Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006

Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis institutionella mål och verksamhetsidé...1 1.2 Utbildning för grundexamen...3 1.2.1. Allmänna målsättningar...3 1.2.2. Kvantitativa målsättningar...4 1.2.3. Antagning av studerande...5 1.2.4. Studentutbyte...5 1.3 Forskarutbildning...6 1.3.1. Allmänna målsättningar...6 1.3.2. Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen...7 1.4 Vuxenutbildning...7 1.4.1. Kvantitativa målsättningar...7 1.4.2. Vuxenutbildningsstrategi...7 1.5 Forskning...9 1.5.1. Allmänna målsättningar...9 1.5.2. Satsningsområden...10 1.6 Stödfunktioner...11 1.6.1 Biblioteksverksamheten...11 1.6.2. Informationstekniken...12 1.6.3. Förvaltningen...14 1.7 Samhällsservice och kulturell verksamhet...15 1.8 Strukturell utveckling...17 2. Budgetförslag 2003 A.1 Basfinansieringen...20 A.2 Riksomfattande finansiering...20 A.2.1. Riksomfattande uppgifter...20 A.2.2. Regionala och övriga samhälleliga uppgifter...20 A.2.3. Riksomfattande program...20 A.3 Åbo Akademis projekt...21 A.3.1. Redan överenskomna projekt...21 A.3.2. Nya projekt...21 A.4 Anslag enligt goda resultat...21

3. Motiveringar för projektansökningar 3.1 Utbildningsprogram i logopedi...22 3.2 Nätverket för forskning och utbildning i affärskunnande i Svenskfinland...23 3.3 Internationellt magistersprogram på informationsteknologins område...24 4. Övriga bilagor 4.1 Åbo Akademis strategi för utvecklande av grundexamina...25 4.1.1. Nuläge...25 4.1.2. Mål för utvecklingen av grundstudierna...26 4.1.3. Strategier...26 5. Vasa övningsskola...31 Kostnadsmotsvarighetskalkyler...35

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2003 2006 1. MÅLSÄTTNINGAR 1.1. Åbo Akademis institutionella mål och verksamhetsidé a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. b. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1

Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderingsoch andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. 2

Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via COIMBRA- och SANTANDERGRUPPEN har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna är välfungerande men bör fortfarande utökas. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationer. 1.2 Utbildning för grundexamen 1.2.1. Allmänna målsättningar Under planperioden strävar Akademin till att använda de erfarenheter som tidigare utvecklingsarbete har gett. Sålunda blir utvecklandet av Akademins grundexamina en kontinuerlig process. Ett grundelement i denna är de interna och externa kvalitetssäkringssystem som ger den information som utvecklingsarbetet behöver. Ett annat sådant är den pedagogiska fortbildningen av lärarna. Ett tredje element är den 3

systematiska studierådgivningen som omfattar alla skeden av studiegången och i vilken alla grupper inom universitetet deltar. Inom de ramar som ministeriets examensmål uppställer ger Akademin en internationellt högklassig undervisning. Uppmärksamheten fästs vid att genomströmningen i studierna försnabbas och att avbrotten minskar. Studierna skall främja studerandenas personlighetsutveckling, lära dem att inhämta och skapa ny kunskap samt att arbeta i en nätbaserad omgivning. Studierna skall ge färdigheter för forskarstudier men också ha en klar arbetsmarknadsrelevans. Som utexaminerade skall studerandena framgångsrikt kunna verka i det integrerade Europa. I den förväntade anpassningen av universitetens examensstrukturer till en allmän europeisk modell verkar Akademin systematiskt för att det vetenskapliga underlaget för grundutbildningen bibehålls och stärks. Utbildningen anpassas även till de digitalt burna kunskapsmönster som har uppstått och som alltjämt utvecklas. Akademin utnyttjar möjligheterna till nationellt och internationellt samarbete om utbildning. Samtidigt fäster Akademin särskild uppmärksamhet vid att hos studerandena bygga upp och förkovra en stark svensk språkidentitet. Närmare mål och strategier för att uppnå dem ingår i Åbo Akademis strategi för utvecklande av grundexamina (se sidan 25). 1.2.2. Kvantitativa målsättningar Tabell 1: Målsättningarna avseende nya studerande år 2002 respektive genomsnittligt årligt examensmål 2001-2003 Område Examensmål Minimimål avseende nya studerande 2002 Högre grundexamina (magistersexamina) Teologiska 15 23 Humanistiska 90 156 Samhällsvetenskapliga ESF 60 88 SVF 30 51 Merkantila 70 99 Pedagogiska 95 118 Psykologiska 10 14 Naturvetenskapliga 119 Teknisktvetenskapliga 80 130 Hälsovård 15 25 Summa 540 823 Lägre examina Rättsnotarie 9 18 Farmaceut 18 22 Barnträdgårdslärare 40 47 Summa 67 87 TOTALT 607 910 4

