften fortsätter att öka med befolkningsunderlaget. Ett sådant scenario kräver kraftigt ökad effektivitet inom slutenvården som får en högre andel mer svårt sjuka patienter än idag pga. ökad poliklinisering och kortare vårdtider fast samma kostnad per vårddag. Det innebär också att behandlingsutvecklingen inte är fördyrande. Ett något mindre positivt scenario skulle kunna vara att besök och ett vårdtillfälle kostar lika mycket som idag i fast penningvärde trots att patienterna pga. ökad poliklinisering sannolikt är sjukare än idag. Detta scenario skulle dock inte resultera i en ekonomi i balans (allt annat lika). Med de antaganden som legat till grund och de prognoser av vårdkonsumtionen som föreligger så kan konstateras att såväl fortsatt effektivisering som prioriteringar är nödvändiga. 21

Förändrad sjuklighet Förekomsten av sjukdomar bland befolkningen är förhållandevis stabil och förändringar i den samlade efterfrågan på vård i prognostiseras i denna rapport baseras på att sjukligheten inte heller kommer att förändras dramatiskt, utan utvecklas i samma takt som idag. Sjuklighet och ohälsa kan givetvis påverkas. Det goda hälsoläge vi har är i sig delvis en följd av en rad insatser som genomförts under åren och som förbättrat levnadsförhållanden. Hälsooch sjukvården är givetvis en aktör i den utvecklingen, till exempel inom mödrahälsovård, vaccinationer och förebyggande insatser. Det finns samtidigt en utveckling mot allt större skillnader i hälsa och ökad förekomst av bl.a. ökad psykisk ohälsa, fetma/övervikt och ökad alkoholkonsumtion bland några grupper i befolkningen. Fallskador bland äldre, högt blodtryck, demenssjukdomar och undernäring hos äldre är exempel på områden som kan förbättras med befintlig kunskap. Sjuklighet inom dessa områden representerar såväl omfattande ohälsa som behov av omfattande vårdinsatser. Förbättrad effektivitet I prognoserna har vi i viss utsträckning antagit förbättrad effektivitet vid sjukhus och vårdcentraler. Samtidigt kan det finnas en potential att ytterligare effektivisera inom hälsooch sjukvården. Minskade kvalitetsbrister är ett nyckelområde för att förbättra effektiviteten inom hälso och sjukvården. Det finns till exempel fortfarande insatser som kan göras för att minska antalet vårdskador, att minska antalet vårdrelaterade infektioner och annan undvikbar slutenvård. Förbättrat samarbete mellan vårdgrannar och inom våra sjukhus kan medföra att befintlig kapacitet utnyttjas bättre. Förbättrade vårdkedjor medför också att onödig vård kan undvikas och att patienter får vård på rätt vårdnivå. Förväntningar på hälso och sjukvården Fortsätter trenden som den gjorts hittills kommer antalet vårdkontakter per invånare och år att öka. Skulle en sådan kraftig ökning inträffa finns det sannolikt flera faktorer som påverkar, däribland ökade förväntningar och upplevda behov hos invånarna, utökat utbud, förbättrad tillgänglighet och nya möjligheter till behandling. Till de faktorer som kan motverka en ökad vårdkonsumtion hör främst finansieringsformer, höjda patientavgifter, tydligare prioriteringar och eventuellt införande av remisstvång till den specialiserade vården. Även informationsinsatser till invånarna om bland annat egenvård kan få större betydelse för vårdutnyttjandet än idag. Hur ovannämnda faktorer sammantaget kommer att påverka vårdkonsumtionen de kommande åren är mycket svårt att bedöma. 5 Fortsatt arbete I denna avrapportering lämnas uppdaterade vårdprognoser för. Uppdraget innehåller därutöver att lämna förslag till åtgärder baserat på nedanstående aktiviteter. Förutsättningarna för genomförande av uppdraget har emellertid förändrats under arbetets gång, främst genom övriga pågående insatser inom ramen för regiongemensamt utvecklingsarbete för hälso och sjukvården. Det var därför nödvändigt med en förnyad genomgång av hur deluppdragen kan tas omhand i ett fortsatt arbete. Deluppdrag: Bedöma behovet av kapacitetsökningar i göteborgsområdet, utöver vad som kan åstadkommas med effektivisering och produktivitetsförbättringar. o Behovet av vård är omhändertaget i etapp 1 och beskrivs i denna rapport 22

