Miljöutredning för Försvarsmedicincentrum

Miljöutredning för Försvarsmedicincentrum Lina Junedal och Olof Mattsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Juni 2010

Sammanfattning Försvarsmedicincentrum vill kartlägga verksamhetens miljöpåverkan eftersom förändringar har skett de senast åren. Syftet med studien var att utföra en miljöutredning för Försvarsmedicincentrum samt indentifiera de betydande miljöaspekterna. Informationen skall sedan användas som underlag för att kunna utforma nya miljömål och formulera en specifik miljöpolicy för Försvarsmedicincentrum. Utredningen baserades på litteraturstudier, intervjuer och rundvandringar på anläggningsområdet samt statistik över bland annat energiförbrukning och avfallshantering. Informationen har erhållits från miljösamordnaren på Försvarsmedicincentrum och civila samarbetsparters. För bedömning av de betydande miljöaspekterna har den så kallade EPA- metodiken används. Miljöutredningen för Försvarsmedicincentrum resulterade i att energi, avfall, transporter samt vatten och avlopp blev de betydande miljöaspekterna. För ett flertal områden inom verksamheten finns i dagsläget tydliga riktlinjer beträffande miljön. Däremot förekommer det brister som bör åtgärdas för att Försvarsmedicincentrum skall kunna utveckla och förbättra sitt miljöarbete. Sammanfattningsvis visar denna studie att Försvarsmedicincentrum har ett miljöengagemang men att det finns utrymme för förbättringar beträffande miljöfrågor. Summary Försvarsmedicincentrum would like to identify its environmental impact because of recent changes during the last years. The aim of the study was to perform an environmental review and identify the most significant environmental aspects of Försvarsmedicincentrum s activities. The information was then used as a basis to formulate new aims for its environmental impact and a specific policy for Försvarsmedicincentrum. The survey was based on literature studies, interviews and tours of Försvarsmedicincentrum s area and statistics including energy consumption and waste. The information was obtained from the environmental coordinator at Försvarsmedicincentrum and its civil partners. For assessment of the significant environmental aspects, the so-called EPA method was used. The environmental review for Försvarsmedicincentrum resulted in that energy, waste, transport, water and sanitation became the significant environmental aspects. Försvarsmedicincentrum has in the current situation a few clear guidelines regarding the environment. However, there are weaknesses that need to be improved so that Försvarsmedicincentrum can develop its environmental performance. In conclusion, this study shows that Försvarsmedicincentrum has a commitment to the environment but that there is room for improvement regarding environmental issues. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Innehållsförteckning...2 1 Inledning...3 1.1 Miljöledningssystem...3 1.2 Miljöutredning...3 1.3 Försvarsmedicincentrum...4 1.3.1 Organisationsschema...5 1.3.2 Områdesbeskrivning...5 1.3.3 Lokaler...6 1.3.4 Befintligt miljöarbete...6 1.4 Problemställning...7 1.5 Syfte...7 1.6 Avgränsningar...7 2 Metodik...8 2.1 Insamling av information...8 2.2 EPA-metodiken...8 3 Resultat...9 3.1 Lagar och andra krav...9 3.2 Tillbud och olyckor...9 3.3 Kemikalier...10 3.4 Energi...11 3.5 Avfall...11 3.6 Vatten och avlopp...13 3.7 Buller...14 3.8 Transporter...14 3.9 Leverantörer...15 3.10 Underhåll och service...16 4 Bedömning och identifiering av betydande miljöaspekter... 17 5 Diskussion... 18 5.1 Problem och svårigheter...20 5.2 Förbättringsförslag...20 6 Slutsatser... 22 7 Förslag till miljömål för år 2011... 22 Tackord... 23 8 Referenser... 24 Bilaga A Besökskarta... 27 Bilaga B Fordonstabell... 28 Bilaga C Leverantörslista... 29 Bilaga D Miljöpolicy... 31 2

1 Inledning Naturen har en avsevärd förmåga att själv reparera spåren efter mänskliga ingrepp. En del störningar kan dock bli långvariga även om påverkan upphört helt och hållet. Det är därför viktigt för alla verksamheter att identifiera och minska sin miljöpåverkan. Ett steg i rätt riktning är att utföra en miljöutredning (Bernes, 2001). 1.1 Miljöledningssystem Grundtanken med ett miljöledningssystem är att organisera miljöarbetet så att miljöskador kan förebyggas. Detta görs genom att kartlägga och analysera olika delar av företagets effekter på miljön. Systemet skall identifiera vilka miljöproblem som finns i dagsläget, vilka åtgärder som vidtas och vem som bär ansvaret. Miljöledningssystemet ska med andra ord behandla frågor som rör ansvar, befogenheter och rutiner inom miljöarbetet. Ett miljöledningssystem byggs upp i tre steg (Rasmusson, 1998). I det första steget läggs grunden till miljöledningssystemet och här ligger arbetsbördan i stort sett helt på ledningen. Det är dock viktigt att övrig personal engageras i processen så tidigt som möjligt. I det första steget skall en miljöutredning utföras för att identifiera miljöpåverkan. Krav som ställs på företaget från olika håll (exempelvis lagstiftning och allmänhet) måste också behandlas liksom de visioner om vad företaget vill uppnå på miljöområdet. Utifrån denna information bör ledningen formulera miljömål med tillhörande handlingsplan för hur dessa skall uppnås. I ett senare skede kan informationen även vara utgångspunkt till en miljöpolicy. I det andra steget förs miljöledningssystemet praktiskt in i verksamheten. Här skall rutiner, arbetsmetoder samt resurser för arbetet skapas, ansvar och arbetsuppgifter klargöras. I detta steg är det viktigt att se över så att kommunikationen inom företaget är god samt att det finns tillräckligt med kunskap. I det tredje steget skall miljöledningssystemet kontrolleras och korrigeras. Detta sker dels genom ledningens kontinuerliga genomgångar, dels genom revisioner. Här följs miljömålen upp, rutinerna ses över och eventuella förbättringsåtgärder kan sättas in. 1.2 Miljöutredning Målet med en miljöutredning är att beskriva hur företaget påverkar miljön. Med hjälp av utredningen kartläggs nuvarande miljöpåverkan, vilket medför att insatser kan sättas in där de gör mest nytta (Zackrisson et al., 2002). Det finns fyra moment som skall innefattas i en miljöutredning: Identifiering av vilka lagar och regler som berör verksamheten. Undersökning av svaga och starka sidor med företagets befintliga miljöarbete. Kartläggning och bedömning av eventuella tillbud, olyckor och nödsituationer. Bedömning av vilka miljöaspekter som är mest betydande (ISO, 2004a, b; Rasmusson, 1998). 3