1.2.3. Antagning av studerande Rekryteringsgruppen är i första hand de svenskspråkiga studenterna i Finland och där har Åbo Akademi tillsvidare ett tillräckligt stort och stabilt antal sökande varje år. Ett speciellt intresse har och bör ägnas sökande från landskapet Åland. Urvalsproven ordnas även på Åland, en satsning som fallit väl ut under ett par års tid. För att ytterligare rekrytera åländska sökande har akademin genom en förändring av examensstadgan gett personer med åländsk gymnasieexamen behörighet för studier vid Åbo Akademi. Detta förväntas underlätta såväl ansöknings- som antagningsförfarandet. Trots att språkprovet i svenska för finskspråkiga upplevs som svårt har intresset för Åbo Akademi varit tillfredsställande också bland de finskspråkiga sökandena. En starkare egen profilering för Åbo Akademis del görs på utbildningsmässorna, men också gemensamma satsningar på rekrytering görs tillsammans med Åbo universitet och Åbo handelshögskola, närmast i form av abi-dagar i Åbo. Också sökande från de övriga nordiska länderna kommer fortsättningsvis att vara föremål för rekrytering. Åbo Akademi satsar på den svenskspråkiga profilen och stärker sin egen marknadsföring. Då yrkeshögskolorna rätt långt har samma målgrupp som akademin och då även vissa universitet i Sverige riktar sin rekryteringskampanjer till Svenskfinland finns det anledning att satsa på studentrekryteringen. De studerandes roll i marknadsföringen av akademin kan stärkas bl.a. genom att utbilda en grupp för rekrytering och genom ökad koordinering. En utmaning inom rekryteringen är den ojämna könsfördelningen på vissa områden. I värvningen av nya studerande fästes uppmärksamhet vid att de sökande fördomsfritt söker sig till områden där det egna könet är underrepresenterat. Vid antagningen till lärarutbildning betonas de unga sökandenas möjligheter att konkurrera med sökande som har lång arbetserfarenhet. Satsningar görs också på rekryteringen i och för södra Finland. För att undvika att studerandena i ett sent skede helt avbryter sina studier uppmanas allt flera att avlägga lägre högskoleexamen. Detta underlättar också en senare återgång till studierna. 1.2.4. Studentutbyte Antalet studerande från Åbo Akademi som årligen förlägger en del av sina studier utomlands skall uppgå till omkring 205. Geografiska tyngdpunkter är Norden, Europa, Nord- och Sydamerika och Oceanien. Antalet utländska utbytesstuderande, som studerar vid akademin 1 2 terminer borde motsvara antalet akademistuderande utomlands. Strävan är att deras antal skall uppgå till mellan 150 och 200. Inom den centralt koordinerade verksamheten inleds nu en fokusering på kvalitet framom kvantitet i det internationella samarbetet. Detta innebär striktare antagningskriterier för både inkommande utländska gäststuderande och utländska examensstuderande, koncentration av samarbetspartners till sådana med vilka 5

utbytet verkligen fungerar och till nätverk av vilka Åbo Akademi har nytta i sin verksamhet. Undervisningen på engelska utökas, t.ex. genom att mastersprogram på engelska införs. Samtidigt eftersträvas en bättre koordinering av undervisningen på engelska på fakultetsnivå. Likaså bör en internationell dimension ingå i kursernas innehåll. Detta gäller även den svenskspråkiga undervisningen vid akademin. Internationaliseringen av grundutbildningen sker inte enbart genom studentutbyte; lärarutbyte och virtualitet är två andra metoder för att utvidga den internationella aspekten. Dessutom eftersträvas en större internationalisering på hemmaplan, dvs. för de studerande som väljer att inte avlägga en period utomlands under studietiden. 1.3 Forskarutbildning 1.3.1. Allmänna målsättningar Forskarutbildningen medför särskilda utmaningar för akademin som är ett litet universitet med stor bredd i utbildningen. För att kvalitativt kunna hävda sig satsar akademin fortsättningsvis aktivt på forskarutbildningen. Detta sker å ena sidan genom att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning, men också å andra sidan genom att identifiera bristområden, dvs. områden med dålig vetenskaplig återväxt. Det senare är speciellt viktigt i frågan om finlandssvenska ämnen, ämnen i lärarutbildningen och i övrigt ämnen där akademin har huvudansvaret för den svenska universitetsutbildningen i Finland. Speciellt under rådande svåra ekonomiska förhållanden bör vid fördelningen av anslagen för forskarutbildningen beaktas de olika ämnesområdenas möjligheter att erhålla extern finansiering. Specifikt ämnar Åbo Akademi befrämja forskarutbildningen genom att: anslå medel för samarbete med andra högskolor inom landet för att t.ex. möjliggöra riksomfattande forskarutbildningsseminarier och aktivt deltagande i riksomfattande forskarutbildningsprogram. Samarbetsaspekten kommer speciellt till synes i den forskarutbildning som genomförs inom de nationella forskarskolorna. anslå medel för sådana forskningsprojekt som befrämjar forskarutbildningen, och att inom dessa rekrytera begåvade studerande till forskarbanan, anslå medel för understöd till forskarstuderande, i forskarutbildningen även beakta behovet av allmänna färdigheter i anslutning till bl.a. kommunikation, etik, forskningsfinansiering och arbetsmarknaden, intensifiera samarbetet med universitet utomlands, dels inom ramen för redan ingångna samarbetsavtal, dels inom mera omfattande internationella utbytes- och samarbetsprogram så att forskarstuderande inom akademin kan erbjudas studieplatser utomlands och så att akademin kan motta utländska lärare, forskare och forskarstuderande, rekrytera handledare från andra utländska och inhemska universitet, t.ex. genom målmedveten satsning på docenter och docentundervisning, genom att forskare, också projektforskare, deltar i undervisningen, att allmänt skapa en inspirerande och motiverande miljö inom forskarutbildningen och 6

fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i finansieringen av forskarstudierna samt utveckla postdoc-funktionerna. 1.3.2. Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen Målsättningen i det resultatavtal som har ingåtts med undervisningsministeriet för perioden 2001-2003 har fastslagits till 55 doktorsexamina i genomsnitt per år. Fördelningen per område framgår av tabell 2. Tabell 2: Målsättningar avseende genomsnittligt antal doktorsexamina 2001 2003 Teologiska 4 Humanistiska 6 Samhällsvetenskapliga 6 (ESF 4; SVF 2) Merkantila området 2 Pedagogiska 3 Psykologiska 2 Naturvetenskapliga 18 Tekniska vetenskaper 12 Hälsovård 2 Sammanlagt 55 1.4 Vuxenutbildning 1.4.1. Kvantitativa målsättningar Inom det öppna universitetet är målsättningen i resultatavtalet med undervisningsministeriet under avtalsperioden 2001 2003 att det kalkylerade antalet helårsstudieplatser skall uppgå till minst 1 100 per år. Av detta skall Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi stå för 750 och Fortbildningscentralen vid Österbottens högskola för 350. Inom fortbildningsverksamheten är akademins egen målsättning att antalet egentliga fortbildningsprogram under avtalsperioden årligen skulle vara ca 100, antalet långa fortbildningskurser närmare 80 och antalet korta kurser minst ca 170. 1.4.2. Vuxenutbildningsstrategi Vuxenutbildningen i dess olika former har ökat successivt vid akademin sedan 1980- talet. Åbo Akademis andel av den universitetsbaserade vuxenutbildningen i Finland uppgår till ca fem procent. Följande strategiska mål och förslag till åtgärder ingår i den vuxenutbildningsstrategi som styrelsen godkände i november 2001: 7

1) Livslångt lärande Det övergripande målet med ÅA:s vuxenutbildning är att skapa förutsättningar för livslångt lärande för akademiskt utbildade och andra intresserade av akademisk utbildning. Denna utbildning kan ske på olika sätt, som professionell fortbildning, arbetsmarknadspolitisk utbildning eller inom det öppna universitetet. 2) Kvalitetssäkring inom vuxenutbildningen För att de kvantitativa och kvalitativa mål som uppställts för vuxenutbildningen skall kunna uppnås förutsätts ett systematiskt arbete för att utveckla kvaliteterna i inlärningsmiljöerna utgående från ett studerandeperspektiv. Vuxenstuderande utgör en heterogen grupp inom vilken det finns många olika typer av behov och förväntningar, vilket ställer särskilda krav på den personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med de studerande. 3) Vuxenutbildningen är en väg till en akademisk examen Via vuxenutbildningen befrämjar Åbo Akademi vuxenstuderandes möjligheter att avlägga en akademisk examen. Som stöd för detta utvecklar Åbo Akademi studievägledning, handledning, innehåll och former (t.ex. virtualisering och utlokalisering). Fakulteterna underlättar i mån av möjlighet de vuxenstuderandes inträde för att avlägga examen samt fäster uppmärksamhet vid de vuxenstuderandes specialsituation. 4) Finansiering Vuxenutbildningen genomförs med lärare, experter och handledare från såväl akademins egna enheter som från arbetslivet, samt ytterligare med särskild personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med vuxenutbildningens olika intressenter. Ett samarbete med grundutbildningen befrämjar hela universitetets undervisning, speciellt med tanke på den breddade expertisen och nya undervisningsformer. Den öppna universitetsundervisningen finansieras dels med medel som undervisningsministeriet beviljar universiteten på basen av uppnådda resultat samt dels av den lokala utbildningsarrangören. Fortbildningen förverkligas huvudsakligen i samarbete med olika utomstående uppdragsgivare (myndigheter, kommuner, företag, enskilda personer) och är en kundtjänstverksamhet. Vuxenutbildningen utgör ett av Åbo Akademis resultatområden, där enheternas och fortbildningscentralernas konkreta insats och engagemang i de olika vuxenutbildningskoncepten utgör utgångspunkt för resursfördelningen. Nya modeller för hur resultaten inom vuxenutbildningen skall beaktas i den interna resursfördelningen inom Åbo Akademi bör därför utarbetas. 5) Studerandegruppernas jämlikhet och rättsskydd Genom koordinering och rationalisering av administrationen kan vuxenstuderandes ställning förbättras. Särskilt bör antagnings- och registreringsförfarandet förenklas. Vuxenstuderande utgör en mycket heterogen grupp bl.a. ur administrativ synvinkel. Beroende på administrativ kategorisering kommer det att uppstå betydande skillnader för de studerande gällande deras studievillkor. 8

