Dagens agenda. Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling)

Relevanta dokument
Sociala investeringar

Organisering och styrning av sociala investeringar

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum:

Verksamhetsplan 2005

Utvärdering sociala investeringsfonden

Fördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015

Sociala investeringar

Social investeringsfond

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Sociala investeringar i Sundsvalls kommun Riktlinje

Algebra och Ekvationer År 7

Rapport - avrapportering steg 1 och projektplan steg 2

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

En hållbar stad öppen för världen

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

DIALOG KRING HANDLINGSPLAN FÖR OLJESKADESKYDD

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun

Hållbar stad öppen för världen

Investeringspolicy Version

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Uppgifter: Ansvarig: Tidigare jobb:

Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Överenskommelsen Värmland

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

31 Systematisering av energiarbete

Beskrivning av förändringsprocessen i organisation D 1 V

Framtidens skola i Norrtälje kommun


Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Vill du beställa broschyren?

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson


Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

InItIatIvet för. miljö ansvar

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Plattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

INDIVID OCH ORGANISATION

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Projektarbete och projektmodell

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Följa upp, utvärdera och förbättra

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Skola Ansvarig Rektor:

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Immateriella anläggningstillgångar

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning

NU - Nätbaserad utbildning för internationell positionering. Linda Assbring

Sfi-bas överenskommelse och betalningsmodell för sfi-bas och sfx

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

Hur lägger man bäst upp e0 projekt?

Studiematerial Deltagare

E" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR

Systemen är inte sammankopplade. Vi beslutade att utelämna bokningssystemen i detta projekt.

Vår värdegrund Layout: Fredrik Collijn Tryck: KEPA Tryck AB

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Utmaningar kring kollaborativ innovation

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Så ger verksamhetsplaneringen effekt i hela organisa4onen. Iter

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Utbildning sociala investeringar

Mål och programområden

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

SKAPA VÄRDE MED ÖPPNA DATA - ETT TJÄNSTE- PERSPEKTIV. Glenn Eriksson, Daniel Rudmark

PM Organisering och bedömd besparingspotential

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Utmärkt förening i Botkyrka. Steg 2 organisation, ekonomi, juridik och marknadsföring. Utbildning och certifiering

Utbildning Skaraborg februari 2016

Transkript:

Dagens agenda Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling) En rapport om organisering och styrning av sociala investeringar! www.uppdragpsykiskhalsa.se Rapportens huvudbidrag Pågående forskning Diskussionsfrågor och frameda utmaningar för kommuner/regioner/landseng samt för forskningen!

Sociala investeringar som En punkt är en punkt och.. fenomen! Sociala investeringar är en social innovaeon i form av: E5 resursfördelningssystem för välfärdsresurser där konsekvensresonemang inkluderas E5 utvecklingssystem för a5 pröva, utveckla och/ eller skapa innova?oner med sy@e a5 skapa mul?plikatoreffekter (TradiEonell skolverksamhet är en form av social investering, men sociala investeringar utgör Elläggs- och utvecklingsinvesteringar!)

Sociala investeringar är därmed: EO resurs- och utvecklingssystem inom välfärdsområdet som sypar Ell ao utveckla muleplikatoreffekter (effekter som kan förmeras, förädlas och förstoras)

En bakgrund?ll sociala investeringar Jess och Nyström (2002) Tänk långsikegt (2004) Utanförskapets pris (2014) Balkfors (2014) Social investments: A Social innovaeon approach and the importance of aceve ownership (2014) Organisering och styrning av sociala investeringar (2015) Hultkrantz (2015) Norrköping (återföringsmodellen) och Umeå (budgetmodellen) har sao sociala investeringar på kartan med två olika modeller.

Rapporten som helhet Organisering och styrning av sociala investeringar Sociala investeringar som fenomen Rapportens disposieon uefrån 6 frågor och en modell Rapportens huvudsakliga bidrag

En interaktiv forskningsprocess har präglat studien! Forskningsfråga Samla data Diskutera data Presentera resultat Kommun Forskare

Rapportens frågor e5 bidrag! Av vilka skäl kan kommunerna arbeta med sociala investeringar och vilka kontextuella förhållanden bör beaktas i deoa arbete? Vem bör äga sociala investeringar och vad består det akeva ägarskapet i? Hur kan sociala investeringsprojektet organiseras? Hur vet vi ao vi gör räo? Vilka prestaeoner, effekter och muleplikatoreffekter uppstår?

En kunskapsmodell eo bidrag!

Sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och lärande utvärdering e5 bidrag! Via den så kallade beviskedjan kan kommuner mäta, utvärdera, påvisa och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. Via den lärande utvärderingen kan kommuner ta det slutliga steget med sociala investeringar att skapa multiplikatoreffekter (förmering, förstoring, förädling).

Varför sociala investeringar och varför kontextanpassning? Grunden: Har ni tydliggjort skälen till att ni ska arbeta med sociala investeringar? Har ni tydliggjort vilka kontextuella (sammanhang) förhållanden som bör beaktas och hur de inverkar på organisering och styrning av sociala investeringar?

E5 ak?vt ägarskap! Har ni beaktat skillnaden mellan kommunen som organisation och som geografiskt område och vad det innebär för ert arbete? Placering av det aktiva ägarskapet var och varför? Ledningsgruppen vilka ska ingå och varför? Ledningsgruppens arbetsuppgifter och varför? Ledningsgruppen i relation till modellen och för att bidra till skapande av multiplikatoreffekter!