o Behov av investeringar i kompetens, lokaler, utrustning omhändertas i RS uppdrag om storgöteborg och återkopplas via koncernledning HoSjv samt särskild tjänstemannagrupp. Deluppdrag: Beskriva i vilken utsträckning invånarnas vårdbehov kan tillgodoses vid andra sjukhus utanför Göteborgsområdet. o Frågan är beroende av hur föregående punkt hanteras. o Kan inte bedömas före beslut av RS om vården i storgöteborg. Deluppdrag: Beskriva vilka patientgrupper som med fördel tas omhand vid mindre sjukhus och specialistmottagningar. o Uppdraget är kopplat till nämndernas mål och ambitioner om närsjukvård o Behovet av överföring till andra vårdinrättningar och vårdformer är också kopplat till behovet att öka kapaciteten inom Göteborg och hänger ihop med projektet om produktionsplanering. o Det kan innebära en målkonflikt mellan nämndernas mål och RS uppdrag om produktionsplanering. o Frågan kräver en fortsatt dialog med sjukhusen och sektorsråd. När den dialogen ska föras och mellan vilka parter är mer osäkert. Deluppdrag: Beskriva behovet av akut slutenvård och dagkirurgi/medicin. Analyser görs huvudsakligen på MDCnivå. o Behovet av icke planerad vård är beskriven i etapp 1. o Behovet av dagkirurgi/dagmedicin är inte beskrivet utan omhändertas i projektet om produktionsplanering i det regiongemensamma utvecklingsarbetet. Deluppdrag: Bedöma inom vilka områden som samverkan med kommunal hälso och sjukvård bör utvecklas. o Samverkan mellan region och kommuner sker huvudsakligen via LISAgruppen samt vårdsamverkansgrupperna o Det pågår ett antal projekt delregional t ex Samverkande sjukvård i Fyrbodal eller handlingsplan för Mest sjuka äldre o Bedömning av områden för samverkan bör ske i vårdsamverkansgrupperna med utgångspunkt från materialet om befolkningsutveckling och vårdbehov. Deluppdrag: Föreslå omfattning och former för kompetensöverföring mellan specialiserad vård och primärvård och kommunal hälso och sjukvård. o Det är sektorsråd och Program och prioriteringsråd som fastställer gränssnitt mellan specialiserad vård och primärvård och därmed indirekt behovet av kompetens i primärvården. o Beställaren kan påverka den specialiserade vården i VÖK, medan ägaren kan påverka krav på kompetens i primärvården genom KoKboken. o HSNK uppmärksammar sektorsråd, PPR och vårdvalsenhet på eventuellt behov av kompetensöverföring med utgångspunkt från befolkningsutveckling och vårdbehov. Deluppdrag: Föreslå hur en fortsatt överföring från slutna till öppna vårdformer kan stimuleras. o En fråga om ledning och styrning. Hur aktiva kan HSN vara i styrningen? o HSNK bör aktivt delta i arbetet med utveckling av ersättningsmodeller. Materialet överlämnas till teamsamordnarna för beställningsteamen som får hantera det i arbetet med vårdöverenskommelserna och återkoppling till kansliledningen. 23