6) Regionalt och lokalt utvecklingsarbete Vuxenutbildningen befrämjar den regionala utvecklingen inom ramen för olika slag av utbildningsprojekt. Det är viktigt att initiativen kommer från det omgivande samhället, så att det uttryckligen blir fråga om ett samarbete. Målsättningen är att ÅA ska svara på de behov som finns i närsamhället och anta de utmaningar som regionen ger. Utexaminerade från Åbo Akademi spelar en viktig roll som kontaktlänk. Det regionala utvecklingsarbetet och universitetets roll förtydligas ytterligare i medverkan i kompetenscenterprojekt och olika typer av EU-baserade strukturprojekt. 7) Vuxenutbildningens organisering Fortbildningscentralerna handhar vuxenutbildningen, i ett nära samarbete med fakulteterna och institutionerna. Verksamheten följer de strategier och målbeskrivningar fakulteterna och fortbildningscentralerna har uppgjort och som de regelbundet följer upp. 1.5. Forskning 1.5.1 Allmänna målsättningar Åbo Akademis uppgift enligt lagen om Åbo Akademi är att främja fri vetenskaplig forskning och att ge härpå grundad högsta undervisning. Därför är det viktigt att akademin stöder forskning inom de områden inom vilken den ger högre utbildning. Åbo Akademi har redan i verksamhets- och ekonomiplanen 1994 1997 betonat sin strävan till internationellt sett högklassig forskning. Åbo Akademi har givits ett centralt ansvar att forska i den finlandssvenska befolkningens särbehov. Av vikt är den inriktning på den finlandssvenska identiteten sådan den kommer till uttryck i kultur, beteende och språk. Åbo Akademi bör utveckla forskningsverksamhet som tryggar den vetenskapliga etablering som bildar en grundförutsättning för den språkliga minoritetens fortbestånd. En naturlig och viktig strävan för akademin är att befrämja det nordiska forskningssamarbetet. Akademin har här inte bara ett finlandssvenskt utan även ett nationellt ansvar. Akademins strävan är att förbättra forskningsförutsättningarna och utveckla forskningssamarbetet genom: ökat internationellt samarbete inom forskning, forskarutbildning och forskningsutvärdering (t.ex. genom utbyte av expertgrupper), aktivering av enheternas strategiska forskningsplanering, utveckling av intern forskningsutvärdering, aktivering av tvärvetenskaplig diskussion rörande forskning och forskningsfinansiering, att förbättra förutsättningarna för forskarutbildningen, aktiv satsning på publicerings- och informationsverksamhet bl.a. genom satsningar på Åbo Akademis förlag och stödande av publicering i internationella serier och tidskrifter. att akademin definierar dels styrkeområden, dels potentiella insatsområden, vilkas forskningsförutsättningar ägnas speciell uppmärksamhet och att styrelsen speciellt betonar forskningen inom finlandssvenska områden och effektiverar arbetsfördelningen med Åbo universitet och övriga universitet i landet. 9

En fråga som under planperioden kommer att kräva fortsatt uppmärksamhet och speciella insatser är den eftersläpning i förnyandet och nyanskaffningen av vetenskaplig utrustning som uppstått på grund av nedskärningarna i universitetens basbudget efter år 1994 och som endast sporadiskt kunnat åtgärdas genom extern finansiering och punktinsatser bl.a. av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi samt genom att eftersläpnimgen i basbudgeten nu stegvis korrigeras. 1.5.2 Satsningsområden Åbo Akademi fortsätter att utveckla sin forskningsverksamhet inom ramen för tidigare definierade satsningsområden i utvecklings- och styrkefasen. Inom utvecklingsfasen finns bl.a. följande forskningsområden: aggressionsforskning (HF, SVF), tvåspråkighetsforskning, neuropsykologisk forskning och funktionell hjärnavbildning (HF, övriga universitet), kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem (ESF, MNF), internationell företagsverksamhet, välfärd och inkomstfördelning (ESF, SVF, övriga universitet) samt barnlitteratur (HF, PF, biblioteket, utländska universitet). Till forskningsområden inom styrkefasen har universitetet hänfört litteraturpragmatik (HF), exegetik (TF, HU), Mänskliga rättigheter (ESF, utländska universitet), informationsbehandling och datateknik (MNF, KTF, forskarskola), materialforskning (MNF, KTF, industrin, forskarskola), kemitekniken (KTF, MNF, EU, industrin, forskarskola) samt bioteknik (MNF, KTF, BTC, industrin, forskarskola). I egenskap av Internationellt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: Processkemin Den av Finlands Akademi utsedda spetsenheten har ett mycket brett nationellt och framför allt internationell kontaktnät med forskargrupper och industrin.. Exegetiken Åbo Akademis andra spetsenhet tillsammans med Helsingfors universitet i exegetik gäller utformningen av tidig judisk och kristen ideologi Informationsbehandling och datavetenskap Åbo Akademi har räknat från år 2002 också en spetsenhet i programmeringsteknik och administrerar fortfarande en forskarskola med ett stort antal inhemska och utländska forskare och forskarstuderande. Satsningen är central med tanke på nationella prioriteringar. Miljö- och biovetenskap Åbo Akademi administrerar en stor forskarskola i miljövetenskap och teknologi och en mindre i informativ och strukturell biologi. Satsningen är nationellt viktig. Universitetet har med Stiftelsens för Åbo Akademi stöd etablerat sig som ett miljöuniversitet med en klar tvärvetenskaplig profil på forskning och utbildning (KTF, MNF, ESF, TF, HF, PF, SVF). Samarbetet är väl etablerat med bl.a. TY:s motsvarande enheter och BioCity och Bioteknikcentrum i Åbo. Inom ramen för satsningen som miljöuniversitet görs omfattande satsningar när det gäller marinbiologi och ekologi. Unizon-projektet Syftet är att utveckla högskolsamarbetet över Kvarken. I den första fasen omfattar samarbetet grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning och utvecklande av informations- och kommunikationsteknik. Kvarkenrådet har ställt 1.1 miljoner till förfogande för planering av projektet. Det egentliga projektet skall verkställas med extern finansiering via Interreg. III och pågå till år 2006. 10

