SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?



Relevanta dokument
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Plan för småbarnsfostran

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Planen för småbarnsfostran

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Läroplan för förskolan

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

1. Miljöfostran in Ingå

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Läroplan för vård, fostran och lärande

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

1. Skolans värdegrund och uppdrag

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan Äppelbo förskola

Västra Vrams strategi för

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Östra förskolan

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Arbetsplan för avdelning Stubben

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

RELIGION. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Arbetsplan för Parkens Förskola

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Arbetsplan. Killingens förskola

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Bild och form. Syfte. Innehåll:

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Datum för utvecklingssamtalet

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Lika olika! ISBN:

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Transkript:

Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar om de viktigaste förhållningssätten och verksamhetsprinciperna inom småbarnsfostran. Syftet är också att uppmuntra föräldrar att diskutera och begrunda frågor med både personalen och andra föräldrar i samma situation samt alla tillsammans. Det är vi vuxna som tillsammans skapar verksamhetsatmosfären och innehållskvaliteten.

Fostringsgemenskap närvara, lyssna, stödja Inom fostringsgemenskapen förenas det kunnande och de erfarenheter som de två viktiga parterna, d.v.s. föräldrarna och personalen, har. (1 En bra barndom hör till det mest värdefulla kapitalet i en människas liv. Människan bär med sig sitt liv, sina erfarenheter och sina minnen ända från småbarnsstadiet. Mot bakgrund av dessa erfarenheter betraktar barnet sin värld, där närvaron av vuxna är viktig. Därför är det av största vikt att fostrarna och föräldrarna diskuterar barnets dagliga berättelser med varandra. Föräldrarnas och barnens gemensamma redogörelse för hur morgonen förlöpte där hemma och på vilket humör barnet är när det kommer till dagvården, eller fostrarens redogörelse för hurdan dag barnet haft skapar en grund för gemensam förståelse av barnet. Barnets olika livsmiljöer kopplas samman vid de dagliga mötena mellan barnet, föräldrarna och fostrarna. en plan för småbarnsfostran En individuell plan för småbarnsfostran görs upp i samråd med föräldrarna för varje barn som erbjuds dagvård. Man följer upp och utvärderar regelbundet hur planen genomförs. (2

I fostringsdiskussionerna och i barnets individuella plan för småbarnsfostran är det möjligt att fördjupa de gemensamma kunskaperna om och förtrogenheten med barnet. Föräldrarnas uppfattningar om barnet är värdefull kunskap, som gör det enklare för fostraren att lyssna på och förstå barnet på ett konsekvent sätt i dagvården. Barnets individualitet beaktas genom att tillsammans begrunda vad som intresserar barnet, samt barnets starka sidor, behov och framtidsutsikter. Det är viktigt att bägge sidorna vid behov tar upp till diskussion bekymmer, problem och stödbehov som barnet har. Alla mammor och pappor oroar sig ibland för frågor som rör barnet eller föräldraskapet. En plan som utarbetats tillsammans utgör grunden för goda dagliga erfarenheter för barnet och barnets liv som helhet. Ett barn som mår bra njuta, skratta, förvåna sig När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna och känner glädje och kan ge sig hän i olika aktiviteter i en lugn och trygg atmosfär. (3

I en accepterande atmosfär hittar barnet många olika sidor hos sig själv och finner mod att pröva på nytt, att erövra och att låta sig inspireras. Genom sin nyfikenhet hittar barnet glädjen i att delta i, att göra och att lära sig olika saker. Fostraren slår vakt om och stöder mänskliga relationer som är viktiga för barnet. Ett gott förhållande till föräldrarna, syskonen, kompisarna och fostrarna skapar trygghet för barnet. Likaså växer barnets självförtroende och tillit till andra genom tillräckligt bestående mänskliga relationer. En brokig mångfald av känslor som sträcker sig från glädje till saknad och från ledsnad till bubblande entusiasm är naturligt hos barn. Fostrarens uppgift är att på ett finkänsligt sätt registrera och ta hänsyn till barnets känslor. I en fungerande växelverkan mellan fostraren och barnet ser och lyssnar man på barnet som den individ barnet är.