En miljöaspekt definieras som delar av en organisations verksamhet/aktiviteter, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön. Att fastställa verksamhetens betydande miljöaspekter är viktigt, eftersom de ligger till grund för företagets miljöledningssystem. Varken ISO 14001 eller EMAS kräver att verksamheten skall kvantifiera flöden eller miljöpåverkan när de betydande miljöaspekterna fastslås. I många fall finns det fördelar med kvantifiering och användning av kvantitativa data. Detta kan exempelvis underlätta bedömningen om miljöpåverkan är betydande eller inte. Vidare ökar ofta kunskaperna om miljöaspekterna när arbete med kvantitativ data sker, vilket ibland kan vara direkt lönsamt (Zackrisson, 2002). Det är viktigt att känna till de miljöeffekter som verksamhetens miljöaspekter orsakar. För att öka förståelsen och kunskapen kring miljöeffekterna krävs en korrekt bedömning av miljöaspekternas betydelse för verksamheten. Sambandet mellan miljöaspekt och miljöeffekt presenteras i figur 1 nedan (Henricson, 2000). Figur 1. Relationer och terminologi (Henricson, 2000). 1.3 Försvarsmedicincentrum Försvarsmedicincentrum är en del av Göteborgs garnison. Verksamhetens främsta uppgift är att utbilda och utrusta Försvarsmakten med hälso- och sjukvårdspersonal. Försvarsmedicincentrum utbildar cirka 160 värnpliktiga per år i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och det finns 170 anställda vid förbandet. Försvarsmedicincentrum består av två kärnverksamheter - Försvarsmedicin och Elfsborgsgruppen. Försvarsmedicin ansvarar för sjukvårdsutbildningen, medan Elfsborgsgruppen står för utbildningen av de nationella styrkorna. Den senare tillkom inom Försvarsmedicincentrum efter att Södra militärdistriktet lades ned 2005, men kommer inte att behandlas vidare i utredningen (Försvarsmakten, 2010a; Wikipedia, 2010). 4

Utöver kärnverksamheterna finns det två stödresurser inom Försvarsmedicincentrum. Staben utgör den ena och ansvarar bland annat för verksamhetssäkerhet, ekonomi, arbetsmiljö och miljö. GarnE, Garnisonsenheten, är den andra. Den har till huvuduppgift att förse Försvarsmedicincentrum med bland annat vakt- och bevakningstjänst samt utbildningsstöd. FM Log, Försvarsmaktens logistik, fungerar som ett logistiskt stöd till Försvarsmedicincentrum och ordnar med transporter, materialförsörjning, underhåll och service. Försvarsmedicincentrum har även ett antal samarbetspartners på det civila planet. Till dessa räknas exempelvis Fortifikationsverket eller Fortverket, som bland annat ansvarar för upphandling av avfall och energi samt sköter uthyrning av fastigheter och mark till Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2010a, b; Försvarsmedicincentrum, 2010a). 1.3.1 Organisationsschema Försvarsmedicincentrum är uppbyggt av flera enheter som stöds av civil verksamhet. Dessa presenteras närmare ovan och en ytterligare översikt fås i Figur 2. Figur 2. Försvarsmedicincentrums organisation 1.3.2 Områdesbeskrivning Försvarsmedicincentrum tillhör Göteborgs garnison och är beläget vid Göta Älvsgatan i Västra Frölunda. Verksamheten är lokaliserad i ett bostadsområde, med många närliggande hus. Stora delar av området är asfalterade för att underlätta transport. Anläggningsområdet är också inhägnat, vilket medför att landskapsbilden påverkas negativt. I närheten av Försvarsmedicincentrum finns även en stor andel grönområden, vilka inte har några högre naturvärden. Det finns heller inga fornminnen inom området. Runt Göteborgs garnison är landskapet sluttande. Placeringen är bra ur nödlägesberedskap då ett eventuellt läckage av hälso- och miljöskadliga ämnen skulle samlas inom området. Spridningen begränsas med 5

andra ord till en och samma plats, vilket även är en fördel ur saneringssynpunkt (Stadsbyggnadskontorets arkiv, 2010). 1.3.3 Lokaler Försvarsmedicincentrum hyr sina lokaler av Fortifikationsverket, som är en civil verksamhet. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och är certifierade enligt ISO 14001 och EMAS (Fortifikationsverket, 2010). Miljöutredningen omfattar följande lokaler: Kaserner - Försvarsmedicincentrums tre kaserner behandlas i utredningen. I kasernerna finns sovplatser, tillgång till dusch och toalett samt ett gym. Kontor Kontorsverksamhet är placerad i en byggnad tillsammans med ett flertal enheter inom Göteborgs garnison och andra statliga verksamheter. Verkstad Försvarsmedicincentrums verksamhet omfattar två verkstäder. Den ena används till tälttorkning, service av fordon och utbildning. Den andra verkstaden används främst för service av skjutbanorna. Fordonstvätt Fordonstvätten används av hela Göteborgs garnison, Fortifikationsverket och FM Log. Även hyrbilarna från Hertz tvättas här. FM Log ansvarar för fordonstvätten. För mer information om lokalernas placering se bilaga A, besökskarta. 1.3.4 Befintligt miljöarbete Försvarsmedicincentrum är inte certifierat enligt ISO 14001, men ambitioner finns att införa ett miljöledningssystem i framtiden. Vid ett införande av ett miljöledningssystem kommer huvudkomponenterna främst att bestå av Försvarsmedicincentrums egen miljöplan, egenkontrollsprogram samt ett antal framtagna rutiner avseende miljö. Miljösamordnaren ansvarar för att miljöledningssystemet förankras i hela verksamheten (Jörgen Nilsson, muntligt; Försvarsmedicincentrum, 2010b). I dagsläget har Försvarsmedicincentrum fyra övergripande miljömål som kommer att förnyas under juli 2010. Dagens miljömål bygger på ledningens genomgång och uppföljning av föregående års miljöarbete. Ursprungligen baseras miljömålen på en miljöutredning som gjordes 2004. Det finns en klar uppdelning mellan övergripande respektive detaljerade miljömål. Miljömålen har en tillhörande åtgärdsplan och miljösamordnaren ansvarar för båda (Försvarsmedicincentrum, 2010b, d). Försvarsmedicincentrum följer Försvarsmaktens gemensamma miljöpolicy och har i dagsläget ingen specifik för verksamheten. I miljöpolicyn lovas bland annat ständig förbättring av miljöarbetet och att följa de lagar som berör hela Försvarsmakten. Försvarsmedicincentrum behöver hjälp med att formulera en specifik miljöpolicy som är kopplad till verksamhetens betydande miljöaspekter (Försvarsmedicincentrum, 2010b). Nödlägesberedskapen inom Försvarsmedicincentrum är god och det finns exempelvis bestämda utrymningsplaner vid brand. Kommunens räddningstjänst utför regelbunden brandsyn inom verksamheten och alla värnpliktiga skall delta i brandövningar. Försvarsmedicincentrum har även ett intranät, Emil. I intranätet finns tillgång till e-mail, 6