Bilaga1 Bilagor Kompletterande metodbeskrivning Viktiga saker att komma ihåg MVC, UM och rättspsykiatrisk vård är ej med. Framskrivning av vårdkonsumtion utifrån regionens befolkningsprognos 20132025 och sedan justerad utifrån slutsatser från tidigare rapport där bl.a. hänsyn har tagits till senaste årens förändringstrender av vårdkonsumtion. Vid justeringen av framskrivningen har endast skillnader mellan nämnder och de olika grundtyperna 6 av konsumtion beaktats, se tabell 1. Alltså, inga eventuella skillnader i vårdkonsumtionsutveckling av t.ex. olika MVOgrupper eller sjukvårdsenheter har tagits hänsyn till utan den fördelning som gällde per befolkningsgrupp (nämnd, kön och 5årsgrupp) 2011 / har antagits gälla för hela perioden. Den procentuella justeringen av framskrivningen ändras successivt varje år, från 0 % år 2011/ till de värden som visas i tabell 1 år och sedan vidare i samma takt fram till 2025. Beredning av data Vårddata hämtades från regionens vårddatabas Vega. Endast vårddata för befolkningen i Västra Götaland togs med, den vård som vårdgivarna ger till patienter som bor utanför regionen finns inte med i underlaget. Befolkningsdata inkl. prognos 20132025 hämtades från regionens statistikdatabas. Eftersom stora delar av vård på ungdomsmottagningar och mödravårdscentraler inte registreras i Vega så uteslöts all vård inom dessa MVO (003 och 021). Även rättspsykiatrisk vård (943 & 944) exkluderades. Viss annan justering av data gjorde för att korrigera för felaktigheter, det största var att ta bort ett felaktigt antal vårdtillfällen med tillhörande vårddagar på SkaS (ca 60 000 vårddagar för 39 vårdtillfällen) för. Medicinska verksamhetsområden (MVO) grupperades i fem grupper varav tre; Kirurgi, Medicin & Psykiatri endast finns inom den specialiserade vården, en (Allmänläk, BVC etc.) endast finns inom primärvården och Övrigt (bl.a. sjukgymnastik) finns både inom primär och spec. vården. För grupperingslista se Bilaga 1. Framskrivning enligt befolkningsprognos Genomsnittskonsumtionen av besök, läkarbesök, vårdtillfällen och vårddagar för varje befolkningsgrupp (grupperat utifrån nämnd, kön och 5årsåldergrupp) beräknades för 2011 och uppdelat på de fem MVOgrupperna enligt ovan och på primärvård och specialiserad vård. Utifrån dessa värden beräknades sedan en framskrivning av konsumtionen genom att använda den prognostiserade befolkningen. Exempel: Kvinnor 5559 år i HSN 3 gjorde i genomsnitt 2011 / 1 860 läkarbesök inom medicinska specialiteter, och eftersom befolkningsgruppen innehöll (i genomsnitt) 4 930 individer innebär det att gruppen gjorde (i genomsnitt) 1 860/4 930=0,38 läkarbesök per person. Eftersom antal individer i den gruppen förväntas öka till 5 380 individer år 2025, så innebär det att summan av antalet läkarbesök inom medicinska specialiteter som gruppen beräknas konsumera 2025 är 5 381*0,38=2 045 st. 6 Primärvårdsbesök (alla personalkategorier och enbart läkare), Specialiserad öppenvård (alla personalkategorier och enbart läkare) samt antal vårdtillfällen och vårddagar inom slutenvård, totalt sex grupper. 24

