Byggnadsstyrelsens rapporter Parallella uppdrag Riktlinjer för handläggning KBS ra r!' PROGRAM 8YSCNwcsst 1RRSHr 127=2 1980-10
Byggnadsstyrelsens rapporter 1:2 KBS- norrnaldragskäp juni 68 9 Provning av dragskäpsventilation apr 67 19 BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysning dec 67 25:2 Utbyggnadsplaner mars 78 32 Nyttjase och föndförvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec 68 34 Lokaler för försöksdjur mars 69 40 Belysning i kontor febr 71 40 E Office lighting febr 71 51 Laboratorieinredning 1 och 2 maj 73 54 Utredning om elektromagnetisk skärmning mars 72 60 Lokaler för tingsrätter febr 71 64 Flexibelt byggande dec 70 64 E Sammandrag på engelska dec 70 65 Universitetsbibliotek febr 74 73 Miljöstudier av bostadsrum i slutna fångvårdsanstalter maj 73 80 Metodredovisning Linköpings högskola mars 72 80 E Sammandrag på engelska mars 73 83 Projektredovisning Linköpings högskola juni 71 84 Produktredovisning Linköpings högskola febr 72 86 Y-skruven apr 72 81 Totalentreprenad 4, Redovisning Lövsta Bålsta mars 73 88 Inventering av tomtens / fastighetens förutsättningar mars 72 91 Vågvisning nov 72 94 Inredning av lokaler för tingsrätter juni 72 96 Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport nov 72 101 Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen okt 74 104 Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum (BMC) sept 74 106 Sittmöbel med skrivskiva okt 73 108 Filmning och fotografering av projektmodeller dec 73 109 Ramper för rörelsehindrade nov 73 111 Solavskärmning mars 74 112 Lokalisering, studier av stadspianekonsekvenser nov 73 115 Norrköpingsupphandlingen apr 74 116 Årskostnader byggprodukter okt 74 117 Gastvättfilter apr 75 118 Hänvisningsskyltning del 1 och 2 mars 75 126 Planering av säkerhetsskydd i förvaltningsbyggnader nov 76 127:2 Parallella uppdrag okt 80 128 Tillkommande programareor febr 76 129 Gårdar apr 79 130 Arbetsmiljönormer dec 76 131 Cykelparkering, dimensionering och utformning aug 76` 132, Laboratorier, jämförelser av installationssystem mars 76 136 Städsynpunkter på byggnaders utformning okt 76 137 Markvärme nov 76 138 Redovisning av inredning dec 76 139:2 Projektkatalog nov 78 140 Lärosalar apr 78 141 Systemhandlingar juni 79 142 Flyttning okt 79 143 Träskydd apr 79 144 Polishus, kostnader och utnyttjandetal aug 79 145 Kostnadsstyrning sept 79 146 Brukarmedverkan vid lokalplanering dec 79 Publikationerna säljs av Byggtjänstforetagen och Liber Förlag
INLEDNING 3 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV PARALLELLA UPPDRAG 1 Tillämpning 4 2 Konsultval 4 3 Bedömningsgrupp 4 4 Program 4 5 Relationer byggnadsstyrelsen - konsulter - brukare 4 6 Ersättning, konsultuppdrag 4 7 Tidplan 5 8 Redovisning av förslagen 5 9 Bedömning 6 10 Bedömningsutlåtande 6 11 Information och offentlighet 6 12 Ägande- och nyttjanderätt 6 13 Uppdrag för fortsatt projektering 7 Bilaga 1 Exempel på innehåll i program Bilaga 2 Aspektlista
á
INLEDNING I byggprocessens tidiga skeden - utrednings- och byggnadsprogramskede - avgörs till stor del kostnad och kvalitet hos ett projekt. För vissa projekt kan det därför finnas anledning att i dessa skeden med hjälp av konsulter ta fram alternativa förslag till lösningar. Byggnadsstyrelsen har i detta syfte prövat tre olika uppdragsformer: Totalentreprenad innebär en anbudsförfrågan på ett program till flera byggnadsentreprenörer angående utformning av och kostnad för ett projekt. Med kvalitets- och kvantitetsaspekter fixerade i förfrågan ges entreprenörerna möjlighet att tävla om utformning och kostnad. Totalentreprenaden ger beställaren begränsad möjlighet att påverka programmet efter förfrågan. Arkitekttävling kan vara allmän eller inbjuden. Den avser främst att nå alternativa förs lag på utformning av projekt. Tävlingen sker i skydd av anonymitet. Förändringar i tävlingsprogrammet förekommer därför normalt inte. När kan parallella uppdrag utnyttjas? Ett utredningsförfarande med parallella uppdragger erfarenhetsmässigt en ökning av tid och kostnad för utredningsarbete och arbetsinsatser. Förfarandet bör därför endast väljas när ärendets speciella karaktär motiverar