Tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning Kortversion av sammanfattande rapport och rekommendationer Svenska LLL-RADAR Regional Arrangements for Dissemination and Application of Lifelong Learning Strategies Project funded by the European Commission under the frame of LLP Key Activity 1 Studies and Comparative Research
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 1 Tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning (LLL-radar) Översättning av Kortversion av sammanfattande rapport och rekommendationer A Mål, tillvägagångssätt och metodik LLL-radarprojektet om tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning (VET) söktes och genomfördes av ett partnerskap bestående av BAQ Forschungsinstitut für Arbeit Beschäftigung Qualifikation (Bremen, Tyskland) som promotor, Institut für Bildungsforschung in der Wirtschaft (Wien, Österrike), European Masters of Skilled Crafts - Euromasc (Oslo, Norge) och Högskolan i Halmstad, Sektionen för Ekonomi och Teknik (Halmstad, Sverige) under tiden mars 2010 till mars 2011. Den bestod av landsrapporter om nationella strategier för livslångt lärande, fallstudier med fokus på den praktiska nivån och kortstudier om god praxis i fyra länder utanför partnerskapet. I studien användes nyckelparametrar för karakteristiska inslag i livslångt lärande. Dessa nyckelparametrar var: (1) nationella ramverk för kvalifikationer, (2) poängsystem, (3) Europass, (4) validering av tidigare lärande, (5) permeabilitet, (6) medel att förbättra och öka tillgången till lärande, (7) vägledning och rådgivning, (8) läranderesultat learning outcome, (9) rörlighet/mobilitet, (10) finansiering, (11) institutionsuppbyggnad. Nyckelparametrarna har använts i första hand för att identifiera om dessa delar av livslångt lärande finns i de nationella strategier för livslångt lärande, och i så fall i vilken form och i vilken utsträckning, i andra hand för att om de används i praktiken. Studien fokuserade på byggsektorn, eftersom den är den största industriella arbetsgivaren i Europa och ofta nämns som ett exempel på en europeisk arbetsmarknad. Byggsektorn har en av de lägsta nivåerna för deltagande i yrkesinriktad vidareutbildning i Europa. Följaktligen är rekommendationer för att främja livslångt lärande i denna bransch av särskild betydelse och angelägenhet. På samma gång har byggbranschen, tack vare verksamheten hos olika aktörer, kommit långt i genomförandet av de europeiska strategierna för livslångt lärande. B Nationella strategier för livslångt lärande Generellt sett har alla fyra länder som deltagit i detta projekt vidtagit åtgärder för att utforma eller genomföra delar av strategierna för livslångt lärande eller är i färd med att göra det. 1 Nationella ramverk för kvalifikationer (NQF) I projektets partnerländer håller Nationella ramverk för kvalifikationer på att utvecklas i stort sett på samma sätt, med det europeiska ramverket för kvalifikationer som riktlinje. De förväntas antas och genomföras 2011. 2 Poängsystem I Sverige har ett kreditsystem som liknar ECVET varit i kraft i högre yrkesutbildning sedan 2008-09. De övriga tre länderna delar en holistisk syn på yrkesutbildningen, som säger att det inte är önskvärt att
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 2 dela upp utbildningen i lärandeenheter eller moduler. Trots det är ECVET på dagordningen på nationell nivå inom yrkesutbildningspolitik. 3 Europass Europass - ett medel för att underlätta rörlighet och erkännande av läranderesultat i utlandet - har införts i alla fyra länder som är representerade i denna studie, och nationella Europass-centrum (NEC) har etablerats. Dock är ansökningsnivån ganska låg. 4 Validering av tidigare lärande Bland de länder som är representerade i studien är rutiner för validering av tidigare lärande mest utvecklade i Sverige och Norge, även om de andra två länderna också gör insatser på detta område. I Österrike och Tyskland, är det dock mest formella lärandet tid som beaktas. 5 Permeabilitet Permeabilitet står högt på den politiska dagordningen i alla fyra länder som är representerade i studien och det finns formella regler och bestämmelser för det. Men i praktiken, använd möjligheterna med permeabilitet i liten utsträckning. De lärande på yrkesinriktad utbildning uppmuntras och stödjs, t ex framförallt med ekonomiska medel. 6 Vägledning och rådgivning Med undantag av Sverige är vägledning och rådgivning i de deltagande länderna inte så utvecklad som den borde vara med tanke på ett livslångt lärande. Förbättringsåtgärder har därför genomförts. 7 Läranderesultat Arbete med läranderesultat genomförs i alla fyra länder, och utbildning är inriktad och struktureras kring syften och mål med lärande. Men situationen varierar från land till land. I Norge har sedan 2009 utbildningsprogram definierats i termer av läranderesultat, medan utbildningen i sig fortfarande är input-orienterad. 8 Rörlighet Rörligheten för de lärande inom yrkesutbildning främjas och stöds huvudsakligen av Leonardo da Vinci-programmet, med ytterligare stöd från särskilda nationella program. Vissa farhågor har rapporterats. 9 Finansiering Yrkesutbildningen i studiens samtliga fyra länder finansieras av staten, medan vidareutbildning samfinansieras av stat och näringsliv. Yrkesinriktad utbildning är främst samfinansieras av den senare och, i stor utsträckning, av de lärande.