checklistor för avvikelser och olyckor samt rapporteringssystemet RAFFIG. RAFFIG står för Rapportering Av Fel Förbättringar Idéer Göteborg och det är endast Försvarsmedicincentrum som använder systemet. Som namnet antyder är det alltså inte enbart avvikelser och olyckor som rapporteras hit, utan även förbättringsåtgärder och idéer. I RAFFIG finns alla områden inom verksamheten representerade, alltifrån arbetsmiljö, miljö och kvalitet till ekonomi och idrott. Värnpliktiga och anställd personal anmäler exempelvis fel och förbättringsåtgärder som ett ärende i RAFFIG. Ärendet skickas vidare som ett e-mail till den berörda enhetschefen. Allvarligare tillbud och olyckor eller händelser som är av intresse för allmänheten, rapporteras direkt till högkvarteret via en blankett (Försvarsmedicincentrum, 2010a; Jörgen Nilsson, muntligt). Försvarsmedicincentrum har i dagsläget ett antal nedskrivna rutiner, men ett behov av att införa nya finns. Verksamheten behöver exempelvis en nedskriven rutin för avfallshantering. Under 2010 har Försvarsmedicincentrum som mål att upprätta rutiner för miljöolyckor och tillbud. En annan målsättning är att skapa rutiner som skall användas vid upphandling av bland annat bilar. Däremot finns tydliga rutiner beträffande kemikaliehantering. Dessa syftar till att minimera risker för miljö och hälsa (Försvarsmedicincentrum, 2010b, e). All nyanställd personal vid Försvarsmedicincentrum skall genomgå en grundläggande miljöutbildning på en timme. I utbildningen berörs bland annat områden som källsortering, farligt avfall, miljöplanen och miljömålen. För vissa befattningshavare krävs ytterligare miljöutbildning, beroende på de högre krav som ställs inom tjänsten. Exempelvis kräver särskilda produkter specialutbildning innan de får hanteras. För de värnpliktiga ges en längre miljö- och kvalitetsutbildning som skall skapa en bredare insikt i miljöfrågor (Försvarsmedicincentrum, 2010d; Jörgen Nilsson, muntligt). 1.4 Problemställning En förenklad miljöutredning, som berör Försvarsmedicincentrum, genomfördes 2004. Sedan dess har mycket förändrats, bland annat har verksamheten flyttats från Karlstad till sin nuvarande placering i Göteborg. I och med flytten till Göteborg utökade Försvarsmedicincentrum sin fordonspark och utbildning av värnpliktiga. Eftersom både det geografiska läget samt verksamheten ändrats finns ett behov av en ny miljöutredning. Först och främst behöver Försvarsmedicincentrum hjälp med att kartlägga verksamhetens miljöpåverkan och bestämma de betydande miljöaspekterna. Informationen skall fungera som underlag då verksamheten formulerar nya miljömål för 2011 (Jörgen Nilsson, muntligt). 1.5 Syfte Syftet med denna studie var att utföra en miljöutredning för Försvarsmedicincentrum samt bedöma de betydande miljöaspekterna för verksamheten. Informationen skall sedan användas som underlag för att kunna utforma nya miljömål och formulera en specifik miljöpolicy för Försvarsmedicincentrum. 1.6 Avgränsningar Försvarsmedicincentrum är en komplex verksamhet och därför har vissa avgränsningar varit nödvändiga. Följande avgränsningar har utförts: 7