dessa extra insatser. Ett parallellt uppdrag kan då ge en bredare analys av förutsättningar och ideer om möjliga lösningar än vad ett uppdrag till enbart ett konsultföretag normalt kan ge. Det är väsentligt att parallella uppdrag begränsas i tid och inriktas på huvudfrågor om planutformning, gestaltning, anpassning till naturen och till övrig bebyggelse m m. Redovisningen bör vara sådan att den möjliggör en bedömning av vilka konstruktions- och installationstekniska förutsättningar som finns. Normalt utförs denna bedömning av T-byråns facksektioner. Ur praktisk synpunkt bör detta medföra att parallella uppdrag normalt utgår från vissa givna (med brukarmyndigheten ev överenskomna) programförutsättningar och redovisas med programskisser. Syftet med parallella uppdrag måste alltså primärt vara att belysa givna förutsättningar och ge ideer för projektets fortsatta utveckling. Parallella uppdrag innebär att ett antal konsulter/ /konsultgrupper parallellt utreder och utformar förslag till lösningar på samma projekt. Beställaren har möjlighet att förändra program och styra förutsättningar under arbetets gång. Arbetet bedrivs i en öppen diskussion mellan berörda parter. Vilken av ovanstående former som skall tillämpas avgörs utifrån det enskilda projektets förutsättningar. 3
1 Tillämpning Det kan vara lämpligt att dela in uppdraget/redovisningen i två etapper. Mellan etapperna genomförs då en kontroll/bedömning av förslagen mot bakgrund av programmet. Finner bedömningsgruppenatt ett förslag ej är utvecklingsbart finns möjligheter att inför andra etappenminska antalet förslag som bearbetas. 2 Konsultval Antalet konsulter/konsultgrupper bör i allmänhet inte överstiga tre för att ge möjlighet till en seriös behandling vid kontroll och bedömning av förslagen. Detta med hänsyn till de begränsade kostnads- och tidsramarsom byggnadsstyrelsen normalt har för ett projekt. Möjligheten att även pröva konsulter som inte tidigare anlitats av byggnadsstyrelsen bör övervägas. 3 Bedömningsgrupp Bedömningsgruppen bör bestå dels av medlemmar från byggnadsstyrelsen, dels medlemmar från berörda brukare samt beroende på projektets inriktning och typ experter från visst område eller fack. Brukarens medlemmar bör representerasåväl myndigheten som personalen. I vissa fall bör även en kommunrepresentant finnas med i gruppen. 4 Program Underlaget för parallella uppdrag kan ha olika innehåll och omfattning beroende på projektets karaktär. Principiellt kan underlaget indelas i följande delar. Målsättning innehållande huvuddragen för bygg-, nadsstyrelsens värderingar i det aktuella projektet samt riktlinjer för kostnads-, kvantitets- och kvalitetsbedömningen. 4 Uppdragsbestämmelser innehållande de administrativa föreskrifterna för uppdraget. Förutsättningar innehållande de nödvändiga juridiska, ekonomiska, fysiska och tekniska förutsättningarnaför projektet. Krav och önskemål innehållande brukarens, byggnadsstyrelsens och kommunens krav och önskemål i projektet. Se vidare bilaga l "Exempel på innehåll i program.' 5 Relationer byggnadsstyrelsen - - konsulter - brukare Den öppna dialogen mellan parterna kan ha olika omfattning och upprätthållas på olika sätt, t ex - utredningsmöten fastställda i byggnadsstyrelsens tillplan - utredningsmöten påkallade av konsulterna - fri dialog med utsedda kontaktmän hos byggnadsstyrelsen och brukaren - fri dialog mellan alla berörda parter viktigt är dock att alla direktiv är klart formulerade och lämnas av byggnadsstyrelsen som, om så erfordras, har förankrat dessa i bedömningsgruppen. 6 Ersättning,konsultuppdrag grupper Ersättning som till medverkar de konsulter/konsult-» bör utgå i form av fast pris. Principen för bestämning av det fasta priset är att konsulterna skall erhålla kostnadstäckning upp till en viss av KBS redovisad ambitionsnivå. Bedömningen av denna arbetsinsats grundar sig på byggnadsstyrelsens tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Det fasta,priset skall inkludera konsulternas alla kostnader såsom kostnader för resor, kopiering samt av konsulterna genomförda kostnadsuppskattningar och uppdelas i enlighet med de etapper som anges i tillplanen.