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 3 10 Institutionell uppbyggnad Medan den största ökningen i livslångt lärande, i alla fyra länderna, tillgodoses genom befintliga institutionella strukturer, har ett antal nya institutioner inrättats (eller planeras) med det specifika syftet att stödja strategin för livslångt lärande. 11 Deltagandeantal Tre av de fyra länder i studien har bland de högsta nivåerna av deltagandet i livslångt lärande i Europa. Endast Tyskland har ett lägre antal anställda och andra personer som deltar i livslångt lärande. C Livslångt lärande på praktisk nivå De fall som används för att undersöka tillämpningen av EUs strategi för livslångt lärande på praktisk nivå valdes för att representera egenskaper hos normal yrkesutbildningen i de deltagande länderna. För att berika bilden, hämtades exempel på god praxis från länder utanför partnerskapet. Den österrikiska fallstudien fokuserade på BAUAkademie, en paraplyorganisation bestående av åtta utbildningscentrum för kompletterande grundutbildning samt för livslångt lärande. Dess främsta målgrupp är lärlingar. Övriga målgrupper är kvalificerade yrkesarbetare, arbetsledare och byggplatschefer, liksom även inköpare och byggnadsingenjörer. Den tyska fallstudien undersökte ett nätverk som byggts upp av ett utbildningscentrum som erbjuder kompletterande grundutbildning samt fort- och vidareutbildning. Det har nyligen utvecklat nya tjänster: rådgivning till företagen om hur de hittar rätt lärlingar och erbjuder system för yrkesutbildning med möjlighet till både ett yrke i byggbranschen och till en yrkeshögskoleutbildning (university of applied sciences), samt kurser som låter deltagarna genomföra en lärlingsutbildning i ett byggrelaterat yrke medan de studerar för en bachelor-examen i anläggningsbyggande. I framtiden planeras att erbjuda validering av tidigare lärande för sökande som vill genomgå kompletterande vidareutbildning med sikte på att bli platschef eller arbetsledare inom bygg. Den svenska fallstudien fokuserar på den svenska Byggindustrins yrkesnämnd (BYN), en organisation som etablerats av arbetsmarknadens parter i byggbranschen. Den ansvarar för övergripande utbildning samt för validering av tidigare lärande inom byggbranschen. Den är därmed med och definierar förfaranden för den praktiska valideringen av tidigare lärande av professionella byggnadsarbetare i de flesta byggyrken. 1 Nationella ramverk för kvalifikationer (NQF) Yrkesutbildare, särskilt inom utbildningorganisation och byggföretag, var ibland bekanta med begreppet ramverk för kvalifikationer och hade hört talas om aktiviteter för att utveckla kvalifikationsramverk på europeisk och nationell nivå, men kände inte till om syfte eller innehållet i dessa instrument. Men när det förklarades för dem, ansåg i synnerhet byggföretagen att det är ett användbart instrument för att stödja rekrytering, samt utbyte av personal inom företagen för transnationella företag. Företagen tyckte också att det kunde vara användas för att beskriva företagets kompetens i upphandlingssituationer vid anbudgivning.