Hamnverksamheten tillhör marinbasens ansvar och kommer inte att beröras i studien. Elfsborgsgruppen är en stor enhet inom Försvarsmedicincentrum och kommer inte att ingå eftersom miljöutredningen skulle bli alltför omfattande och komplex. Av samma anledning berörs inte heller sjukstugan av studien. Tankstationen och storköket kommer inte att behandlas i utredningen eftersom de inte drivs i Försvarsmedicincentrums regi. Kunskapen om miljöpåverkan från skjutbanorna är god eftersom kontroll och restriktioner från tillsynsmyndigheten gjorts nyligen. På grund av den goda kunskapen kring skjutbanorna fokuseras utredningen till områden inom verksamheten där miljöpåverkan inte är lika klarlagd. Arbetsmiljön avgränsas på grund av att miljöutredningen främst skall utgå från ett miljövetenskapligt perspektiv ( Jörgen Nilsson, muntligt). 2 Metodik 2.1 Insamling av information Miljöutredningen genomfördes mellan den 25:e mars och den 29:e maj 2010. Utredningen baserades i första hand på litteraturstudier utifrån Försvarsmedicincentrums egna material. Exempelvis har dokument som egenkontrollprogram, miljöplan och manual för verksamhetssäkerhet bearbetats och granskats. Dokumenten har erhållits från miljösamordnare Jörgen Nilsson. I arbetets inledningsfas har frågor ställts till berörda enheter såväl som civil verksamhet. Två viktiga samarbetsparters till Försvarsmedicincentrum är Fortifikationsverket och FM Log. Från dessa har information såsom kvantitativa data över bland annat energiförbrukning och avfallshantering införskaffats. Informationen bygger på föregående års sammanställning över verksamheten. Övrigt material som använts har hämtats ur böcker och från hemsidor på Internet med hjälp av databasen Google. Sökorden i databasen har omfattat hemsidor över specifika leverantörer, Göteborgs garnisons fordonspark och modeller över koldioxidutsläpp från olika transportmedel. Under arbetets gång har intervjuer med ett flertal personer inom Göteborgs garnison och med civila samarbetspartners genomförts. Bland annat har Jörgen Nilsson, miljösamordnare på Försvarsmedicincentrum, Niklas Agnestedt, Fortifikationsverket samt Mats Petersson och Åsa Pettersson, FM Log intervjuats. Miljöutredningen bygger även på intryck från två rundvandringar på Göteborgs garnison. 2.2 EPA-metodiken För bedömning av de betydande miljöaspekterna har den så kallade EPA- metodiken används. EPA står för Environmental performance assessment eller bedömning av miljöprestanda. Metoden är baserad på ISO 14031 och kravstandarden ISO 14001. Då EPAmetodiken inte var fullständigt applicerbar på Försvarsmedicincentrums verksamhet har den modifierats något. Istället för toxicitet, har påverkningsgrad valts ut som ett kriterium vid utvärderingen av miljöaspekterna. Detta gjordes eftersom alla miljöaspekter inte har en toxisk påverkan. 8

Bedömningen görs utifrån tre naturvetenskapliga kriterier: Kvantitet mängd. Påverkningsgrad miljöaspektens verkan på miljön som leder till en förändring. Frekvens avser hur ofta miljöaspekten inträffar. Varje miljöaspekt poängsätts utifrån dess storlek på kvantitet, påverkningsgrad och frekvens. Poängsättningen görs utifrån en skala mellan ett till fem, där ett anger en liten och fem en stor miljöpåverkan. Poängen adderas och summan anger vilka aspekter som är mest betydande. De miljöaspekter som har störst påverkan ligger inom intervallet 10-15 och är markerade med fet stil i tabell 6 (Henricson, 2000). 3 Resultat 3.1 Lagar och andra krav Då Försvarsmedicincentrum är ansvarig för tre skjutbanor (Västra, Östra samt Säve skjutbana) bedrivs en miljöfarlig verksamhet enligt bilaga till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Försvarsmedicincentrum klassas som C -anläggning och är därmed anmälningspliktigt till kommunen. Detta medför en skyldighet att upprätta ett egenkontrollsprogram samt rapportera olyckor och avvikelser till Generalläkaren, som är tillsynsmyndighet. Miljösamordnaren ansvarar för att det här sker (Försvarsmedicincentrum, 2010b, f). Försvarsmakten har en gemensam bruttolaglista gällande miljölagar som uppdateras årligen. Utifrån bruttolaglistan sammanställer Försvarsmedicincentrum de lagar som berör verksamheten. Dessa ses över av miljösamordnaren varje år (Jörgen Nilsson, muntligt). 3.2 Tillbud och olyckor De risker som kan uppkomma i samband med Försvarsmedicincentrums verksamhet berör främst hantering av drivmedel. Den största läckagerisken förekommer vid tankning av fordon, vid övningar samt användning av bensindrivna el-aggregat i fält. El-aggregaten har små tankar, som behövs fyllas på frekvent. Det medför en ökad läckagerisk men tankarnas storlek begränsar kvantiteten drivmedel som kan läcka ut till omgivningen (Jörgen Nilsson, muntligt). Kemikalieanvändningen på Försvarsmedicincentrum utgör inte någon större risk på grund av att en liten mängd kemikalier hanteras på området. De risker som kan uppstå vid kemikaliehantering sker främst i fält. Eftersom bara en liten mängd av de allra nödvändigaste kemikalierna medtas, medför ett eventuellt utsläpp inte särskilt stor miljöpåverkan (Jörgen Nilsson, muntligt). Inom Göteborgs garnison är sammanställningen av olyckor utspridd mellan de olika enheterna. Försvarsmedicincentrum använder i nuläget rapporteringssystemet RAFFIG men 9

en vilja finns att komplettera med marinens rapporteringssystem DIUS. Marinens system har flera fördelar jämfört med RAFFIG, exempelvis sker rapportering av avvikelser och olyckor både elektroniskt och omedelbart till högkvarteret ( Jörgen Nilsson, muntligt). Till RAFFIG har i dagsläget endast tre mindre avvikelser och fel rapporterats sedan 2007. Avvikelserna berör skrotbilar, trasigt avfuktaraggregat och hantering av Kalciumhypoklorit. Antalet rapporterade avvikelser kan verka orimligt få med tanke på tidsspannet och verksamhetens omfattning. Inga större olyckor har inträffat på Försvarsmedicincentrum under de senaste åren (Jörgen Nilsson, muntligt; RAFFIG, 2010). 3.3 Kemikalier Den största kemikalieanvändningen på Försvarsmedicincentrum är kopplad till utbildning, underhåll samt drivmedel till båtar och fordon. Det rör sig om exempelvis färger, lösningsmedel, oljor och diesel. Kemikalieanvändning och förvaring skiljer sig åt mellan de olika enheterna. Kemikalier beställs och hämtas från FM Log försörjningsenhet väst. I samband med hämtningen får beställaren aktuella säkerhetsdatablad och de är även tillgängliga i intranätet, Emil. Chefen för varje enhet ansvarar för att säkerhetsdatabladen finns där kemikalier används. Cheferna har även till uppgift att uppdatera kemikalielistorna enligt den egna rutinen, en gång per år. Efterlevnaden av uppdateringsrutinen är varierande mellan enheterna. Vissa enheter inom Försvarsmedicincentrum följer rutinen, medan andra endast uppdaterar vart tredje år. Detta medför svårigheter med att fastställa om kemikalielistorna är kompletta och aktuella (Cecilia Ekeroth, muntligt). Försvarsmedicincentrum förvarar den största mängden kemikalier i två verkstäder. I en av verkstäderna sker service av fordon och torkning av tält samt utbildning. Den andra verkstaden syftar till att underhålla skjutbanorna. I serviceverkstaden förvaras bland annat stora plastdunkar med oljor och glykol på galler med uppsamlingskärl under. I nära anslutning till förvaringen finns tillgång till en stor mängd saneringsmedel, Absol. Samtliga kemikalier förvaras i originalförpackningar eller märkta dunkar. Säkerhetsdatablad samt en inventeringslista över kemikalierna saknas på plats. Skyddsglasögon finns i verkstaden men placeringen är olämplig, eftersom en vagn med kemikalier blockerar vägen. Ögondusch och förbandslåda är tillgängliga för eventuella nödlägen. Det finns en oljeavskiljare för golvbrunnen i verkstaden och för denna ansvarar Fortifikationsverket, se avsnitt underhåll och service, för mer information. Den andra verkstaden kallas Utbildning och stödavdelningen, UTB. I lokalen förvaras främst färger, lösningsmedel, lim och lack i ett olåst säkerhetsskåp. Kemikalierna förvaras i originalförpackningar och även här saknas inventeringslista och säkerhetsdatablad. I lokalen finns ingen golvbrunn, vilket medför att kemikalierna inte sprids vidare till spillvattennätet vid ett eventuellt läckage. Skyddsutrustning finns tillgänglig på plats. Miljöeffekt Vid hantering av kemikalier kan flera typer av säkerhetsrisker uppkomma, exempelvis bränder och explosioner. Kemikalier kan även bidra till en ökad växthuseffekt samt påverka vattenmiljöer (Brorson, 2006). 10

