Utbildning Skaraborg februari 2016

Transkript

1

2 Agenda Uppdraget Rekommendationer Möjliga vägar till förändring 2

3 Uppdraget Målet med utbildning Skaraborg är: att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg till en attraktiv region att studera och leva i. I alla beslut sätts elevens bästa i fokus. Utbildningarna ska hålla god kvalitet, vara resursoptimerade och grundas på valfrihet och arbetsmarknadens behov (från Måldokument och Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Skaraborg) Kvalitet Ekonomi Struktur Framtida organisering, styrning och utveckling? 3

4 Genomförande Intervjuer nyckelbefattningar och chefer Fokusgrupper lärare och rektorer Gruppintervjuer elever Arbete med ekonomer Analyser av dokument, statistik och underlag 4

5 Rekommendationer Den goda viljan Incitament Beslutsförmåga Utbildning Skaraborgs mål 5

6 Varför dessa rekommendationer? Utgångspunkter Gymnasiemarknaden Sverige har idag en gymnasiemarknad som elever och huvudmän agerar på. Behovet av regional samverkan för att nå utbildningsmål regional gymnasiemarknad, regional arbetsmarknad - behovet av en regional samverkan för att nå t ex mål vad gäller utbildning stort. Värdet av den kommunala gymnasieskolan det har funnits och finns starka kommunala ambitioner med den egna gymnasieskolan - den enskilda kommunala gymnasieskolans vara eller icke vara, samt dess riktning och framtid ligger i respektive kommuns händer. 6

7 Varför dessa rekommendationer? Vad ser vi? För det första är det tydligt att det finns en dominerande bild från rektorer och även lärare i fokusgrupperna att den egna verksamheten är utvecklingsbenägen, uppskattad av eleverna, på väg åt rätt håll och viktig. För det andra är det samtidigt så att det finns en stor variation inom och mellan verksamheterna hur den faktiskt bedrivs och till delar beskrivs. Svårt att ge en tydlig generell bild av varje skola och en generell bild av gymnasieskolorna totalt. För det tredje framstår det som att de som betyder mest i sammanhanget inte primärt lyfter och diskuterar skolornas kvalitet. 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 Rekommendationer Den goda viljan Utvecklad samverkan mellan två eller flera kommuner på frivillig väg. Incitament Samverkan stärker deltagande aktörer och där man genom samverkan gör utbildningarna bättre. Följande områden finns potential att samverka mer inom, och som det finns fördel att samverka inom: Kvalitetsarbete inget gemensamt kvalitetssystem eller gemensam struktur för kvalitetsarbete idag. Ett fungerande kvalitetsarbete ger resultat i form av fokus på skolans huvuduppdrag, resultatförbättringar och därmed en bättre utbildning. Lärarsamverkan systematiskt utbyte och lärande mellan lärare inom samma ämnen eller program, i syfte att stärka lärarna i sin roll och att underlätta och stödja utveckling av undervisningen. Rektorssamverkan idag finns en viss rektorssamverkan, men tolkningen är att rektorerna i vardagen agerar utifrån att gymnasieskolorna konkurrerar med varandra. 12

13 Rekommendationer Incitatment, forts Inom flera av skolorna finns ett behov av att arbeta med utvecklingen av undervisningen relaterat till IKT och tillgång till digitala resurser. Samverkan kring undervisningsmaterial och investeringar skapa en samlad bild av vilka tillgångar i form av kostsam utrustning och utrustning som kräver investeringar som finns College den samverkan som idag finns inom ramen för olika college behöver fortsätta. Näringsliv en generell samverkan med näringslivet för att t ex säkerställa att utbudet svarar mot det regionala behovet av arbetskraft samt kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning. Kommunikationer När bedöms utbudet vara brett och allsidigt nog? Hur många potentiella elever ska ett program vara tillgängligt för? Definiera detta och ta reda på var potentiella elever bor. Detta kan få effekter för den geografiska lokaliseringen. 13

14 Rekommendationer Beslutsförmåga De samverkande kommunerna överlämnar vissa beslut rörande gymnasieskolan till kommunalförbundet eller till ett eller flera förbund. Gymnasieförbund - Bildandet av ett gymnasieförbund medför att gymnasiefrågan görs regional - Ett eller flera förbund? - Ett enda gymnasieförbund riskerar bli alltför omfattande och bli tungrott och svårstyrt. Istället två: Ett förbund bestående av Essunga Götene, Grästorp, Lidköping, Skara och Vara Ett förbund bestående av Skövde, Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Tibro, Tidaholm och Töreboda. 14

15 Rekommendationer Kluster Enskilda kommuner fördjupar sin samverkan (se Den goda viljan ) och formaliserar denna och bildar mindre förbund eller klusterliknande organisationer. För många skolor? Ytterst relevant att fråga, utmanande att lyfta och svår att svara på. Kan kommunerna alltid möta de krav som ställs på en utbildning oavsett antal elever: nej. Exakt hur många gymnasieskolor som kan finnas i framtiden går inte att säkert svara på. 15

16 Rekommendationer ekonomi Möjlig väg Fördelar Nackdelar Gemensam prislista Samma förutsättningar vilken skola som än väljs i samverkansområdet. Administration Misstro kring att kommunerna lägger på för mycket i sina prisberäkningar. 17

17 Rekommendationer ekonomi Möjlig väg Fördelar Nackdelar Ingen gemensam prislista Köpande kommun får betala kostnaden för den plats som faktiskt köps. Säljande kommun får betalt för vad de faktiskt kostar att producera den säljande platsen. Administrationen kring att ta fram en gemensamprislista försvinner. För vissa kommuner kan det innebära att kommunen får betala mindre än i dagsläget. Risk att kommuner försöker styra elever till att välja billigare skolor. En prislista för fristående skolor måste ändå tas fram. För vissa kommuner kan det innebära att kommunen får betala mer än i dagsläget. 18

18 Gemensam prislista Hur kan man tydliggöra samverkansområdets bästa i förhållande till den egna kommunens suveränitet i sina beslut? Kan exempelvis en lägsta fyllnadsgradsnivå krävas för att kostnaderna ska få räknas in i prislistan? Ska prislistan räknas om varje år eller bör den istället räknas om en gång per mandatperiod för att däremellan indexuppräknas? Ska varje kommun väga lika tungt i prislistan? Eller ska en viktning efter antal elever på respektive skola och program göras? Ska förväntade underskott räknas in i prislistan? Hur ska administrationsomkostnader beräknas i underlaget till prislistan? Gör en avstämning av totalt budgeterade elever i förhållande till antal ungdomar totalt i området. 19

19 Figur 1. Resursfördelningen är tydlig 20

20 Bilda ett förbund! Kommunalförbundet Skaraborg Stärker styrningen Fokus på kvalitetsfrågor och synliggöra kvalitet Utbudet kan anpassas efter regionen på ett annat sätt: ungdomar, arbetsmarknad och kommunikationer Gymnasieförbundet Skaraborg Essunga, Götene, Grästorp, Lidköping, Skara, Vara Skövde, Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Tibro, Tidaholm, Töreboda 21

21 Vägen framåt Våga tänka regionalt det är centralt för att kunna möta era utmaningar inom utbildning. Hitta saker där ni tillsammans kan bli bättre ingen kommun kan lösa skolans utmaningar på egen hand. Våga prova även skolan behöver en kultur av att våga! 22

22 Tack! Magnus Höijer, Christina Olsson, Ekonomi Daniel Brandt, Charlotte Karlsson, Verksamhet Viktor Prytz, My Nyström, Charlotta Franklin, Fredrik Birkeland, Falköpings kommun januari