I egenskap av Svenskt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden under verksamhetsperioden 2003 2006: Medierelaterad forskning och utbildning För att den svenska befolkningen skall få del av informationssamhällets växande utbud av högklassiga informations- och medietjänster på sitt eget modersmål bör en målmedveten satsning ske på medierelaterad forskning och utbildning i anslutning till den verksamhet som har kommit igång kring MediaCity i Vasa. I tvärvetenskapliga projekt samarbetar bl.a. SVF, PF, HF, ESF, TF, MNF, KTF, institutet för finlandssvensk samhällsforskning samt kulturorganisationer. Högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning Åbo Akademi svarar för utbildningen av svenskspråkiga lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. För att denna utbildning skall vara effektiv bör den stödas av en intensifierad satsning på forskning, inte minst inom områden som är av speciellt intresse för den svenska befolkningen. När det gäller den pedagogiska forskningen har universitetet ett speciellt ansvar för hela den svenska högskolsektorn (ÅA, SHH, HU), de tvåspråkiga högskolorna (Konstindustriella högskolan, Tekniska högskolan och Sibelius-Akademin) samt samarbetar med motsvarande finska enheter. 1.6. Stödfunktioner 1.6.1. Biblioteksverksamheten Bibliotekets verksamhet vidareutvecklas enligt de riktlinjer som uppdragits i tidigare verksamhets- och ekonomiplaner och som innebär fortsatt förbättring av tillgängligheten till bibliotekets material, att bevara de fysiska samlingarna, som är en förutsättning för effektiv informationsåtervinning, i användbart skick och att åstadkomma tillfredsställande fysiska ramar för verksamheten. Målsättningen skall vara att de bibliotekstjänster som nu är avgiftsfria skall förbi avgiftsfria. Bland enskilda åtgärder kan nämnas: stöd av användningen av World-Wide-Web, varvid också åtkomst via www prioriteras framom lokal cd-rominstallering vid anskaffning av nya databaser, översyn och effektivering av systemet med institutionsbibliotek, varvid bildandet av ett antal fakultetsbibliotek i Åbo ges hög prioritet, fortsatt adb-konvertering av katalogen över litteratur anskaffad före år 1980 vilken genomförs i form av ett helhetsprojekt, satsning på konservering av känsligt material, digitaliseringen av det finlandssvenska kulturarvet, fortsatt utveckling av samarbetet med universitetsbiblioteken i Åbo och i Vasa. Speciellt Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, som enligt ett avtal är gemensamt för Vasa universitet, Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi, och för vilket en ny byggnad tagits i bruk, kommer att kräva ökad satsning på personal, anslag för litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi deltar i utvecklandet av ett inlärningscenter vid biblioteket i 11

den utsträckning det bedöms vara ändamålsenligt utgående från akademins egna behov och intressen. satsning på personalutveckling, lösning av utrymmesproblematiken också i Åbo, ökad adb-utrustning för kunderna och utprövning av ny teknik i utlåningen (låneautomater) och fortsatt utveckling och effektivering av användningen av det nationella bibliotekssystemet (Voyager). 1.6.2 Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog den 14 december 2000 en utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen för åren 2000 2004. Till planen ansluter sig också en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni 2000. Planen innebär i korthet följande: Två huvudmålsättningar Informationstekniken är en viktig beståndsdel i snart sagt all verksamhet vid akademin. Det är sålunda i många fall av strategisk vikt för undervisningen och forskningen att IT-personalen, utrustningen och programvaran kan hållas på en konkurrenskraftig nivå och, åtminstone på vissa områden, i utvecklingens frontlinje. Det är en viktig ekonomisk fråga att akademins IT-resurser dimensioneras och sköts på ett rationellt sätt. Akademins IT-utgifter överstiger 3 miljoner euro per år, varav mera än hälften går via datacentralen.för att hålla driftskostnaderna i styr, men också av funktionella skäl, är det viktigt att akademin fortsättningsvis satsar på interna standard och koncentrerar IT-stödet på ett begränsat antal produkter och att programvarans versionsutbud rationaliseras. Man har också noterat att investeringarna i enheternas datorutrustning är på en otillräcklig nivå men att datacentralens nya webbstationskoncept har förbättrat studenternas tillgång till datanätet. e-lärande Det virtuella universitetet, samt mera generellt e-lärande (datorstödd undervisning och IT-baserad inlärning), är ett viktigt satsningsområde för akademin under de närmaste åren. En fungerande e-lärmiljö förutsätter att. tekniskt och pedagogiskt stöd för utvecklandet av undervisningsmaterial och -former finns tillgängligt för lärarna. Åbo Akademi har uppgjort en strategisk plan för virtualisering av sin undervisning och i anslutning till denna fastställt en organisationsplan för undervisningens virtualisering, vilken ingår i akademins verksamhets- och ekonomiplan för åren 2002 2005, sidan. 29. Viktigt är att de tekniska verktygen för e-lärande koordineras inom akademin, dels av kompatibilitetsskäl, dels för att hålla behovet av stödpersonal rimligt. 12