Småbarnsfostran vårda, fostra, undervisa Småbarnsfostran är växelverkan mellan vuxna och barn i de livsmiljöer som barnen är en del av och tar del i. Småbarnsfostran främjar balanserad tillväxt, utveckling och inlärning hos barnet (4 Småbarnsfostran består av helheten vård, fostran och undervisning. Ju yngre barnet är, desto mera behöver det en vuxen persons omsorger. För ett litet barn är vårdsituationerna viktiga med tanke på god växelverkan och kontakt. Lugn växelverkan ansikte mot ansikte ger barnet en spegel för sin existens och sig själv. Barn leker, är fysiskt aktiva, utforskar, söker och hittar. Det är fostrarens uppgift att skapa sådana uppväxtförhållanden och en sådan atmosfär som ger barnet trygghet och stimulans och där barnet kan hitta och förverkliga sig själv på många olika sätt.

Barnet har vid behov rätt till stöd när det gäller såväl fysiska, kunskapsmässiga, känslomässiga som sociala färdigheter. Föräldrarnas och fostrarnas förtrogenhet med och förståelse för barnet och barnets starka sidor utgör grunden för stödet för barnet och för hur stödet förverkligas. Fostringsprinciper måna om, styra, stärka Barndomen har ett värde i sig, vilket man bör betona inom småbarnsfostran. Vidare är det viktigt att måna om barndomstiden och att stödja barnet i dess utveckling som människa. (5 I småbarnsfostran respekteras att varje barn är unikt. När vuxna har en positiv attityd till barnet, lär sig barnet att betrakta sig själv på ett vackert sätt och med uppskattning. I småbarnsfostran skapas förutsättningar för att ta hänsyn till andra och att godkänna olikhet. Fostraren ger barnet möjlighet och tillräcklig trygghet att utveckla initiativförmåga.

Barnets sätt att fungera Barn är kreativa när de ges möjlighet att vara det. Händelser ur deras liv samt deras erfarenheleka, vara fysiskt aktiv, uppleva, utforska Att leka, röra på sig, att utforska, att undersöka och att uttrycka sig inom konstens olika områden är karakteristiska sätt för barnet att fungera och tänka. När barnet fungerar på ett sätt som är naturligt uttrycker det samtidigt sina tankar och känslor. (6 Att leka! För barn är leken ett självändamål och de njuter av att leka. Barnen leker inte för att lära sig utan lär sig medan de leker. (7

ter återspeglas i deras lekar. Barn spexar, härmar, funderar och hittar på nytt när de leker. Fostraren bör ge lekande barn frihet, tid och utrymme. Ibland kräver en lyckad lek styrning. I de fallen är det fostrarens uppgift att skapa ramar och att delta i leken. Att skapa lekmiljö och att upprätthålla och förnya den är en väsentlig del av småbarnsfostran. Vid planeringen och förverkligandet av småbarnsfostran lyssnar man gärna på föräldrarna. Att vara fysiskt aktiv! Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och lär sig nytt. Fysisk aktivitet innebär också fart och upplevelser. Barnet vet var gränserna går när det blir svettigt och känner sig andfådd. Att röra på sig är ett naturligt sätt för ett barn att lära känna sig själv, andra människor och sin omgivning. (8 Ett litet barn utforskar sin egen kropps begränsningar genom fysisk aktivitet, som stärker barnets uppfattning om sig själv, sin kraft och sin storlek. Vanligen springer barn hellre än går. De hoppar och rör på benen hellre än sitter stilla. Ett barn i rörelse behöver tillräckligt med plats och utmaningar.