Justering av framskrivning I tidigare rapporter som tagits fram av respektive kontor (en per kontor, totalt 4 rapporter) på HSNK fanns det förutom ett scenario baserad på enbart framskrivning p.g.a. prognostiserad befolkningsförändring (enligt ovan) två ytterligare scenarier: Framskrivning VGR Vårdkonsumtionsnivån i nämnden anpassas till den nivå som är genomsnittlig för Västra Götaland. Trend Utvecklingstrend av vårdkonsumtionen som varit åren 20052010 fortsätter. Utifrån dessa tre scenarier gjordes en bedömning av det troligaste scenariot. Dessa bedömningar ligger till grund för den justering som gjordes av framskrivningsresultatet. Eftersom de tidigare rapporterna sträckte sig till år är det till detta år som förändringsprocenten sattes, enligt tabell 1. Framskrivningsresultaten ökandes eller minskades linjärt från basåren 2011/ fram till 2025, så att den procentuella förändringen relativt framskrivningsresultatet hamnade på det givna värdet. Ingen särskiljning har gjorts mellan de olika MVOgrupperna utan samma förändringsprocent har gällt för samtliga MVOgrupper för en viss nämnd inom respektive område (enligt tabell 1). Tabell 1. Procentuell förändring av framskrivningsresultatet till. Slutenvård Spec. öppenvård Primärvård HSN Vårdtillfällen Vårddagar Alla besök Läkarbesök Alla besök Läkarbesök 1 4% 10% +10% +4% +3% +5% 2 4% 10% +10% +4% +3% +5% 3 4% 10% +8% +4% +5% +5% 4 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 5 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 7 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 11 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 12 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 6 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 8 4% 10% ±0% 2% +5% +5% 9 4% 10% +8% +4% +5% +6% 10 4% 10% +8% +4% +5% +6% Kommentarer till justeringsprocent Förutom resultaten i tidigare rapporter gjordes också en jämförelse (åldersstandardiserat) av dagens konsumtion mellan nämnderna för att se vilka som har en hög respektive låg konsumtion, se tabell Bilaga 2. Slutenvård, vårdtillfällen: Trenden pekar på en utveckling med förändring av antal vårdtillfällen som något lägre än vad den beräknas bli utifrån enbart en framskrivning utifrån befolkningsförändringen. Denna utveckling förväntas fortsätta under förutsättning att epidemiologi är stabil och att överflyttningen till öppna vårdformer som en följd av medicinteknisk utveckling och förändrade arbetssätt fortsätter. Eftersom det inte är någon större skillnad mellan nämnderna avseende dagens konsumtion, förutsätts förändringen bli samma i alla nämnder. Slutenvård, vårddagar: Trenden pekar på en utveckling med förändring av antal vårddagar som är mycket lägre än vad den beräknas bli utifrån enbart en framskrivning av befolkningsförändringen. Denna utveckling förväntas fortsätta, fast inte lika snabbt som under åren 20052010. Detta gäller under förutsättning att epidemiologi är stabil och att överflyttningen till öppna vårdformer fortsätter och att vårdtiderna fortsätter att förkortas. Förändringen förväntas bli samma i alla nämnder. Specialiserad vård: För HSN 48 där dagens konsumtion är ungefär som regionsnittet eller högre, förväntas konsumtionen förändras utifrån befolkningsförändringen. För läkarbesök var trenden något avtagande, d.v.s. pekade på en utveckling de senaste åren av en överflyttning av besök hos läkare till andra personalkategorier, därför förväntas en utveckling av läkarbesöken att bli något 25

lägre än utifrån enbart en framskrivning utifrån befolkningsförändringen. Detta gäller under förutsättning att troliga volymökningar p.g.a. överflyttningar av vård från slutenvården kan kompenseras av att ansvarsområden flyttas över till primärvården och att epidemiologi är stabil. För HSN 13 och 910 som idag ligger under den genomsnittliga konsumtionen i regionen, förväntas att det sker en utökning av den specialiserade vården de kommande åren och att förändringen av antal besök (och läkarbesök) därför hamnar över den än vad den beräknas bli utifrån enbart en framskrivning av befolkningsförändringen (läkarbesök mindre än övriga personalkategorier). Primärvård: Trenden pekar på en utveckling av antal primärvårdsbesök som är mycket högre än vad den beräknas bli utifrån enbart en framskrivning av befolkningsförändringen, eftersom primärvården byggts ut mycket de senaste åren. Till viss del förväntas denna utveckling att fortsätta, då primärvården även framöver troligtvis kommer att få ta över ansvarsområden som idag ligger inom den specialiserade vården. Dock förväntas inte ökningstakten vara lika stor framöver som den har varit de senaste åren. Eftersom konsumtionen i HSN 1 & 2 ligger mycket över regionsnittet så förväntas den ökningen bli något lägre än i övriga nämnder. Konsumtionen av läkarbesök antas förändras likt övriga personalkategorier, förutom i HSN 9 & 10 där konsumtionen ligger betydligt under regionssnittet idag och där man arbetar hårt med att försöka öka antal läkare i primärvården de närmaste åren. Fördelning av resultat på grupper av utförare etc. För varje befolkningsgrupp (grupperat utifrån nämnd, kön och 5årsåldergrupp) beräknades ett genomsnitt för åren 2011/ hur stor andel av vårdkonsumtion (uppdelat på besök, läkarbesök, vårdtillfällen och vårddagar) som utfördes på respektive vårdenehetsgrupp, hur stor andel som var planerat/oplanerat och hur mycket som var läns, region, respektive rikssjukvård av den specialiserade vården. Denna andel antogs vara samma alla år för att göra samma uppdelning alla prognosår. Vårdenhetsgrupperna som användes finns redovisade i Bilaga 3. Eftersom en stor andel av besöken inom primärvården inte hade någon uppgift om vården var planerad eller oplanerad, så gjordes inte den uppdelning för primärvården. Det samma gällde även för de privata vårdenheterna (exkl. Lundby sjukhus), Närhälsan och den utomregionala vården inom den specialiserade vården. 26