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 4 Det irländska fallet, som studerades som ett bra exempel, visar att en utarbetad referensram för kvalifikationer på nationell nivå inte nödvändigtvis är hindrande, utan kan stödja en gemensam utveckling på europeiskt plan. 2 Poängsystem Med undantag för Tyskland där utbildningscentrum undersöktes i studien är involverad i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett system, fann studien liten kunskap om det poängsystem, som rekommenderas av EU. 3 Europass I praktiken är Europass - ett instrument som syftar till att underlätta och främja gränsöverskridande rörlighet för lärande - till stor del endast känt som begrepp. Dess användning är mer eller mindre begränsad till deltagande i utbytesprogram på transnationell nivå. 4 Validering, ackreditering eller certifiering av tidigare lärande I Österrike och Tyskland, är validering av tidigare lärande begränsat till att erkänna resultaten av formellt lärande. Däremot visar den svenska fallstudien på ett mer utvecklat praktiskt exempel av validering av tidigare lärande. I Norge och Tyskland, kan ett gesällbrev uppnås genom dokumenterad arbetslivserfarenhet, kombinerat med ett praktiskt och ett teoriskt prov. Den svenska modellen för validering av tidigare lärande organiseras av Byggindustrins yrkesnämnd, BYN, en gemensam organisation bestående av arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som samordnar och kontrollerar valideringsprocessen och godkänner validerare. Den har utvecklat en bedömningsportal för erkännande av utländsk utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet. BYN ger också kunskapstester och distansutbildning. Sökande kan kontakta arbetsförmedlingen, sin kommun eller arbetsgivaren, eller de kan komma i kontakt direkt med en godkänd validator. Det belgiska systemet bygger på ett praktiskt prov och syftar främst till sökande utan kvalifikationer. Systemet i Nederländerna är organiserat på ett liknande sätt. Alla tre leder till certifikat, som är juridiskt giltiga på arbetsmarknaden och vid behov i studie-och yrkesvägledning för kompletterande utbildning. 5 Permeabilitet Den europeiska strategin för livslångt lärande har gjort att permeabilitet är en viktig fråga i länder som är deltagit i denna studie. I Österrike och Tyskland, till exempel, har utbildningar tagits fram som gör det möjligt för deltagarna att genomföre en lärlingsutbildning och samtidigt få en examen som ger dem rätt att skriva in sig vid universitet eller högskola. I fallet Österrike, är detta baserat på det framgångsrika systemet kallat Berufsreifeprüfung (yrkesinriktad högskoleprovsexamen). 6 Sätt att förbättra och öka tillgången till lärande Ansträngningarna för att förbättra möjligheterna för tillträde till livslångt lärande genom nationell lagstiftning eller ekonomiska incitament har haft liten effekt på yrkesutbildningnivå.
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 5 7 Vägledning och rådgivning Resultaten av denna studie betonar vikten av vägledning och rådgivning för livslångt lärande på praktisk nivå. Vägledningen omfattar allt från att ge information och insyn i frågor om utbildning och kurser som erbjuds för att hjälpa människor att hitta rätt alternativ och i slutändan se till att de har tillgång till möjligheterna och utnyttjar dem till fullo. 8 Läranderesultat Resultat från intervjuerna visar att tillvägagångssättet med läranderesultatet bedöms olika i olika länder. I Österrike upplever de sig inte ha något "akut behov av förändring", så det är osannolikt att företagen ägnar stor uppmärksamhet åt frågan. I Tyskland har läranderesultat använts inom yrkesutbildning under en lång tid. Företagen ansåg inte att tillvägagångssättet med läranderesultat är viktigt för deras praktiska yrkesutbildning. I Norge och Sverige används läranderesultat för att beskriva och planera utbildningar. 9 Rörlighet Rörlighet är en integrerad del av att arbeta inom byggbranschen. I studien hittades få belägg för rörlighet bland lärande, trots att detta är ett av målen i strategin för livslångt lärande. D Slutsats Livslångt lärande i Europa i karaktäriseras av ett gap mellan den nationella och den praktiska nivån. Trots att nationella mål har fastställts, metoder och instrument har utvecklats och en diskussion pågår om det lämpligaste sättet att realisera tanken om livslångt lärande från vaggan till graven, förblir yrkesutbildningen mer eller mindre orörd. Diskussionen om livslångt lärande tycks vara begränsad till beslutsfattare och experter. Samtidigt fann aktörer inom yrkesutbildning att en del av inslagen i strategin för livslångt lärande, när de förklarats för dem, intressanta och potentiellt användbara i deras arbete. E Rekommendationer Grundtankar I. För att överbrygga klyftan mellan diskussionen på politisk och praktisk nivå, bör en informationsoch upplysningskampanj genomföras. II. Information om den europeiska idén om livslångt lärande bör riktas direkt mot aktörerna på yrkesutbildningsnivå de lärande, lärare, utbildare i utbildningscenter, yrkesskolor och företag. På företag, bör personalansvariga ingå. III. Information om livslångt lärande bör vara till stöd för det normala arbetet med praktisk yrkesutbildning. Fördelarna med - och sätt att använda - delar av den europeiska strategin för livslångt lärande i yrkesutbildning samt normal hantering av personalresurser bör dokumenteras och demonstreras. IV. En diskussion om alla delar av den europeiska strategin för livslångt lärande bör initieras. Mervärdet av varje enskild del samt pådrivare och hinder för deras acceptans i och spridning mot utbildning och personalarbete bör utredas.
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 6 V. De många olika angreppssätt och metoder för validering av tidigare lärande - i synnerhet av informellt och icke-formellt lärande som utvecklats under senare år bör framhållas som en möjlighet som är lättillgänglig och användbar för alla. I detta syfte bör valideringsmöjligheter inkludera vägledning och rådgivning så nära som möjligt där människor lever och arbetar och bör vara organiserad som kontaktpunkter med fullservice. Förtroendet för leverantörer och procedurer bör garanteras genom att endast använda etablerade utbildningsanordnare och genom att genomföra robust kvalitetskontroll. VI. Vikten av rörlighet över gränserna inom lärande och dess inverkan på kompetens och personlig utveckling hos de lärande ska dokumenteras. 1 Kampanjer för att säkerställa att den europeiska strategin för livslångt lärande har antagits på yrkesarbetarnivå (1) Kommissionen och medlemsstaterna bör göra hela EU-strategin för livslångt lärande till föremål för en ny informations- och upplysningskampanj riktad direkt mot aktörer på den praktiska nivån av yrkesutbildningen. Insatser måste göras så att livslångt lärande blir en fråga som inte endast diskuteras av experter, representanter för institutioner och beslutsfattare. Därför bör en sådan kampanj markera de enskilda komponenterna av livslångt lärande och bör uppmuntra arbetsmarknadens parter att spela en mycket framträdande roll. (2) Kampanjen bör beakta den speciella situationen, intressen och mottaglighet hos aktörer på praktisk nivå. Den bör ge information till den praktiska nivån snarare än att vänta på att de på den praktiska nivån söker informationen. (3) De huvudsakliga målgrupperna för kampanjen bör vara utbildare hos utbildningsanordnare, lärare på yrkesskolor, arbetsgivare som erbjuder utbildning och lärlingsplatser, särskilt i små och medelstora företag, personalchefer i företag, tjänstemän i förbund, avdelningar och yrkesföreningar samt andra aktörer på praktisk nivå av yrkesutbildning. (4) Kampanjen bör förklara hur den europeiska strategin för livslångt lärande och tillämpning av dess komponenter skulle hjälpa dem i deras dagliga arbete: att göra yrkesutbildningen enklare, mer tillfredsställande och mer effektivt. Den borde svara på frågan: Varför ska jag göra det? Vilka är de konkreta fördelarna med att använda vissa komponenter i den europeiska strategin för livslångt lärande för mitt arbete inom yrkesutbildning? 2 Att göra kvalifikationsramverk till ett praktiskt instrument (5) Medlemsstaterna bör, i samarbete med arbetsmarknadens parter, presentera kvalifikationsramverk, inte enbart som ett viktigt officiella instrument på europeisk och nationell nivå utan också som ett praktiskt instrument, ett som gör att t ex: - arbetsgivare, personalchefer och yrkessammanslutningar snabbt och tillförlitligt kan utvärdera ett intyg eller annat bevis på lärande från en okänd studiemiljö, - enskilda personer att ta reda på vilka nivåer av kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för nästa steg på karriärstegen,
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 7 - beställare vid upphandling kan utvärdera kompetensen hos de anställda hos företag som lämnar anbud, - utbildare och lärare får tillgång till användbar information för att utveckla nya kursplaner eller utbildningar och kurser. (6) För att främja denna idé, bör en handbok med titeln "Hur man använder ett ramverk för kvalifikationer för att göra yrkesutbildning enklare och mer kostnadseffektiv" publiceras. 3 Reflektioner över strategin med läranderesultat (7) Kommissionen bör inleda en ny diskussion om strategin med läranderesultat. Detta bör återställa den grundläggande idén med läranderesultat: att beskriva resultat av lärande som några konkreta beteenden eller ageranden som kan bevisas. Denna reflektionsprocess bör främst inriktas på dem som utformar kursplaner, eller användning kursplaner i, undervisning och utbildning. Främjandet av begreppet läranderesultat bör betona behovet av att formulera läranderesultat så enkelt och effektivt som möjligt. En lämplig handbok med titeln "Hur man använder läranderesultat vid utformning av kursplaner och planering och genomförande av undervisning och utbildning" bör offentliggöras, med utgångspunkt i befintliga exempel. 