3.4 Energi Försvarsmedicincentrum använder energi till bland annat belysning, datorer och annan verksamhetsrelaterad elförbrukning. Verksamheten berörs av ett elavtal som är stiftat med elleverantören E. ON den 14 januari 2010. Enligt elavtalet skall andelen miljömärkt elektricitet uppgå till 100%, vattenkraft 95% och vindkraft 5%. Uppvärmningen av lokaler sker till största delen med hjälp av fjärrvärme från Göteborgenergi. Fjärrvärmen som levereras till Försvarsmedicincentrum kommer främst från spillvärme från industriella processer och sopförbränning. Den resterande delen fjärrvärme fås vid förbränning av biobränslen. Återvinningen gör fjärrvärme till ett bra miljöval. Förbrukningen av varje energiform per år syns i tabell 3.2.1 (Niklas Agnestedt, muntligt; Göteborgenergi, 2010). En av Försvarsmedicincentrums mest energislukande fastigheter är byggnad 1 a,b,c. Kontorsverksamheten i byggnaden är en av de största energiförbrukarna på grund av användningen av ett flertal datorer, kopieringsmaskiner med mera. Inom Göteborgs garnison är inte Försvarsmedicincentrum den mest energikrävande verksamheten, dit räknas exempelvis storköken (Niklas Agnestedt, muntligt). År 2007 utfördes energieffektiviserade åtgärder i Försvarsmedicincentrums tre kaserner. Åtgärderna medför en möjlighet att reglera temperaturen och ventilationen i kasernen efter behov. Trots nämnda energieffektiviseringar förbrukar Försvarsmedicincentrum relativt stora mängder energi. Verksamheten har därför satt upp miljömål för 2010 som syftar till att minska energianvändningen i lokalerna (Försvarsmedicincentrum, 2010a, b). Tabell 1. Energiförbrukning mellan år 2006 och 2009 för Göteborgs garnison. Årtal 2006 2007 2008 2009 Medelvärde Enheter Elförbrukning 9824 9007 8523 8382 8934 MWh Fjärrvärme 7360 7786 7587 7195 7482 MWh Totalyta 91074 95594 92087 88633 91847 m 2 Totalyta uppvärmd 77164 78427 75839 76398 76957 m 2 uppvärmd Miljöeffekt Användningen av fossila bränslen är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. Dessa påverkar växthuseffekten, orsakar hälsoproblem och ger upphov till försurning av skog och mark. Fjärrvärme med biobränslen har en negativ miljöpåverkan om biobränslet hämtas från skogar med hög biologisk mångfald (Naturvårdsverket, 2010a; Naturskyddsföreningen, 2010). 3.5 Avfall Fortifikationsverket ansvarar för uppköpet av Göteborgs garnisons avfall och styr därmed valet av avfallstransportör. För transport av avfallet ansvarar Kretsloppskontoret, Göteborgs stad i samarbete med Renova. Kretsloppskontoret är sedan 2006 miljödiplomerat och Renova har ett väl utvecklat miljöarbete (Kretsloppskontoret, 2010; Renova, 2010). Göteborgs garnison ger upphov till en stor mängd avfall. Avfallet sorteras gemensamt i de tiotal kretsloppsstationer som finns placerade på anläggningsområdet. Kretsloppstationerna är uppdelade i ett flertal fraktioner, se tabell 2. De flesta stationer är placerade i skydd med tak alternativt källarplan i fastigheter där de är anpassade efter behovet till omkringliggande 11