Närstödet IT-närstödet infördes i början av år 1998. Målet med närstödet är att organisera stödarbetet effektivare och så att det utförs av professionell personal. Institutionernas och enheternas egen personal lägger fortfarande ner arbetstid på att lösa praktiska IT-problem, tid som bättre kunde disponeras för personalens primära arbetsuppgifter. En arbetsgrupp för strukturförändringar inom akademin, som den 26 maj 2000 överlämnade sitt betänkande, betonade vikten av att trygga goda infrastrukturella verksamhetsförutsättningar för kärnverksamheten och föreslog en förstärkning av närstödet i Åbo och i Vasa. Informationssystemens driftsäkerhet och utvecklingsbehov Systemen inom studie-, personal- och ekonomiförvaltningen, liksom databaser som utnyttjas i forskningen, har alla högst en IT-systemansvarig (som ofta svarar för flera system). Systemen, som ju är väsentliga för akademins dagliga funktioner, är därför mycket sårbara inte minst med tanke på datacentralens stora omsättning av personal. Säkrandet av driften av dessa system samt vidareutvecklingen av systemen med bl.a. webb-kontaktytor och överhuvudtaget en satsning på innehållet i ÅA:s webb kräver ökad persontid. Ett angeläget enskilt utvecklingsprojekt är central auditoriebokning via webben. Behovet av tilläggspersonal För att möta personalbehoven inom närstödet, e-learning och informationssystemen har datacentralens personalresurser förstärkts med 6 personer enligt den ovannämnda arbetsgruppens för strukturförändringar förslag. Publiceringsverksamheten och textproduktionen Dessa är centrala funktioner för ett universitet. Det är viktigt att möjligheterna till digital publicering i text- och bildproduktionen vid akademin utbyggs. Webben medför en snabbare spridning av informationen samtidigt som tryckningskostnaderna kan bringas ned. I verksamhetsplanen 2002 2005 sattes som en målsättning att dissertationerna skulle utges också i digital form på webben. Telefoni över datanätet Denna är tekniskt, men snart även praktiskt möjlig, även om kostnadsnivån för utrustning och programvara ännu är orimligt hög. ÅA:s telefonnät och -växel kan stegvis integreras i datanätet, vilket sparar betydande kabelhyror och i viss mån samtalsavgifter. Samtidigt innebär denna IP-telefoni (eller VoIP, Voice over IP ) funktionella tilläggsmöjligheter såsom integrering med bordsdatorn och datortillämpningar t.ex. i form av personliga videomöten. 13

Mobiltelefoni, handdatorer, trådlösa datanät, xdsl Dessa är exempel på tekniker som utvecklas snabbt och som ytterligare kommer att öka datanätets tillgänglighet för anställda och studerande. Datacentralen har en uppgift i att experimentera kring och följa med denna utveckling. Några andra åtgärdsförslag Det är viktigt att datanätet och serverutrustningen hålls på en god nivå, vilket kräver årliga investeringar. En portal upprättas för förvaltningens och olika interna arbetsgruppers behov. Vasa övningsskola inrättar en datapedagogisk central (DPC) i samarbete med PF så att datapedagogiskt kunnande och datacentralens tjänster används. Datasäkerhetsplanen förnyas, säkerhetsskolning ges, datatrafiken filtreras i brandmuren, deltagandet i virusskyddet görs obligatoriskt för alla persondatorer i akademins datanät. Startandet av ett eget EID-projekt inom ramen för ett gemensamt universitetskort övervägs. Datacentralens personalpolitik utvecklas med målet att minska antalet personbyten. Detta kräver ökad satsning på personalens utrustning och vidareutbildning. 1.6.3 Förvaltningen Vid utveckling av förvaltningens verksamhet under planeringsperioden bör speciell uppmärksamhet riktas på följande faktorer och riktlinjer: en arbetsgrupp avgav i september 2001 ett förslag till en ny allmän strategi för Åbo Akademi. Planen torde slutbehandlas under våren 2002 och implementeras i verksamhetsoch ekonomiplanen 2004 2007. en arbetsgrupp för Åbo Akademis strategi för lärarutbildningen slutför sitt arbete i början av år 2002. Arbetsgruppens förslag kommer att vara vägledande för framtida beslut om uppläggning och dimensionering av lärarutbildningen samt även ge riktlinjer för samarbete och information. en strategisk plan för den externa finansieringen antogs av styrelsen i november 2001. Denna plan bör ännu kompletteras med en allmän strategisk plan för Åbo Akademis externa verksamhet. en ny förvaltningsinstruktion som beaktar de företagna förändringarna i universitetslagstiftningen har fastställts den 20 mars 1998. Instruktionen innebär en betydande delegering av beslutsrätten i bl.a. personalfrågor till fakulteterna och de fristående institutionerna. I kraft av förvaltningsinstruktionen har även en intern arbetsordning för förvaltningsämbetet fastställts den 13 oktober 1998. En uppföljning av hur dessa nya regelverk har förverkligats och inverkat på verksamheten pågår. en arbetsgrupp inom Österbottens högskola avger i början av år 2002 ett förslag till omorganisering av Österbottens högskola. utvecklingen av arbetsmiljön och personalfrågorna sker enligt de riktlinjer som uppdras i det personalpolitiska program som uppdateras år 2002. 14