Organisering av sociala investeringsprojekt Har ni beaktat vilken projektlogik som ska styra respektive socialt investeringsprojekt och varför? Har ni beaktat vilken projekttyp som respektive socialt investeringsprojekt utgör och vilka organisatoriska konsekvenser det medför? Sociala investeringsprojekt och strukturer, gränser och identitet över tid!

Hur vet vi a5 vi gör rä5 och vad uppnår vi? Har ni satt er in i beviskedjans komponenter och dess helhet? Har ni satt er in i innebörden av den lärande utvärderingen? Har ni beslutat hur beviskedjan och den lärande utvärderingen ska användas i de sociala investeringsprojektens olika faser (ansöknings-, uppstarts-, genomförande- samt övergångsfas)?

AO sociala investeringsprojekt leder Ell bra prestaeoner, effekter och värdeskapande är bra i sig, men det är via utvecklandet av mul?plikatoreffekter som sociala investeringar verkligen kan bidra?ll utveckling och effek?visering.

Beviskedjan Kommunens ekonomiska styrning som utgångspunkt, med beviskedjan som systematiskt verktyg Beviskedjan:

Beviskedjan Tabell 5.1 Kategorisering av de individrelaterade målen för Alla barn i skolan. Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Ak?viteter Utredningar, handlingsplaner, individanpassade åtgärder samt konenuerlig uppföljning Presta?oner Minskad ogileg frånvaro FörbäOrade skolbetyg Effekter Ökat engagemang Ökad självkänsla samt delakeghet i samhället DelakEghet i samhället

Lärande utvärdering med fokus på mul?plikatoreffekter Lärandet är centralt vid sociala investeringar (jämför investeringar i anläggningstillgångar) Den lärande utvärderingen fokus på multiplikatoreffekter! Skillnaden mellan utvärdering och forskning i sociala investeringssammanhang och betydelsen av att flera aktörer ingår i utvärderingen

A5 använda beviskedjan och den lärande utvärderingen i de olika projekuaserna Ansökningsfasen Uppstartsfasen Genomförandefasen Övergångsfasen

Den sociala investeringsmatrisen arbetsmaterial! (Robert Jonsson och Kers?n Johansson) Figur 1:1. Den sociala investeringsmatrisen

Vad finns a5 säga om rapportens bidrag och checkfrågor? Vad har vi gjort rätt och vad bör vi arbeta vidare med (konstruktiv kritik)? Vilka är framtidens forskningsområden relaterat till sociala investeringar?

Förslag?ll fortsa5 forskning! Kartläggning (Skälen, vilka kommuner, vilka typer av sociala investeringar) Organisering och styrning (Ökad mognadsgrad och följdkonsekvenser) Sociala investeringar och multiplikatoreffekter Beräkningar av prestationer, effekter och värdeskapande!

Vari ligger framtidens utmaningar för kommuner/regioner/landsting gällande sociala investeringar?

TACK! Rapporten (Organisering och styrning av sociala investeringar) finns på följande hemsidor: www.uppdragpsykiskhalsa.se (se under sociala investeringar) hop://liu.diva- portal.org/smash/record.jsf? pid=diva2%3a857066&dswid=8538

Övergripande varför har det gå5 bra i en kommun som kommit rela?vt långt med sociala investeringar? En bred politisk uppslutning (En förutsättning för långsiktighet i åtagandet!) En tydlig vilja att klara av organisering och styrning av sociala investeringar En tydlig ambition av att hela tiden lära för att bli bättre!

Övergripande varför har det gå5 bra i en kommun som kommit rela?vt långt med sociala investeringar? Ett aktivt ägarskap som grund för de olika projekten (De aktiva ägarna med ekonomichefen som ordförande ser till att det blir lyckat!) Ett tydligt fokus på kommunen som organisation (Börja med kommunalekonomiska kalkyler som grund!) Krav på prestationer, uppföljning och återbetalning (vid misslyckad investering direktavskrivning en årets kostnad!)

örutom det som fungerat bra - vad är vik?gt a5 beakta! Tydliggöra det aktiva ägarskapet uppgifterna (ansökningsförfarandet, uppstart av och pågående projekt fokus på multiplikatoreffekter, övergångsfasen samt kommunicera om sociala investeringar) Tydliggöra rollerna i ledningsgruppen för sociala investeringar (Politiken ger inriktningen) Verksamhetsplaner/uppdragsplaner eller motsvarande som grund,,,, men även öppenhet!

Fortsä5ning vad är vik?gt a5 beakta! Betydelsen av rätt projektledare (kunskaper i projekt, projektledning och kontextkunskap) Den sociala investeringsmatrisen (arbetsmaterial - utvecklad av Jonsson och Johansson) Alla system kräver en förvaltare/utvecklare! Sociala investeringar som resursfördelningssystem och utvecklingssystem Skapande av multiplikatoreffekter och upprätthållande av effekter forskning behövs!

Kapitalkostnader eller inte!? Kapitalkostnader på sociala investeringar inte så länge räntan är låg, avskrivningstiderna är korta och det rör sig om förhållandevis små summor. (Motivering sociala investeringar handlar primärt om skapande av multiplikatoreffekter för att utveckla välfärdsverksamheten.) Men obs! Vad som är rätt vet varje kommun bäst själv! (Det finns kommuner i Sverige som haft 500 tkr som gräns för vad som ska räknas som drift kontra investering!)