Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket. För att få ett perspektiv på läget under hösten beskrivs även konjunkturutvecklingen under de närmast föregående åren. Promemorian inleds med en kort sammanfattning. Därefter beskrivs konjunkturen med hjälp av data hämtade från Konjunkturinstitutet. Detta ger i första hand en bild av efterfrågeläget på marknaderna för varor och tjänster. Situationen på arbetsmarknaden tas upp i ett följande avsnitt. Sammanfattning Jämfört med 1990-talets konjunktursvängningar har variationerna under 2000- talet hittills varit mycket otydligare. Bedömningarna av konjunkturläget har därför kommit att präglas av en viss osäkerhet. Flera bedömare har länge väntat att högkonjunkturen skulle ta ordentlig fart. De nu aktuella prognoserna för innevarande år skiljer sig påtagligt mellan olika experter. Figur Konfidensindikator för Stockholms län och riket 2000-2004. Säsongrensade kvartalsdata 40 30 Stockholms län 20 10 Riket 0 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1-10 -20 I efterhand kan konstateras att konjunkturläget försämrades något år 2001 och att det dröjde fram till slutet av 2003 innan någon påtaglig förbättring kom till stånd. År 2004 kom därför att präglas av en uppgång vilken blev något tydligare under årets gång. Hösten år 2004 kan därför betecknas som relativt gynnsam ur
konjunktursynpunkt. Utvecklingen kan beskrivas med ovanstående figur över Konjunkturinstitutets s k konfidensindikator, ett mått som främst är en indikator på efterfrågeläget. Konjunkturutvecklingen har enligt konfidensindikatorn varit i stort sett densamma i länet som i riket. Efterfrågeökningen vid periodens slut förklaras främst av en uppgång i investeringar och export. Vad som gör konjunkturbilden under de senaste åren något speciell är att den gynnsamma utvecklingen av efterfrågan på varor och tjänster inte återspeglats i läget på arbetsmarknaden. Trots ett gott konjunkturläge har sysselsättningen inte visat någon klar ökning, vilket i sin tur lett till stigande arbetslöshet. Figur Antal sysselsatta i Stockholms län 1990-2004. 1000-tal sysselsatta, 1000-tal 1 000 950 900 850 800 750 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 Sammantaget kan det ekonomiska läget hösten 2004 beskrivas som en konjunkturuppgång, vilken ännu inte tagit riktig fart. Ekonomin befinner sig fortfarande långt från fullt resursutnyttjande. Det gäller både arbetskraft och realkapital. På de följande sidorna beskrivs denna situation mera i detalj. Konjunkturläget inom näringslivet För att illustrera konjunkturläget i näringslivet används här data från Konjunkturinstitutets s k Barometerundersökningar. Ett urval företag får i denna undersökning göra kvalitativa bedömningar av utvecklingen på kort sikt. För att ge ett mått på det aktuella konjunkturläget har företagens omdömen om bland annat orderstock och försäljning vägts samman till en s k konfidensindikator. Statistiken finns tillgänglig för företag inom bland annat industri, handel och uppdragsverksamhet. Resultaten redovisas på riksnivå av Konjunkturinstitutet. Handelskammaren i Stockholm gör en separat redovisning för Stockholms län. 2
Utvecklingen sedan år 2000 Konjunkturindikatorns utveckling sedan år 2000 framgår av figuren på sid 1. Av figuren framgår att konjunkturläget i Stockholms län försämrades år 2001 och att det dröjde fram till slutet av 2003 innan någon påtaglig förbättring kom till stånd. Hösten år 2004 kom därigenom att ingå i en konjunkturuppgång som enligt vissa bedömare antas fortsätta åtminstone under innevarande år. En jämförelse mellan konjunkturindikatorn för länet och motsvarande kurva för riket visar att skillnaderna är mycket små. Länets konjunkturläge var väsentligt bättre än rikets vid sekelskiftet. Även i slutet av år 2004 låg länet över riket men differensen var då betydligt mindre. Det finns vissa skillnader mellan de branscher som ingår i konjunkturindikatorn, men de är relativt små. Konjunkturmönstret i stort är detsamma, men vissa branscher har starkare fluktuationer. I några fall är avvikelserna mellan länet och riket större. Industrin har kraftigare svängningar än näringslivet som genomsnitt och det är också något större skillnader mellan länet och riket. Även byggverksamheten i länet har uppvisat betydande svängningar och skillnader mot riket Uppdragsverksamhet och