Ändrade förutsättningar som uppkommer under arbetets gång och fastställs vid bedömningsgruppens sammanträden kan komma att medföra ändringar av den fasta ersättningen. Ersättningen fastställs vid en förhandlingsupphandling med (ut)- valda konsultera Kontrakt mellan byggnadsstyrelsen och resp konsult/konsultgrupp upprättas på blanketten "KONSULT- UPPDRAG, beställning." 7 Ti dpl an Handläggningstiden för parallella uppdrag skiljer sig från den normala handläggningen genom att bl a tid tillkommer för bedömning av flera förslag. En tidplan för parallella uppdrag i två etapper kan indelas i olika steg enligt nedan. Information Konsulter och brukare informeras om projektet och dess handläggning. Förhandling Förhandling om ersättning till konsulter genomförs och avtal tecknas. Utredning Program distribueras, utredningsarbetet påbörjas. Etapp 1 Konsulterna analyserar förutsättningarna och innan det egentliga skissarbetet påbörjas bör det erbjudas möjlighet till en inledande genomgång med bedömningsgruppen. Därefter skissar konsulterna på utformningen av projektet. Kompletteringar av program samt övriga synpunkter på skisserna från byggnadsstyrelsen och brukaren tillförs konsulterna i den omfattning som kontakten mellan dessa, enligt valt alternativ under punkt 5, ger möjlighet till. Konsulterna bör ha möjlighet att diskutera den tekniska sidan med byggnadsstyrelsen under etapp 1. Byggnadsstyrelsen bör från början lämna sådan information att bra förslag inte slås ut pga att konsulter ej känner till byggnadsstyrelsens policy. Granskning Granskningen innebär en bedömning av kvalitet och kvantitet. Denna genomförs av bedömningsgruppen med medverkan av tekniska byråns facksektioner. För att ytterligare belysa förslagen kan man i mån av tid och möjlighet låta förslagsställarna kritisera varandras förslag inför sittande bedömningsgrupp. Detta under förutsättning att samtliga konsulter är informerade om detta och har accepterat det som en förutsättning för arbetet. Granskningen kan medföra justeringar av program. Etapp 2 Slutförande av utredningen påbörjas då sammanställt resultat från granskningen delges konsulterna, varefter dessa överarbetar förslagen. Under denna etapp kan kontakten mellan konsulter, byggnadsstyrelsen och brukaren förändras och även helt uteslutas. Etapp 2 kan också helt uteslutas om etapp 1 leder till önskat resultat och man av detta kan överblicka konsekvenserna i förslagens huvuddrag. Bedömning Den slutliga bedömningen genomförs enligt de riktlinjer som anges i programmet. Bedömningsgruppens värdering i de olika etapperna skall vara skriftligt avfattade. 8 Redovisning av förslagen Kraven på redovisning vid eventuellt kontrolltillfälle samt slutgiltig redovisning av förslagen anges i programmet. Nivån på redovisningskraven bestäms för varje enskilt projekt. 5
Redovisning utöver vad som begärts i programmet upptas till bedömning endast om byggnadsstyrelsen finner att detta befrämjar förståelsen av först aget. Förändringar av kraven på redovisning bör ej införas under utredningen. Skärps kraven bör reglering av ersättningen till konsulterna ske med hänsyn till beräknat merarbete. I uppdraget bör anges att redovisning av förslagen vid de olika utredningsmöten som kan ingå i utredningen inte bör innehålla speciellt presentationsmaterial utan utgöras av konsultens arbetsmaterial. Den slutgiltiga redovisningen av förslagen kan däremot vara särskilda presentationshandlingar. Normalt bör redovisning omfatta: Allmän redovisning i form av situationsplan, planer, fasader, sektioner, perspektiv, motiverande beskrivning etc. Presenterade så att även en lekman uppfattar förslagets intentioner. Teknisk redovisning i form av ett tekniskt program. I det tekniska programmet anges översiktligt det konstruktiva system man tänkt sig, installationernas huvuduppläggning med angivande av utrymmen för apparatrum och matningsstråk. Principer för den externa tekniska försörjningen anges. Speciella tekniska system bör beskrivas särskilt. 