Fostraren bör ge barnet möjlighet att varje dag röra på sig genom att skapa en miljö som lockar till och stimulerar fysisk aktivitet. Att uppleva! I konsten kan barnet uppleva en fantasivärld i vilken allting är möjligt och där allt överensstämmer med sanningen även om så inte är fallet. (9 Barnasinnet präglas av nyfikenhet, en vilja att pröva på olika saker, sökande av svar och av ett intresse som väcks snabbt. Erfarenheterna av försök, av misstag och av nya aha-upplevelser upprätthåller och stärker barnets glädje över att lära sig. Det är fostrarens uppgift att öppna dörren för små forskare till den stora världen full av äventyr och möjligheter. Att tillsammans förundras över olika saker i livet hör till den mest värdefulla samvaro som en fostrare kan ge ett barn! Musik, konst, dans, drama, hantverk och litteratur ger barnet viktiga erfarenheter. Överhuvudtaget allt som barnet uppfattar som spännande och lockande. Det är sådant som aktiverar barnet, ger barnet en känsla av delaktighet och får barnet att själv vilja försöka och skapa. Det är fostrarens uppgift att erbjuda barnet denna palett av estetiska erfarenheter som inbegriper former, ljud, färger, dofter, känslor och olika kombinationer av olika impulser som stimulerar barnets sinnen. Att utforska! En utforskande nyfikenhet präglar barnet ända från födseln. När barnet utforskar tillfredsställer det sin nyfikenhet och känner sig delaktigt i den omgivande världen och gemenskapen. (10 Småbarnsfostran enligt Grunderna för planen för småbarnsfostra om barns rättigheter, som Finland ratificerat.

Innehållsmässiga inriktningar strukturera, koppla samman, ena Språket är för barnet ett verktyg för växelverkan. Det är också nyckeln till inlärning och därför viktigt i all verksamhet inom småbarnsfostran. Barn lär sig hela tiden i varierande miljöer och situationer. När barnen fungerar i växelverkan med miljön och människor gestaltar och behandlar barn information med hjälp av de begreppsstrukturer som det har. Barnen lär sig aktivt. (11 Barn lär sig ofta genom att göra själv och delta. I småbarnsfostran strävar fostraren efter att genom innehållsmässiga inriktningar (matematisk, naturvetenskaplig, historisk-samhällelig, estetisk, etisk och religions- och åskådningsanknuten) skapa en mer hel och komplett bild av den omgivning och värld som barnet lever i. Inriktningarna utgör en verksamhetsram för fostraren. Syftet är inte att studera läroämnenas innehåll utan att öka barnets färdigheter att förstå livets mångformighet. Hänvisningarna 1 12: Grunderna för planen för småbarnsfostran 2005 Stakes. Handböcker 61 Hänvisning 13: Dessa tjänster är t.ex. daghem, gruppfamiljedaghem, familjedagvård samt annorlunda lekverksamhet, klubbar, familjecenter m.fl. enheter med öppen verksamhet. n förverkligar de rättigheter som barn har enligt FN:s konvention Text: Marja Kaskela och Anna-Leena Välimäki Layout: Harri Heikkilä Fotografi s. 2 3: Gorilla Tryckeri: Erweko 2006

Vasu delaktigheten leken gömde en gåva blev en gemensam resa styr, främjar, inbjudernyfikenheten skapade nytt I Grunderna för planen för småbarnsfostran 12, dvs. Vasu, har man fastställt ramarna för småbarnsfostran inom olika tjänster 13. Syftet med Vasu är att styra på nationell nivå förverkligandet av småbarnsfostran, i vilken Ni föräldrar har en viktig roll. Avsikten är att främja förverkligande av småbarnsfostran på samma grunder i hela landet genom att öka fostrarnas yrkeskunskaper. Tack vare Vasu har man börjat diskutera småbarnsfostran på ett nytt och inspirerande sätt med barnets välbefinnande i åtanke. För att nå målen får föräldrarna i egenskap av parter i fostringsgemenskapen en inbjudan att delta i planeringen av småbarnsfostran. Föräldrarna är nämligen de som känner sina barn bäst. Därför är Era synpunkter och erfarenheter oersättliga som underlag för småbarnsfostran. Stakes Varttua är en nationell nättjänst om småbarnsfostran. I Varttua informeras om aktuella frågor inom småbarnsfostran. I Varttua har också en elektronisk version av Vasu offentliggjorts. Alla föräldrar är välkomna att informera sig om och delta i Varttua! http//:www.stakes.fi/varttua fr.o.m. 20.5.2006 http//:varttua.stakes.fi Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården