Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald



Relevanta dokument
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM

Naturvårdvården & främmande arter

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Grön infrastruktur Anders Sjölund. Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

MILJÖBALKSDAGARNA 2019

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan Natura 2000

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Multifunktionella landskap med golfbanor

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Dokumentation av rödspov

Bevarandeplan Natura 2000

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Inventering av mosippa längs väg 56

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Riskklassificering främmande arter

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Naturvärdesinventering E18 Töcksfors

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Invasiva främmande arter

Finnögontröst och sen fältgentiana vid Lejdens gård år 2012

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument

, uppdaterad KS/KF 2012:

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS!

13 praktiska allmänna skötselråd

Kommunal Författningssamling

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Presentation för VTI Måndag 18 mars Annica Roos

Ny vägsträckning vid Fiskeby

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund

Naturvärdesinventering i Gärsnäs

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

Trafikverket och miljö

Transkript:

1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the landscape as a whole. 2 Komponenter av betydelse för biologisk mångfald Gräsmarker (regelbundet hävdade) Skogskorridorer Alléer och häckar Vegetationsfria ytor (för att gräva, sola etc) Tekniska strukturer (för att spana, bygga bo etc) J-O Helldin (Calluna AB, Sverige) Andrew F. Bennett (La Trobe University, Australien) 3 Naturliga eller halvnaturliga gräsmarker - mindre påverkade av intensivt marknyttjande 4 Blommande ängsmark i igenväxande landskap Viktiga miljöer för pollinatörer New South Wales, Australien Bergslagen Öland Minnesota Amerikanska och franska riktlinjer för att gynna pollinatörer i vägkanter

5 Påverkade av transporter under lång tid (ett kombinerat natur- och kulturarv) 6 Australien: The Drover av Walter Withers 1912 Allé, Skåne Rader av ursprunglig vegetation, Australien Australien 2014 Västergötland Större träd och mer hålträd än i övriga landskapet (Sverige; Sallmén 2012) Större träd än i skogsreservat (Australien; Spooner & Losciavo 2010) 7 Fåglar och däggdjur i naturlig vägkantsvegetation Fåglar i Australiens vetebälte (studier av Arnold, Cale, Lynch, Saunders): >80% av fågelarter (exkl. våtmarksarter) noterade i vägkanter fågelfaunan i vägkanter domineras av vanliga arter, men även sällsyntare arter förekommer fågelfaunan lika den i annan ursprunglig vegetation 8 Vägkanter viktiga för sällsynta arter Hundratals rödlistade arter i svenska väg- och järnvägsmiljöer (Lennartsson & Gylje 2009) Skogskorridorer längs vägar är viktiga livsmiljöer för en lång rad australiensiska däggdjur (Downes m fl 1997)

9 Vägkanter viktiga för sällsynta arter För en del hotade arter finns en stor andel av fynden i vägkanter eller jvg-miljöer (Helldin m fl 2015) 10 Vägkanter viktiga för sällsynta arter Antal förekomster av sällsynta och hotade växtarter (Australiens vetebälte; Hobbs m fl 1993) Sandnörel 50% Märgelsandbi 58% Violett guldvinge 21% Land category Known populations Nature reserves 79 Road reserves 135 Other public land 81 Private land 53 Total populations 348 % on road reserves 39% 11 Vägar utgör spridningskorridorer 12 Vägar utgör spridningskorridorer Längs vägkantsvegetationen Längs vägytan Med människor och fordon (djur, ägg, frön, sporer etc) T ex Wace (1977) - frön från >260 arter i en biltvätt i Canberra. Global review: 626 arter bilspridda, varav många klassade som invasiva (eller naturaliserade) främmande arter (Ansong and Pickering 2013). Spridning genom ogästvänliga landskap (t ex buskkorridorer binder ihop metapopulationer av blue-breasted fairy-wren; Brooker & Brooker 2002) Regelbundna rörelser; Regent Parrot and Lesser Long-eared Bat

13 Landskapsperspektivet Vägkanter kan vara upp till flera hundra meter breda, och summerar ihop till enorma ytor (200.000 ha i Sverige; Stenmark 2012) 14 Landskapsperspektivet I kraftigt påverkade landskap kan väg- och järnvägskanter vara de enda återstående naturliga (eller halvnaturliga) miljöerna Södra Australien Örebro 15 Vägkanter och järnvägsmiljöer kan bidra till artbevarande 1) genom betydelsen av vegetation, mark mm som livsmiljö 1) genom nätverkets samlade betydelse en stor totalyta av (halv-)naturlig vegetation konnektivitet i landskapet 16 Nackdelarna Spridning av främmande arter Några svenska exempel Lupiner Jätteloka Blåhallon Fingerborgsblomma? 1) genom utbyte med omgivningen, + refugie och spridningskälla för naturvårdsarter - invasiva arter sprider sig längs vägkanter Agapaddor och rävar sprider sig längs vägar i Australien (Brown m fl 2006, Raiter m fl 2015)

17 Nackdelarna Spridningsavstånd till omgivningen (Amor & Stevens 1976) 18 Nackdelarna Vägkanter är förorenade och störda miljöer Skräp Kemikalier Ljusstörning Bullerstörning Förändrat mikroklimat Mänsklig närvaro Sekundär exploatering Djur i vägkanter riskerar att bli påkörda Amerikansk tornfalk som häckar i vägkantsholkar har sämre reproduktionsframgång (Strasser & Heath 2013) Grävling 19 Vägkanter kan utgöra nyckelelement för bevarandet av fåglar, däggdjur, kärlväxter och evertebrater 20 Vägkanter: a centerpiece of conservation (Forman m.fl. 2003) centerpiece = mittpunkt, händelsecentrum Sverige New South Wales, Australien Minnesota

21 Maximera fördelarna! Minimera nackdelarna! 22 Förslag på naturvårdsåtgärder för svenska Trafikverket: anpassad slåtter markstörning (markblottor) bränning av fältskiktet plantering av värdväxter Vägkanternas värde för bevarande av biologisk mångfald beror på vägkanten bredd vegetationens sammansättning och struktur vägkantsskötseln trafikintensitet och vägstruktur mellanartsinteraktioner landskapstyp och landskapssammansättning Många av dessa faktorer ligger i händerna på vägförvaltaren 23 Förslag på naturvårdsåtgärder för svenska Trafikverket: anpassad slåtter markstörning (markblottor) bränning av fältskiktet plantering av värdväxter 24 innebär många begränsningar och utmaningar (Spooner 2015)

25 Ytterligare frågor finns att besvara: 26 Fler TRIEKOL-skrifter Noggrannare studier för att förstå populationer och artsamhällen i vägkanter Gynnsamma och genomförbara skötselåtgärder Biologisk mångfald i anläggningsskedet Gräsmarksskötsel i landskapsperspektiv (grön infra) Hur minimera risken för ekologiska fällor? (fyll på själva) Systematisk kunskapssammanställning på gång från Mistra/Eviem: Roadside management and the diversity and dispersal of species http://www.eviem.se/en/projects/roadside-management/ Presentation prepared within the Swedish research programme TRIEKOL