4 Stödjande av zoner av ömsesidigt förtroende för att främja poängsystem (8) Kommissionen bör inleda en diskussion om användningen av poängsystem, med byte av fokus från poäng till ECVET läranderesultat. Denna process bör riktas mot aktörer på området och fokusera på frågan om och hur poängsystem förmedlar mer eller annan information om läranderesultat än andra befintliga format såsom certifikat. (9) Zoner av ömsesidigt förtroende (ZMTs) bör främjas som en hjälpande mekanism för att använda poäng som en valuta. Stöd bör ges till aktörer på regional nivå för att etablera ZMTs. 5 Att göra Europass till ett sätt att stödja befintliga system (10) Medlemsstaterna bör förnya ansträngningarna att främja användningen av Europass som ett medel för att stödja strategier för livslångt lärande. 6 Vidareutveckling av validering av tidigare lärande (11) Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att främja och stödja en mångfald av metoder för validering av tidigare lärande, som betonar bedömning och validering av resultat av icke-formellt och informellt lärande. Kunskap om tillvägagångssätt, förfaranden och instrument bör spridas i hela Europa. (12) Valideringscentra bör inrättas där så är lämpligt, för att göra möjligheten synligt, underlätta tillgänglighet och placera dessa anläggningar i närheten av där människor arbetar och lever. (13) Alla valideringsförfaranden bör kopplas till vägledning och rådgivning. Om en sökande ännu inte uppfyller kraven för erkännande och utfärdande av certifikat baserat på en bedömning av deras tidigare lärande, bör de få stöd att utveckla en personlig och yrkesmässig utvecklingsplan. Kvalifikationsramar bör användas som riktmärken och verktyg för vägledningen.
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, 2011 8 (14) Arbetstagare bör ges särskild ledighet för att uppmuntra dem att använda sig av valideringsförfaranden. 7 Att göra tillgången till vägledning och rådgivning för livslångt lärande så enkel som möjligt (15) Medlemsstaterna bör vidareutveckla vägledning och rådgivning i två riktningar: för det första, yrkesvägledning av elever, hjälpa dem att hitta ett lämpligt yrke och/eller utbildningsväg, och för det andra, karriärråd till personer som redan har ett arbete eller söker nytt jobb. (16) Procedurer bör göra tillgänglighet så enkel som möjligt. Inledande tillgänglighet bör ske via en enda kontaktpunkt. Personlig rådgivning bör ges vid behov. (17) Den viktiga rolenl som lärare och utbildare bör stärkas och luckor i information bör elimineras. Karriärrådgivning bör erbjudas oavsett var kompetenta aktörer finns tillgängliga (i valideringscentra, hos utbildningsanordnare, hos arbetsförmedlingen, i lokalsamhällen etc.). 8 Dokumentera vikten av rörlighet i yrkesutbildning (18) "Rörlighet kvalificerar": medlemsstaterna bör i samarbete med arbetsmarknadens parter dokumentera betydelsen av rörligheten i termer av att utveckla både kompetens och personlighet hos den lärande. Särskild vikt bör läggas vid fördelarna med rörlighet i termer av att förbättra kvalifikationer ( kvalificerande rörlighet ). Rörlighet bör främjas som en investering i kompetens snarare än som tidskrävande. Utbildningsvägar som ger en obligatorisk period av lärande utomlands bör särskilt stödjas. (19) För att minska hindren för rörlighet för lärlingar samt av utbildade yrkesarbetare, bör personer som är ansvariga för yrkesutbildning såsom arbetsgivare, personalchefer, arbetsledare, utbildare och lärare uppmanas att lära sig mer om kvalificerade rörlighet. 9 Främja och stödja nätverk för att stärka samarbetet inom yrkesutbildning (20) Medlemsstaterna bör främja och stödja nätverk mellan olika organisationer och institutioner som tillhandahåller, använder och reglerar utbildning. Sådana nätverk kan öka möjligheterna för organisationer och individer samt öka effektiviteten, förhindra förluster på grund av bristande samordning och maximera inverkan. Om det är nödvändigt och möjligt bör nätverken vara övergripande, över flera yrken, sektorer och nivåer av utbildning.