datakonsulter hade ett bättre konjunkturläge än näringslivet som helhet under de senaste kvartalens uppgång. Å andra sidan var nedgången större för datakonsulterna än för näringslivet som helhet under 2001-2002. Även för industrin var nedgången relativt kraftig under dessa år. Hösten 2004 Situationen under hösten 2004 kan beskrivas med data för årets båda sista kvartal. I nedanstående figur illustreras konjunkturläget i några av de branscher som ingår i undersökningen. Figur Konfidensindikator tredje och fjärde kvartalet 2004 i Stockholms län. Säsongrensade kvartalsdata. Total Partihandel Uppdragsverksamhet Datakonsulter o dataservice Tillverkningsindustri 2004K4 2004K3 Handel med motorfordon Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Byggindustri -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 50 60 70 3
Av figuren framgår att skillnaderna mellan de båda kvartalen är måttliga. Företagens bedömningar är sålunda i stort sett giltiga för hela andra halvan av år 2004. Den enda tydliga avvikelsen uppvisar datakonsulterna som noterat en kraftig förbättring mellan de båda kvartalen och som under fjärde kvartalet ligger i nivå med det konjunkturläge som rådde år 2000. Figuren visar att det är tjänstenäringarna uppdragsverksamhet och datakonsulter som redovisar den gynnsammaste konjunkturbilden. I båda dessa branscher är konjunkturläget mycket gott. Industrin ligger något under genomsnittet medan byggsektorn och handel ligger avsevärt under. En närmare granskning av företagens bedömningar under det fjärde kvartalet visar att industriföretagen var nöjda med orderingången från hemmamarknaden och, framför allt, från utlandsmarknaden. Bristen på arbetskraft var mycket liten och många företag hade minskat antalet anställda. Lönsamheten var bättre än på mycket länge och kapacitetsutnyttjandet låg på 85 procent, vilket kan jämföras med 97 procent under högkonjunkturen år 2000. Företagen förväntade sig att utvecklingen framöver skulle följa samma mönster som tidigare; ökad efterfrågan framför allt från utlandsmarknaderna och minskat antal anställda. Inom byggsektorn var läget fortsatt dystert med otillräcklig efterfrågan och en förväntad minskning av antalet anställda. Företagen inom partihandeln var visserligen mindre nöjda med orderstocken men ansåg att efterfrågan varit god på hemmamarknaden och mycket god på exportmarknaderna. Man förväntade sig en liknande utveckling framöver. Antalet anställda hade enligt företagen ökat något. Inom detaljhandeln var skillnaderna i omdömen mycket stora mellan sällanköpsvaror och livsmedel. Inom handeln med sällanköpsvaror hade företagen haft en stor försäljningsvolym och relativt god lönsamhet samtidigt som en viss ökning av personalen ägt rum. Inom livsmedelshandeln var situationen den rakt motsatta. Endast på en punkt är bilden någorlunda lik. Båda branscherna räknar med en försäljningsökning framöver. Inom sällanköpshandeln kommer denna ökning att åtföljas av en uppgång i antalet anställda. Inom livsmedelshandeln antas personalneddragningarna fortsätta. Uppdragsverksamheten har rapporterat en god efterfrågan under hela år 2004 och det sista kvartalet var inget undantag. Däremot var antalet anställda ungefär oförändrat och lönsamheten mindre tillfredsställande. Företagen var dock mycket optimistiska inför framtiden och räknade med en klar uppgång i både efterfrågan och antal anställda. Datakonsulter och dataservice har liksom uppdragsverksamheten rapporterat en stigande efterfrågan. Uppgången har dock inte fått något tydligt genomslag på lönsamheten. Samtidigt har flera företag fått känna av en viss brist på personal. Inför framtiden räknar många företag med fortsatt ökad efterfrågan. I flera fall förväntas detta leda till en uppgång i sysselsättningen. 4