Bilaga 2, Vårdprognoser för HSN och utförare, bildförteckning 0. Befolkningsutvecklingen, per HSN, 019, 2064, 65, Alla tolv HSN 1. Befolkningsutvecklingen, per HSN, 064 år, 65 : HSN 1, 2, 3 2. Befolkningsutvecklingen, per HSN, 064 år, 65 : HSN 4, 5, 7, 11, 12 3. Befolkningsutvecklingen, per HSN, 064 år, 65 : HSN 6, 8 4. Befolkningsutvecklingen, per HSN, 064 år, 65 : HSN 9, 10 5. Antal barn, 319 år, alla HSN 6. Antal 1åringar, alla HSN 7. Antal primärvårdsbesök, HSN 1, 2, 3 8. Antal primärvårdsbesök, HSN 4, 5, 7, 11, 12 9. Antal primärvårdsbesök, HSN 6, 8 10. Antal primärvårdsbesök, HSN 9, 10 11. Antal primärvårdsbesök, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 12. Antal besök inom specialiserad vård, HSN 1, 2, 3 13. Antal besök inom specialiserad vård, HSN 4, 5, 7, 11, 12 14. Antal besök inom specialiserad vård, HSN 6, 8 15. Antal besök inom specialiserad vård, HSN 9, 10 16. Antal besök inom specialiserad vård, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 17. Antal besök inom specialiserad vård 2010. Planerade respektive oplanerade besök, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 18. Antal besök inom specialiserad vård per utförare. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 19. Antal besök inom specialiserad vård, per specialitetsområde. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg. 20. Antal vårdtillfällen, HSN 1, 2, 3 21. Antal vårdtillfällen, HSN 4, 5, 7, 11, 12 22. Antal vårdtillfällen, HSN 6, 8 23. Antal vårdtillfällen, HSN 9, 10 24. Antal vårdtillfällen, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 25. Antal vårdtillfällen 2010. Planerade respektive oplanerade besök, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 26. Antal vårdtillfällen per sjukhus. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 27. Antal vårdtillfällen, per specialitetsområde. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg. 28. Antal vårddagar, HSN 1, 2, 3 29. Antal vårddagar, HSN 4, 5, 7, 11, 12 30. Antal vårddagar, HSN 6, 8 31. Antal vårddagar, HSN 9, 10 32. Antal vårddagar, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 33. Antal vårddagar 2010. Planerade respektive oplanerade besök, Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 34. Antal vårddagar per sjukhus. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 35. Antal vårdtillfällen, per specialitetsområde. Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 27