9 Bedömning Bedömningen ska avse kvalitets-, kvantitets- och kostnadsaspekter. Kvalitets- och kvantitetsaspekter Denna bedömning innefattar en kontroll av hur i programmet ställda krav har uppfyllts enligt den aspektlista som biläggs programmet (se bilaga 2). 6 Kostnadsanspekter Denna bedömning innefattar en kalkyl av förslagen. Kalkylen utförs av byggnadsstyrelsen. 10 Bedömningsutlåtande Bedömningsgruppen avger ett skriftligt utlåtande till byggnadsstyrelsen med bl a följande innehåll. Allmänt omdöme med allmänna synpunkter på förslagen och bedömningens genomförande samt eventuella programförändringar under utredningsarbetets gång. Pro j ektomdömen med omdömen på respektive förslag utifrån använd aspektlista, kostnadsbedömningar och övriga synpunkter. Utvärdering med jämförelser mellan förslagen.` Rekommendation till byggnadsstyrelsen om val av ett eller flera förslag samt förslag till fortsatt handläggning av projekt. Finner bedömningsgruppen att projektet fordrar ytterligare utredning kan den rekommendera fortsatt utredningsuppdrag för en eller flera konsulter ev med nya förutsättningar. Bedömningsgruppens rekommendation utgör underlag för byggnadsstyrelsens beslut om fortsatt handläggning av projektet. 11 Information och offentlighet Byggnadsstyrelsen i nfbrmerar berörda brukare om förslagen Efter inlämning av förslagenbör des`a göras tillgängliga för brukarna gnom utställning, muntlig presentation eller i annan lätttillgänglig form. Konsulterna har rätt att efter bedömningen offentliggöra sina förslag. 12 Ägande- och nyttjanderätt Byggnadsstyrelsen innehar den materiella äganderätten till förslagen samt har rätt att nyttja det samlade 'resultatet vid det fortsatta arbetet i det projekt som avses med uppdraget.
13 Uppdrag för fortsatt projekteri ng Byggnadsstyrelsen förhandlar i första hand med konsulten/ konsultgruppen som utarbetat det rekommenderade förslaget angående fortsatt projekteringsuppdrag. Byggnadsstyrelsen förbehåller sig dock rätten, utan att något skrivs härom i avtalet, att upphandla fortsatt projektering på annat sätt. 7
A N
Bilaga 1 EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I PROGRAM 0 INLEDNING OCH MÅLSÄTTNING Projektets bakgrund beskrivs. 1 UPPDRAGSBESTÄMMELSER 1.1 Allmänt om parallella uppdrag Hänvisning görs t ex till byggnadsstyrelsensrapport 127:2 Parallella uppdrag - Riktlinjer för handläggning. 1.2 Adresslista Uppgifter om medverkandei bedömningsgrupp samt kontaktmän hos byggnadsstyrelsen, brukare och utredande konsulter. 1.3 Tidplan med kommentarer Utredningstid, redovisningstidpunkter, inlämning av förslagen för bedömning, rekommendation till byggnadsstyrelsen. Innehållet i varje skede beskrivs. 1.9 Fortsatt handläggning 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Plantekniskaoch rättsligaförutsättningar Uppgifter om planer såsom utbyggnadsplaner etc samt områdets omfattning och ägof örhå 11 ande anges. 2.2 Fysiska förutsättningar Befintlig bebyggelse, brukare, övrig historiskbakgrund, användning av mark omnämns. Grundförhållanden redovisas utifrån geoteknisk undersökning `etc. Vegetation och topografi beskrivs. 2.3 Försörjning Teknisk försörjning som rikstelefon, el, vatten, spill- och dagvatten, gas och värme anges till läge och storlek. 2.4 Samhällsservice Förutsättningarna i form av kommunikationer och parkering beskrivs. 