verksamhet. Det finns tydliga instruktioner som anger hur avfallet skall sorteras, instruktionerna följs och ett städat intryck fås vid kretsloppsstationerna. I vissa lokaler till exempel Försvarsmedicincentrums kaserner och i mässen (matsalen) finns fyra små avfallsbehållare. Avfallsbehållarna innehåller fraktionerna: tidningar, glas, förpackningar och metall. Dessa töms i de större kretsloppsstationerna vid behov. I mässen finns dessutom en Grön station. Här sorteras kontorsavfall såsom batterier och bläckpatroner. Göteborgs garnison har ingen kompost men en fraktion med biologiskt avfall finns vid storköken (Jörgen Nilsson, muntligt). Bild 1. Kretsloppsstation på Göteborgs garnison. Tabell 2. Avfallshantering för Göteborgs garnison under 2009. Fraktioner Kvantitet Extern hantering (kg) Fint brännbart verksamhetsavfall 76415 Eldas för att bli varmvatten i fjärrvärmenätet samt el. Blandat hushållsavfall 66800 Uppgift saknas. Kontorspapper 56355 Återvinns till nytt papper. Wellpapp 20800 Blir ytskikt vid tillverkning av ny wellpapp. Glas 20644 Glas, färgat och ofärgat går via förpackningsinsamlingen till glasbruk. Blandat verksamhetsavfall 18920 Sorteras ut i olika fraktioner beroende på behållarens innehåll. Fint brännbart 16016 Uppgift saknas. Spolgropsslam 8860 Hanteras för avvattning. Grovt brännbart verksamhetsavfall 4610 Eldas för att bli varmvatten i fjärrvärmenätet samt el. Tidningar 4420 Återvinns till nya pappersprodukter. Wellpapp bal 4400 Uppgift saknas. Obrännbart 2574 Sorteras ut i olika fraktioner beroende på behållarens innehåll. Mjukplast 235 Återvinns. Lysrör 183 Farligt kvicksilver deponeras. Kvicksilverhaltiga lampor 47 Farligt kvicksilver deponeras. Då avfallsbehållarens maximalvikt multipliceras med antalet gånger hämtning sker, visar tabellen på schabloner. Ovanstående siffror bygger alltså inte på uppvägda vikter. Farligt Avfall Inom Göteborgs garnison finns totalt tre miljöstationer för farligt avfall och FM Log ansvarar för dessa. Det farliga avfallet hämtas av Stena Recycling AB. Till det farliga avfallet hör bland annat aerosoler, oljefilter, färg, glykol och lysrör. Fraktionerna skall även här vara anpassade efter omkringliggande verksamheters behov. Tydliga instruktioner över hur det farliga 12

avfallet skall sorteras, hanteras samt vem som kontaktas vid ett eventuellt spill, finns tillgängliga vid miljöstationerna. Avfallet förvaras i behållare godkända enligt ADR transportregler. Miljöstationerna är placerade i bodar, containrar eller i lagerlokal. En av miljöstationerna innehåller explosiva ämnen och är låst. FM Log vill att alla stationerna ska vara låsta och att en varudeklaration fylls i vid avlämning av farligt avfall. I dagsläget fylls inte alltid deklarationen i, vilket leder till svårigheter att föra statistik. Öppna stationer ökar även risken för felsortering. Stena Recycling AB har dock inte rapporterat några större avvikelser beträffande felsortering (Arne Antonsson, muntligt). Tabell 3. Miljöfarligt avfall för Försvarsmedicincentrum under 2009. Fraktion Kvantitet Slagvatten 300 l Färg 250 kg Olja 50 kg Små batterier 2 kg Stickande och skärande 450 kg Fast oljeavfall 100 kg Aerosoler 100 kg Elektronikskrot Uppgift saknas Miljöeffekt Blandade sopor är ett stort miljöproblem och medför en ekonomisk kostnad för samhället. Om alla i Sverige sorterade ett extra halvt kilo aluminium varje år skulle den sparade energin räcka till att värma 10 000 villor (Tell, 2007). 3.6 Vatten och avlopp Göteborgs garnison använder en betydande mängd vatten, för mer information se tabell 4. Vattenförbrukningen varierar mellan enheterna och de olika fastigheternas ändamål. Till de mest vattenintensiva byggnaderna hör tvätthallen, storköken och verkstäderna. Försvarsmedicincentrum använder vatten framförallt till de värnpliktigas boende exempelvis genom duschar (Niklas Agnestedt, muntligt). Tabell 4. Vattenförbrukning för Göteborgs garnison. Årtal 2006 2007 2008 2009 Medelvärde Enhet Vattenförbrukning 60 545 62 906 65 048 78 748* 66 812 m 3 Bild 2. Miljöstation för farligt avfall på Göteborgs garnison. * År 2009 inträffade ett vattenläckage på cirka 7500 m 3 inom Göteborgs garnison. Ett flertal oljeavskiljare är installerade på anläggningsområdet och Fortifikationsverket ansvarar för att alla fungerar. I anslutning till tvätthallen finns en oljeavskiljare som kontrolleras fyra gånger per år. Vid eventuella fel och brister kontaktas Lokalplaneringsenheten, som söker pengar från högkvarteret, för att åtgärda problemet. Några restriktioner kring oljeavskiljare på området finns inte i dagsläget (Mats Petersson; Åsa Pettersson, muntligt). 13

Avloppsvattnet leds via det kommunala spillvattennätet till Ryaverket för rening. Under transport från anläggningsområdet till reningsverket späds avloppsvattnet ut mycket. Göteborgs garnison får därför sällan klagomål från Ryaverket, varken gällande oljeläckage eller kemikaliespill. En meningsskillnad mellan Fortifikationsverket och FM Log har uppkommit angående provtagning av utgående avloppsvatten. Detta medför att inga provtagningar görs i nuläget (Mats Petersson; Åsa Pettersson, muntligt). Miljöeffekt Den vardagliga förbrukningen av vatten kan bidra till allvarliga konsekvenser, exempelvis minska den totala vattentillgången i världen och störa hela ekosystem. Trots att Sverige har en god vattentillgång måste vi hushålla med resursen då den geografiska fördelningen av vatten är ojämn (Brorson, 2006). Avloppsvatten kan orsaka övergödning av sjöar och vattendrag. Det kan även medföra reproduktionssvårigheter bland fisk samt ge upphov till ett flertal sjukdomar hos människor (Naturvårdsverket, 2010). 3.7 Buller Försvarsmedicincentrum är en omfattande verksamhet där buller genereras från ett flertal källor. Det förekommer bland annat övningar med tunga fordon, som pansarambulanser och bandvagnar inom området. Den största källan till buller kommer från de Västra och Östra skjutbanorna. Verksamheten är lokaliserad långt från Göteborg centrum och tungt trafikerade vägar. Detta innebär att buller från Försvarsmedicincentrum uppfattas extra markant i det närliggande bostadsområdet. De klagomål som har framförts rörande verksamheten gäller endast skjutbanorna. Några andra klagomål angående buller har inte förekommit. Eftersom miljöutredningen inte omfattar skjutbanorna, kommer inte buller som genererats av dessa att vägas in vid bedömningen av de betydande miljöaspekterna (Jörgen Nilsson, muntligt). Miljöeffekt Buller påverkar möjligheten till en god livskvalitet och är idag ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. Buller kan exempelvis orsaka negativa effekter i form av stress, minskad koncentrationsförmåga och försämrad inlärningsförmåga (Naturvårdsverket, 2010). 3.8 Transporter Göteborgs garnison arbetar i nuläget med att formulera en resepolicy gällande tjänsteresor. För detta ändamål hyr Försvarsmedicincentrum bilar dagligen. Biluthyrningen sker via Hertz och styrs av ett statligt avtal. Avtalet innebär att andelen miljöklassade fordon skall utgöra 75 %. Hertz har en begränsad förmåga att tillgodose Försvarsmedicincentrums behov gällande miljöklassade fordon. Vid dessa tillfällen hyrs istället dieselbilar (Jörgen Nilsson, muntligt). Försvarsmedicincentrum har en fordonspark med ett trettiotal fordon varav fem är etanolbilar för bland annat tjänsteresor. Resterande fordon används vid övningar som sker ungefär 50 gånger per år. Av samtliga fordon drivs 90 % med diesel. En förteckning över Försvarsmedicincentrums fordon finns i bilaga 2 (Jörgen Nilsson, muntligt). 14