Arbetsmarknaden Under både 1970- och 1980-talet ökade sysselsättningen i länet med omkring 1 procent per år. Denna trend bröts under 1990-talet som netto i stort sett innebar oförändrad sysselsättning. Utvecklingen under de hittills gångna åren av 2000- talet illustreras av följande figur som visar kvartalsdata över sysselsättningens relativa förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Figur Sysselsättningen i Stockholms län 2000-2004. Förändring i procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% -6% 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 Det goda konjunkturläget i början av seklet återspeglas i ökningar i sysselsättningen vilka ligger markant över de trendvärden som noterades under 1970- och 1980-talet. År 2002 vidtar en period med fallande sysselsättning. Nedgången fortsätter ända fram till sista kvartalet 2004 som ligger 1 procent över nivån ett år tidigare. Sysselsättningens variationer skiljer sig något från det allmänna konjunkturläget som det illustreras av konjunkturindikatorn på sid. 1. Konjunkturläget försämrades redan år 2001 och blev påtagligt bättre först i slutet av år 2003. Därefter har läget förbättrats markant. Sysselsättningen, däremot, fortsatte att stiga även under år 2001 och visade en tydlig nedgång först andra kvartalet år 2002. Däremot fortsatte sysselsättningen att minska även under 2004 och det är först i slutet av detta år som en tydlig uppgång noteras jämfört med fjärde kvartalet 2003. Sysselsättningen uppvisar med andra ord en tydlig eftersläpning i jämförelse med det allmänna konjunkturläget i näringslivet. Ett av särdragen i höstens konjunkturläge i länet och i riket är just att sysselsättningen endast visat svaga tecken på att öka, trots en markant förbättring av konjunkturläget i näringslivet. 5
Sysselsättningens utveckling återspeglas i arbetslösheten. Den långsiktiga utvecklingen i länet och i riket illustreras av nedanstående figur. Figur Öppen arbetslöshet i Stockholms län och riket 1990-2004. Procent arbetslösa, % 10 9 8 7 Riket 6 5 4 3 Stockholms län 2 1 0 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 Av figuren framgår bland annat att arbetslösheten utvecklats parallellt i riket och i länet. Länet har länge haft en tydligt lägre arbetslöshetsnivå än riket. Skillnaderna har dock varierat. Särskilt stora var de under perioden 1993-2002. Under de därpå följande åren försvann skillnaderna nästan helt. Bilden av arbetslösheten förändras inte nämnvärt om hänsyn även tas till personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Den öppna arbetslösheten i länet har med några få kvartal som undantag ökat sedan mitten av år 2001, dvs. samtidigt som sysselsättningen började falla. Det fjärde kvartalet 2004 hör till undantagen. Då sjönk arbetslösheten i länet till 4,2 procent, vilket kan jämföras med 5,0 procent i riket. Sysselsättningsintensiteten definieras som kvoten mellan antalet sysselsatta och befolkningen i arbetsför ålder. Under andra halvåret 2004 låg sysselsättningsintensiteten på 78 procent i Stockholms län, medan motsvarande andel i riket låg på 74 procent. Det kan jämföras med situationen under högkonjunkturen i början av 1990-talet. Då låg andelen i länet närmare 10 procentenheter högre. Under hösten 2004 fanns med andra ord en betydande arbetskraftsreserv i länet. I ännu högre grad gällde detta i riket. Vakanser till arbetsförmedlingen nyanmälda platser brukar användas som en indikator på efterfrågan på arbetskraft. Vakanserna varierar normalt mellan olika delar av året. Bortsett från säsongvariationerna visar denna indikator en tydlig långsiktig nedgång under hela perioden från sekelskiftet. Figuren nedan visar förändringar i antalet nyanmälda platser i länet jämfört med samma kvartal året innan. 6
Figur Nyanmälda platser i Stockholms län 2001-2004. Förändring i procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% -35% -40% -45% 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 Efterfrågan på arbetskraft har att döma av de nyanmälda platserna minskat så gott som oavbrutet sedan år 2001. Fjärde kvartalet 2004 utgör ett av de båda undantagen. Ökningen under sista kvartalet stämmer väl med övriga indikatorer på en uppgång i sysselsättningen, en minskad arbetslöshet och ett förbättrat konjunkturläge i näringslivet. Utvecklingen har varit densamma i riket. En annan indikator som pekar på ett förbättrat sysselsättningsläge är statistiken över antalet varslade personer. Både i länet och i riket har under samtliga månader andra halvåret 2004 noterats en nedgång i varslen jämfört med motsvarande månader år 2003. Källor: För definitioner och närmare beskrivning av dataunderlaget hänvisas till följande källor: (1) Underlaget om konjunkturläget i näringslivet är hämtat från Konjunkturinstitutet och från Handelskammarens hemsida www.chamber.se (2) Arbetsmarknadsstatistiken är hämtad från SCB (Arbetkraftsundersökningar) och Länsarbetsnämnden i Stockholm 7