Utförare: 1. Specialiserad vård : Antal besök per utförare 2. Specialiserad vård : Planerade resp oplanerade besök per utförare 3. Specialiserad vård : besök per specialitetsområde och utförare 4. Antal vårdtillfällen. Per sjukhus 5. Antal vårdtillfällen. Per delsjukhus 6. Antal vårdtillfällen. Planerade respektive oplanerade. Per sjukhus 7. Antal vårdtillfällen. Per specialitetsområde och sjukhus 8. Antal vårddagar. Per sjukhus 9. Antal vårddagar. Per sjukhus 10. Antal vårddagar. Planerade respektive oplanerade, per sjukhus 11. Antal vårddagar. Medicin/psykiatri/opererande. Per sjukhus 28

HSN vårdkonsumtion 0. Befolkningsutvecklingen per nämnd 300 000 250 000 200 000 150 000 65 2064 019 50 000 0 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 1. Befolkningsutvecklingen HSN 1, 2, 3 180 000 160 000 140 000 120 000 31 463 34 979 80 000 60 000 18 419 20 892 65 år 064 år 40 000 20 000 10 922 11 810 54 802 52 731 31 037 28 850 126 364 128 325 HSN 1 HSN 2 HSN 3

2. Befolkningsutvecklingen HSN 4, 5, 7, 11, 12 300 000 250 000 200 000 37 993 44 133 150 000 23 718 28 111 20 903 23 744 22 084 24 891 19 261 21 649 65 år 064 år 50 000 103 496 204 671 122 911 139 557 144 817 98 258 191 701 111 816 121 904 133 146 HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 3. Befolkningsutvecklingen HSN 6, 8 250 000 200 000 150 000 38 725 43 141 18 746 21 839 65 år 064 år 50 000 78 991 81 127 153 239 156 944 HSN 6 HSN 8

4. Befolkningsutvecklingen HSN 9,10 140 000 120 000 27 771 30 770 28 434 31 501 80 000 60 000 40 000 65 år 064 år 20 000 100 243 98 133 100 507 99 929 HSN 9 HSN 10 5. Antal barn 319 år 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12

6. Antal 1åringar 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 7. Antal primärvårdsbesök HSN 1, 2, 3 700 000 649 065 600 000 586 338 500 000 400 000 300 000 337 456 314 428 200 000 185 324189 491 HSN 1 HSN 2 HSN 3

8. Antal primärvårdsbesök HSN 4, 5, 7, 11, 12 1 000 000 900 000 800 000 742 448 861 369 700 000 600 000 500 000 400 000 481 156 559 851 451 725 529 863 481 567 581 531 581 875 505 389 300 000 200 000 HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 9. Antal primärvårdsbesök HSN 6, 8 800 000 700 000 668 037 745 390 600 000 500 000 400 000 300 000 330 361 375 701 200 000 HSN 6 HSN 8

10. Antal primärvårdsbesök HSN 9, 10 530 000 523 626 520 000 517 188 510 000 500 000 490 000 480 000 477 301 477 165 470 000 460 000 450 000 HSN 9 HSN 10 11. Antal primärvårdsbesök Fyrbodal, Göteborgsområdet, S:a Älvsborg, Skaraborg 3 500 000 3 114 489 3 000 000 2 662 283 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 1 086 090 1 176 012 1 121 092 998 398 1 040 814 954 466 500 000 Fyrbodal Göteborgsområdet Södra Älvsborg Skaraborg

12. Antal besök inom specialiserad vård HSN 1, 2, 3 450 000 400 000 389 366 350 000 344 052 300 000 250 000 200 000 150 000 160 522 141 601 50 000 76 706 83 057 HSN 1 HSN 2 HSN 3 13. Antal besök inom specialiserad vård HSN 4, 5, 7, 11, 12 700 000 650 386 600 000 587 328 500 000 400 000 300 000 286 155 258 723 321 030 359 763 365 663 422 470 394 501 434 651 200 000 HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12

14. Antal besök inom specialiserad vård HSN 6, 8 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 442 236 468 514 250 000 200 000 211 028 228 537 150 000 50 000 HSN 6 HSN 8 15. Antal besök inom specialiserad vård HSN 9, 10 300 000 293 015 290 000 280 000 281 947 270 000 260 000 259 775 253 450 250 000 240 000 230 000 HSN 9 HSN 10