Värnpliktiga (Vpl) har enligt FFS, Försvarsmaktens Författningssamling, rätt till 36 timmars vila vid permission. De värnpliktiga skall i första hand åka tåg av ekonomiska skäl. Då restiden medför en kortare vila får flyg utgöra ett resealternativ. På Försvarsmedicincentrum sker i dagsläget inga flygresor för värnpliktiga (Jörgen Nilsson, muntligt). Tabell 5. Försvarsmedicincentrums tjänsteresor under 2009. Färdsätt Resetillfällen kilometer Koldioxid (kg) Kväveoxider (kg) Flyg 953 1 410 127 166 451 142 609 701 Tåg 2 100 597 275 3 416 13 Tåg Vpl 1 901 392 942 2 255 8 (Anna Jonasson, muntligt) Miljöeffekt Transporter ger upphov till luftföroreningar, exempelvis koldioxid, kväveoxider och utsläpp av partiklar. Luftföroreningar kan påverka livslängden hos människor samt bidra till växtskador, övergödning, försurning och klimatförändringar (Brorson, 2006; Naturvårdsverket, 2010b). 3.9 Leverantörer Försvarsmedicincentrum är en omfattande verksamhet med många leverantörer. Valet av dessa styrs oftast av centrala avtal eller påverkas av ekonomiska faktorer. Miljöarbetet hos leverantörerna är alltså inget som prioriteras i första hand. I figur 2 framgår andelen ISO 14001 certifierade leverantörer (Jörgen Nilsson, muntligt). I bilaga 3, finns en förteckning över leverantörer av kemikalier, kontors- och städprodukter samt energi. Leverantörernas miljöarbete varierar, några har ett stort miljöengagemang medan andra inte profilerar sig lika tydligt inom miljöområdet. En av de största leverantörerna av kemikalier till Försvarsmedicincentrum, Hach-Lange, har i dagsläget ingen tydlig miljöprofil (Försvarsmedicincentrum, 2010a; Hach-Lange, 2010). En annan stor leverantör som levererar underhållsprodukter såsom färg, trälack och linolja är Alcro. De är en omfattande verksamhet med ett stort miljöengagemang. Alcro är certifierad enligt ISO14001 och säljer produkter som är märkta med Svanen eller EU- blomman (Alcro, 2010). Försvarsmedicincentrum hyr in en städfirma, Samhall, för städning av samlingslokaler, lektionssalar och idrottsanläggningar. Samhalls verksamhet är certifierad enligt ISO14001, vilket medför att det totala användandet av kemikalier begränsas. Detta görs genom en användning av torra städmetoder i så stor utsträckning som möjligt (Samhall, 2010). E.ON levererar el till Försvarsmedicincentrum. Samtliga bolag inom E.ON har idag miljöledningssystem som är ISO 14001 certifierade. Fjärrvärmen levereras av Göteborgenergi (E.ON, 2010). 15

Figur 3. Leverantörernas miljöarbete. Leverantörernas miljöarbete Ej certifierade 64% ISO 14001 36% Av de 22 leverantörer som undersökts är åtta stycken certifierade enligt ISO 14001, detta utgör en total procentsats på 36%. Miljöeffekt Vid leverans av produkter sker den största miljöeffekten vid transporten, se vidare avsnittet miljöeffekt under transporter 3.8. 3.10 Underhåll och service På anläggningsområdet finns en tvätthall. Hela Göteborgs garnison, Fortifikationsverket, FM Log och Hertz hyrbilar använder tvätthallen dagligen. Den är inte anmälningspliktig enligt miljöbalken eftersom tillräckligt stora kvantiteter tvättmedel inte förbrukas. I tvätthallen finns en anslagstavla med säkerhetsdatablad för alla kemikalierna som är godkända vid tvättning. Miljömärkta tvättmedel har testats men då det bildats en vit fällning på oljeavskiljaren som försämrat den totala reningen är detta inte ett bra alternativ. För att få använda tvätthallen krävs en utbildning som innefattar instruktioner om tvätthallens funktioner, avfallshantering och säkerhetsdatablad (Jörgen Nilsson; Mats Petersson; Åsa Pettersson, muntligt ). Alla fordon på Göteborgs garnison har en servicebok som innehåller en underhållsplan. I underhållsplanen finns information om när exempelvis service av fordon skall ske. Motorbefälet på Försvarsmedicincentrum ansvarar för den årliga servicekontrollen (Jörgen Nilsson, muntligt). Samhalls städservice hyrs in för städning av allmänna utrymmen på Försvarsmedicincentrum. För städning av Försvarsmedicincentrums kaserner ansvarar de värnpliktiga. Städningen innefattar exempelvis logement, korridorer samt dusch och toalett. Försvarsmedicincentrum har utvecklat en städrutin som anger vilka städprodukter och material som skall användas. Rutinen klargör även hur förvaring ska ske och vem som är ansvarig (Samhall, 2010; Försvarsmedicincentrum, 2010a). Miljöeffekt 16