1.4 Relationer mellan byggnadsstyrelsen 3 KRAV OCH ÖNSKEMÅL - konsulter - brukare 3.1 Verksamhet Hur kontakten mellan byggnadsstyrelsen, konsulter och brukare skall organiseras. Hanteringen av ev kompletterande programuppgifter m m. 1.5 Kostnadsram Kostnadsram formulerad t ex som kostnad/m2 bruksarea. 1.6 Redovisningens omfattning Redovisningens omfattning och letal jeringsgrad anges. 1.7 Bedömningsförfarande Riktlinjer för kostnads-, kvantitets- och kvalitetsbedömning. 1.8 Aspektlista Lista på bedömningsaspekter t ex genom hänvisning till bilaga 2 Aspektlista för bedömning av förslagen. Beskrivning av huvudverksamhet och delverksamheter. 3.2 Lokaler Brukarens lokalförteckning och bedömning av framtida lokalbehov för bestämning av utbyggnadsmöjligheter anges. 3.3 Samband Externa samband i form av samband mellan primärverksamheter, trafik- och entreförhållanden. Interna samband som t ex samband mellan lokaler eller lokalgrupper beskrivs. 3.4 Gestaltning Krav på yttre gestaltning (markutformning,byggnadsgruppering) och inre gestaltning ( närmiljöns utformning). (Z)
3.5 Tekniskt program Krav på extern teknisk försörjning som värme, vatten, avlopp, el, gas, tele etc. Krav på interna tekniska system avseende bygg, vvs, el och transport. 4 BILAGOR 4.1 Exempel Geoteknisk undersökning. Utredningar rörande området (tomtutredningar etc). Grundkartor. Byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter. Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter. 2 (2)
Bilaga 2 ASPEKTLISTA 1 STADSPLAN - FÖRHÅLLANDE TILL OMGIVNINGEN 1.1 Kommunikationer - Trafikansl utning - bil, biluppstäl lning/lastning, cykel! gångtrafik, handikappanpassning - Hänsyn till omgivningens kvaliteter vid vägdragningar/uppställningsplatser för bil, cykel, gods - Buller, störningar från trafik/ verksamheter - Förläggning av entreer - orienterbarhet 1.2 Rumsligasammanhang 2.2 2.3 3 3.1 Byggnadens/byggnadernasanpassning till topografi, väderstreck, vindriktningar och vegetation Kommunikationer (se 1.1) PLANLÖSNING - HUVUDUPPLÄGGNING Fördelning' av funktionsgrupperna inom anläggningen - Flöden/ kommunikationer allmänhet, personal inkl handikappade, varutillförsel/varutransport/sophantering, entreförhållande/utrymning/bevakning, trapphus och hissar - Publika utrymmen - förläggning i förhållande till entreer, kommunikationsstråk, uterum och gårdar - Möjligheter att nå friområden, torg- och gaturum - Möjligheter att utnyttja intillliggande markutrymmen 1.3 Miljöanpassning - Visuella synpunkter - hänsyn till bef miljö, byggnadens skala, utseende, visuell kontakt - Sociala synpunkter - hänsyn till bef miljö, möjlighet till sociala kontakter och samspel med social miljö 1.4 Klimatiska faktorer - Hänsyn till omgivningens klimatiska förhållanden 2 SITUATIONSPLAN - FÖRHÅLLANDEN INOM DET EGNA OMRÅDET 2.1 Disposition av tomtarealen ur funktionell och byggnadsteknisk synpunkt - Fördelning av bebyggda och obebyggda ytor - Integrering av uterum och gårdar med ol ika funktionshuvudgrupper inom anläggningen 3.2 Planlösning av funktionshuvudgrupperna i stort - Flöden mellan funktionsgrupperna - Relation till uterum 3.3 Tekniska system - såsom byggnadskonstruktion, vvs, el, transport 3.4 Planekonomi - Areaförhållande mellan funktionsutrymmen och kommunikationsutrymmen - Samspel mellan planlösning och byggnadsteknisk struktur - allmäng i 1 ti g het, f öränderbarhet 3.5 Driftekonomi - Energihushållning - byggnadens utformning med hänsyn till krav på hushållning med energi - Fördelning av volymer på tomten - terränganpassning - Utbyggnadsmöjligheter 1 (2)
4 ARKITEKTONISK UTFORMNING 4.1 Det arkitektoniska uttrycket - Hur byggnaden uppfattas av brukare/besökare - Fasadutformning - Takutformning 5 MARKBEHANDLING AU FRIA YTOR 5.1 Bef vegetation - markskikt - kompletteringar 5.2 Ev terrängkorrigering 2 (2)
á
Garnisonstryckeriet - Stockholm - 1980 127:2