den eventuellt förestående förändringen av lönesättningsprinciperna, kring vilken det pågår försöksverksamhet vid ett antal övriga universitet, kommer att under planperioden kräva betydande informations-, utbildnings- och arbetsinsatser på alla nivåer inom Åbo Akademi, ökad uppmärksamhet vid jämställdhetsaspekter i avsikt att bättre utnyttja personella resurser och med strävan till högre kvalitet i verksamheten. Här beaktas den av styrelsen fastställda jämställdhetsplanen som våren 2002 kommer att revideras.. fortsatt satsning på säkerhetsfrågor enligt åtgärdsförslagen i den skyddsplan som antogs av styrelsen hösten 1996. För verkställande och uppföljning av planen har tillsatts en ledningsgrupp och utnämnts en skyddschef. Höjande och upprätthållande av säkerheten vid akademin kommer under perioden att kräva satsningar på övervakningsutrustning. I satsningen på säkerhetsfrågor inbegrips delvis också utvecklingen av arbetarskyddet och satsningarna på datasäkerhet, den miljöplan för hållbar utveckling i Åbo Akademis egen verksamhet som fastställdes av styrelsen våren 1999 och som anknyter sig både till satsningarna på arbetsmiljön och till säkerhetsfrågorna kommer att i hög grad påverka bl.a. anskaffningar, lokalvård, avfallshantering och trafikarrangemang. Planen anknyts också till den stora satsning på miljöfrågor som görs med finansiellt stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Styrelsen har våren 2001 fastställt miljöpolicy för Åbo Akademi. den nya ledningskulturen, som medför resultatansvar för enheterna, ställer specifika krav på förvaltningen på olika nivåer, bl.a. konsekvent iakttagande av kraven på samarbetsförfarande, samt utveckling och integrering av förvaltningens informationssystem, varvid fortsatt förbättring och förenhetligande av akademins webbsidor framstår som en mycket angelägen målsättning. En annan central åtgärd är upprättandet av en portal för förvaltningens och olika arbetsgruppers dokument. utvecklingen av den interna kostnads- och budgetuppföljningen kommer fortsättningsvis att kräva betydande arbetsinsatser, interna hyror införs gradvis från den 1 januari 2003. samarbete med övriga universitet i Åbo (regelbundna rektorsmöten och träffar på tjänstemannanivå, koordinerad verksamhetsplanering, gemensamma forskningstjänster, post- och transportservice m.m.) och i Vasa, utvecklingen av arbetsfördelningen mellan enheterna i Åbo och i Vasa kräver fortsatta insatser, utrymmesplaner för verksamheten i Åbo och i Vasa har fastställts av styrelsen under år 2000. Planen för verksamheten i Åbo bör ännu kompletteras med en plan över hur man permanent skall lösa utrymmesfrågorna för datateknik, informationsbehandling och informationssystem. Problematiken utreds av en för de tre universiteten i Åbo gemensam arbetsgrupp. 1.7 Samhällsservice och kulturell verksamhet Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund förutsätter att universitetet under verksamhetsperioden fortsättningsvis utvecklar sina aktiviteter för det finlandssvenska kulturarvet, bl.a. genom upprätthållande av byggnadsmiljön och genom att vidareutveckla sina museer, arkiv och samlingar och ställa dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition. Särskilda satsningar kommer under avtalsperioden att göras genom att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. 15

På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex www och digi-tv) breddar akademin fortsättningsvis sin växelverkan med och informationen till samhället. Nya projekt av typ KUMA (kulturmagasinet), som skulle bedrivas i samarbete med andra svenska utbildningsenheter, ger här helt nya möjligheter till informationsförmedling. Fortbildningscentralerna i Åbo och i Vasa har genom sitt växande utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt som berör ungdomars och kvinnors sysselsättning och professionella verksamhet i samarbete med olika kommuner skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet m.fl. upprätthålls det Finlandssvenska läromedelscentret i Vasa. Dess uppgift är att främja tillgången till och informationen om svenskspråkiga läromedel. Åbo Akademi har tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC. Centret driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svensk-Finland t.ex. beträffande informationsteknologi. Åbo Akademi förväntas i allt högre grad engagera sig i den finlandssvenska samhällsutvecklingen på såväl kommunal nivå som beträffande regioner och institutioner. Akademin kan med fog sägas ha ett speciellt ansvar att bidra till den regionala utvecklingen i de svensk- och tvåspråkiga regionerna. I detta avseende kan finansiering via EU:s strukturfonder i enlighet med målprogrammen för perioden 2001 2006 på ett avgörande sätt bidra till akademins möjligheter att fullgöra sina skyldigheter. Därför uppgjorde akademin år 2001 en reviderad strategisk plan för målprogrammen inom EU:s strukturfonder under perioden 2001-2006. Denna plan ingår i Åbo Akademis verksamhets- och ekonomiplan för åren 2002 2005 (s. 47 48). Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring (DCC, AboaTech, företagsinkubatorn DIO, kompetenscentrum för materialforskning m.fl.). Dessa satsningar ges ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Som ett ytterligare led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet har universiteten i Åbo samordnat och fysiskt sammanfört sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter år 2000. I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till privata filmproducenter; kontakter som fördjupas och breddas genom det planerade centret för mediaforskning och utveckling MediaCity. Via denna infrastruktur som kompletteras med fortbildningscentralernas verksamhet har akademin skapat goda möjligheter att i utbildningen beakta de krav som arbetsmarknaden ställer. För att främja de graduerades placering på arbetsmarknaden inledde Åbo Akademi hösten 1994 i samarbete med universiteten i Åbo och arbetskraftsbyrån arbetsmarknadsservice inom en enhet kallad Arbetsforum. Motsvarande verksamhet inleddes 16