Metaller som kan frigöras vid biltvätt är bly, nickel, krom, kadmium, zink och koppar. Dessa, tillsammans med oljerester och ftalater förs med spillvattnet till det kommunala reningsverket, där de stör reningsprocesserna och försämrar slammets kvalitet (Svanen, 2010). 4 Bedömning av och identifiering av betydande miljöaspekter Bedömningen av miljöaspekterna visas i tabell 6. De som anses vara betydande har markerats med fetstil. Tabell 6. Bedömning av de betydande miljöaspekterna. Miljöaspekt Påverkbarhet Frekvens Kvantitet Summa Lagar och andra krav 1 5 3 9 Tillbud och olyckor 3 3 2 8 Kemikalier 3 4 2 9 Energi 2 5 3 10 Avfall 4 5 3 12 Vatten och avlopp 3 5 3 11 Buller 1 2 2 5 Transporter 3 4 3 10 Leverantörer 3 2 4 9 Underhåll och service 2 3 3 8 Bedömningarna kommenteras kortfattat i tabell 7, vilket bör beaktas vid åtgärdsbedömning och fastställande av miljömål. 17

Tabell 7. Kommentarer till bedömning av de betydande miljöaspekterna. Miljöaspekt Påverkbarhet Frekvens Kvantitet Lagar och Regelbunden uppdatering, god Tillämpas dagligen. Berörs av många andra krav kunskap. lagar. Tillbud och olyckor Läckagerisk av kemikalier och oljor. Få RAFFIG rapporteringar, ett eventuellt mörkertal. Små kvantiteter av kemikalier och oljor. Kemikalier Energi Avfall Vatten och avlopp Säker förvaring, tydliga instruktioner, inventeringslista saknas. 100% miljömärkt el, fjärrvärme, få energieffektiviseringar. Instruktioner, behovsanpassad sortering. Informationsbrist om farligt avfall. Vattenförbrukning, inga provtagningar, utbildningskrav för fordonstvätten. Regelbunden användning. Daglig användning. Avfall uppkommer dagligen. Vattenanvändning och tvättning av fordon sker dagligen. Buller Inga klagomål, flertal fordon. Övningar sker ibland men tjänstebilar körs dagligen. Transporter 75% miljömärkta hyrbilar, 5 etanolbilar, åker tåg och flyger ofta i tjänsten. Leverantörer 36% miljöcertifierade, kan ökas. Inga krav ställs. Underhåll och service Bra rutiner, miljöcertifierad städfirma. Övningar sker ca. 50 ggr/år och tjänstebilar körs dagligen. Leverans sker inte dagligen. Städning sker dagligen. Service mer sällan. Små kvantiteter av kemikalier och oljor. Relativt stor förbrukning. Relativt stora kvantiteter uppkommer. Relativt stora mängder används. Buller uppkommer vid övningar. Ett 30 tal fordon ägs. Många leverantörer. Produkter relativt ofta. 5 Diskussion För bedömning av de betydande miljöaspekterna användes EPA-metodiken. Eftersom EPAmetodiken inte var fullständigt applicerbar på Försvarsmedicincentrums verksamhet har den modifierats något. Metoden är etablerad vilket underlättar uppföljning och ger en ökad transparens. En jämförelse mellan olika miljöaspekter är svår att utföra i praktiken eftersom de påverkar miljön på vitt skilda sätt. Bedömningen blir en uppskattning och den bör ses som en vägledning snarare än fakta. Miljöutredningen för Försvarsmedicincentrum resulterade i följande betydande miljöaspekter: Energi 18

Avfall Vatten och avlopp Transporter Energi Försvarsmedicincentrums lokaler värms upp med hjälp av fjärrvärme. De har även ett elavtal med E. ON som anger att mängden miljömärkt energi ska uppgå till 100 %. Detta resulterar i en liten påverkbarhet i bedömningen. Den dagliga användningen och de energitunga byggnaderna gör miljöaspekten till betydande. Eftersom Göteborgs garnisons elförbrukning inte delas upp efter enhet kan resultatet dock bli något missvisande. Verksamheten bör utföra energieffektiviserande åtgärder främst i samband med sin kontorsverksamhet för att minska sin energiförbrukning. Avfall Avfallssorteringen på Göteborgs garnison sker gemensamt mellan alla enheter och det är därför svårt att påvisa vilket avfall Försvarsmedicincentrum ger upphov till. En annan osäkerhet angående miljöaspektens bedömning är att avfallsstatistiken bygger på schabloner. Inom Göteborgs garnison finns det ett flertal behovsanpassade kretsloppsstationer. Vid stationerna finns tydliga instruktioner som leder till en god avfallssortering. Det farliga avfallet saknar i dagsläget en fungerande rutin som skall följas vid avfallsavlämning. Dessutom följs inte alltid instruktionerna vid miljöstationerna, vilket leder till felsortering. På grund av osäkerheterna kring hantering av det farliga avfallet bedöms miljöaspekten som betydande. Vatten och avlopp Vattenförbrukningen på Göteborgs garnison sker gemensamt mellan alla enheter. Det är därför svårt att påvisa hur stor mängd vatten Försvarsmedicincentrum förbrukar. Verksamheten använder dagligen en mindre andel vatten, främst till duschar för de värnpliktiga. Försvarsmedicincentrum är med andra ord inte en av de största vattenförbrukarna inom garnisonen. Fordonstvätten används dagligen och här förbrukas mycket vatten. För att få tillåtelse att bruka fordonstvätten måste en utbildning genomgås. Utbildningen och det faktum att endast utvalda tvättmedel får användas leder till en god kontroll över fordonstvätten. Däremot sker inga provtagningar av avloppsvattnet som passerat oljeavskiljaren vilket bidrar till att miljöaspekten blir betydande. Transporter Försvarsmedicincentrum berörs av ett statligt avtal med Hertz hyrbilar. Avtalet anger att andelen miljömärkta bilar skall uppgå till 75 %. Försvarsmedicincentrum äger dessutom fem etanolbilar för eget bruk. Avtalet och etanolbilarna är bra ur miljösynpunkt och sänker därför påverkbarheten i bedömningen. Försvarsmedicincentrum har övningar med fordon ungefär 50 gånger per år och 90 % av dem drivs med hjälp av diesel. Tjänsteresor med bil sker dagligen och resor med tåg och flyg är vanligt förekommande. Resorna med bil och flyg och 19