även i Vasa. Arbetsförmedlingen och rådgivningen har kompletterats med ett arbetsmarknadsorienterat kursutbud, förmedling av praktikplatser, kontakter till näringslivet och organisationer, handledning individuellt och i grupp, karriärplaneringssamtal, och institutionsvis information om arbetsmarknaden. Målet är att förbättra studerandes och nyutexaminerades färdigheter och arbetsmarknadskunskaper redan under grundutbildningen, vilket också betonar fakulteternas och institutionernas roll vid förbättrandet av studerandenas placeringsmöjligheter i arbetslivet. Verksamheten utvecklas i samarbete med övriga motsvarande enheter i Finland samtidigt som också det internationella samarbetet utvecklas. Ökad uppmärksamhet riktas även mot de forskarutbildades sysselsättningsfrågor. Arbetsforum har år 2001 övergått från projektfinansierad verksamhet till verksamhet finansierad med universitetets ordinarie budget. I Åbo hör verksamheten till området för studieärenden, medan verksamheten i Vasa är anknuten till fortbildningscentralen. Omständigheterna i arbetslivet och på arbetsmarknaden kommer också framöver att vara föränderliga och osäkra. Av de nyutexaminerade krävs stor anpassningsförmåga och vida teoretiska och praktiska kunskaper för att klara av föränderligheten också i framtiden. De snabba förändringarna och arbetsmarknadens behov kräver mycket av den sysselsättningsbefrämjande verksamheten vid universiteten. Verksamhetens flexibla karaktär bör bevaras. Detta ger möjligheter att snabbt reagera på förändringar och nya behov. Åbo Akademi eftersträvar en närmare kontakt med skolväsendet, varvid Vasa övningsskolas centrala roll uppmärksammas. Akademin samarbetar med landets övriga universitet och särskilt med de universitet som har utbildning på svenska inom projektet Det virtuella universitetet. Akademin deltar i samarbetet med examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt med utbildningens stödfunktioner. 1.8 Strukturell utveckling I statsrådets utvecklingsplan för forskning och undervisning 1999-2004 uppställs som målsättning att öka möjligheterna att inrikta resurser på tillväxtområden och att stöda nya områden i tillväxt. Målsättningen är därför att universiteten före utgången av år 2002 skall omdisponera 3 % av sina basresurser enligt nivån 1999 för att förbättra förutsättningarna för forskning och undervisning och stöda sina satsningsområden. För akademins del innebär 3 % av basresurserna ca 5,6 Mmk (942 000 ). Som åtgärder, vilka befrämjar denna målsättning, kan noteras att rektor i de interna resultatavtalen har bett fakulteterna att fortsättningsvis se över fördelningen av resurser i relation till enheternas utbildningsansvar och uppnådda resultat. Denna översyn skall ligga som grund för kommande beslut bl.a. rörande förändringar av tjänstestrukturen och allokeringen av anslag till satsningsområden. I enlighet med en rekommendation i den s.k. CRE-utvärderingen beslöt styrelsen i december 2000 av administrativa och ekonomiska skäl, samt för att skapa större basenheter för undervisningsplaneringen, att räknat från den 1 augusti 2001 minska antalet institutioner från 51 till 20. Denna institutionsreform kommer att utvärderas under år 2003. En annan betydelsefull strukturell åtgärd är den övergång till tre undervisningsterminer som genomfördes från hösten 2001. Denna innebär att läsåret är indelat i tre undervisningsterminer, var och en 12 veckor lång. 17

Särskilda satsningar kommer att göras för att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Detta projekt möjliggör i samtidigt ett omfattande grundrenoveringsprogram i övriga fastigheter samt betydande omdisponeringar av utrymmen som kommer olika satsningsområden till godo. På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. Utbildningen av barnträdgårdslärare i Jakobstad har varit föremål för en helhetsutredning, som resulterat i att verksamheten bibehålls i Jakobstad med ett betydande regionalt ekonomiskt stöd. Ämnet kvinnoforskning, inom vilket forskning och undervisning fram till år 2001 till stora delar skett med projektanslag, har utvärderats. På basis av utvärderingen har styrelsen fattat beslut om professurens i kvinnoforskning besättande och att verksamheten inom ämnet vidareutvecklas med budgetanslag. Med anslag avsedda bl.a. för det öppna universitetet sker som ett led i utvecklandet av det virtuella universitetet ökade satsningar på informations- och kommunikationsteknik. Det s.k. Biodalen-projektet, som bedrivs av Åbo stad och som berör området bioteknik som är ett av akademins uttalade satsningsområden, kan under avtalsperioden medföra nya behov av insatser från akademins sida. Satsningarna på Åbo Akademi som skärgårds- och miljöuniversitet, vilket inbegriper forskning i marinbiologi och ekologi innebär ett ökat behov av personal, utrymmen och apparatur. Genom satsningen på MediaCity tryggas den svenskspråkiga befolkningens behov av högre utbildning och forskning med tanke på informationssamhällets växande behov. Åbo Akademis bibliotek omdisponerar sina resurser genom att satsa på utveckling av fakultetsbiblioteken, medan institutionsbibliotekens roll tonas ned. Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, som är ett för alla universitetsenheter i regionen gemensamt bibliotek, har inlett sin verksamhet år 2001. Verksamheten förutsätter betydande ökningar av anslagen för fastighetskostnader, personal, litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan utvecklar sitt samarbete och samordnar verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning. Universiteten koordinerar sin utbildning för att möjliggöra byte av högskola för magistersstudier och forskarutbildning. Profileringen av de fördjupade studierna och forskarutbildningen fortsätter. Åbo Akademi har slopat huvudämnet ekonomisk geografi och Svenska handelshögskolan huvudämnet ekonomisk politologi. Ett nära samarbete inom statistik-ekonometri planeras. De två universiteten strävar ytterligare att öka antalet gemensamma forskningsprojekt, effektivera utbytet av lärare och att i samråd utveckla det virtuella universitetet. 18